Arbetsmiljöverkets rapportering om utvecklingen av funktionshinderspolitiken år 2014

Transkript

1 Datum 12 mars 2014 Vår beteckning 2011/ Er beteckning S2011/8810/PST Arbetsmiljöverkets rapportering om utvecklingen av funktionshinderspolitiken år 2014 En strategi för genomförandet av funktionshinderspolitiken

2 Innehåll Uppdraget... 2 Mål Mål Mål Mål Mål Mål Samverkan med myndigheter Samråd med funktionshindersorganisationer Sammanfattning Bilagor

3 Uppdraget Regeringen presenterade i juni 2011 en strategi för genomförandet av funktionshinderspolitiken i Sverige Syftet med strategin är att visa politikens inriktning och vilka insatser vi ska göra i samhället för att nå inriktningsmålen. Den grundläggande principen för funktionshinderspolitiken är att alla människor, oavsett funktionsförmåga, ska kunna vara delaktiga i samhället och ta del av mänskliga rättigheter. Statliga myndigheter har ett särskilt ansvar att förverkliga regeringens funktionshinderspolitik. Arbetsmiljöverket har ett samlat ansvar för frågor inom arbetsmiljöområdet. 22 strategiska myndigheter har fått i uppdrag att sätta upp mål inom sina respektive verksamhetsområden. Målen ska följas upp varje år och effekten av insatserna ska vara mätbara. Det här är den tredje rapporten från Arbetsmiljöverket inom regeringens strategi för genomförandet av funktionshinderspolitiken I den första rapporten kunde vi inte redovisa några större framsteg. Utifrån vår andra rapport blev vi utsedda till årets bubblare av Handisam. Vi var den myndighet som gjort störst framsteg. Det har varit mycket inspirerande för vårt fortsatta arbete under 2013 vilket vi beskriver i denna rapport. 2

4 Mål 1 I föreskriftsarbetet ska konsekvenser för tillgänglighetsfrågor analyseras, uppmärksammas och beaktas Arbetsmiljölagen (AML) ger Arbetsmiljöverket rätt att utfärda föreskrifter. Föreskrifterna ska skapa sunda, säkra och utvecklande arbetsmiljöer. Mätmetod Under 2013 genomförde vi en enkätundersökning ställd till de handläggare (31 stycken) som har arbetat, arbetar eller kommer att arbeta med föreskrifter. Vidare sammanställde vi hur många av nya och reviderade föreskrifter under 2013 som beaktat tillgänglighet. Handläggarna fick också svara på vad insatserna kring tillgänglighet resulterat i. I enkäten ingick också en fråga om hur handläggaren definierar begreppen funktionsnedsättning och funktionshinder. Frågan ställdes även 2012 vilket gav oss ett utgångsläge där vi under 2013 har kunnat följa upp att vi använder enhetliga begrepp i arbetet med funktionshinderspolitiken. Bland annat genom insatser som utbildning och reflektioner. Användning av enhetliga begrepp är en kvalitetsaspekt i föreskriftsarbetet. Nolläge Vid nollägesbeskrivningen 2012 visade den genomförda undersökningen att funktionshindersperspektivet hade beaktats i ungefär var femte föreskrift (16 av 78). Vid en bedömning av det resultatet ska man tänka på att många av dessa föreskrifter skrevs för länge sedan, en del på eller 1990-talen. Som jämförelse studerade vi utfallet för 2012 då fem nya eller omarbetade föreskrifter hade beslutats. Tillgänglighet hade beaktats i två av dessa. Vi kunde dock notera att en av förskrifterna där tillgänglighet inte inkluderats bygger på ett direktöversatt EU-direktiv. 3

5 Konkretisering av mål 1 Delmål 1a: Att se över möjligheten att få in tillgänglighetsperspektivet Delmål 1b: i vägledning för den som ska skriva föreskrifter i vägledning för den som ska skriva konsekvensutredningar 100 procent av nya och reviderade föreskrifter ska ha beaktat perspektivet på tillgänglighet från januari 2013 Delmål 1c: Delmål 1d: 90 procent av de tillfrågade handläggarna har formulerat en definition på funktionsnedsättning och funktionshinder vid utvärdering procent av de tillfrågade handläggarna har beskrivit skillnaden mellan funktionsnedsättning och funktionshinder i definitionen i delmål 1c vid utvärdering 2014 Resultat 2013 Delmål 1a: Uppnått 2012 Delmål 1b: Uppnått 2013 Delmål 1c: Uppnått 2013 Delmål 1d: Uppnått 2013 Beskrivning av måluppfyllelse av delmålen Tillgänglighet i vägledningen av föreskrifter och konsekvensutredningar (delmål 1a) Tillgänglighets- och genusperspektivet ingår i vägledningen för den som ska skriva föreskrifter samt i vägledningen för konsekvensutredningar. I vägledningen står det att man ska ta kontakt med ansvarig handläggare för funktionshinderspolitiken, för att diskutera funktionshindersfrågor i föreskriftsarbetet. När det gäller utarbetande av konsekvensutredningar ska man utreda eventuella konsekvenser ur ett funktionshindersperspektiv. Tillgänglighet i nya och reviderade föreskrifter (delmål 1b) I samband med revidering av föreskrifterna Kvarts (AFS 1992:16) och Ställningar (AFS 2013:04) har handläggaren beaktat perspektivet tillgänglighet. Det har även handläggarna som arbetar med vägledningen av föreskriften om Systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:01) gjort. Samma gäller för konsekvensutredningen för Arbetsmiljöverkets förslag till föreskrifter och allmänna råd vid införande av sanktionsavgifter i föreskrifter. 4

