Arbetsmiljöverkets uppdrag om särskilt förebyggande insatser för kvinnors arbetsmiljö - en lägesrapport januari 2014

Transkript

1 ARBETSMILJÖ VERKET Vår beteckning IM2011/ (8) Ert datum Er beteckning A2011/ 2209 /ARM Generaldirektören Projektsamordnare Judit Hadnagy, Regeringskansliet Arbetsmarknadsdepartementet STOCKHOLM Arbetsmiljöverkets uppdrag om särskilt förebyggande insatser för kvinnors arbetsmiljö - en lägesrapport januari 2014 I regeringsbeslutet anges att Arbetsmiljöverket senast 15 januari 2014 ska lämna en lägesrapport till Regeringskansliet (Arbetsmarknadsdepartementet med kopia till Utbildningsdepartementet). En första lägesrapport lämnades till uppdragsgivaren 15 mars Regeringsuppdraget gäller perioden Det innehåller de tre fokusområdena kunskapsinhämtning och kunskapsspridning, metod- och kompetensutveckling samt fleråriga nationella inspektionsaktiviteter. Resultaten från aktiviteterna ska därefter på lämpligt sätt integreras i Arbetsmiljöverkets ordinarie verksamhet. Arbetsmiljöverket har valt att organisera regeringsuppdraget i ett program som innehåller två projekt. De benämns "Hållbar arbetsmiljö med kvinnor i fokus" samt "Ergonomi i kvinnors arbetsmiljö". Båda projekten arbetar utifrån de tre fokusområdena som nämns i stycket ovan. Genomförda aktiviteter 2011 Första året var ett förberedelse- och uppstartsår. Kunskapsöversikter beställdes av forskare; Under luppen - om arbetsmiljö och arbetsorganisation utifrån genusperspektiv (2013:1) samt Belastning, genus och hälsa (2013:9). Dessa bedömdes kunna bidra med bra och viktigt kunskapsunderlag till kommande aktiviteter. Kunskapsöversikten Belastningsergonomiska studier utifrån ett produktions- och systemperspektiv - interventioner, verksamhetseffekter och konsekvenser (2012:1) var beställd av myndigheten före regeringsuppdragets tillkomst och införlivades i programmet. En så kallad nollmätning kartlade arbetsgivares kunskaper, attityder och beteenden arbetsgivare intervjuades per telefon och samtal i nio fokusgrupper genomfördes. Mätningen presenterades i mars De båda projekten startade arbetet inför 2012 års aktiviteter. Postadress: Stockholm Besöksadress: Lindhagensgatan 133, Stockholm Telefon: Telefax: E-post: arbetsmiljoverket@av.se Webbplats: Organisationsnummer:

2 t'.i) VERKET Vår beteckninq IM2011/ (8) Genomförda aktiviteter 2012 Andra året var kunskapens år. Inspektionsaktivitet med inriktning på det systematiska arbetsmiljöarbetet med särskilt fokus på arbetsuppgifter som utförs av kvinnor genomfördes under veckorna kring Internationella kvinnodagen den 8 mars. Samtliga distrikt och nästan alla inspektörer deltog i inspektionsaktiviteten. Cirka företag fick besök. Kommunikations- och mediearbete skedde parallellt med inspektionen. Hösten/vintern genomfördes, inom ramen för regeringsuppdraget, vardera en dags genusseminarium för samtliga distrikt och två dagar för övrig personal. Närvaron var hög och låg på nära 90 procent av myndighetens anställda. Ansvariga var projektmedlemmar tillsammans med externa konsulter. Seminariedagen bestod av ett förmiddagspass med teori om genus och jämställdhet och ett eftermiddagspass där kunskaperna omsattes i tänkbar praktik genom övningar. Kunskapsdelarna i uppdraget grundlades genom att första kunskapsöversikten Belastningsergonomiska studier utifrån ett produktions- och systemperspektiv - interventioner, verksamhetseffekter och konsekvenser (2012:1) av Jörgen Eklund, KTH, presenterades vid ett externt seminarium samt ett internt lärandeseminarium där forskare, praktiker och experter möttes. Uppgiften att sprida kunskap till olika mottagare i samhället, som arbetsgivare, skyddsombud, branschorganisationer och företagshälsovård fortsatte genom att vi deltog i konferenser och workshops. Programmet genomförde också interna och externa kommunikationsaktiviteter. Den externa webbplatsen har texter om uppdraget, aktiviteter, statistik och viktiga länkar: arbetsmiljo/ I september slöts avtal mellan Arbetsmiljöverket och Mittuniversitetet (Institutionen för samhällsvetenskap) om att Kvinnors arbetsmiljö löpande ska utvärderas i form av följeforskning. Följeforskningens uppgift är att skapa förutsättningar för ett kontinuerligt lärande och fortlöpande utvärdering. En annan viktig uppgift är att vara ett stöd för projektets genomförande. En prioriterad uppgift är att se till att satsningarna bedrivs utifrån ett genusperspektiv och främjar kvinnors arbetsmiljö. En satsning på att vidareutbilda 25 inspektörer i metoder för bedömning av risker för belastningsskador genomfördes i samarbete med Centrum för belastningsskadeforskning, CBF, på Gävle högskola. Inspektörerna spred sedan kunskapen vidare i sina respektive distrikt. Utifrån detta introducerades nya riskbedömningsverktyg i inspektionen.

