Skåne Forskningsarena Miljö och samhällsbyggnad Tankesmedja, Grand Hotell, Lund,

Transkript

1 Datum Beteckning Skåne Forskningsarena Miljö och samhällsbyggnad Tankesmedja, Grand Hotell, Lund, Inledning Kommunförbundet Skåne (KFSK) genomförde en tankesmedja kring området Miljö och Samhällsplanering den 6 december, Bakgrunden till initiativet är att kommunerna står inför utmaningar som fodrar samverkan med forskningens aktörer. Detta har lett till att KFSK skrivit en forskningsstrategi med ett antal delområden som identifierats som angelägna att beforska. Miljö- och Samhällsbyggnad har av KFSK s styrelse fått hög prioritet i strategin och utpekas som särskilt angeläget. Kommunerna själva har utpekat detta område som viktigt, där ny kunskap behövs för att möta framtidens utmaningar. Dagen bjöd på föreläsningar och presentationer varvad med gruppdiskussioner där deltagarna själva fick tillfälle att reflektera och identifiera nyckelområden av betydelse för framtida forskning. Syftet var att skapa en minneskarta över begrepp, processer och kommunala områden för konstruktionen av en helhetsbild. Dels presenterades forskningsprojekt genomförda eller pågående av forskningssamordnare vid KFSK, dels gav särskilt inbjudna forskare presentationer över aktuella forskningsprojekt. Målet är att skaffa underlag för en programförklaring och för att starta processen med Skåne forskningsarena för miljö och samhällsbyggnad. Moderator för dagen var Cecilia Thapper. Tankesmedjan inleddes med att chefen för Forskning och Innovation vid KFSK, Karen Lagercrantz presenterade KFSK s forskningsstrategi. I korta drag beskrevs skälen till att en ny forsknings- och innovationsstrategi behövs. Till dessa skäl hör att Skånes kommuner har en lång tradition av samverkanskultur inom naturliga gränser. Genom samverkan skapas mervärde som är större än vad som varje kommun kan åstadkomma på egen hand, summan är mer än delarna. Ett annat skäl är att kommunerna ska kunna initiera egen forskning och knyta till sig forskningskompetens. Syftet med dagen och tankesmedjan är att skaffa sig en bred bild över vilka kunskapsfrågor som Skånes kommuner anser vara viktiga. Vidare är syftet att implementera forskningsstrategin i kommunerna och att synliggöra strategin för forskare. I inledningen gavs också exempel på goda förebilder på forskningssamverkan mellan högskolan och KSK. Postadress: Box 53, Lund. Besöksadress: Porfyrvägen 8, Lund. Telefon: Telefax: Plusgiro: Bankgiro: Organisationsnummer: E-post: kansliet@kfsk.se Webb:

2 Professor Thomas Palo, konsulterad forskningsledare inom Miljö och samhällsbyggnad beskrev de utmaningar som finns med att brygga mellan kommunal praktik och forskningens verklighet. Forskningen och den kommunala praktiken har olika utgångspunkter. Därför är det särskilt viktigt att finna gemensamt språk, gemensamma intressen, gemensam förståelse och gemensam problemorientering enligt Thomas Palo. De drivande faktorerna är långsiktiga, exempel på detta är klimatfrågan. Teknikutvecklingen är snabb och ändrar villkoren för kommunernas planering. Exempel är hur produkters framställning idag har effektiviserats med faktor 10 i nästa generation av produkten. Demografiska förändringar sker också snabbt med en koncentration och tillväxt i storstadsområden, medan perifera kommuner brottas med sviktande befolkningsunderlag. Planeringshorisonten är osäker och framtiden svår att prognostisera. Kommunernas framtidscenarion är komplexa och dynamiska, kommunerna befinner sig i brännpunkten av att integrera globala skeenden, EUs regelverk, nationella lagar och förordningar, regionala mål och lokala utvecklingsplaner. Detta sätter kommunerna i en extraordinär position som inte är helt trivialt. Presentationer Dr. Åsa Waldo vid Lunds universitet presenterade attityder kring etablering av vindkraft i havsmiljö. Dr. Waldo redogjorde för faktorer som avgör om negativa attityder eller positiva attityder dominerar kring etablering av vindkraftsparker. Negativa attityder grundar sig till stora delar på estetiska uppfattningar, att det förfular miljön och reducerar livskvaliteten. Positiva attityder har sin grund i övertygelsen om att alternativa energiformer behövs och att det är bra. Forskningen fortsätter med att studera etableringar i skog och i fjällmiljö. Det finns uppfattningar att planeringsprocessen går för fort och att folks synpunkter inte beaktas. Kommuner ser olika på vindkraftsetablering, i bl.a. Bergkvara kommun ser man etableringen som utveckling och som positiva inslag i kommunens framsteg. Dr. Charlott Gissén berättade om biogasforskningen vid SLU, Alnarp. Biogas är en systemlösning som har fördelarna att producera metan från organiska restprodukter. Metangasen kan användas som bränsle i fordon, uppvärmning eller i kök. Tekniken är enkel och attraktiv för Skåne som har stora arealer för biomassa produktion. Målet är att producera 3 TW från biogas år Forskningen berör flera olika delar i systemet från lämpliga grödor till processoptimering. En annan fördel är att rötresten är en högkvalitativ gödsel som vid försök visat sig ha lika bra eller bättre egenskaper än handelsgödsel. Detta är en synnerligen viktig egenskap då produktionen av handelsgödsel är en mycket energikrävande process. Dessutom tas mineralämnen och fosfor tillvara i detta kretsloppssystem, fosfor är en ändlig resurs och beräkningar visar på att världen redan nått toppen på tillgången av fosfor. Problemen är att råvaran i form av grödor och organiskt avfall är begränsad. Rötslam kan inte användas från reningsverk då halter av tungmetaller och miljöstörande ämnen är för höga. Biogassystemet skapar kretslopp av produkter och knyter samman stad och land i detta kretslopp.