6 Kvarts kan innebära stora hälsorisker varför det är av största vikt att alla arbetstagare känner till riskerna. Det gäller också vid användning av ställningar och väderskydd. För arbetstagare med till exempel kognitiv funktionsnedsättning inklusive läs- och skrivsvårigheter är det viktigt att de både får höra och se bilder av den skriftliga informationen. Vägledning till det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) Enligt vägledningen till föreskriften Systematiskt arbetsmiljöarbete bör arbetsgivaren anpassa introduktion och instruktioner till arbetstagarens ålder, erfarenhet, vana vid arbetsuppgiften och arbetslivet, språkkunskaper, kulturella bakgrund och eventuell funktionsnedsättning. Arbetsgivaren bör också förvissa sig om att arbetstagaren uppfattar instruktionerna. För att öka läsbarheten i föreskriftstexter och vägledningar är det önskvärt att komplettera texterna med bilder, symboler, illustrationer, filmer och så vidare. Vid arbetet med denna vägledning har vi tänkt på layout, utformning av texten och innehållet för att öka tillgängligheten. Vi har lagt in illustrationer och använt oss av färg för att förstärka texten på vissa ställen och för att tydliggöra vilken del läsaren befinner sig i. Synonymer är mer konkreta än tidigare, det finns fler exempel och meningar, och teoretiska resonemang är kortare. Sanktionsavgifter ökar både tillgänglighet och säkerhet Arbetsmiljöverkets bedömning är att konsekvensutredningen om införande av sanktionsavgifter bidrar till ökad generell tillgänglighet och säkerhet. För det första genom att betona vikten av enkla och tydliga kriterier för sanktionsavgifter. En bestämmelses sakliga innebörd ska vara enkel att förstå och de dokument som bestämmelsen hänvisar till ska vara lättillgängliga. Det ska vara lätt att beräkna sanktionsavgiften. För det andra genom att som ny åtgärd föreslå sanktionsavgifter för några vanliga fallrisker vid byggnads- och anläggsarbeten där fallhöjden är mer än två meter. Effekter av tillgänglighetsarbete (delmål 1a och 1b) I frågeunderlaget till handläggarna ingick det att de skulle göra en bedömning av vad eventuella insatser kring tillgänglighet resulterat i. Detta gällde för beslutade föreskrifter år 2012 och De handläggare som berördes av frågan svarade antingen att de inte beaktat frågan om tillgänglighet i föreskriftsarbetet, eller att det är för tidigt att se några effekter. 5

7 Procent Användning av enhetliga begrepp bland handläggarna (delmål 1c och 1d) Enkätundersökningen visade att det har skett en utveckling mot mer enhetlig användning av begreppen funktionsnedsättning och funktionshinder. Detta framgår i 91 procent av svaren från handläggarna (28 av 31 stycken). I bilaga 1 framgår våra definitioner av funktionsnedsättning, funktionshinder och tillgänglighet. När vi mätte förra året fanns en stor variation i hur handläggarna formulerade definitioner. En del utgick till exempel från förutsättningar i stort, en del från begränsningar, nedsättningar eller anpassningsbehov. Flera av svaren behandlade fysisk och psykisk funktionsnedsättning. En del tog även upp kognitiva, intellektuella och sociala svårigheter i sina svar. Svaren under 2013 visar sig vara mer enhetliga än förra året. De flesta svar visar på skillnaden mellan funktionsnedsättning och funktionshinder. Några svar beskriver även ingående hur funktionshinder kan uppstå i mötet mellan en individ och den omgivande miljön. Ett fåtal svar uttrycker viss osäkerhet när det handlar om vilka begrepp man ska använda. Dialog om enhetliga definitioner har givit effekt men svaren under 2013 visar att arbete kvarstår st av 32 5 st av 32 7 st av 32 Nolläge maj 2012 Utvärdering dec st av 31 Utvärdering dec 2013 Definition Beskriver skillnad Figur 1. Handläggare (i procent och i antal) som använder begreppen funktionsnedsättning och funktionshinder på ett enhetligt sätt genom definition (blå linje) och genom att visa skillnad (röd linje) 6

8 Genusperspektiv i föreskrifter Vi kan konstatera att de flesta av våra föreskrifter rör mansdominerade verksamheter. Det är därför extra viktigt att säkerställa att jämställdhet och genusfrågor integreras i föreskriftsarbetet. Under 2013 har Arbetsmiljöverket tagit fram en kunskapssammanställning med genusperspektiv: Belastning, genus och hälsa i arbetslivet (2013:9). Rapporten tar upp att det finns en mycket påtaglig könssegregering i arbetslivet. En del yrken är dominerade av män och andra av kvinnor. På många arbetsplatser har männen tyngre sysslor då kvinnor inte anses (eller anser sig själva) fysiskt kapabla till detta, medan kvinnor utför repetitiva uppgifter och arbetar med människor. Det faktum att män och kvinnor har olika arbetsuppgifter även om de arbetar i samma yrken är sannolikt en väsentlig förklaring till ojämlikheter i arbetshälsan enligt rapporten. Att män och kvinnor belastas olika när de gör samma arbetsuppgift kan också vara en viktig förklaring. Om en kvinna även har en funktionsnedsättning finns en ytterligare ökad risk att hon utsätts för ohälsa i arbetslivet. Reflektioner I samband med utbildningar på avdelnings- och enhetsnivå har vi fört resonemang kring tillgänglighet och arbetsmiljö. Vi har också haft många enskilda samtal kring arbete med föreskrifter, vägledningar och konsekvensutredning. I föreskriftsarbetet har vi beaktat funktionshindersperspektivet. Det kan ha bidragit till att vi har redan 2013 uppnått delmålen. 7

