Jämlik vård. Maria Elgstrand Verksamhetschef Verksamhetsutveckling vård och hälsa. Dagens tema, , Förnamn Efternamn

Transkript

1 Jämlik vård Maria Elgstrand Verksamhetschef Verksamhetsutveckling vård och hälsa Dagens tema, , Förnamn Efternamn

2 Definition: Jämlik hälso- och sjukvård Med jämlik sjukvård menas att vården ska förmedlas till patienterna utan omotiverade skillnader, dvs. att bemötande, vård och behandling ska erbjudas på lika villkor till alla oavsett: Personliga egenskaper Bostadsort Ålder Kön Funktionshinder Utbildning Social ställning Etnisk eller religiös tillhörighet Sexuell läggning 2

3 Hälso- och sjukvårdslagens intentioner om vård på lika villkor efter behov innebär både en horisontell jämlikhet: att personer med lika behov av vård ska erbjudas lika vård; och en vertikal jämlikhet: att personer med större behov av vård ska prioriteras framför dem med mindre behov, och få en vård som anpassas efter behov. 3

4 Strategisk plan med treårsbudget Strategiskt mål: Trygg och tillgänglig hälso- och sjukvård med hög kvalitet Jämlikhet Regionen ska aktivt arbeta för att utjämna skillnader i hälsa mellan såväl befolkningsgrupper, länsdelar och stadsdelar. Alla som kommer i kontakt med vården och övrig regional verksamhet ska behandlas jämställt och likvärdigt utifrån sina behov när det gäller vilka resurser och insatser man får ta del av. 4

5 Vilka datakällor finns? Kvalitetsregister PROM / PREM Patientenkät HLV Hälsa på Lika Villkor Psykenkäten Öppna Jämförelser Vårddatalager Vårdbarometern Vi följer väldigt mycket! Men nästan enbart utifrån skillnader mellan vårdgivare och mkt sällan mellan socioekonomiska grupper (det måste vi börja göra systematiskt - för att lära oss vad som vi behöver förbättra). 5

6 Tillgång till vård En av fyra anser att de inte har tillgång till den vård de behöver. En av fem avstår från att söka vård trots att de anser sig ha behov. Kvinnor >män och låg utb. > hög. Struktur/rutiner Geografisk närhet, öppettider, möjlighet för telefonkontakt. (Hur man söker kontakt, förstå tele Q-system). Ekonomi Att inte ha råd, inte ha möjlighet att ta ledigt från sitt arbete Ekonomiska skäl att avstå vård är särskilt tydliga i tandvården. Förväntningar och erfarenheter, Tillit! Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa Förslag för ett långsiktigt arbete för en god och jämlik hälsa Underlagsrapport. SOU 2017:47

7 Det finns skillnader i behandling mellan socioekonomiska grupper inom vårdgivare Några ex: sannolikheten att få den optimala läkemedelsbehandlingen efter stroke är lägre hos den som har låg utbildning jämfört med hög, eller hos den som är född utanför EU jämfört med övriga grupper Personer med psykisk sjukdom får mer sällan evidensbaserad behandling för somatisk sjukdom, t.ex. mindre aktiv behandling (i form av operation för att vidga kranskärlen) vid hotande hjärtinfarkt och att detta är förenat med ökad dödlighet efter 6 mån. lågutbildade får oftare olämplig läkemedelsbehandling vid schizofreni än högutbildade. Socialstyrelsen. God vård Vård på lika villkor hur jämlik är vården?, Tillgänglig vård i rimlig tid; Hälso och sjukvårdsrapport 2009 Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Vård på olika villkor en kunskapsöversikt om sociala skillnader i svensk hälso- och sjukvård. Stockholm: SKL; Myndigheten för vårdanalys. En mer jämlik vård är möjlig. Analys av omotiverade skillnader i vård, behandling och bemötande. Stockholm:

8 Biologiska läkemedel vid reumatoid artrit efter utbildningsnivå (hög, medel och låg (underst). Socialstyrelsen 2014

9 Förslag till rekommendationer för att stärka HoS roll i att bidra till en jämlik hälsa. 1. Tillgänglighet utifrån behov 2. Normmedveten vård och kommunikation så att alla kan förstå 3. Vårdmöten som skapar tilltro och tillit. 4. Sjukdomsförebyggande insatser - för patienter och för befolkningsgrupper 5. Införliva tandvården i sjukvårdförsäkringen 6. Värna vården för de mest utsatta 7. En hälsofrämjande arbetsmiljö för vårdens medarbetare 8. Strukturer, ledning och styrning som stödjer jämlik vård och hälsa 9. Utveckla vårdens kvalitetsarbete ur ett jämlikhetsperspektiv och skapa förbättringsarbete utifrån analys av skillnader mellan SES grupper 10. Primärvårdens primärpreventiva uppdrag och områdesansvar. 11. Ställ kompetenskrav, skapa kompetenscentra och stärk utbildningsinsatser. Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa Förslag för ett långsiktigt arbete för en god och jämlik hälsa Underlagsrapport. SOU 2017:47

10 Pilotstudie kring möjligheten att följa upp jämlik vård inom RÖ Rekommendationer om systemlösning för att uppnå en automatiserad uppföljning av jämlik sjukvård. Behov och krav gällande data/mått kopplade till jämlik sjukvård och vilka datakällor som berörs/kravställarens behöver för att fånga dessa behov. Behov och krav gällande gränssnitt mot dataregister och övriga datakällor som berörs. Etiska och juridiska frågeställningar behöver redas ut bland annat vad gäller att koppla journal- och registerdata till socioekonomiska variabler på individnivå.

11 Genomförande av pilotstudien En pilotversion av systemlösningen utvärderas i ett FoUprojekt och erfarenheterna därifrån utnyttjas vid ett bredare införande. Den befintliga IT-infrastrukturen utnyttjas Socioekonomiska data på individnivå införlivas i de Vårddatalager/ Business Intelligence (BI) register som används för verksamhetsstyrning vid RÖ Data till analyser av jämlik sjukvård samlas regelbundet från registren utan att belasta sjukvården

12 Exempel på aspekter av jämlik sjukvård (process- och utfallsvariabler) väntetid (vid specialistremiss) utförda vårdåtgärder (exv. behandlingar, läkemedelsförskrivning, sjukskrivning) vårdresultat (exv. vårdtid, sjukskrivningslängd, mortalitet). Exempel på patientkännetecken (förklaringsvariabler) kön ålder samsjuklighet (exv. psykisk sjukdom eller beroendeproblematik) socioekonomisk ställning (uppdelat på inkomst, utbildning, födelseland, etc.) bostadsort behandlande klinik eller vårdcentral

13 Litteraturtips Plattform för jämlik hälsa och vård: SKL har samlat ett antal myndigheter och organisationer till en nationell plattform för jämlik hälsa och vård. Målet är att vända trenden med ökande skillnader i vården mellan grupper. Gör jämlikt- gör skillnad. Vägledning för jämlik styrning och ledning. Sveriges Kommuner och Ladsting, 2011 Gör jämlikt-gör skillnad! Samling för social hållbarhet minskar skillnader i hälsa. Sveriges kommuner och landsting, Vård på lika villkor- ett lärandeprojekt. Sveriges kommuner och landsting, En mer jämlik vård är möjlig. Rapport 2014:7. Vårdanalys. (o)jämställdhet i hälsa och vård. Sveriges Kommuner och Landsting. Stockholm mars World health Organization (WHO) (2008). Closing the gap in a generation: health equity through action on the social determinants of health. Final report of the Commission of Social Determinants of Health. Geneve: World Health Organization. Östgötakomissionen Kristenson M. Hur kan hälso- och sjukvårdens insatser utvecklas för att minska social skillnader i hälsa? Socialmedicinsk tidskrift 4/2011. Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa Förslag för ett långsiktigt arbete för en god och jämlik hälsa Underlagsrapport. SOU 2017:47. Marmot M. statussyndromet. 2006, Natur och kultur, Stockholm 13