3 Dr. Richard Langlais från Lunds universitet gav ett humanekologiskt perspektiv på människans tekniska framgångar. Vi kan följa rymdsonder på Mars, förstå vår position som unik planet. Trots detta planerar vi inte för de stora utmaningarna som kommer med klimatförändringen. Vissa kommer att dra fördelar med nya möjligheter som ex transportvägar i nordostpassagen eller nordvästpassagen. I andra sammanhang tar man inte hänsyn överhuvudtaget, exempel gavs på nya bostäder i översvämningsdrabbade områden vid Vänern. Dr. Margareta Rämgård, Kommunförbundet Skåne presenterade ett aktionsforskningsprojekt under rubriken hållbar utveckling. Projektet startade med en workshop för miljöinspektörer, planarkitekter och bygglovshandläggare som initierade under våren Deltagande kommunerna har sedan arbetat vidare i en forskningscirkel. Deltagarna i cirkeln har på ett strukturerat sätt med hjälp av konsekvensanalyser, värdegrunder, regelverk, egna erfarenheter och forskningsresultat arbetat med olika case hemma i sin egen hemkommun. Forskaren har fungerat stödjande i processen samt analyserat samarbetet och kommunernas arbeten utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Resultatet påvisar vikten av att samordna de olika handläggarna tidigt i planeringsprocessen för att möjligöra en hållbar utveckling som inkorporerar en social såväl som en ekologisk hållbarhet i planeringsprocessen. Det påvisar också hur handläggarna arbetar med olika strategier för ekologisk hållbarhet som ibland försätter dem i etiska konflikter samt hur intressekonflikter och förgivettagna föreställningar hos olika aktörer påverkar den kommunala planeringen. Dr Magnus Gudmundsson CTA, Malmö högskola och Kommunförbundet Skåne, redovisar sitt forskningsprojekt Energi- och klimattrådgivningens praktik i Skåne. Utgångspunkten är en rådgivningsverksamhet som är placerad i kommunerna, men som finansieras från Energimyndigheten och samordnas regionalt via Energikontoret Skåne. Sammanställningen av de kvalitativa intervjuerna visar att verksamheten gått från en teknisk och manlig verksamhet, till en verksamhet som består av allt mer kvinnor med natur- eller miljövetenskaplig utbildning. Detta kan bero på verksamheten utökats mot ett rådgivningsområde med energi, klimat och transportfrågor. Utifrån ett arbetslivsforskningsperspektiv belyser studien att rådgivarna har ett uppdrag som ofta är fritt och externt finansierat i en organisation som både arbetar med andra frågor och har ett annat arbetssätt än rådgivarna själva. Här finns en konflikt där de känner sig ensamma och ibland motarbetade. Bekräftelsen kommer främst från kommuninvånarna och från Energimyndigheten/ Energikontoret. De flesta rådgivare trivs med uppdraget utifrån att de är personligt engagerade i sakfrågorna och uppskattar friheten i att utforma sina egna arbetsuppgifter. Slutsatsen i studien är att Energimyndigheten bör forma ett tydligare uppdrag, där önskemål om utbildningsinriktning/-nivå samt organisatorisk placering är specificerat.

