Malmös väg mot en hållbar framtid

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Malmös väg mot en hållbar framtid"

Britt Gustafsson
för 9 år sedan
Visningar:

1 Malmös väg mot en hållbar framtid

2 Malmö i siffror invånare Ökande befolkning 29 år i rad 31 % födda utomlands 177 nationaliteter 150 språk talas Ung befolkning - 49 % under 35 år

4 Tidigare folkhälsoarbete i kommunen

6 Alla Malmöbor ska ha förutsättningar för god hälsa på lika villkor.

7 Förändrat fokus: från livsstil till hälsans sociala bestämningsfaktorer

8 Hur mår Malmö?

9 Hur mår Malmö? Lägst Skillnad Högst 27% 71 98% Behörighet till gymnasiet 11% 51 62% Barnfattigdom 36% % Förvärvsarbetande 8% 20 28% 59% 25 84% 6 75 år 81 år Rökning Valdeltagande Medellivslängd

gymnasiet 11% 51 62% Barnfattigdom 36% 24 40 76%

10 Samtidigt i omvärlden

11 Vad orsakar ojämlikhet i hälsa? Strukturella bestämningsfaktorer för hälsa och vardagslivets villkor är orsak till en stor del av ojämlikheten i hälsa mellan länder, inom länder och inom städer. Vi anser att det är etiskt tvingande att utjämna ojämlikheten i hälsa. Social orättvisa dödar människor i stor skala. Commission on Social Determinants of Health, WHO 2008 Kommission för ett socialt hållbart Malmö

ojämlikheten i hälsa mellan länder, inom länder och inom städer.

12 Kommission för ett socialt hållbart Malmö Beslut i kommunstyrelsen 2010 Kommission för ett socialt hållbart Malmö

13 Kommissionen 14 kommissionärer Ordförande, huvudsekreterare Senior advisers -Bred konsultation -Folkhälsorådet, beredande Kommission för ett socialt hållbart Malmö

16 Malmökommissionen i siffror 14 kommissionärer Ytterligare forskare, senior advisers 31 underlagsrapporter 2 övergripande rekommendationer 74 förslag till åtgärder Slutrapporten med 74 åtgärdsförslag levererades i mars 2013

underlagsrapporter 2 övergripande rekommendationer 74

17 Arbetet framåt 32 nya utredningsuppdrag till olika förvaltningar 12 identifierade utvecklingsområden 35 pågående arbeten baserat på bred dialog, omfattande remissförfarande och analys

18 Två övergripande rekommendationer Etablera en social investeringspolitik. Förändra processerna genom att skapa kunskapsallianser och demokratiserad styrning.

19 Åtgärdsområden Ledarskap och arbetsmetoder Lärande och utbildning Arbete och försörjning Boende och stadsplanering Hälso- och sjukvård Marknadsföring och spridning

20 Förväntningar på uppdragen Förslag på åtgärder och beslut Förväntat resultat av de föreslagna åtgärderna Kostnadsberäkningar och förslag på finansiering av de åtgärder som föreslås Tidplan för genomförande Tydliggörande av ansvarsfrågan Involverade berörda aktörer Mångfalds-, barn- och jämställdhetsperspektiv

av de åtgärder som föreslås Tidplan för genomförande Tydliggörande av

21 Exempel på utredningsuppdrag Gör en översyn av kommunfullmäktiges beslut om Barnkonventionen och ge förslag på utvecklat arbete för att stärka barnrättsperspektivet i alla verksamheter Utveckla former för samverkan med civilsamhället kring social hållbarhet Utarbeta en handlingsplan för att minska den ekonomiska utsattheten bland barn

22 Samverkan med högskola/universitet Utredningsdirektivet syftar till att se över forsknings- och utvecklingsstrukturer samt samverkansformer med högskola och universitet. Uppdraget är att ge förslag på befintliga eller nya arbetsmodeller som aktivt kan främja det fortsatta arbetet för en socialt hållbar utveckling Ett parallellt uppdrag handlar om att utveckla forskningscirkel som metod.

23 Vad är på gång?

24 Kommission för ett socialt hållbart Malmö - tilläggsrapport Huvudsyfte: - Att belysa hur hälsan påverkas hos individer och grupper som utsätts för diskriminering - Att undersöka diskriminerande strukturer inom välfärdsinstitutioner Fokus på de sju diskrimineringsgrunderna: - Kön - Könsöverskridande identitet eller uttryck - Etnisk tillhörighet - Religion eller annan trosuppfattning - Funktionshinder - Sexuell läggning - Ålder

25 Diskriminering och hälsa Saknas forskning om flera diskrimineringsgrunder Metodologiskt svårt att mäta effekter av diskriminering Forskningen fokuserar ofta på självrapporterad diskriminering Internationell forskning visar dock på en tydlig koppling mellan att utsättas för diskriminering och försämrad hälsa (fysisk och psykisk hälsa) Diskriminering och hälsa ( ) - Statens folkhälsoinstitut och de dåvarande ombudsmännen mot diskriminering (JämO, DO, HO och HomO) Diskriminering är ett hälsoproblem antidiskrimineringsarbete bör ses som hälsofrämjande!

26 Nu: fortsatt mobilisering för social hållbarhet utifrån kunskap och engagemang

27 Kontakt Eva Renhammar Välfärdsavdelningen Jenny Theander Förvaltningsavdelningen Erika Pettersson Näringslivsavdelningen Lisa Janzon Kommunikationsavdelningen

Relevanta dokument

Sven-Olof Isacsson med.fak. Lunds Universitet, Sverige

Sven-Olof Isacsson med.fak. Lunds Universitet, Sverige Professor emeritus i Socialmedicin. Invärtesmedicinare,kardiolog, allmänmedicinare Ordförande i Kommission för ett Socialt Hållbart Malmö(2010-2013).