PM HLV, Hälsa på lika villkor,

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "PM HLV, Hälsa på lika villkor,"

Transkript

1 PM PM HLV, Hälsa på lika villkor, Trender och utfall under 10 år för indikatorområderna: - Alkohol och droger - Fysisk aktivitet - Kroppsvikt - BMI - Tobak - Kost - Ansamling av levnadsvanor Mats Larsson, Samhällsmedicin Mall-ID

2 PM Upprättare Mats Larsson, Samhällsmedicin Innehållsförteckning 1 Intro Syfte Alkohol och droger Fysik aktivitet Kroppsvikt - BMI Tobak Kost Ansamling av riskfyllda levnadsvanor Spridning i olika befolkningsgrupper Bilaga Bilaga Bilaga Referenser (33)

3 PM Upprättare Mats Larsson, Samhällsmedicin 1 Intro Frågorna i nationella folkhälsoenkäten/hälsa på lika villkor (HLV) samlar in data på indikatorer som är relevanta för folkhälsa inom följande områden: alkohol och droger, fysisk aktivitet, BMI, tobak, kost, ansamling av riskfyllda levnadsvanor, psykisk hälsa, sociala relationer, förtroende för institutioner, spelvanor, fysisk hälsa, tandhälsa, läkemedel och vårdkontakter. Frågeformuläret för 2014 omfattar ett åttiotal frågor på sammanlagt 17 sidor. Det nationella urvalet för nationella folkhälsoenkäten dras som ett obundet slumpmässigt urval från SCB:s register över totalbefolkningen (RTB) och varje år sedan 2004 har minst 6000 personer i åldern år besvarat enkätens nationella urval. Därutöver finns data för de obundna slumpmässiga tilläggsurvalen som olika län köper av SCB. I de tilläggsurval Landstinget Gävleborg och länets kommuner köpt in har cirka 6000 personer svarat på enkäten åren 2004, 2007, 2010 och Detta innebär att totalt cirka i länsbor besvarat enkäten under de senaste 10 åren besvarade cirka 51 procent av de tillfrågade enkäten i Gälveborgs län. Bortfallsanalyser från Folkhälsomyndigheten har visat att denna relativt låga svarsfrekvens sannolikt inte påverkar utfallet nämnvärt [1]. Alla resultat som sammanfattas i denna PM kan hämtas från samhällsmedicins kommun- och spridningstabeller för 2014 på följande webadress: --Halsa-pa-lika-villkor/ De resultat som samhällsmedicins presenterar här är i motsats till de resultat som Folkhälsomyndigheten presenterar åldersstandardiserade. Den standardpopulation som samhällsmedicin använder är riket Vidare har kalibreringsviktning används för att kompensera för bortfall i de urvalsgrupper där svarsfrekvensen inte överestämmer med urvalsgruppens verkliga fördelning i standardpopulationen. Kalibreringsviktningen gör det det möjligt att beräkna ungefär hur många personer som en viss andel motsvarar. Förutsättningen är dock att de svar som man får in från en viss urvalsgrupp är representativt med avseende på alla som tillhör denna urvallsgrupp i den verkliga populationen. De studier som Folkhälsomyndigheten har gjort inom detta område visar att kalibreringsviktningen i de allra flesta fall fungerar på ett tillfredställande sätt [1]. Statistiskt säkerställda förändringar från för män och kvinnor (16-84 år) för länet respektive riket markeras i Tabell 1-12 med pilar ( / ) och streck ( / ). Länets förändring visas till vänster om snedstrecket och rikets förändring visas till höger om snedstrecket. Grön färg ( / ) markerar att indikatorn enligt de nationella folkhälsomålen [2, 3] förbättrats de senaste 10 åren samt att förändringarna är statistiskt säkerställda. Röd färg ( / ) markerar på motsvarande sätt att indikatorn statistiskt sett försämrats signifikant de senaste 10 åren. Ett svart streck ( ) markerar att indikatorn inte har förändrats så pass mycket (eller entydigt) så att man kan fastställa att förändringarna är statistiskt säkerställda med 95 procents säkerhet. Statistiskt säkerställda skillnader mellan länet och riket år 2014 för män och kvinnor (16-84 år) markeras i Tabell 1-12 med färgkodade symboler för män ( ) och kvinnor ( ). Grön färg ( ) markerar att indikatorns utfall enligt de nationella folkhälsomålen [2, 3] i länet är bättre än i riket år Röd färg ( ) markerar att indikatorns utfall i länet är sämre än i riket år Svart färg ( ) markerar att den uppmätta skillnaden mellan länet och riket år 2014 inte är tillräckligt stor för att man skall kunna fastställa att skillnaden är statistiskt säkerställd med 95 procents säkerhet. Hur stor indikatorns andel i länet är 2014 anges efter symbolerna för män( 14%) och kvinnor ( 15% ). 3 (33)

