PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING

Transkript

1 BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Karlstad Magnus Persson PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING Syfte Karlstads kommuns internationella strategi understryker att de internationella kontakterna är en viktig del i vårt samhälle och att det internationella arbetet ska vara integrerat i kommunens verksamheter. Ökat internationellt utbyte i samhället ställer också krav på att kommunens verksamheter utvecklar kontakter inom det internationella området och att den internationella kompetensen hos personal och ledning ökar. Det internationella arbetet utvecklar verksamheten genom att vi lär av andra länder vad det gäller till exempel metodutveckling och praktiskt arbete. Kommunens strategiska plan uppdrar åt barn- och ungdomsförvaltningen att ta fram en plan för hur inslagen av internationalisering i undervisningen kan utökas. Barn- och ungdomsförvaltningens internationella arbete ska vara strategiskt genom kunskapsbyggande och internationellt erfarenhetsbyte, genom omvärldsbevakning och early warning samt genom att stärka sambandet mellan internationell och europeisk utbildningspolicy och strategier, EU:s utbildningsprogram, de svenska läroplanerna och vår organisations utmaningar. Såväl på förvaltnings- som enhetsnivå bör internationaliseringen stärkas som ett medel att stimulera skolutveckling och lärande liksom en möjlighet till mobilitet och internationella partnerskap, byggt på en grund i respektive verksamhets utvecklingsstrategi och mål. Barn- och ungdomsförvaltningens internationella arbete följer internationella, nationella och kommunala styrdokument och ska ses som en viktig dimension för att bidra till utveckling av utbildningen. De utvecklings- och utbildningsmöjligheter som inryms i internationella och nationella ramverk och program ska tas tillvara. Behov och långsiktig nytta ska styra det internationella arbetet. Barn- och ungdomsförvaltningens plan för internationalisering beskriver huvudområden för det internationella arbetet inom verksamheten. Styrdokumentets form Styrdokumentet för barn- och ungdomsförvaltningens internationella arbete utgörs av tre sammanhängande dokument: Plan för internationalisering: 1. Mål och inriktning Plan för internationalisering: 2. Medverkan och möjligheter i utbildningsprogram Plan för internationalisering: 3. Bakgrund och ramverk Postadress: Barn- och ungdomsförvaltningen, Karlstad Besöksadress: Våxnäsgatan 10 Webb: karlstad.se Tel: Epost: barnochungdomsförvaltning@karlstad.se Org.nr: Säte: Karlstad PlusGiro: upphört Bankgiro:

2 2 Den tredje delen Bakgrund och ramverk visar på det internationella perspektivet i svenska styrdokument, dels uppdrag för lärande för hållbar utveckling och dels den europeiska tyngdpunkten på de överenskommelser och mål som är en följd av det svenska medlemskapet i Europeiska Unionen. Förskolors och skolors, liksom barn- och ungdomsförvaltningens som helhet, perspektiv och eventuella samverkansprojekt och nätverk har en internationell grundval och begränsas i sig inte till Europa. Den andra delen av planen för internationalisering, Medverkan och möjligheter i utbildningsprogram, fokuserar på de möjligheter som ges inom det europeiska utbildningsprogrammet Erasmus+ och i de nordiska programmen eftersom dessa är primära, och genom EU-medlemskapet prioriterade, samt erbjuder uttalade möjligheter till finansiering. Inriktning Att arbeta med internationalisering ger en vidgad dimension och kvalitativt mervärde i utvecklingen av förskola och skola. Genom att inbegripa det internationella perspektivet öppnas möjligheter för förskolor och skolor, liksom för barn- och ungdomsförvaltningen som helhet, att fördjupa undervisning, lärande och skolutveckling inom ramen för befintliga utvecklingsstrategier och mål. Arbete kring internationalisering har olika uttryck. Internationellt projektsamarbete innebär insikter i nya utbildningsmiljöer och kan, genom erfarenhetsutbyten med pedagoger och skolledare i andra länder, leda till nya sätt att undervisa och nya tankar kring den egna skolutvecklingen. Det ger goda möjligheter att arbeta med ett eller flera ämnen utifrån ett tematiskt perspektiv och ger också ofta pedagogiska vinster, till exempel i form av en möjlighet att reflektera över den egna verksamheten och ett ökat engagemang för lärandet från lärare och elever. Genom mobilitet, europeisk kompetensutveckling och samverkan med kollegor i andra länder vidgas och utvecklas de professionella och personliga perspektiven och lärandet. Planen för internationalisering lyfter fram tre tillvägagångssätt som stärker det internationella perspektivet inom utvecklingsarbetet: Information som ger insikt och förståelse om läroplanernas uppdrag, internationella ramverk och program Kunskapsbyggande som bidrar till lärandet och utvecklingen av arbetssätt och pedagogiska metoder Medverkan i internationella, europeiska eller nordiska samarbetsprojekt eller nätverk samt mobilitet, vilket bidrar till erfarenhetsutbyte, lärande, kunskapsspridning och skolutveckling Mål Barn- och ungdomsförvaltningens övergripande mål är att med ett systematiskt förhållningssätt ta tillvara de utvecklings- och utbildningsmöjligheter som inryms i internationella och nationella ramverk och program samt att bygga kompetens, öka medvetenhet och stärka handlingsberedskap för utvecklingsarbete med internationella perspektiv i lärande och skolutveckling. För att uppnå detta mål så anger barn- och ungdomsförvaltningens plan för internationalisering fyra aktivitetsområden. För samtliga dessa områden är det övergripande syftet att gynna