3 ~VERKET Vår beteckninq IM2011/ (8) Genomförda aktiviteter 2013 Tredje året var metodutvecklingens år. Inspektion Under året har vi inspekterat arbetsplatser där kvinnor är verksamma: vård och omsorg och där många kvinnor upplever att arbetet är både fysiskt och psykiskt påfrestande. Två större inspektionsaktiviteter har genomförts under året och fortsätter in i På våren startades inom Hållbar arbetsmiljö med kvinnor i fokus inspektionsaktiviteter i cirka 50 kommuner där vi jämför arbetsmiljöförhållanden och organisatoriska förutsättningar i kvinno- respektive mansdominerad verksamhet. För närvarande pågår inom Ergonomi i kvinnors arbetsmiljö en nationell inspektionsaktivitet som påbörjades vecka 36. Inspektioner hos cirka 600 arbetsgivare inom såväl offentliga som privata vård- och omsorgsenheter har genomförts. Det är där kvinnor framför allt arbetar och där uppstår mycket belastningsbesvär vid personförflyttningar. Att det finns möjligheter för arbetstagarna att använda arbetstekniska hjälpmedel och att ha goda förflyttningskunskaper ses som centrala förutsättningar. Resultaten från aktiviteten presenteras under våren Planering pågår inför en gemensam inspektionsaktivitet i sex kommuner under våren Det betyder att de båda projekten inom programmet slår ihop sina inspektionsaktiviteter och tar det bästa från båda. Inspektionsaktiviteten kommer att bli en pilot för det Kvinnors arbetsmiljö vill föra vidare efter programavslutet. I uppdraget från regeringen ingår att de kunskaper och erfarenheter som programmet genererar ska integreras som en del i Arbetsmiljöverkets ordinarie verksamhet. Kunskap Två veckor kring Internationella kvinnodagen 8 mars 2013 genomförde alla inspektörer på myndigheten samtal om arbetsmiljö ur ett genusperspektiv. Inför dessa samtal togs ett gediget material fram. Inspektörerna genomförde samtalen inom ramen för ordinarie inspektioner. I mars arrangerade Ergonomi i kvinnors arbetsmiljö ett externt kunskapsseminarium om personförflyttningar. På plats fanns cirka 120 deltagare, såväl forskare som anställda inom offentlig och privat vård- och omsorgsverksamhet samt ergonomer inom företagshälsovården.