4 PM Upprättare Mats Larsson, Samhällsmedicin 2 Syfte Syftet med denna PM är att: 1) Kompletera och kommenterar informationen som finns i de kommun -och spridningstabeller som lagts ut på samhällsmedicins hemsida: 2) Sammanfatta hur indikatorernas resultat inom respektive område har förändrats i Gävleborgs län (dvs år 2004, 2007, 2010 och 2014) samt jämföra resultaten med motsvarande trender inom riket. 3) Ge en snabb överblick över respketive indikatorområdes resultat år 2014 i länet samt hururvida detta skiljer sig signifikant från resultatet i riket. Främst de indikatorer som inom länet kan sägas vara mest intressanta utifrån hur de har förändrats de senaste 10 åren kommer att diskuteras. För vissa indikatorer kommer också den genomsnittliga förändringstakten för de senaste 10 åren att räknas fram. I dessa fall utgår beräkningen från hur många procentenheter indikatorns andel med avseende på hela befolkningen har förändrats över tid, om inget annat anges. Exempelvis, om en andel minskar från 24 procent år 2004 till 20 procent 2014, så kommer det stå i texten att minskingen varit cirka 4 procent på 10 år, samt i de fall då den genomsnittliga minskningstakten räknats fram, att minskingen varit cirka 0,4 procent per år under de senaste 10 åren. Att minskingen varit cirka 17 procent (4/24=0.166) då man utgår från andelens ursprungsstorlek kommer inte att diskuteras. Relativa jämförelser utifrån olika indikatorers ursprungsstorlek får läsaren själv göra, om inget annat anges. I slutet av respektive indikatorområde sammanfattas de mest intressanta resultaten med text och stapeldiagram. 3 Alkohol och droger Inom området alkohol och droger redovisas andelarna som inte dricker alkohol i befolkningen, som använt hasch eller marijuana samt hur ofta man dricker alkohol så att man blir berusad. Riskabla alkoholvanor är ett mått som bygger på frågeinstrumentet Audit och tre frågor om mängd och frekvens på alkoholkonsumtion. Hur mycket alkohol man kan dricka enligt den definition för riskabla alkoholvanor utan att tillhöra gruppen som anses ha riskabla alkoholvanor, framgår av bilaga 1. Måttet identifierar personer vars alkoholkonsumtion kan skada hälsan.. För riskgruppen (de som har riskabla alkoholvanor ) redovisas också andelen som vill ändra samt behöver stöd för att förändra sina alkoholvanor. Tabell 1 och 2 nedan visar länets resultat för 11 indikatorer inom området alkohol och droger. Fem indikatorer har legat stilla på ungefär samma nivå och för ungefär lika många, 6 stycken, har statistiskt säkerställda förändringar i både positiv och negativ riktning observerats de senaste 10 åren. För de indikatorer i länet som inte har förändrats år , är det värt att notera följande: 4 (33)

5 PM Upprättare Mats Larsson, Samhällsmedicin Cirka 14 procent av männen och 20 procent av kvinnorna i länet dricker inte alkohol I riket är motsvarande siffror lägre, speciellt för kvinnorna. Där är det 12 procent av männen och 17 procent av kvinnorna som inte dricker alkohol. Totalt, av alla som dricker alkohol i länet 2014 så vill cirka 18 procent av männen och cirka 11 procent av kvinnorna minska sin alkoholkonsumtion, vilket summerar till cirka personer. Andelen som vill minska sin alkoholkonsumtion i länet och riket är lika stor. Tabell 1 Alkohol och droger, signifikanta skillnader mellan länet och riket för män och kvinnor år 2014 samt statistiskt säkerställda förändringar inom länet och riket över tid för män och kvinnor, år Indikatorer som inte förändrats signifikant över tid ( ) i länet Män Kvinnor Män Kvinnor Dricker ej alkohol* 14% 20% / / Behöver stöd att minska sin alkoholkonsumtion (av de med riskabla alkoholva.)* 4% >4% / / Vill minska sin alkoholkonsumtion (av alla som dricker alkohol)* 18% 11% / / Berusad minst 1 ggr per vecka eller oftare 5% 2% / / Cannabis någon gång 11% 6% / / Samhällsmedicins kommun- och spridningstabeller för år Länets trend anges till vänster om bindestrecket och rikets trend anges till höger om bindestrecket. *Finns endast resultat för år 2010 och Av de som har riskabla alkoholvanor i länet anser 4 procent av männen och 4 procent av kvinnorna att de behöver stöd att minska sin alkoholkonsumtion, vilket summerar till cirka 1300 personer. Denna andel är ungefär lika stor i länet som i riket. Sammantaget har cirka personer i länet provat Cannabis någon gång, 11 procent av männen och 6 procent av kvinnorna. Andelen som har provat Cannabis någon gång i länet är dock lägre än i riket, enligt mätningen som gjordes I riket har cirka 15 procent av männen och cirka 8 procent av kvinnorna provat Cannabis någon gång. Tabell 2 Alkohol och droger, signifikanta skillnader mellan länet och riket för män och kvinnor år 2014 samt statistiskt säkerställda förändringar inom länet och riket över tid för män och kvinnor, år Indikatorer som förbättrats ( ) eller försämrats ( ) signifikant över tid i länet Män Kvinnor Män Kvinnor Riskabla alkoholvanor 2 19% 12% / / Vill minska sin alkoholkonsumtion (av de med riskabla alkoholvanor)* 40% 38% / / Berusad 1 ggr per månad eller oftare 25% 9% / / Berusad 2 ggr per månad eller oftare 13% 5% / / Cannabis senaste månaden 1% <1% / / Cannabis senaste året 3% 1% / / 5 (33)