3 3 pedagogisk utveckling och skolutveckling som i sin tur bidrar till ökad måluppfyllelse av skolans uppdrag. Allmän omvärlds- och programinformation ges regelbundet och systematiskt till all personal inom verksamheten, Medverkan i EU:s utbildningsprogram Erasmus+ utvecklas genom att de förskolor och skolor som ser behov, liksom förvaltningen som helhet, utvecklar samarbetsprojekt och mobilitet för chefer och personal i syfte att genom en internationell och europeisk dimension stärka skolutveckling, Deltagande i internationella och nationella nätverk på utbildningsområdet utvecklas av de förskolor och skolor som ser sådant behov, liksom av förvaltningen som helhet, i syfte att stärka pedagogisk eller ledarrelaterad erfarenhetsutbyte, kunskapshöjning och kunskapsspridning, samt Bevakning av och medverkan i internationell och nationell utveckling sker fortlöpande kring lärande för hållbar utveckling samt lokalt arbete på området stimuleras i förskolor och skolor. Allmän omvärlds- och programinformation All personal inom barn- och ungdomsförvaltningen ska ha grundläggande kännedom om de internationella, europeiska och nationella ramverk som påverkar utbildningen. Pedagoger och skolledare ska därutöver ha god kunskap om omvärldsförändringar och programutbud på det internationella området för att kunna väga in och inkludera ett internationellt perspektiv i undervisning och skolutveckling. Kunskap, motivation och möjligheter skapar handlingsberedskap. Allmän omvärlds- och programinformation ges regelbundet till förvaltningens förskolor och skolor liksom till staben.