9 Mål 2 Arbetsmiljöverket ska aktivt bevaka standardiseringsarbeten avseende tillgänglighet och användbarhet Standarder är gemensamt överenskomna allmänna råd och regler som standardiseringsgrupper arbetar fram på nationell, europeisk eller internationell nivå. I Sverige ansvarar SIS, Swedish Standards Institute, för framtagning och distribution av standarder. Arbetsmiljöverket medverkar i en rad olika standardiseringsgrupper och prioriterar arbete med produkter som innebär stora potentiella risker, eller som har stor betydelse ur skyddssynpunkt. Under året har vi medverkat i 66 tekniska kommittéer, 52 internationella arbetsgrupper och besvarat 140 remisser. Vi deltar i standardiseringsarbete inom bland annat produktområdena maskiner, tryckbärande anordningar, personlig skyddsutrustning och produkter för explosionsfarlig miljö. Exempel på andra områden som standardiseras är buller, vibrationer, ergonomi, luftföroreningar, kvalitet i hemtjänsten och arbetsmiljöindikatorer. Mätmetod Vi har sedan våren 2012 undersökt hur många av Arbetsmiljöverkets handläggare som arbetar med standardisering och som i sitt arbete bevakar tillgänglighetsperspektivet. Med att bevaka menar vi att handläggaren antingen tar upp tillgänglighetsperspektivet till diskussion eller aktivt deltar i resonemang om tillgänglighet. Genom att skicka en enkät till alla handläggare på avdelningen regler har vi fått svar från de som arbetar med standardisering. Nolläge Undersökningen 2012 visade att 20 procent av de som då deltog i standardiseringsarbete bevakade att tillgänglighet är med. Standardiseringsgrupper där Arbetsmiljöverket arbetar i och där tillgänglighetsperspektivet är i fokus är tillgänglighet och användbarhet i byggd miljö, tillgänglighet till vägfordon och den svenska samordningsgruppen för tillgänglighet. Likaså deltar Arbetsmiljöverket i en internationell grupp för tillgänglighet. Gruppen arbetar med att revidera en guide om tillgänglighet som stöd till alla som utvecklar standarder. Guiden beräknas bli klar under

10 Procent Konkretisering av mål 2 90 procent av de som deltar i standardiseringsgrupper bevakar tillgänglighetsperspektivet vid utvärdering 2014 Resultat 2013 Delvis uppnått Beskrivning av måluppfyllelse 3 Från nollmätning våren 2012 till utvärdering i december 2012 ökade andelen handläggare som bevakat tillgänglighet i standardiseringsarbetet från 20 procent till 40 procent (12 av 30). Vid utvärderingen i december 2013 hade denna grupp ökat till 44 procent (12 av 27). Några av handläggarna har under året inte deltagit i någon standardiseringsgrupp varför det totala antalet handläggare kan variera från år till år. Från enkätsvaren framgår det till exempel att tillgänglighet lyfts in i diskussioner genom att tala om vikten av att dokumenten ska vara lätta att ta till sig. Vissa har lyft frågan och då har man resonerat om tillgänglighet i standardiseringsarbetet. Här framkommer att det ibland kan vara svårt eftersom det finns motstridiga krav och det finns en gräns för hur långt man kan dra frågorna Nolläge maj 2012 Utvärdering dec 2012 Utvärdering dec 2013 Figur 2. Handläggare (i procent och i antal) som bevakar tillgänglighet inom standardisering 9

11 Effekter av tillgänglighetsarbete På frågan om vad insatser kring tillgänglighet resulterat i ger några handläggare exempel på förändringar såsom vid måttanpassningar och skyddsutrustning för arbetstagare. Några svarar att de inte har beaktat tillgänglighetsperspektivet, en del anser att det är svårt att veta. Några uttrycker att de har lyft frågor kring tillgänglighet och att det på så sätt startats diskussioner och resonemang i standardiseringsarbetet, men att det är för tidigt att se några resultat. Genusperspektiv i standardiseringsarbete Vid den senaste utvärderingen av tillgängligheten uppmärksammade vi genusperspektivet i frågeunderlaget. Handläggarna fick svara på frågan om de arbetat med tillgänglighet med ett genusperspektiv, det vill säga arbetat för att både kvinnor och män får en lika tillgänglig arbetsmiljö. I svaren framkom bland annat att det är svårt att få gehör för alla synpunkter i standardiseringsarbetet och att detta perspektiv därför inte prioriterats. Någon svarar att arbetet i den pågående standarden främst riktar in sig på generella punkter och att särskilda frågor kopplade till kvinnor eller män inte beaktats. En del uttrycker att de belyser olikheter mellan kvinnliga respektive manliga arbetstagare i samband med tillgängliga arbetsstationer och anpassning av arbetsutrustning. Reflektioner Inom standardiseringsområdet har tillgänglighet under 2013 inte beaktats i någon större utsträckning än Vi behöver finna särskilda insatser under 2014 för att komma vidare. Den största utmaningen handlar om att hitta angreppssätt för att överbrygga motstridiga krav. En ytterligare utmaning är att få gehör för genusperspektivet. 10

12 Mål 3 Kompetensutveckling på temat En bra arbetsmiljö för alla som inkluderar tillgänglighet ska genomföras för samtlig personal inom Arbetsmiljöverket anpassad utifrån verksamhetens behov under tidsperioden Vi vill driva tillgänglighetsfrågor integrerat och som en naturlig del i vårt arbetsmiljöarbete och vårt tillsynsuppdrag. Kompetensutvecklingsinsatserna handlar såväl om kunskapshöjning som attitydpåverkan. En insikt om att frågorna rör oss alla. Mätmetod Vi mäter måluppfyllelse med antal anställda som genomgått kompetensutvecklingen, antal avdelningar som följt upp utbildningsinsatserna och tagit upp tillgänglighetsfrågorna under skyddsronder. Nolläge I tillsynsutbildningar för inspektörer och handläggare har inga speciella avsnitt om funktionshinder tagits upp under Konkretisering av mål 3 Delmål 3a: Alla anställda ska genomgå en kompetensutveckling på temat En bra arbetsmiljö för alla Delmål 3b: Delmål 3c: 100 procent av de avdelningar eller enheter som genomfört kompetensutveckling kring tillgänglighet ska inom 8 månader ha följt upp insatsen med diskussioner på enhetsnivå under 2013 Under 2013 ska skyddsronder som tar upp tillgänglighetsfrågor genomföras på minst två avdelningar Resultat 2013 Delmål 3a: Till största delen uppnått Delmål 3b: Uppnått 2013 Delmål 3c: Uppnått