6 PM Upprättare Mats Larsson, Samhällsmedicin Samhällsmedicins kommun- och spridningstabeller för år Länets trend anges till vänster om bindestrecket och rikets trend anges till höger om bindestrecket. *Finns endast resultat för år 2010 och Ny defenition from För de indikatorer som har förändrats i länet år , är det värt att notera följande: Andelen män och kvinnor som rökt Cannabis i länet både senaste månaden och året har ökat signifikant de senaste 10 åren. Motsvarande trender för dessa indikatorer finns inte i riket. Totalt, då man jämför hur det såg ut 2004 med 2014, så är det cirka 1500 fler i länet som har rökt Cannabis det senaste året. Ökningen är störst bland män. Den procentuella ökningen i länet för Cannabis senaste månaden och året är större än i riket under samma period. Totalt har cirka 3800 personer i länet, cirka 3 procent av männen och 1 procent av kvinnorna, rökt Cannabis det senaste året. Diagram 1 fem indikatorer inom området alkohol och droger år Totalt antal personer i länet: Källa: Samhällsmedicins kommun- och spridningstabeller för år Skillnader mellan länet och riket för män respektive kvinnor år 2014 testas. Om skillnaderna är statistiskt säkerställda markeras länets stapel med en stjärna. Den andel av befolkningen som dricker sig berusad med alkohol cirka 2 ggr månaden år 2014 har minskat för båda könen, både i länet och i riket, då man jämför med resultatet för (33)