4 Projektchef Anna Hansson från Kommunförbundet Skåne berättar om verksamheten Biogas Syd som är ett regionalt samverkansorgan för biogasintressenter i södra Sverige. De har bland annat arbetet med färdplan biogas Skåne, information runt gasbilar och fordonsgas, gastraktorer, kunskapslyft för skånska bilhandlares nätverksträffar, seminarier, kurser, visningar och utställningar. En FoU enhet är under uppbyggnad vars syfte är att öka biogasproduktionen från avfall och VA samt minska andelen biogas som facklas och öka andelen fordonsgas. Målet är att skapa en samverkansplattform för att initiera nya gemensamma utvecklingsprojekt och utöka kunskap och erfarenhetsutbytet mellan forskning och praktik. Förbundssekretare Bo Persson redovisade samarbetsprojektet miljösamverkan mellan Skånes 33 kommuner och Länsstyrelsen. Samverkansprojektet har som målsättning att effektivisera miljö- och hälsoskyddsarbetet utifrån dess myndighetsutövning och informationsarbete. Inom ramen för samarbetsprojektet arbetar olika projektgrupper med enskilda områden med andra intressenter och aktörer i olika utvecklings och utbildningsprojekt där även forskare integreras. Ett sådant exempel är miljö och arbetsmedicin vid Lunds universitet. De arbetar med handledning, tar fram informations- och underlagsmaterial utför kampanjer och tar upp aktuella frågor samt anordnar kurser och seminarier och skriver rapporter från projekten. Exempel på tidigare projekt är PCB i byggnader, utfasning av farliga ämnen, legionella, målstyrd tillsyn och fastbränsleeldning. Från 2009 har det även bedrivits projekt runt buller i vägtrafiken, hållbart resande, miljökvalitetsnormer, vatten, avfall och tillsyn runt golfbanor. Målsättningen ar att de närmaste två åren arbeta med frågor runt förorenad mark, tillsyns av jordbruksföretag avseende läckage av växtnäring, vattendirektiv och livsmedel. Resultat från tankesmedjan Resultaten redovisas i två steg, dels extraherades preliminära kategorier ur de blädderblocksblad som grupperna lämnade in. Dels komprimerades resultaten ytterligare ett steg i en minneskarta. Den diskussion som följer grundas i detta material. Tankesmedjan fördes inom fem grupper med 5-6 deltagare i varje i två relativt korta pass, ca 40 minuter vardera. Dessa frågeställningar utgjorde utgångspunkter för diskussionen: 1) Vilka gemensamma forskningsbehov föreligger i framtiden? 2) Vilka forsknings områden bör prioriteras i samverkan? Anteckningar från varje grupp fördes på blädderblock och överlämnades till organisatörerna. Reflektioner från grupperna Diskussionerna i dialoggrupperna berörde hur kommunernas behov skulle hanteras ur ett hållbarhetsperspektiv i framtiden utifrån den komplexiteten som råder med bland annat klimat och energifrågor samtidigt som platsen/kommunens attraktivitet skall bevaras. Dessa diskussioner utmynnade i ett antal konkreta förslag på behov och prioriterade områden från deltagarna:

5 Fråga 1. Behov: Många deltagare önskar ökad forskning runt ny teknik framförallt från energisidan. Landskapsanalysmetoder, visualiseringsteknik och styrsystem. En annan genomgående dialog var hur kommunerna generellt förbereder sig för miljö- och klimatförändringar i framtiden. Det föreligger även behov av ökad kommunikation genom att involvera fler aktörer, att förändra den kommunala organisationen mot en mer öppen verksamhet samt att samverka mer med forskningen. Ett problem är att veta vad som är viktigast att prioritera från kommunernas sida och att de får insikt i hur förändringarna uppfattas av allmänheten och andra aktörer. Det innebär också att fler informationskanaler behöver utvecklas såsom t.ex. sociala medier. En grupp tog även upp ekonomiska aspekter som en viktig punkt. Fråga 2. De områden som prioriterades mest i diskussionerna var: klimatförändringar, energibehovet, infrastruktur, vatten/sanitet samt den rurala/urbana utvecklingen generellt. Nedan följer några exempel på hur dessa konkretiserades på blädderblocken. Energi: biogas, fjärrvärme, vind generellt samt att uppnå effektivitet och produktion i systemen Klimat: Transportsystem, grönstrukturer, organisationen runt klimatfrågor i kommunen, stadsstrukturer, mitigation, adaption, hälsa, konsekvens av klimatförändringar, kretslopp/återvinning Infrastruktur: Tillgänglighet, lokalisering och transporter Vatten/sanitet: dock inte specificerat med exempel Urban/rural utveckling: Gränssnitt ruralt/urbant, stadsstruktur/grönstruktur. Integration av fysisk och social planering. Kommunikation: Dialoggrupper, organisationsförändringar mot mer samverkan, kommunikation från båda håll, utbildning och forskning kring effektiv samverkan, plattformar för forskning/praktik, studera informationsflödet, medverka till ökad förståelse i språk och samsyn Dialogen utmynnade i en diskussion i grupperna om vikten av att forskningen utvecklar ny teknik i samverkan med kommunerna för att hitta alternativa energiområden, öka kunskapen om klimatförändringar samt utveckla potentialen i den rurala/urbana utvecklingen. En stor del av diskussionerna berörde även hur kommunerna skall förbättra organisationen samverkan bättre mellan olika aktörer beträffande forskning. En grupp berörde frågan om kommunerna behöver ta in en forskare i utredningsarbete eller endast initialt i olika projekt. Det som KFSK då skulle kunna bidra med är att vara en länk. Att kunna ordna riktade workshops där initiativet kommer från kommuner eller från forskarvärlden. Det som behöver göras är att skapa en slags kontaktlista med forskare baserad på kommunala funktioner. Här skulle KFSK också kunna bidra med medel för att frigöra forskaren,

