Hållbara handelsetableringar, strategier, styrmedel och praktiska lösningar

Transkript

1 Komplettering av ansökan till delegationen för hållbara städer Hållbara handelsetableringar, strategier, styrmedel och praktiska lösningar Sökande: Stadsliv AB, Motala och Skellefteå kommuner. I nedanstående kompletteringar används begreppet kommunerna som beteckning för Motala och Skellefteå kommuners personal och insatser och begreppet konsulten för att beskriva aktiviteter och ansvar som åligger Stadsliv AB, genom dess personal och i förekommande fall samarbetspartners. 1) Vilka delar av projektet söks stöd för - vilka delar kommer att genomföras ändå? Kommunerna bedriver idag ett reguljärt planeringsarbete där frågor om handel ingår som en naturlig del. Arbete pågår med formulering av handelspolicys, dock utan att kommunerna har resurser eller i uppdrag att utveckla effektiva styrmedel för genomförande av dessa. Kommunerna bedriver kartläggningsarbete, har genomfört möten och dialoger samt gör analyser, av dagsläget, men saknar samtidigt resurser att genomföra projektets förslag till fördjupade dialoger med företrädare för fastighetsägare och handel. Projektet skulle därför, om det blev av, innebära att kommunernas reguljära aktiviteter kopplades till projektets förslag till utarbetande av ett antal tänkbara scenarier över framtida situationer, liksom en mer generell diskussion kring behovet av mer effektiva styrmedel. Nedan redovisas översiktligt kommunernas och konsultens arbetsläge. Motala: Handelsplats Motala samrådsgrupp med Svensk Handel, Fastighetsägarna, centrumföreningen, lokala handelsintressenter m fl. Gruppen har sedan år 2006 regelbundna möten ca 4 ggr/år. Vid samrådsmötena avhandlas bl a aktuell handelsstatistik, etableringsfrågor, utveckling i Motala centrum och Bråstorps centrum m.m. Om projektet blir av, avser kommunen att nyttja denna grupp för att sprida information och få synpunkter. Centrumföreningen Mitt i Motala. Föreningen består av Fastighetsägarna, centrumhandlarna och kommunen. Föreningen har en centrumutvecklare anställd. Planerade aktiviteter: Kampanjer, centrumdagar, samordnade öppettider, samråd kring centrumupprustning m.m. Om projektet blir av, är centrumföreningen en av de självklara intressenterna och föreningen kommer att medverka i det lokala arbetet i projektet. Utvecklingsprogram för Motala Centrum Vision Kommunen tar fram denna centrumvision tillsammans med Centrumföreningen Mitt i Motala, Tillväxt Motala (förening och företag där kommunen och det lokala näringslivet är 1

2 medlemmar/delägare), Fastighetsägarna och Göta kanalbolag. Visionen beskriver hur centrum bör rustas upp och bli en attraktivare handels- och mötesplats. Ett förslag till vision är föremål för samråd under augusti oktober och avses därefter bearbetas, komplettteras med en handlingsplan och godkännas av de fem parterna. Om projektet blir av, är det sannolikt att visionen påverkas bl a i fråga om lägen för nyetableringar, krav på stadsmässig utformning, trafikfrågor m.m. Projektet kommer att tillföra kunskaper och idéer i denna pågående process, där motalaborna avses engageras på olika sätt. BanaVäg Motala Mjölby. Detta är ett av Trafikverkets sk stora projekt och det innefattar dels ny riksväg 50, dels dubbelspår på sträckan Mjölby -Motala. Riksvägen byggs om även genom Motala stad och kommer att ledas på en högbro över Motalaviken, varigenom centrum avlastas från genomfartstrafik. Dubbelspåret ger Motala pendeltågsförbindelse och nya förutsättningar för utveckling kring Motala Centralstation som ligger i anslutning till centrum. Dubbelspåret och den nya riksvägen blir färdiga under Om projektet Hållbara handelsetableringar blir av är BanaVäg-projektet en intressant förutsättning som innebär nya rörelsemönster och öppnar nya möjligheter i Motala. Centrums miljö förbättras och dess tillgänglighet ökar. Ett antal nya lägen utmed riksvägen öppnas för etableringar varvid kommunens handelspolicy prövas. Fortlöpande uppföljning av kommunens handelspolicy. Kommunen har sedan 2005/2006 tillämpat en handelspolicy som i korthet innebär att livsmedelhandel lokaliseras till centrum eller stadsdelscentra, fackhandel till centrum och handel med skrymmande varor till Bråstorp i den norra delen av staden. Det råder en balans mellan centrumhandeln och Bråstorp. Om projektet blir av, kan en analys av handelspolicyn och dess betydelse bli intressant såväl för projektet som för Motala kommun. Etableringar. Motala kommun arbetar med såväl etableringsärenden som tidiga förfrågningar som avser detaljhandel. Några av ärendena avser livsmedelshandel i centrala och perifera lägen. Andra gäller etablering av fackhandel av mer eller mindre skrymmande slag i Bråstorpsområdet. Det finns också intressenter som vill etablera handel i de lägen som blir tillgängliga intill nya riksväg 50, där kommunen endast vill se verksamheter med anknytning till vägservice, besöksnäring och turism. Om projektet blir av, kan flera av de pågående ärendena bli intressanta som exempel för att belysa projektets frågeställningar, samtidigt som projektet kan ge kommunen värdefulla kunskaper och insikter för den fortsatta hanteringen. Skellefteå: Skellefteå kommun har inlett ett arbete med ett Trepartssamarbete för god Handelsutveckling, mellan kommun, fastighetsägare och handel. Ett processarbete med ledning av näringslivsutveckling Skellefteå kommun påbörjades i november 2011 för att arbeta med att ta fram en Handelspolicy, bl a vid en workshop där konsulten (Stadsliv AB) deltog. Fyra gemensamma träffar planeras med aktörerna inom trepartsamarbetet. Handelspolicy beräknas kunna vara klar i september