4 ti) VERKET Vår beteckninq IM2011/ (8) Programmet medverkade i SKL:s arbete med att skapa en temasida om att arbeta rätt med personförflyttning. an finns tillgänglig för SKL:s medlemmar: kommuner, landsting och regioner. Programmet levererade kunskapsöversikterna Under luppen av Annika Vänje, KTH och Belastning, genus och hälsa av Svend Erik Mathiassen och Charlotte Lewis, Gävle högskola. Båda kunskapsöversikterna presenterades vid mycket välbesökta seminarier 7 och 8 mars respektive 24 oktober. Drygt hundra deltagare kom till vardera seminarium. Bägge rapporterna fick också spridning och mycket omnämnande i media. Vad gäller den sistnämnda rapporten arrangerade Ergonomi i kvinnors arbetsmiljö även ett lärandeseminarium med forskarna, interna deltagare samt deltagare från företagshälsovården. Metodutveckling De båda projekten har vid sidan av kunskapsinhämtning, spridning och inspektioner arbetat med att utveckla inspektionsmetoder. Vi har introducerat metoder för att förebygga belastningsskada vid förflyttning av personer samt integrerat metoderna i inspektionerna. Vi har även introducerat metoder för inspektion inom kvinno- och mansdominerad verksamhet där några centrala inslag var att jämföra och sedan återkoppla resultat i gruppsamtal och dialogmöten. Metoderna har hämtats med inspiration från forskning och i dialog med forskare. I några fall har vi tagit hit metoder från utlandet, översatt efter svenska förhållanden och köpt rättigheter att få sprida materialet till våra intressenter. I arbetet med metodutveckling har vi samtidigt utbildat inspektörer och tagit fram instruktioner, handledningar och informationsmaterial.

5 ~VERKET Vår betecknini:i IM2011/ (8) Resultat från inspektionsaktiviteter Ergonomi i kvinnors arbetsmiljö, 2012 Drygt 700 arbetsställen besöktes inom tillverknings- och livsmedelsindustri, hotell och restaurang med flera. Krav ställdes på 70 procent av arbetsplatserna I snitt ställdes tre krav per inspektionsprotokoll. De vanligaste kraven som ställdes var: o Kartläggning/bedömning av risker för belastningsskada var otillräcklig. o Arbetstagare har inte tillräckliga kunskaper för att kunna utföra arbetet på så sätt att risk för belastning minimeras. o Exempel på risk har identifierats med hjälp av evidensbaserad metod - åtgärd krävs. o Anlita företagshälsan eller motsvarande belastningsergonomisk kompetens.. Effekter Fokus på metod för bedömning av risker för belastningsskada vid repetitivt arbete (ny) Tillämpning av metoder vid inspektion - pedagogiskt grepp. Metoderna tillgängliga via Arbetsmiljöverkets webbplats Ena metoden, kallad HARM, finns nu med på högskolekursen för bedömning av risker för belastningsskador vid högskolan i Gävle. Ergonomer och sjukgymnaster har blivit intresserade och tillfrågade att utföra riskbedömningarna. Positiv syn på metoderna, konkreta och användbara för att förebygga belastnings besvär. Viktiga erfarenheter och kunskap K vinnar arbetar mer än män med repetitivt arbete Män går ofta vidare från repetitiva uppgifter, medan kvinnorna stannar kvar. Projektet har bidragit till en snabb introduktion av en ny bedömningsmetod. Det har varit "leaming by doing" för såväl inspektörer och ergonomer som arbetsgivare och skyddsombud. Ökade färdigheter i bedömning av risker för belastningsskada ger säkrare arbetsplatser för kvinnor och män.

6 ARBETSMILJÖ VERKET Vår betecknin>i IM2011I (8) Preliminära resultat från inspektionsaktiviteter inom Kvinnors ergonomi i arbetslivet, 2013 (aktiviteten pågår och en slutlig resultatsammanställning görs under våren 2014) Cirka 600 besökta arbetsställen inom vård och omsorg, hos både offentliga och privata vårdgivare. Krav ställdes på 80 procent av besökta arbetsställen med i snitt fyra krav per inspektionsmeddelande. Preliminära resultat av inspektionsaktivitet inom kvinno- och mansdominerad kommunal verksamhet - hemtjänst och enheter inom teknisk förvaltning (aktiviteten pågår och en slutlig resultatsammanställning görs under våren 2014). Cirka 70 inspektörer deltar Drygt 50 kommuner besöks Cirka 850 inspektioner hittills Cirka krav i ca 300 inspektionsmeddelanden hittills De vanligaste kraven som ställdes var: o Riskbedömningar, åtgärder och uppföljning av åtgärder (cirka 650) o Policy och rutiner i det systematiska arbetsmiljöarbetet (cirka 370) o Belastningsergonomi (cirka 270) o Psykosociala arbetsmiljörisker (cirka 270) Effekter Skillnader och likheter i arbetsmiljöförhållandena mellan den kvinnodominerade och den mansdominerade verksamheten synliggörs genom spegling och jämförelse - ett genusperspektiv på verksamhetsnivå. Vi återkopplar till närmaste chefer vad vi har fått fram och vilka brister vi har påtalat. Cheferna har möjligheter att påverka. Ökad kunskap och medvetenhet hos arbetsgivare i kommunal verksamhet om hur de kan arbeta för att kvinnor och män i verksamheterna har en bra och jämställd arbetsmiljö. Viktiga uppföljande samtal på distrikten medför ökad intern kompetensnivå kring dessa frågor.