13 Beskrivning av måluppfyllelse av delmålen Kompetensutveckling (delmål 3a) Alla avdelningar på huvudkontoret och sex av tio distrikt inom avdelningen för inspektion har genomfört utbildningen. Den grundläggande utbildningen syftar till att alla medarbetare känner till regeringsuppdraget funktionshinderspolitik öka medvetenheten och kunskaperna hos alla medarbetare om tillgänglighet och funktionshinder i arbetsmiljön skapa enhetligt förhållningssätt och skapa enhetlig användning av viktiga begrepp öka kunskaperna om osynliga funktionsnedsättningar i arbetsmiljön, i första hand kognitiva funktioner Uppföljning av kompetensutbildning på enhetsnivå (delmål 3b) På alla avdelningar som genomfört utbildning inom tillgänglighet har enheterna följt upp utbildningen. De har då resonerat kring vad tillgänglighetsfrågor betyder för deras enhet och hur man kan arbeta vidare. Någon enhet beslutade till exempel att ordna en workshop för att kartlägga och vidareutveckla tillgänglighetsarbetet. Behovet av att ta fram goda exempel på tillgänglighet har lyfts fram. Likaså resonemang och hur man ska mäta effekter. Följande är ett citat från personal som deltagit i utbildningen: Alla kan vi ju råka ut för stadigvarande eller tillfälliga funktionsnedsättningar som till exempel vid livskriser som skilsmässa, nära anhörigs sjukdom eller död, då vi kanske inte orkar prestera på topp, eller drar oss undan med stängd dörr. Hur kan vi agera och acceptera och ta hänsyn till varandra? Skyddsronder (delmål 3c) Under våren tog vi fram förslag på nya checklistor för våra skyddsronder. Där inkluderade vi frågor kring tillgänglighet för personer med funktionsnedsättningar. Checklistorna diskuterades i skyddsorganisationen och användes sedan på samtliga avdelningar. Checklistorna har reviderats ytterligare efter det och vi håller nu på att arbeta fram en vägledning till checklistorna. 12

14 Reflektioner När vi genomförde kompetensutvecklingsinsatserna var målet att nå en gemensam bild och förståelse för att frågorna rör oss alla. Budskapet var att det inte handlar om vi och dem utan om vi och vi. Det handlar om våra egna situationer och vår egen arbetsmiljö likväl som alla andras arbetsmiljö. Vi har också lagt en gemensam grund för hur vi använder begrepp och definitioner. Dessa kompetensutvecklingsinsatser har generellt varit uppskattade och väckt engagemang. Vår erfarenhet är att utöver fakta är det nödvändigt att få ta del av egen upplevd kunskap för att medarbetarna ska kunna arbeta med sin egen attityd och bemötande. Vid en del av utbildningarna har vår egen personal beskrivit konsekvenser av sina funktionsnedsättningar i förhållande till arbete. Detta har varit uppskattat och har avdramatiserat ämnet och bidragit till insikten om att frågorna angår oss alla. I andra fall har vi använt oss av ambassadörer från Hjärnkoll, vilket också varit mycket lärorikt och givande. Vi har också sett det som väsentligt att dela kunskap om olika typer av funktionsnedsättningar och om vad arbetsgivaren och medarbetarna kan göra för att se till att dessa inte blir till ett hinder. Nästa steg är att identifiera vilken kunskap olika medarbetare behöver kring tillgänglighet kopplat till deras ansvarsområden. Hur vet man vilken kunskap man saknar om man kanske inte vet vad man borde kunna? Denna fråga behöver vi angripa på ett strategiskt plan. 13

15 Mål 4 Arbetsmiljöverket ska genomföra minst en årlig regional eller nationell tillsynsaktivitet där tillgänglighetsperspektivet ingår från verksamhetsåret 2013 Ett av Arbetsmiljöverkets kärnuppdrag är att verka för bättre arbetsmiljö genom att inspektera arbetsställen. Detta syftar till att minska riskerna i arbetet för att drabbas av olyckor och sjukdomar besökte vi arbetsställen. I detta ingår inspektioner, uppföljningar och informationer. För att integrera tillgänglighetsperspektivet behöver våra inspektörer uppmärksamma hinder i arbetsmiljön för alla, även för personer med funktionsnedsättning, genom information och samtal med arbetsgivarna. Vid behov också genom att ställa krav. Mätmetod Mätning av måluppfyllelse gör vi genom frågor till distrikten, utveckling av inspektionsmetoder och genom uppföljning av statistik (mäts via anteckning på förrättningsprotokollet). Nolläge Inför nollägesbeskrivningen 2012 skickade vi frågor till alla 10 distrikt om hur ofta perspektivet funktionsnedsättning, funktionshinder tas upp i samband med inspektion. Alla distrikt svarade att detta sker sällan eller aldrig. Enstaka exempel på hur perspektivet inkluderats i inspektioner beskrevs. Frågan om funktionshinder har inte ingått i tillsynsmetodiker på ett systematiskt sätt under Frågan har inte varit obligatorisk att lyfta vid samtliga inspektioner. Sammantaget visar nolläget att tillgänglighet ingått i mycket begränsad omfattning i tillsyn under

16 Konkretisering av mål 4 Delmål 4a: Funktionshindersperspektivet informeras om i samband med inspektion där frågan är relevant Delmål 4b: Under 2013 genomför avdelningen för inspektion syd en tillsynsaktivitet med fokus på tillgänglighet inom återvinningsbranschen Delmål 4c: Erfarenheterna från inspektionerna under 2013 utvärderas och används i planering av 2014 års verksamhet (information, kommunikation, inspektion, regelstöd) Delmål 4d: En informations- eller utbildningsinsats genomförs under 2013 och 2014 för inspektörerna Delmål 4e: Tillgänglighet är en integrerad del i kommande inspektion inom skolan 2014 och 2015 Delmål 4f: Vid utvärdering år 2015 svarar 8 av 10 distrikt att tillgänglighet är en naturlig del i inspektionen Resultat 2013 Delmål 4a: Påbörjat 2013 Delmål 4b: Uppnått 2013 Delmål 4c: Uppnått 2013 Delmål 4d: Pågående 2013 Delmål 4e: Påbörjat 2013 Delmål 4f: Pågående 2013 Beskrivning av måluppfyllelse Funktionshindersperspektivet vid inspektion (delmål 4a) Från första januari 2013 har vi en ruta i förrättningsprotokollet som benämns funktionshinder. Efter varje besök ska inspektören kryssa i rutan om han eller hon ställt frågor om tillgänglighet. Tillsammans med Handisam har vi tagit fram ett underlag för att kunna föra ett samtal kring begreppet tillgänglighet i samband med inspektionerna. De definitioner som inspektörerna har som utgångspunkt både vid inspektion inom återvinning och inom skolan finns bifogat som bilaga 1 och 2. Arbetet att följa upp hur ofta tillgänglighet inkluderas vid inspektioner har kommit igång. Vid 752 inspektioner, det vill säga 2,4 procent av alla inspektioner under 2013, har funktionshindersperspektivet ingått. Dessa är genomförda inom pilotprojektet inom återvinningsbranschen, i samband med skolinspektioner som kom igång under hösten 2013 eller i samband med andra inspektioner. 15