4 4 Aktiv medverkan i det europeiska utbildningsprogrammet Erasmus+ Det europeiska utbildningsprogrammet Erasmus+, som löper under perioden , öppnar för internationellt skolsamarbete och kompetensutveckling utomlands med EUfinansiering av europeiska samarbetsprojekt och mobilitet. Erasmus+ bidrar till att konkret ge förskolor och skolor, liksom förvaltningen som helhet, möjlighet till mervärde i lärande och verksamhetsutveckling genom att väva in en internationell och europeisk dimension med rörlighet i utbildningssyfte, samarbete för innovation och bästa praktik eller utvecklingsprojekt. För att kunna arbeta inom ramen för Erasmus+ bör en förskola eller skola ha en egen utvecklingsplan för internationalisering ( European Development Plan ). Inom barn- och ungdomsförvaltningen ska finnas ett lokalt nätverk av pedagoger som består av respektive rektor eller förskolechef utsedd internationell kontaktperson. De enheter som väljer att systematiskt utveckla förskolans eller skolans koppling till Erasmus+ erbjuds att utse kontaktperson till detta lokala nätverk, som inryms inom strukturen för utvecklingsstöd och leds av den internationella samordnaren. Syftet med nätverket är att få del av information och nyheter på det internationella området, att få stöd i utvecklingen av enheters plan för internationalisering, att utgöra en plattform för erfarenhetsutbyte och kompetensutveckling på området samt att utgöra en kompetensbas som kan diskutera hur arbetet med internationalisering kan utvecklas. Det lokala nätverket behandlar såväl EU-perspektivet som det globala perspektivet. Kunskapsspridning i internationella och nationella nätverk Internationella och nationella nätverk med fokus på internationellt samarbete på utbildningsområdet är plattformar för att nå bredare kontaktytor och samverkan internationellt, att bygga kunskap på specifika områden och att skapa möjligheter för att ytterligare stärka progressionen av pedagogik, undervisning och skolutveckling. Sådana nätverk kan exempelvis vara tematiska, projektbaserade, kunskapsproducerande eller värdebaserade, eller mötesplatser för kunskapsöverföring och erfarenhetsutbyte. Förskolor och skolor, liksom förvaltningen som helhet, som arbetar inom ramen för Erasmus+ uppmuntras liksom ges möjlighet och rådgivande stöd till deltagande i etablerade internationella och/eller nationella nätverk på utbildningsområdet. Lärande för hållbar utveckling Förskolor och skolor har ett tydligt uppdrag att bidra till en socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar utveckling. Uppdraget formuleras i nationella styrdokument som skollag, läroplaner och kursplaner. Sverige har även ingått internationella överenskommelser som till exempel Agenda 21, där uppdragen preciseras ytterligare. Skolverket har uppdraget att stödja och inspirera skolor i deras arbete med hållbar utveckling, att som myndighet ingå i nationella samarbeten och att ansvara för utmärkelsen Skola för hållbar utveckling. Under perioden pågår FN:s Årtionde för lärande för hållbar utveckling (DESD), som leds av UNESCO. Från 2015 ersätts detta av ett Global Action Programme. Det internationella toppmötet i Bonn 2009 definierade och överenskom fyra angelägna angreppssätt för lärande för hållbar utveckling: 1) Förbättra tillgången till och behåll kvalitativ god grundutbildning; 2) Omorientera befintliga utbildningsprogram till hållbarhet; 3) Öka den

5 5 allmänna förståelsen av och medvetenheten om hållbarhet; och 4) Tillhandahåll kompetensutveckling. EU:s ministerråd överenskom 2010 om att lärande för hållbar utveckling ska bli en del i medlemsstaternas nationella ramverk och utbildningsstrategier samt att lärare, lärarutbildare, skolpersonal och skolledare ska ges medvetenhet, kunskap och kompetens för att stödja och inkludera lärande för hållbar utveckling i undervisning och ledarskap. Skolverket framhåller i sin redovisning av nyttan av det internationella arbetet för utbildning för hållbar utveckling (Redovisning , Dnr :386) att det i de nya styrdokumenten för förskola och skola tydligt framgår att utbildningen generellt syftar till att utveckla kunskaper och förmågor som bidrar till en hållbar utveckling i ett globalt perspektiv. Vidare uttrycks att undervisning om lärande för hållbar utveckling är helt och hållet sammanlänkad med begrepp som globalisering och internationalisering. Barn- och ungdomsförvaltningen följer och deltar i utvecklingen av lärande för hållbar utveckling på internationell och nationell nivå samt samverkar sedan många år med Universitets- och högskolerådet/den Globala Skolan kring kompetensutveckling och andra utbildningsinsatser. Förskolors och skolors lokala arbete med lärande för hållbar utveckling, liksom behovet av att pedagogiskt arbeta med området i skolövergripande former, systematiseras i särskild ordning inom ramen för utvecklingsstöd. Uppföljning och utvärdering Aktiviteterna som definieras i planen för internationalisering följs upp och utvärderas inom ramen för funktionen utvecklingsstöd. Initiala aktiviteter I barn- och ungdomsförvaltningens verksamhetsplan 2014 inkluderas följande initiala aktiviteter som är åtaganden för året: Kunskap om internationella och europeiska ramverk och program på utbildningsområdet sprids inom verksamheten Möjligheterna till innovativa förvaltningsövergripande och skolbaserade projekt inom EU:s utbildningsprogram Erasmus+ analyseras och konkretiseras Ett lokalt nätverk av internationella kontaktpersoner från förskolor och skolor bildas och implementeras Förskolor och skolor erbjuds stöd i att operativt utforma egna planer för internationalisering och i att bygga internationellt skolsamarbete, kompetensutveckling och kunskapsspridning inom ramen för Erasmus+ och internationella nätverk Samverkan med Universitets- och Högskolerådet/Den Globala Skolan kring seminarier, kompetensutveckling och andra aktiviteter sker inom området lärande om globala frågor för hållbar utveckling