7 ti'.j ARBETSMILJÖ VERKET Vår beteckninq IM2011/ (8) Viktiga erfarenheter och kunskap Hemtjänst Brister i undersökning och riskbedömning av arbetsuppgifter/ arbetsuppgifter/ arbetsförhållanden Bristande dokumentation inom SAM Rutiner för ett systematiskt systematiskt arbetsmiljöarbete saknas eller brister För hög arbetsbelastning Brister i resurser och utrustning Enheter tekn förvaltning Brister i undersökning och riskbedömning av arbetsuppgifter/ arbetsförhållanden Bristande dokumentation inom SAM Rutiner för ett systematiskt arbetsmiljöarbete saknas eller brister Fortsatt arbete 2014 Hösten 2013 har präglats av förberedelser inför 2014 som är programmets slutår - spridningens och lärandets år. Vi ska slutredovisa våra kunskaper och erfarenheter från Kvinnors arbetsmiljö. Det är också nu vi ska implementera kunskap och metoder i vår ordinarie verksamhet. Inspektionsaktiviteterna inom de båda projekten fortsätter med uppföljningar och avslutas under våren. Gemensam inspektionsaktivitet i sex kommuner med båda projekten involverade. Samtliga inspektörer inom myndigheten ska fram till 15 september ha genomfört sex inspektioner med fyra uppföljningar vardera. De kan själva välja vilken av de olika metoderna för riskbedömning som utvecklats inom Ergonomi i kvinnors arbetsmiljö som de vill använda. Preliminära slutrapporter från nationella inspektionsaktiviteterna presenteras under våren. Konferens med resultaten från regeringsuppdraget presenteras i Umeå 7 oktober, Malmö 4 november och Stockholm 25 november. Medverkan från externa forskare samt följeforskare som följt uppdraget. Målgrupper

8 t$1 VERKET Vår betecknin~ IM2011I (8) är chefer och beslutsfattare inom främst vård och omsorg, såväl offentlig som privat verksamhet samt parterna. Deltagande i konferensen Gilla jobbet med resultat och erfarenheter specifikt från Ergonomi i kvinnors arbetsmiljö. Strategiska kommunikations- och medieaktiviteter. Chefsseminarium inom myndigheten för överlämning av resultat från programmet. Slutrapport till regeringen. Utvärdering/uppföljning I den slutrapport som Arbetsmiljöverket ska lämna in till regeringen senast finns såväl kvantitativa som kvalitativa data. Vi har samlat mycket kunskaper och erfarenheter, både för våra externa intressenter men också för vårt eget interna lärande. I slutet av 2014 kommer vi att samlas i en workshop för att formulera alla slutsatser som dragits och göra en plan för hur detta samlas upp och förs vidare i implementering. Projektet har vidare valt att koppla utvärderingen till ett inre lärande genom följeforskning. Det är en flexibel utvärderingsform som löper under projektets gång. Fördelen med följeforskning är att den baseras på ett samspel mellan följeforskaren och projektägare eller uppdragsansvarig. / I slutskedet av uppdraget kommer eventuellt följeforskarnas utvärdering att kompletteras, i syfte att ytterligare evaluera de externa effekterna av programmet. Det sker i så fall med hjälp av telefonintervjuer och diskussioner i fokus grupper. Deltagit i beslutet Rapporten har fastställts av generaldirektören Mikael Sjöberg. I den slutliga handläggningen har också avdelningscheferna Boel Callermo, Ywonne Strempl, Håkan Olsson, Bernt Nilsson, Janerik Persson och Anna Middelrnan deltagit. Fög::tprojektsamordnare )udithadnagy. Mikael Sjöberg Generaldirektör Kopia: Regeringskansliet Utbildningsdepartementet STOCKHOLM