17 Pilotprojekt tillgänglighet inom återvinning (4b) Arbetsmiljöverket, avdelningen inspektion syd (IS), har genomfört en tillsynsaktivitet 2013 inom återvinningsbranschen för att minimera hinder i arbetsmiljön för personer med funktionsnedsättning och öka tillgänglighet för alla. Syftet med projektet var att: bidra till att vi använder funktionshindersperspektivet i inspektionsverksamheten medverka till att arbetsmiljön förbättras inom återvinningsbranschen för samtliga arbetstagare öka arbetsgivarnas medvetenhet om att arbetet ska anpassas till varje individs fysiska och psykiska förutsättningar öka medvetenheten och kunskaperna inom inspektion syd om tillgänglighet på arbetsplatser Vi har sett att många arbetsgivare inom återvinningsbranschen är vana vid arbetstagare med någon form av funktionsnedsättning. Vi uppfattade att arbetsgivarna i branschen är generellt bra på att anpassa arbetet utifrån varje individs förutsättningar såväl fysiska, psykiska, sociala som kognitiva. Vi inspekterade även arbetsplatser där hela verksamheten bygger på att personer med funktionsnedsättning får sysselsättning. Det som är bra för alla är nödvändigt för vissa Frågor kring funktionshinder i arbetsmiljön och tillgänglighet bör ingå som en naturlig del i alla inspektioner som vi genomför. Vi har arbetat utifrån synsättet Förbättra arbetsmiljön för alla så blir tillgängligheten bättre för arbetstagare med funktionsnedsättning - det som är bra för alla är nödvändigt för vissa. Krav på rutiner Totalt har vi genomfört 102 förrättningar, inklusive uppföljningsbesök på 76 arbetsställen. Vi har ställt 154 krav. Ett vanligt krav blev att inspektörerna frågade efter rutinen för att arbeta med och lyfta frågan om funktionshinder på arbetsstället. Vi uppmärksammade även brister inom systematiskt arbetsmiljöarbete, maskinsäkerhet, kemiska och fysikaliska arbetsmiljörisker samt belastningsergonomiska risker. 16

18 Erfarenheterna från 2013 utvärderas och används i planering av 2014 (delmål 4c) Projektet inom återvinningsbranschen har tagit fram tillsynsstöd såsom: Checklista för inspektörer inklusive mindmaps med konkreta förslag på hur förbättra tillgängligheten i arbetsmiljön Checklista för arbetsgivare (finns på En handledning för inspektörer Bilaga på krav kring funktionshinder och arbetsanpassning Projektrapport Detta tillsynsstöd och erfarenheterna från projektet kommer vi att använda vid en nationell tillsynsinsats Efter att vi utvärderat inspektionerna i återvinningsbranschen och i skolan har vi konstaterat att vi har samsyn på förhållningssätt och begrepp. Utbildning för inspektörerna (delmål 4d) För enhetlighetens skull har vi fattat ett beslut att alla inspektörer ska delta i utbildning inom tillgänglighet innan de börjar inspektera ur detta perspektiv. De flesta utbildningar genomförde vi hösten Deltagarna i projektet inom återvinning fick en egen utbildning. De inspektörer som är kontaktpersoner för tillsynsaktiviteten i skolan fick en kort genomgång av hur tillgängligheten ska tas upp vid dessa inspektioner. De har i sin tur utbildat inspektörer på distrikten. Tillgänglighet vid inspektion av skolor (delmål 4e) Vid skolinspektionerna tar vi upp tillgänglighet även där det inte för tillfället finns möjlighet att ställa krav. De övriga områden som tas upp är förutom det systematiska arbetsmiljöarbetet vissa psykosociala frågor såsom hot och våld samt arbetsbelastning för personalen. Dessutom ska vi säkerställa att man i sitt systematiska arbetsmiljöarbete hanterar buller, inomhusklimat, städning och utrymning. (Vi hänvisar i vår checklista till det stöd som Astma- och allergiförbundet har i form av underlag för en allergirond.) Överenskommelse Skolinspektion och Arbetsmiljöverket Tillsammans med Skolinspektionen har Arbetsmiljöverket tagit fram en överenskommelse för att klargöra hur vi hanterar våra angränsande lagstiftningar; skollagen och arbetsmiljölagen. 17

19 I den klargörs att Skolinspektionen har tillsyn över den kognitiva tillgängligheten i skolan och att Arbetsmiljöverkets tillsyn omfattar grundförutsättningar för den kognitiva tillgängligheten såsom gott inomhusklimat och låga bullernivåer. Arbetsmiljöverket har dessutom tillsyn över till- och frångänglighet av skolans lokaler. Med frångänglighet menar vi utrymning för personer med funktionsnedsättning. Tillgänglighet en naturlig del i tillsynen (delmål 4f) För uppföljning av måluppfyllelse 2013 skickade vi åter frågor till alla 10 distrikt om hur ofta perspektivet funktionsnedsättning, funktionshinder tas upp i samband med inspektion. Vid inspektioner på de tre distrikt som ingått i pilotprojektet inom återvinning har perspektivet funktionshinder beaktats i tillsyn. Förutom vid skolinspektioner har inspektörerna tagit upp perspektivet i samband med andra inspektioner. Pilotprojektet inom återvinning, skolprojektet och utbildning inom tillgänglighet är en första ansats för att funktionshinder kan bli en naturlig del inom tillsyn. Genusperspektiv Det är viktigt att integrera genus- och tillgänglighetsperspektiven inom tillsyn. Genusutbildningarna som genomförts under året har lagt en grund för kommande inspektioner. Arbetet med att öka vår genusmedvetenhet utifrån ett funktionshindersperspektiv kommer att integreras i nationella tillsynen inom återvinning. Som inspektionsstöd finns foldrarna Hur mår kvinnor på jobbet egentligen (ADI 665) och Hur kan arbetsmiljön bli bättre för både kvinnor och män? (ADI 685). Reflektioner Utbildnings- och informationsinsatsen inom tillgänglighet med fokus på våra egna kunskaper och värderingar har varit väsentlig för att få genomslag utåt. Samarbetet och stödet från Handisam i framtagandet av underlag att använda vid inspektionerna har varit viktigt. 18