3 Parallellt har en Handlingsplan för genomförande utarbetats där arbetet kan påbörjas i september Om projektet blir av kommer frågor kring genomförande, ekonomi och strategisk långsiktig planering att kunna lyftas upp och belysas på ett mer kraftfullt och kommunikativt sätt än om det ej blir av. Möten kring handelsfrågor avses ske regelbundet från september 2012 med inriktning på utvecklingsfrågor för handeln och fastighetsägarna, bildande av gemensamt branschråd för utvecklingen både extern som stadsdelscentrum och fastighetsägarna, utarbetande av en etableringsstrategi, planering av gemensamma aktiviteter, dialog möten, workshop/seminiarier m.m. Om projektet beviljas medel kommer det att förstärka möjligheterna att samordna utvecklingsinsatserna i genomförande av Handlingsplan och översyn av Handelspolicyn. För projektet upprättas samarbete mellan planavdelningen, näringslivsutveckling, fastighetsägarna och handelsområdena Solbacken, Söder, Skellefteå Handel samt Centrumutveckling som representerar handelsområdena i city. Fördjupad översiktsplanen för centrala Skellefteå kan bli klar under Den berör handel/verksamheter, ytor, parkeringsbehov m.m samt framtagande av planeringsunderlag. Samtidigt pågår ett par detaljplaner som berör handel/verksamheter. Dessa kommer sätta en viktig prägel på staden hur den kommer att utvecklas, framförallt viktiga målpunkter såsom resecenter och kulturhus. Om projektet blir av kommer enskilda planprojekt att kunna samordnas och utformas som delar av en långsiktigt hållbar vision. Planerade aktiviteter och handlingsplan inför hösten/vintern 2012: Planering med fastighetsägarna, bildande av en referens grupp för att ta fram en etableringsstrategi för Handeln med Handlingsplan. Branschutveckling med samordning av olika handelsplatser. Uppföljning, gemensam träff med inom trepartssamarbetet inför informationsträff i slutet av året. Informationsträff kring nuläge med politiker, handeln, fastighetsägarna och kommun kopplat till handlingsplan och framtida strategier. Stadsliv AB: Stadsliv har via underhandskontakter med ett antal aktörer inom stadsutvecklingssektorn, organisationer och föreningar diskuterat olika former för deltagande i projektet. Det rör sig bland annat om Bil Sweden, Svenska Parkeringsföreningen, Svensk Handel, Center for retailing vid handelshögskolan i Norrtälje, Formas, ett antal större livsmedelsföretag, kontakter med elever vid högskolor som kunde genomföra examensarbeten inom ramen för projektet samt med Trafikverket. Möjligheter finns att från dessa och andra organisationers sida bidraga med analyser och arbetsinsatser samt även för finansiering av möten och workshops. Det går dock inte att i dagsläget redovisa dessa insatser i kronor, eftersom beslutsprocessen tar längre tid i anspråk än väntat. Detta innebär att Stadsliv i redovisningen av budget för projektet tar på sig huvudansvar för en större del av projektet. Möjligheten finns dock att, beroende på den extern finansieringens 3