7 PM Upprättare Mats Larsson, Samhällsmedicin Samma trend finns för indikatorn som mäter berusning 1 ggr per månad i riket, men i länet så är denna trend bara signifikant för kvinnor. cirka 25 procent av männen i länet dricker sig berusad cirka 1 ggr i månaden. Motsvarande siffra för kvinnorna i länet är 9 procent. Andelen män och kvinnor som dricker sig berusad cirka 2 ggr i månaden är cirka hälften så stor. Totalt beräknas cirka personer i länet, cirka 19 procent av männen och 12 procent av kvinnorna, ha riskabla alkoholvanor och sammantaget visar trenderna de senaste 10 åren i länet att denna andel minskar för båda könen, speciellt för män. Andelen män som har riskabla alkoholvanor i länet har minskat med cirka 4 procent på 10 år. Motsvarande siffra för länets kvinnor är cirka 1 procent. Kvinnornas minskning är för liten för att vara statistiskt säkerställd. Utvecklingen överensstämmer med trenden i riket för denna indikator: andelen män med riskabla alkoholvanor minskar över tid, kvinnornas andel förändras inte lika mycket. En möjlig förklaring är att andelen kvinnor som har riskabla alkoholvanor då mätningen började är mycket lägre än männens. Av de som har riskabla alkoholvanor i länet 2014, vill cirka personer minska sin alkoholkonsumtion, 35 procent av männen och 34 procent av kvinnorna. Motsvarande andel i riket är 40 procent för männen och 38 procent för kvinnorna. Den andel som vill minska sin alkoholkonsumtion i länet är således, då man endast räknar på de som har riskabla alkoholvanor, betydligt lägre än i riket. Det är också värt att notera att trenderna i länet from 2010 för denna indikator går åt olika håll för män och kvinnor. Andelen män i länet som vill minska sin alkoholkonsumtion har ökat med 6 procent på 4 år. För länets kvinnor har denna andel istället minskat med cirka 3 procent sedan 2010 och denna trend går tvärs emot den som observerats i riket för kvinnor. I riket ökar andelen kvinnor med riskabla alkoholvanor som vill minska sin alkoholkonsumtion med 2 procent. För män ökar den med 3 procent sedan Nedan följer en sammafattning av de mest intressanta resultaten för indikatorområdet alkohol och droger: Totalt beräknas cirka personer i länet, det vill säga cirka 19 procent av männen och 12 procent av kvinnorna, ha riskabla alkoholvanor. Trenderna de senaste 10 åren i länet visar att denna andel av befolkningen minskar för båda könen, men speciellt för män. Av de som har riskabla alkoholvanor anser cirka 1300 att de behöver stöd för att kunna göra detta. Men sammantaget vill cirka 35 procent av de som har riskabla alkoholvanor, vilket motsvarar cirka länsbor, minska sin alkoholkonsumtion. Bland de som har riskabla alkoholvanor 2014 är andelen som vill minska sin alkoholkonsumtion i länet lägre, än vad det är i riket. Det är också värt att notera att trenderna i länet från och med 2010 för denna indikator går åt olika håll för män och kvinnor. Andelen män i länet som vill minska sin alkoholkonsumtion har ökat med 6 procent på 4 år. För länets kvinnor har denna andel istället minskat med cirka 3 procent sedan 2010 och denna trend går tvärs emot den som observerats i riket för kvinnor. Totalt, då man jämför hur det såg ut 2004 med 2014, så är det cirka 1500 fler i länet som har rökt Cannabis det senaste året. Ökningen är störst bland män. Den procentuella ökningen i länet för Cannabis senaste månaden och året är större än i riket under samma period. Totalt har cirka 3800 personer i länet, cirka 3 procent av männen och 1 procent av kvinnorna, rökt Cannabis det senaste året. Sammantaget har cirka personer i länet provat Cannabis någon gång, 11 procent av männen och 6 procent av kvinnorna. Andelen som har provat Cannabis någon gång i länet är dock lägre än i riket, enligt mätningen som gjordes I riket har cirka 15 procent av männen och cirka 8 procent av kvinnorna provat Cannabis någon gång. 7 (33)

8 PM Upprättare Mats Larsson, Samhällsmedicin 4 Fysisk aktivitet Inom området fysisk aktivitet redovisas andelen som uppnår rekommendationen om 30 minuters fysisk aktivitet per dag. Vi redovisar också andelen som är fysiskt aktiv 60 minuter eller mer per dag samt andelen som har en stillasittande fritid. Slutligen redovisas andelen som vill minska samt behöver stöd för att öka sin fysiska aktivitet. För riskgruppen (den grupp som är stillasittande på fritiden alternativt inte är fysiskt aktiva 30 minuter per dag) redovisas också andelarna som vill öka samt behöver stöd för att öka sin fysiska aktivitet. Tabell 3 och 4 visar resultatet för 8 indikatorer inom området fysisk aktivitet. Två av dessa åtta indikatorer har inom länet legat stilla på ungefär samma nivå under de senaste 10 åren. Övriga indikatorer för fysisk aktivitet uppvisar statistiskt säkerställda försämringar och förbättringar under denna period. Tabell 3 Fysisk aktivitet, signifikanta skillnader mellan länet och riket för män och kvinnor år 2014 samt statistiskt säkerställda förändringar inom länet och riket över tid för män och kvinnor, år Indikatorer som inte förändrats signifikant över tid ( ) i länet Män Kvinnor Män Kvinnor Stillasittande fritid 15% 14% / / Behöver stöd öka fysisk aktivitet (av de ej fysiskt aktiva 30 minuter per dag)* 23% 25% / / Samhällsmedicins kommun- och spridningstabeller för år Länets trend anges till vänster om bindestrecket och rikets trend anges till höger om bindestrecket. *Finns endast resultat för år 2010 och För de indikatorer i länet som inte har förändrats år , är det värt att notera följande: Ca personer i länet har en stillasittande fritid, 15 procent av männen och 14 procent av kvinnorna. Av de som inte är fysiskt aktiva 30 minuter per dag i länet 2014, så anser 23 procent av männen och 25 procent av kvinnorna, dvs totalt cirka personer, att de behöver stöd att öka sin fysiska aktivitet. Tabell 4 Fysisk aktivitet, signifikanta skillnader mellan länet och riket för män och kvinnor år 2014 samt statistiskt säkerställda förändringar inom länet och riket över tid för män och kvinnor, år Indikatorer som förbättrats ( ) eller försämrats ( ) signifikant över tid i länet Män Kvinnor Män Kvinnor Fysiskt aktiv minst 30 minuter per dag 63% 64% / / Ej fysiskt aktiv minst 30 minuter per dag 37% 36% / / Fysiskt aktiv minst 60 minuter per dag 37% 34% / / Vill öka sin fysiska aktivitet (av de som inte är fysiskt aktiva 30 minuter per dag)* 23% 25% / / Vill öka fysisk aktivitet (av de som är stillasittande)* 84% 84% / / Behöver stöd öka fysisk aktivitet (av stillasittande)* 33% 40% / / Samhällsmedicins kommun- och spridningstabeller för år Länets trend anges till vänster om bindestrecket och rikets trend anges till höger om bindestrecket. *Finns endast resultat för år 2010 och (33)