6 en dag eller längre beroende på. Det diskuterades också att det måste finnas en fortsatt dialog framöver om formen för spridning av forskningsresultat, ett tätare samarbete mellan olika funktioner. Ett problem är att de olika kommunerna har så olika resurser både kunskapsmässigt och personellt beroende på kommun storlek. En större kommun har egna forskningsplattformar medan den mindre kommunen har svårt att veta vart den skall vända sig för att få forskarassistens. Resultaten sammanställdes som en minneskarta över teman och subteman, vilket framgår av figur 1. Totalt identifierades 15 huvudområden med delområden från grupperna. Minneskarta Figur 1 Minneskarta över tankesmedjan som resultat av diskussioner i fem olika grupper. Skuggade områden diskuterade mer ingående, men utgör ingen prioritering. Minneskartan har inte ambitionen att vara fullständig, men speglar de diskussioner som fördes och de teman som befanns mest intressanta i grupperna att diskutera. I det här skedet har inga prioriteringar gjorts mellan olika teman eller områ-

7 den. Huvudsyftet med tankesmedjan var att bygga en gemensam omvärldsbild och att starta en process för samverkan. I den följande bearbetningen gör vi ett försök att kategorisera minneskartan för att därmed förenkla den fortsatta dialogen. Slutsatser från tankesmedjan Vi kan först konstatera att omvärldsbilden är komplex med flera angelägna frågor som i de flesta fall griper in i varandra. Två huvudlinjer kan skönjas, en som rör budskap och kommunikation och en som rör tekniska och processrelaterade frågor. Till den förra hör utbildningsfrågor och dialogmodeller och i den senare hur vi kan tackla klimatförändringen, applicera alternativa energiformer eller effektivisera energianvändningen från ett tekniskt perspektiv. Vidare kan vi konstatera från diskussionerna att kommunerna är olika långt framme, har olika förmåga och olika stora möjligheter att tackla forskningsfrågor. På forskningssidan kan motsvarande situationer beskrivas, projekt med väl utvecklade samarbeten ex. inom biogas, medan andra forskningsinstanser nyligen börjat intressera sig för samhällsfrågorna, ex. inom urban design och att analysera buffertkapacitet mot klimatförändringen. Vi kan från dessa intryck konstruera ett fasdiagram över olika lägen där forskningens förmåga respektive kommunens behov av forskning kan åskådliggöras. I fasdiagrammet indikeras vilken riktning som KFSK kan driva forskningsfrågorna från ett kommunalt perspektiv. Diagrammet framgår av figur 2. Figur 2. Analys av samspelet mellan kommuner och forskning och den katalyserande roll som KSK spelar för att öka samverkan, driva projekt och främja forskning i samverkan med kommunala aktörer. Fri tolkning av tankesmedjan.

8 Sammanfattning Tankesmedjan skall ses som en start på en dialogprocess mellan forskning och kommunal praktik inom området miljö- och samhällsbyggnad. Kommunerna har olika roller beroende på huruvida det är små, medelstora, eller stora kommuner i den processen. Forskning och kommunal praktik behöver mötas runt de områden som diskuterats enligt minneskartan. Forskningsarenan behöver genomföra dialoger och workshops brett tillsammans med skånska kommuner och lärosätena, t.ex. genom uppföljning av tankesmedjan, presentation av programförklaring och deltagande i KFSK s ordinarie nätverk inom miljö- och samhällsbyggnad och kommunledning. En forskningsarena med inriktning mot miljö- och samhällsbyggnad bör fortsätta formulera forskningsproblemen tillsammans med kommunerna med gemensam nytta i fokus. Lund i december 2010 Thomas Palo Margareta Rämgård Karen Lagercrantz