4 storlek och arbetsinsatser från andra aktörer, justera projektets bidrag så att delegationens tillskott enbart täcker stipulerade 30 procent. 2) Hållbarhetsaspekter. Projektet skiljer sig möjligen från andra ansökningar genom att utgå från de ekonomiska hållbarhetsaspekterna, betraktat utifrån enskilda handlares och fastighetsägares lönsamhetskrav. Detta innebär att de privata aktörernas intresse ses som ett avgörande kriterium för att nå hållbara lösningar. I andra hand diskuteras ekonomiska hållbarhetsaspekter ur kommunalt perspektiv, kopplat till kommunernas kostnader och investeringar för transporter, väghållning och investeringar i fastigheter. I denna del ingår att försöka beräkna de ekonomiska vinsterna/kostnaderna av en mer central lokalisering av en stor del av kommunernas handel. De strategier som avses utarbetas ska, om de kan visas vara realistiska, kopplas samman med mer svårberäkneliga sociala hållbarhetsaspekter såsom värdet av en varierad, livfull, ekonomiskt framgångsrik och trygg/säker stadskärna. En samlad lokalisering av handel har dock en viktig social aspekt, eftersom handeln i stor del skapar de sociala mötesplatserna i en kommun Eftersom utflödet av handel är beroende av det lokala utbudets variation, är en hypotes att en mer samlas handel, med bibehållen tillgänglighet med bil och andra transportslag, kan bidra till att öka det lokala utbudet liksom även utbudet av service. Först i tredje hand kommer projektet att diskutera de ekologiska hållbarhetsaspekterna av de strategier som utarbetas. Dessa är än mer svårberäkneliga, men kan i vissa fall kopplas till hur en mer centralt placerad handel kan bidra till mer livskraftiga kollektivtrafiklinjer. 3) Klimateffekter på lång sikt. Projektet avser visa att det är realistiskt att lokalisera en större andel handel på mer centrala platser än idag. Detta skulle innebära att det samlade trafikarbetet - jämfört med den nuvarande spontana utvecklingen - skulle bli mindre samtidigt som en större del av resor till handelns platser skulle kunna göras med gång, cykel, kollektivtrafik. Projektet avser att illustrera dessa frågor med hjälp av analyser av trafikströmmar, även om det inte går att göra exakta beräkningar av detta. 4) Förmedling och användning av resultat. Kontakt har tagits med föreningen Svenska Stadskärnor, genom VD Björn Bergman samt Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, genom Eva Hägglund. Dessa aktörer menar att projektet har stort intresse för respektive medlemmar och kommer att följa projektet och kan även bidra med information före projektstart. De kommer dock inte att kunna delta med egen finansiering av projektet, men kommer att deltaga vid seminarium och möten efter projektets avslutning samt med spridning av den sammanfattande rapporten med arbetsnamnet: "Går det att hejda stadskärnornas avveckling?". 4

5 5) Uppgifter om den totala finansieringen av projektet. Projektets finansiering bygger på aktivt deltagande från de två kommunerna. Dessa bidrar med arbetstid som läggs på möten, samråd, analyser, arrangerande av workshops samt framtagande av bakgrundsfakta. Bidragande partners och organisationer bidrar med expertkunskap, framtagande av relevanta fakta och i förekommande fall även med ekonomiska och juridiska analyser. Stadsliv AB bidrar med arbetstid, inklusive kostnader för resor och uppehälle vid besök i kommunerna. Övriga aktörer, nämnda ovan, kommer att redovisa sina insatser i form av arbetstid och eventuellt direkta tillskott till finansieringen, i den händelse att delagationen tillstyrker projektet. Budgeten bygger på en omräkning av nedlagd arbetstid till kronor. Motala kommun: Om projektet blir av, avser Motala kommun att avsätta följande resurser utöver den verksamhet med anknytning till handel som ändå planeras: Sammanställning av underlag, redovisning av exempel, deltagande vid möten mm: kr Sammanlagd extra insats i de projekt och pågående verksamheter som redovisas ovan: kr Därtill kommer viss insats från Centrumföreningen Mitt i Motala, uppskattad till kr Summa SEK Skellefteå kommun: Budget SEK som fördelas mellan kommun, fastighetsägarna och Handeln. Sammanställnig av underlag, redovisning av åtgärder från handlingsplan i form av möten med arbetsgrupper, etableringsstrateg, planering av verksamhet på årsbasis. Stadsliv AB SEK Detta belopp inbegriper egen arbetstid samt arbetstid från externa organisationer, skolor och övriga parter som nämnts ovan. Redovisning av fördelning av arbetstid samt ekonomiska bidrag kommer att göras i mer detaljerad form om delegationen tillstyrker projektet. Vi är medvetna om att detta inte är en helt tillfredsställande redovisning, men bygger på ett enkelt konstaterande: bidrag i form av arbetstid och pengar är avhängigt om delegationen tillstyrker projektet. 6) Förtydliga samverkan mellan näringsliv och kommun samt medborgarnas deltagande. Motala kommun har tillfrågat följande partners som förklarat sig vara intresserade av att deltaga i projektet: Centrumföreningen Mitt i Motala, Tillväxt Motala 5