9 PM Upprättare Mats Larsson, Samhällsmedicin För de indikatorer som har förändrats i länet år , är det värt att notera följande: Den fysiska aktiviteten för män har minskat de senaste 10 åren. Samtidigt har viljan till att öka sin fysiska aktivitet och behovet av hjälp bland män utvecklats till det bättre. Allt fler män i länet vill öka sin fysiska aktivitet och allt fler anser att de behöver hjälp med detta: o Andelen män i länet som är fysiskt aktiva minst 30 minuter per dag har minskat med 5 procent på 10 år. Motsvarande försämringar i riket beträffande den fysiska aktiviteten för män är endast 3 procent var cirka 63 procent av männen i länet fyskiska aktiva minst 30 minuter per dag, vilket motsvarar cirka personer. Motsvarande andel i riket för män är 66 procent. o Andelen män i länet som är fysiskt aktiva minst 60 minuter per dag har minskat med 3 procent på 10 år. Motsvarande försämringar i riket beträffande den fysiska aktiviteten för män är också 3 procent var cirka 37 procent av männen i länet fyskiskt aktiva minst 60 minuter per dag vilket motsvarar cirka personer. Motsvarande andel i riket för män är 38 procent. o Andelen män som 2014 vill öka sin fysiska aktivitet (av de som inte är fysiskt aktiva 30 minuter per dag) summerar till cirka personer och denna andel har ökat med 4 procent sedan 2010 till cirka 83 procent. o Andelen män som 2014 vill öka sin fysiska aktivitet (av de som är stillasittande) summerar till cirka personer och denna andel har ökat med 6 procent sedan 2010 till cirka 84 procent. o Andelen män som 2014 anser att de behöver stöd att öka sin fysiska aktivietet (av de som är stillasittande) summerar till cirka personer och denna andel har ökat med 6 procent sedan 2010 till cirka 33 procent. Indikatorerna som mäter den fysiska aktiviteten för kvinnor, deras vilja att öka den fysiska aktiviteten samt behovet av att få hjälp med att öka den fysiska aktiviten, har inte förändrats särskilt mycket de senaste 10 åren. 2 av 8 indikatorer inom området för fysisk aktivitet visade på några förändringar över tid för kvinnor. Dessa trender finns både i länet och riket: o Andelen kvinnor som 2014 anser att de behöver stöd att öka sin fysiska aktivitet (av de som inte är fysiskt aktiva 30 minuter per dag) summerar till cirka personer i länet och denna andel har minskat med 3 procent sedan 2010, till cirka 25 procent. o Andelen kvinnor som 2014 anser att de behöver stöd att öka sin fysiska aktivitet (av de som är stillasittande) summerar till cirka personer i länet och denna andel har ökat med 2 procent sedan 2010, till cirka 40 procent. Nedan följer en sammafattning av de mest intressanta resultaten för indikatorområdet fysisk aktivitet: Cirka personer i länet har en stillasittande fritid, 15 procent av männen och 14 procent av kvinnorna. Av dessa vill 84 procent av både män och kvinnor, dvs totalt cirka personer, öka sin 9 (33)

10 PM Upprättare Mats Larsson, Samhällsmedicin fysiska aktivitet. Vidare anser mer än en tredjedel av de som har en stillastittande fritid, dvs totalt cirka personer i länet, att de behöver stöd för att kunna göra detta. Den fysiska aktiviteten för män i länet har minskat de senaste 10 åren medan kvinnorna har legat kvar på ungfär samma nivå. Samtidigt har viljan att öka sin fysiska aktivitet samt behovet av stöd för att kunna göra detta bland män utvecklats till det bättre i länet sen 2010 (dvs ökat). Kvinnors vilja i länet att öka den fysiska aktiviteten samt behovet av stöd att öka dennsamma, har inte förändrats särskilt mycket de senaste 4 åren. Diagram 2 fem indikatorer inom området fysisk aktivitet år Totalt antal personer i länet: Källa: Samhällsmedicins kommun- och spridningstabeller för år Skillnader mellan länet och riket för män respektive kvinnor år 2014 testas. Om skillnaderna är statistiskt säkerställda markeras länets stapel med en stjärna. 5 Kroppsvikt - BMI Inom området koppsvikt - BMI redovisas andelen som har övervikt (BMI 25-30), andelen som har fetma (BMI över 30) samt andelen som har övervikt eller fetma (BMI över 25). Beräkningen för BMI bygger på självrapporterade uppgifter om längd och vikt i enkäten. BMI räknas fram enligt formeln: kroppsvikten dividerat med kroppslängden i kvadrat. Kroppsvikten skall anges i kilogram och kroppslängden i meter. 10 (33)