20 Mål 5 Arbetsmiljöverket ska ta fram en kommunikationsplan med förslag på informationsaktiviteter gällande tillgänglighet och årligen revidera dessa fram till 2016 På Arbetsmiljöverket är kommunikation en av kärnverksamheterna. Målgruppsanpassade budskap och aktiviteter är en viktig faktor för att nå målet att alla ska ha en bra arbetsmiljö. Mätmetod Mätning av måluppfyllelse gör vi genom att följa upp varje aktivitet och genom att räkna antalet besök på temasidan. Antalet besök förväntas öka när temasidan blivit känd. Antalet besök antas även prägla intresset för tillgänglighetsfrågorna. Vi kommer att mäta antal nedladdningar på de lättlästa broschyrerna och lättlästa sidan om systematiskt arbetsmiljöarbete till 2014 och 2015 års rapport. Nolläge Vi saknar gemensamma begrepp inom funktionshindersområdet Vi har inte inventerat kommunikation angående tillgänglighet Temasida saknas Genom inspektioner har vi fått kunskap om att arbetsgivarna efterfrågar vägledning kring anpassningsbehov hos arbetstagare med funktionsnedsättning Antal besök på gamla externa temasidan var 942 besökare från första januari 2012 till åttonde maj, genomsnittlig tid på sidan = 1,34 min 19

21 Konkretisering av mål 5 Delmål 5a: Arbetsmiljöverkets temasida om tillgänglighet blir klar I den ingår riktad information till arbetsgivare, skyddsombud och arbetstagare. Det kommer även att finnas information som vänder sig till projektörer Delmål 5b: Temasidan om arbetsanpassning och rehabilitering revideras 2014 Delmål 5c: Fortlöpande information om tillgänglighetsarbetet på intranätet Delmål 5d: Följande broschyrer och temasidor skrivs om till lättläst under 2013: Broschyrer Skyddsombud, lättläst information om skyddsombud och samarbete för en bra arbetsmiljö Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Ansvar och befogenhet i arbetsmiljön Anmäl din arbetsskada Temasidor Systematiskt arbetsmiljöarbete Delmål 5a: Pågående Delmål 5b: Ej aktuellt under 2013 Delmål 5c: Pågående Delmål 5d: Uppnått Resultat 2012 En kommunikationsstrategi och en kommunikationsplan är utarbetad. Arbetsmiljöverkets skriftliga information är inventerad översiktligt Beskrivning av måluppfyllelse 2013 Vi har reviderat kommunikationsstrategin och den externa och interna kommunikationsplanen med förslag på informationsaktiviteter om tillgänglighet. Temasida (delmål 5a) Vi har börjat arbetet med temasidan om tillgänglighet under hösten Eftersom den inte funnits tidigare har vi behövt arbeta med att avgränsa den i förhållande till temasidor om ergonomi och arbetsplatsens utformning. Vår avsikt är att göra temasidan klar under

22 Intern information om tillgänglighet (delmål 5c) Vi har på vårt intranät löpande publicerat artiklar om vårt tillgänglighetsarbete. Till exempel när Handisam utsåg Arbetsmiljöverket till årets bubblare baserat på vårt tillgänglighetsarbete Vi har också publicerat en artikel om pilotprojektet som handlar om tillsynen av återvinningsbranschen ur ett tillgänglighetsperspektiv. På vårt intranät finns en sida med information kring vårt regeringsuppdrag kopplat till funktionshinderpolitiken. Till denna sida har vi också länkat artiklarna. Lättläst (delmål 5d) Vi omarbetade de broschyrer som finns i mål 5d, samt temasidan om systematiskt arbetsmiljöarbete till lättläst. Broschyrerna finns nu publicerade i PDF-format på av.se. Två av broschyrerna finns även i tryckt format. Broschyrerna Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete och Ansvar och befogenhet i arbetsmiljön finns även i tryckt format. Reflektioner Det är viktigt att säkerställa att externa leverantörer och handläggare har kunskap om tillgänglighet. Det kan handla om hur vi tar fram alternativa format och utvecklar vår webbplats. 21

23 Mål 6 Arbetsmiljöverket ska i Handisams myndighetsenkät poängmässigt befinna sig i den övre kvartilen senast 2016 Har vi kunskap att själva bedöma hur tillgängliga vi är? För att få en gemensam bild tog vi under 2013 hjälp av tillgänglighetskonsulter. De inventerade genom stickprov vår kommunikation, verksamhet och lokaler på Lindhagensgatan 133. I rapporten som inventeringen ledde fram till fick vi också förslag på åtgärder för att förbättra vår tillgänglighet. Rapporten och åtgärdsförslagen har sedan legat som ett av underlagen för vår verksamhetsplanering. Mätmetod Poäng i Handisams myndighetsenkät Nolläge 2011 hade Arbetsmiljöverket sex poäng och år 2012 hade vi fem poäng av 13 möjliga när det gäller grundläggande kriterier i Handisams myndighetsenkät. Resultat 2013 Resultatet av enkäten får vi först i slutet av våren. Vi kan själva konstatera att inventeringen ger oss en bild av hur tillgängliga vi är och hur vi kan förbättra oss. Vi har under året också konstaterat att det blivit en större medvetenhet kring tillgänglighetsfrågorna och att dessa frågor kommit mer och mer in i verksamheten. Reflektioner Vi har mycket att göra när det gäller vår interna tillgänglighet. Det är svårt att bedöma den egna tillgängligheten. Vi kan i våra enkätsvar till Handisam tycka att vi varit väl stränga mot oss själva ur vissa aspekter. Samtidigt har vi upptäckt vid inventeringen att det fanns andra tillgänglighetsbrister som vi inte uppmärksammat. Utmaningen består till stor det att säkerställa att vi har kompetens inom tillgänglighetsområdet kopplat till olika sakområden. Vi behöver också klargöra på en strategisk nivå hur och i vilken takt vi ökar vår tillgänglighet. 22