6 I Motala kommer samverkan att ske genom bland annat följande processer: samverkansgruppen Handelsplats Motala, centrumföreningens styrelse, samråd och bearbetning av gemensam centrumvision I Motala kommer synpunkter och dialog med medborgarna att säkras genom bland annat: Samråd kring centrumvisionen (sept okt), information via lokala media, kommunens hemsida (redovisning plus möjlighet att lämna synpunkter), offentligt möte med forskarna (senhösten/vintern ). Skellefteå kommun har, vilket redovisats ovan, tillfrågat ett stort antal partners som förklarat sig vara intresserade av att deltaga i projektet, samt som kommer att följa projektet. Planer finns att fördjupa dialog med medborgarna genom workshops och offentliga aktiviteter dessa är dock ej planerade utan är avhängigt om projektet blir av. Stadsliv AB kommer att rapportera och redovisa utgångspunkter och arbetsläge till ovan nämnda bidragande partners och organisationer. Dessa kommer att involveras i framtagande av slutrapport, även om Stadsliv AB svarar för sammanställning av projektets resultat, inklusive rekommendationer och förslag. 7) Planeringsprocessen. För båda kommunerna gäller att projektet ger kommunen underlag bl a för hur möjligheterna att använda planinstrumentet för att styra handelns etableringar ska användas. Projektet berör flera markområden inom kommun, varav flera har någon form av restriktioner. Kommunerna är aktiv i handelsfrågor bl a genom arbetet med handelspolicy. Den snabba samhällsutvecklingen, den allt friare synen på handelns etableringsfrågor och de aktuella etableringsförfrågningarna kan motivera en djupare analys och översyn av de policys som idag finns och som är under arbete. Projektet kan tänkas ge underlag för och bidra till att en sådan översyn initieras. Kommunerna har inte resurser och kunskaper för en sådan analys. Projektet kan ge kommunerna ett djupare och bredare underlag för förnyat ställningstagande till nuvarande och framtida policy. Forskarnas breda erfarenhet av handelsutveckling bör vara till stornytta. Kommunerna har i olika utsträckning konkurrens mellan cityhandel och externhandel och en annan bild vad gäller påverkan på omgivande kommuner samt utflöde till andra handelsområden. Projektet kan ge underlag för en fördjupad diskussion kring dessa frågor. 8) kulturhistoriska värden. I båda kommunerna skulle en eventuell förtätning och ny exploatering för handelsändamål kunna komma att beröra befintlig bebyggelse och idag ej exploaterad mark i anslutning till stadskärnan. Det föreligger dock inga generella hinder för sådan förtätning eller konflikter med mål om bevarande av värdefull 6

7 bebyggelse/naturmark. Dessa frågor bör studeras mer utförligt inom projektets ram. 9) Utvärdering och uppföljning. Projektet är inte av den arten att det har ett specifikt slutdatum, eftersom handelns utveckling och strukturomvandling är en ständigt pågående process. I projektet bör därför ingå att formulera och testa ett antal praktiska nyckeltal/indikatorer, vilka skulle kunna användas för att mäta måluppfyllelse och för att ge en bredare bild av handelsetableringars betydelse för och påverkan på hållbarhetsaspekter. Uppföljning av projektet kan ske genom att kombinera de nyckeltal som utarbetats inom organisationen Sveriges Ekokommuner (se länk: med ett antal nyckeltal som beskriver utveckling av trafikarbete, handelns omsättning, fastighetsvärden, hyresnivåer för kommersiella fastigheter samt de respektive kommunernas samlade kostnader vad gäller vägnät, transporter och kollektivtrafik. Det bör dock påpekas att frågor kring handel och dess relation till hållbar utveckling fortfarande saknar ett heltäckande system för utvärdering och uppföljning. Projektet avser att bidra till kunskapsuppbyggnad inom detta område, men bör i sin helhet betraktas som ett försök att i reguljär planering utveckla samsyn, samarbete och strategier för en mer hållbar stadsutveckling. Jerker Söderlind Stadsliv AB, Jerker.soderlind@stadslivab.se 7