11 PM Upprättare Mats Larsson, Samhällsmedicin Tabell 5 och 6 visar resultatet för 3 indikatorer inom området kroppsvikt - BMI (body mass index). En av de tre indikatorerna inom området har inom länet legat stilla på ungefär samma nivå under de senaste 10 åren. Övriga indikatorer uppvisar statistiskt säkerställda försämringar under denna period. Tabell 5 BMI, signifikanta skillnader mellan länet och riket för män och kvinnor år 2014 samt statistiskt säkerställda förändringar inom länet och riket över tid för män och kvinnor, år Indikatorer som inte förändrats signifikant över tid ( ) i länet Män Kvinnor Män Kvinnor Övervikt (BMI ) 43% 32% / / Samhällsmedicins kommun- och spridningstabeller för år Länets trend anges till vänster om bindestrecket och rikets trend anges till höger om bindestrecket. För de indikatorer i länet som inte har förändrats år , är det värt att notera följande: Andelen överviktiga män i länet har minskat med cirka 3 procent de senaste 10 åren medan kvinnorna har legat kvar på ungefär samma nivå. Männens och kvinnornas förbättringar är dock för svaga både i länet och riket för att vara statistiskt säkerställda. Totalt beräknas cirka personer i länet vara överviktiga 2014, dvs cirka 43 procent av männen och 32 procent av kvinnorna. Tabell 6 BMI, signifikanta skillnader mellan länet och riket för män och kvinnor år 2014 samt statistiskt säkerställda förändringar inom länet och riket över tid för män och kvinnor, år Indikatorer som förbättrats ( ) eller försämrats ( ) signifikant över tid i länet Män Kvinnor Män Kvinnor Fetma (BMI 30 och högre) 18% 15% / / Övervikt + fetma (BMI 25 och högre) 61% 48% / / Samhällsmedicins kommun- och spridningstabeller för år Länets trend anges till vänster om bindestrecket och rikets trend anges till höger om bindestrecket. För de indikatorer som har förändrats i länet år , är det värt att notera följande: Indikatorn för både övervikt och fetma visar att sammantaget över tid så har det skett signifikanta försämringar i länet. Fetman för männen i länet har ökat med cirka 5 procent på 10 år. Fetman för kvinnor i länet har ökat med cirka 1 procent motsvarande period, vilket inte är tillräckligt mycket för vara statistiskt säkerställt. I riket är ökningen för fetman lika stor för både män och kvinnor där den ökat med cirka 3 procent på 10 år, från cirka 11 till 14 procent. Andelen med femta i länet beräknas totalt vara cirka personer vara 2014, cirka 18 procent av männen och 15 procent av kvinnorna. I förhållande till riket så ökar andel av befolkningen i länet som har fetma eller är överviktiga. Detta gäller speciellt männen. Andelarna för könen i länet har ökat med cirka 3 procent för män och 1 procent för kvinnor på 10 år. Motsvarande siffror i riket är 2 procent för män och 1 procent för kvinnor. Skillnaderna mellan länet och riket är statistiskt säkerställt för män vid samtliga 11 (33)