24 Samverkan med myndigheter Arbetsmiljöverket har under 2013 haft regelbunden kontakt med Handisam i arbetet kring tillgänglighet. Vi har deltagit och medverkat i nätverk, tematräffar och konferenser arrangerade av Handisam, samt haft enskilda samråd. Under året har vi deltagit i nätverksmöten Öppet arbetsliv, som syftar till att samla och dela kreativa lösningar som öppnar ett arbetsliv för alla, oavsett funktionsförmåga. I nätverket finns representanter från Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Arbetsmiljöverket, Skolverket, Socialstyrelsen, Svenska ESF-rådet, Handisam, Hjälpmedelsinstitutet och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Vi har medverkat i möten med rådet för arbetsinriktad rehabilitering (RAR) vid ett flertal tillfällen. RAR anordnas av Arbetsförmedlingen och särskilt viktiga frågor för samverkan är arbetslivets kompetensförsörjning, integration och rehabilitering. I rådet finns representanter från Socialstyrelsen, Försäkringskassan, Arbetsgivarverket, Hjälpmedelsinstitutet, Handikappförbunden, Företagarna, Sveriges kommuner och landsting (SKL), Landsorganisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens Centralorganisation (TCO), Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO), Synskadades Riksförbund, Hörselskadades Riksförbund, Sociala Arbetskooperativens Intresseorganisation (Skoopi), Kriminalvården, Handisam och Arbetsmiljöverket. Konferenser om bland annat återkoppling till strategiska myndigheter, praktikantprogrammet, fysisk tillgänglighet, processtöd tillgänglighet har vi deltagit i samt föreläst på ett av processtöd tillgänglighets möten. Vi har genomfört fyra enskilda samarbetsmöten med Handisam. Tre av dem handlade om hur man inkluderar tillgänglighet i systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM). Arbetsmiljöverket har ett pågående, flerårigt program för systematiskt arbetsmiljöarbete och vi har för avsikt att inkludera funktionshindersperspektivet i detta arbete. Handisam har också gett oss individuell feedback i styrgruppen för tillgänglighet. Reflektioner Ökade möjligheter bör utvecklas för gemensamt lärande mellan myndigheter, där alla får utrymme att dela med sig av sin kompetens. Vi har lyft frågan och framfört önskemål om gemensam fördjupningsutbildning inom funktionshindersområdet för strategiska myndigheter. 23

25 Samråd med funktionshindersorganisationer Funktionshindersorganisationer har enligt FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning rätt att aktivt kunna påverka beslut som rör dem. Enligt förordning (2007:913) med instruktion för Arbetsmiljöverket framgår enligt 5 att Arbetsmiljöverket ska samråda med arbetsmarknadens parter samt med andra organisationer och myndigheter i den utsträckning som behövs för verksamheten. I Arbetsmiljöverkets arbete med att genomföra regeringsuppdraget om funktionshinderspolitiken är samrådet med funktionshindersorganisationer en förutsättning för att uppnå målen. Organisationerna har en viktig roll då de bidrar med erfarenhet och kunskap kring levnadsförhållanden för personer med funktionsnedsättning. Det är således viktigt att hitta fungerande samverkansformer som gynnar utveckling och delaktighet. Via dialog kan vi lära av varandra vilket också utvecklar kunskap inför beslutsunderlag och skapar ökade möjligheter för förankring. Inom funktionshindersrörelsen finns en rad olika förbund och organisationer varav flera ingår i olika samarbetsorganisationer. Handikappförbunden är ett samarbetsorgan för 37 rikstäckande förbund och federationen Lika Unika organiserar sex riksförbund. Arbetsmiljöverket gjorde grundläggande förberedelser inför samverkan under 2012 och tog kontakt med Handikappförbunden, Lika Unika samt DHR. Den senare är en organisation för personer med nedsatt rörelseförmåga. Samarbetsorganen skickade ut en förfrågan bland sina medlemsförbund och i dagsläget är nedanstående förbund representerade i samrådet: Astma- och allergiförbundet DHR För ett samhälle utan rörelsehinder Dyslexiförbundet FMLS FUB För barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning HRF Hörselskadades Riksförbund Migränförbundet 24

26 Under året har vi genomfört fyra samrådsmöten. Vi har diskuterat våra förväntningar på vad samråden ska ge. Vi har efterlyst synpunkter och kunskap kring aktuella frågor vi arbetar med och bland annat fått förslag på verktyg och checklistor till exempel kring dyslexi och allergironder. Deltagande förbund har haft ett stort intresse och engagemang kring Arbetsmiljöverkets tillsynsinsatser i skolan. Reflektioner Vi upplever att samrådet har tillfört vårt arbete värdefulla reflektioner och kunskap. Från Arbetsmiljöverkets sida hade vi dock önskat att mötena engagerat fler representanter från förbunden. 25