12 PM Upprättare Mats Larsson, Samhällsmedicin mätpunkter (dvs år 2004, 2007, 2010 och 2014). Sammantaget har avståndet mellan länet och riket vid samtliga mätpunkter varit ungefär 3 procent under denna period (3 procent är den genomsnittliga skillnaden med riket totalt för både män och kvinnor vid dessa mätpunker). Skattningen 2014 av andelen som har övervikt eller fetma, visar att avståndet mellan länet och riket för närvarande är cirka 4 procent för män och 7 procent för kvinnor. Totalt 2014 beräknas cirka personer i länet vara överviktiga eller ha fetma, cirka 61 procent av männen och 48 procent av kvinnorna. Andelen med övervikt eller fetma ökar ungefär lika mycket i länet som i riket. Nivån i länet är dock högre cirka 4 procent högre för män och 7 procent högre för kvinnor år 2014, se diagram 3. Diagram 3 Andel som har övervikt + fetma, fetma och övervikt i riket och länet år Källa: Samhällsmedicins kommun- och spridningstabeller för år Skillnader mellan länet och riket för män respektive kvinnor år 2014 testas. Om skillnaderna är statistiskt säkerställda markeras länets stapel med en stjärna. Nedan följer en sammafattning av de mest intressanta resultaten för indikatorområdet BMI: Indikatorn för både övervikt och fetma visar att sammantaget över tid så har det skett signifikanta försämringar i länet. Fetman för männen i länet har ökat med ca 5 procent på 10 år. Fetman för kvinnor i länet har ökat med ca 1 procent motsvarande period, vilket inte är tillräckligt mycket för vara statistiskt säkerställt. Totalt 2014 beräknas cirka personer i länet vara överviktiga eller ha fetma, cirka 61 procent av männen och 48 procent av kvinnorna. Andelen med övervikt eller fetma växer lika mycket i länet och riket men andelen med övervikt och fetma i länet är högre, cirka 4 procent högre för män samt cirka 7 procent högre för kvinnor år (33)

13 PM Upprättare Mats Larsson, Samhällsmedicin 6 Tobak Inom området tobak redovisaa andelen som röker dagligen, snusar dagligen och använder tobak dagligen (snusar och/eller röker). Andelen som är utsatt för passiv rökning varje vecka redovisas också. För riskgrupperna (de som röker och snusar) redovisas även andelen som vill sluta samt behöver stöd för att sluta röka/snusa. Tabell 7 och 8 visar resultatet för 10 indikatorer inom området tobak. En av tio indikatorer har inom länet legat kvar på ungefär samma nivå under de senaste 10 åren. Övriga indikatorer för tobak uppvisar statistiskt säkerställda försämringar och förbättringar under denna period. Tabell 7 Tobak, signifikanta skillnader mellan länet och riket för män och kvinnor år 2014 samt statistiskt säkerställda förändringar inom länet och riket över tid för män och kvinnor, år Indikatorer som inte förändrats signifikant över tid ( ) i länet Män Kvinnor Män Kvinnor Vill sluta röka (av de som röker dagligen)* 71% 72% / / Samhällsmedicins kommun- och spridningstabeller för år Länets trend anges till vänster om bindestrecket och rikets trend anges till höger om bindestrecket. *Finns endast resultat för år 2010 och För de indikatorer i länet som inte har förändrats år , är det värt att notera följande: Av de som röker dagligen i länet vill cirka 71 procent av männen och 72 procent av kvinnorna sluta röka. En stor majoritet av de som röker dagligen, cirka personer, vill alltså sluta röka. Motsvarande andelar i riket är 69 procent för män och 75 procent för kvinnor. Tabell 8 Tobak, signifikanta skillnader mellan länet och riket för män och kvinnor år 2014 samt statistiskt säkerställda förändringar inom länet och riket över tid för män och kvinnor, år Indikatorer som förbättrats ( ) eller försämrats ( ) signifikant över tid i länet Män Kvinnor Män Kvinnor Använder tobak dagligen 30% 16% / / Röker dagligen 9% 11% / / Röker ej 61% 65% / / Utsatt för passiv röking varje vecka 16% 14% / / Behöver stöd att sluta röka (av de som röker dagligen)* 24% 25% / / Snusar dagligen 24% 5% / / Snusar ej 59% 90% / / Vill sluta snusa (av de som snusar dagligen)* 41% 49% / / Behöver stöd för att sluta snusa (av de som snusar dagligen)* 10% 16% / / Samhällsmedicins kommun- och spridningstabeller för år Länets trend anges till vänster om bindestrecket och rikets trend anges till höger om bindestrecket.. *Finns endast resultat för år 2010 och För de indikatorer som har förändrats i länet år , är det värt att notera följande: 13 (33)