27 Sammanfattning Vi har arbetat med tillgänglighetsfrågorna utifrån att vi vill väcka nyfikenhet, visa att dessa frågor är spännande, ger ny kunskap och glädje i arbetet. Vi har utgått ifrån att hög igenkänning gör det lättare att ta till sig kunskap. Vi har därför haft medarbetare och ambassadörer från Hjärnkoll som medverkat vid intern kompetensutveckling och berättat om egna erfarenheter med fokus på arbetslivet. Detta har varit uppskattat och väckt intresse för frågorna och arbetet. Vi har under 2013 genomfört en inventering av tillgängligheten med hjälp av stickprov på vår kommunikation, verksamhet och våra lokaler på Lindhagensgatan 133. Denna inventering har gett oss en bild om hur tillgängliga vi är och vi har fått förslag på hur vi kan arbeta vidare. Sammantaget ser vi också en ökad medvetenhet kring tillgänglighetsfrågorna och de kommer mer och mer in i verksamheten. Mot bakgrund av att vi under 2011 och 2012 inte hade några tillsynsaktiviteter särskilt riktade mot tillgänglighetsfrågor har inspektionen gjort stora framsteg. Under 2013 har vi både genomfört en regional tillsynsaktivitet med och börjat en nationell tillsyn inom skolan där tillgänglighet ingår. Vi har därtill beslutat att den regionala tillsynen inom återvinningsbranschen med speciellt fokus på funktionshinder kommer att bli en nationell tillsynsinsats under Det är viktigt att vi har god kompetens när det gäller alla typer av funktionsnedsättningar. Vi har dock sett att kunskaperna generellt är mest bristfälliga när det gäller osynliga funktionsnedsättningar. Under 2013 har arbete pågått för att ta fram en kunskapssammanställning för att få ökad kunskap om de kognitiva funktionernas betydelse för arbetsmiljön. Vi beräknar att den blir klar under våren Utmaningar Ju mer vi arbetat med tillgänglighetsfrågor desto större blir området. Vi har utifrån det insett att vi behöver utveckla och finna former för hur vi ska organisera tillgänglighetsarbetet på kortare och längre sikt så att vi får kraft och uthållighet i arbetet. Hittills har arbetet till stora delar drivits av en liten operativ arbetsgrupp och en styrgrupp. Vi behöver säkerställa att vi organiserar arbetet så att vi får en hållbarhet och uthållighet i att driva och säkerställa vår tillgänglighet. Det är viktigt att lyfta perspektivet tillgänglighet som en gemensam fråga i det strategiska arbetet i verksamhetsplaneringen. 26

28 Vi har under arbetets gång identifierat att vi i olika sammanhang inte vet om vi har tillräcklig kompetens att bedöma vår egen tillgänglighet. Vi har i kompetensutvecklingsinsatserna arbetat med attityder, samsyn kring begrepp och att detta är frågor som gäller oss alla. Vi behöver arbeta mer med att säkerställa att vi har kompetens kopplat till våra ansvarsområden. Detta är en förutsättning för att kunna identifiera frågorna och kunna lyfta dem till strategiskt ställningstagande för att vi ska kunna prioritera rätt. Vi kommer att fortsätta utveckla vårt interna tillgänglighetsarbete bland annat genom att arbeta med tillgänglighet i våra interna styrdokument och mallar. Reflektioner från 2013 Våra erfarenheter från arbetet med tillgänglighet är att frågorna griper genom hela vår verksamhet, självklara på många sätt men också svårgreppbara. Det tar tid och måste få ta tid att hitta angreppssätten. 27

29 Bilagor Bilaga 1 Pilotprojektet funktionshinder inom återvinning: Vår tillämpning av viktiga begrepp Funktionsnedsättning Kan vara en nedsättning av till exempel rörelseförmåga, syn, hörsel, kognitiv, social eller psykisk förmåga. Även överkänslighet och allergi eller värk kan leda till nedsatt funktion. Funktionsnedsättningen kan vara övergående eller bestående. Den kan vara utvecklingsrelaterad (till exempel ADHD, Asperger, utvecklingstörning) eller förvärvad (till exempel hjärthjärninfarkt eller resultat av en skada). Funktionshinder Beskriver den begränsning som en funktionsnedsättning innebär för en person i relation till omgivningen. Funktionshinder är med andra ord hinder som ska tas bort i arbetsmiljön så att även personer med funktionsnedsättning kan fungera i arbetet. Tillgänglighet Avser hur väl arbetsförhållandena fungerar för människor med funktionsnedsättning. Tillgänglighet är bra för alla men absolut nödvändig för personer med funktionsnedsättning. Frångänglighet Betyder utrymning för personer med funktionsnedsättning. Arbetsanpassning Avser att arbetsförhållandena ska anpassas till människors olika förutsättningar i fysiskt, psykiskt, socialt och kognitivt avseende. Kognitiva funktioner Hur människan tar till sig och bearbetar information och kunskap; hur hon interagerar med den sociala och materiella omgivningen; hur hon fattar beslut och löser problem; vilken roll emotioner spelar för hennes tankeprocesser. Exempel på kognitiva funktioner är koncentration, inlärning, minne och språk. Socialt stöd Att få vara med i gemenskapen och kunna räkna med stöd från chef och arbetskamrater 28

30 Bilaga 2 Utdrag ur checklistan vid inspektioner inom skolan Tillgänglighet En tillgänglig arbetsplats är bra för alla men extra viktig för dem som har en varaktig eller tillfällig funktionsnedsättning. Exempel på varaktiga funktionsnedsättningar kan vara förlamning eller hörselnedsättning. En tillfällig funktionsnedsättning kan vara ett brutet ben eller en livskris på grund av dödsfall i familjen eller skilsmässa. Det är viktigt att skilja på en funktionsnedsättning och ett funktionshinder. Funktionsnedsättningen finns hos individen medan ett funktionshinder uppstår först i mötet mellan en individ och en miljö. För att en arbetsplats ska bli tillgänglig behöver man därför identifiera och undanröja det som kan vara hinder i en arbetsmiljö. I checklistan så berör en hel del av punkterna just detta. Städning en bristfällig städning kan utgöra hinder i arbetsmiljön för dem med astma och allergi. Ventilation brister i luftkvalitén utgör hinder för dem med astma eller allergi. Buller en bullrig arbetsmiljö utgör hinder för dem med koncentrationssvårigheter och för dem med hörselnedsättning Utrymning svårigheter att utrymma vid fara är ett extra allvarligt hinder för dem med funktionsnedsättningar, till exempel nedsatt rörelseförmåga, syn, hörsel eller orienteringsförmåga. Introduktion och instruktioner om dessa inte anpassas till arbetstagarnas olika förutsättningar kan det utgöra ett hinder för arbetstagarna att få kännedom om risker i arbetsmiljön. Informationen behöver utformas och ges på ett sådant sätt att alla, oavsett förmåga, kan ta den till sig till exempel genom att den ges muntligt, skriftligt, i bild- eller videoform. 29