14 PM Upprättare Mats Larsson, Samhällsmedicin Andelen av befolkningen som i länet använder tobak dagligen har minskat med 7 procent för män och 6 procent för kvinnor på 10 år. Cirka 30 procent av männen och 16 procent av kvinnorna använder tobak dagligen. Tobaksbruket i länet är därmed omfattande och berör totalt cirka länsbor. Den nedågående trenden i riket är starkare än i länet. Andelen män som använder tobak dagligen i riket 2014 är cirka 25 procent, dvs 5 procent mindre än i länet. Andelen kvinnor som använder tobak dagligen 2014 är ungefär lika stor i länet och riket, dvs cirka procent. Minskningen av andelen som röker dagligen är speciellt stor för kvinnorna i länet. Andelen män som röker dagligen har minskat med 4 procent på 10 år till cirka 9 procent år Kvinnornas andel har minskat med mer än dubbelt så mycket, cirka 10 procent under samma period till cirka 11 procent år Andelen män och kvinnor som röker dagligen har vid samtliga mätpunter (2004, 2007, 2010, 2014) varit ungefär lika stora i länet och riket. Ökningen av andelen som inte röker är följdriktigt också större för kvinnorna i länet. Ökningen av andelen i befolkningen som inte röker är för män 5 procent under de senaste 10 åren. Motsvarande ökning för andelen kvinnor som inte röker är cirka 8 procent. Detta innebär att ökningen i länet är cirka 2 procent lägre än i riket för män. För kvinnorna så är förhållandet det omvända, dvs 2 procent högre i länet än i riket. Störst skillnad mellan länet och riket observeras för indikatorn utsatt för passiv rökning varje vecka. Andelen män som utsätts för passiv rökning varje vecka har minskat med 18 procent och kvinnornas andel har minskat med cirka 14 procent de senaste 10 åren. Motsvarande förändringar i riket är inte alls lika stora, 10 procent för männen och cirka 5 procent för kvinnorna. Totalt är andelen av befolkningen som utsätts för miljötobak ungfär hälften så stor i länet (ca 10 procent) som den är i riket (ca 20 procent). När det gäller snuset så är andelen män som snusar dagligen cirka 6 procent större i länet än i riket. Andelen män i länet som 2014 snusar dagligen summerar till cirka personer och denna andel har för männen minskat med 2 procent på 10 år till cirka 24 procent. Motsvarande andel män som snusar dagligen i riket är 18 procent. Andelen kvinnor som snusar dagligen är ungeför lika stor i länet och riket. Andelen kvinnor i länet som 2014 snusar dagligen summerar till cirka personer och denna andel har för kvinnorna ökat med 1 procent på 10 år till cirka 5 procent. Motsvarande andel kvinnor som snusar dagligen i riket är 4 procent. I länet snusar dagligen cirka 15 procent av befolkningen. Röker dagligen gör cirka 10 procent av befolkningen. Motsvarande siffror i riket 2014 är 11 procent för snusare och cirka 10 procent för rökare. Att andelen som använder tobak dagligen i länet är större än i riket beror på att det är fler män i länet som snusar än i riket. Viljan att sluta snusa samt huruvida man anser att man behöver stöd att sluta snusa (av de som snusar dagligen) har minskat sedan 2010 i länet. Störst är minskningen bland kvinnor där andelen som vill sluta snusa minskat med cirka 10 procent sedan 2010, till cirka 49 procent. Detta innebär att det finns cirka kvinnor i länet som snusar dagligen, men som vill sluta snusa. Vidare är det cirka 16 procent av kvinnorna som anser att de behöver stöd att sluta snusa 14 (33)

15 PM Upprättare Mats Larsson, Samhällsmedicin (av de som snusar dagligen). Denna andel har för kvinnor sedan 2010 minskat med cirka 1 procent. Andelen män i länet som som vill sluta snusa är 41 procent (av de som snusar dagligen). Detta motsvarar cirka personer. I gruppen män som snusar dagligen är det vidare cirka 10 procent som anser att de behöver stöd att sluta snusa. Denna andel har för män sedan 2010 minskat med cirka 5 procent. Nedan följer en sammafattning av de mest intressanta resultaten för indikatorområdet tobak: Utvecklingen visar på en minskning för nästan alla indikatorer som berör befolkningens rökvanor. Av de som röker dagligen i länet vill cirka 71 procent av männen och 72 procent av kvinnorna sluta röka. En stor majoritet av de som röker dagligen, cirka personer, vill alltså sluta röka. Samtidigt anser 24 procent av mannen och 25 procent av kvinnorna (av de som röker dagligen) att de behöver stöd att sluta röka. Totalt rör det sig om cirka personer som anser att de behöver stöd att sluta röka i länet. Av de som snusar dagligen vill cirka 41 procent av männen och 49 procent av kvinnorna sluta snusa. Detta motsvarar cirka personer. Samtidigt anser 10 procent av mannen och 16 procent av kvinnorna (av de som susar dagligen) att de behöver stöd att sluta snusa. Totalt rör sig om ca 3500 personer som anser att de behöver stöd att sluta snusa i länet. Diagram 4 Andel som röker dagligen samt (av de som röker dagligen) som vill sluta röka samt anser att de behöver stöd för att kunna göra detta i länet och riket år Källa: Samhällsmedicins kommun- och spridningstabeller för år Skillnader mellan länet och riket för män respektive kvinnor år 2014 testas. Om skillnaderna är statistiskt säkerställda markeras länets stapel med en stjärna. Andelen av befolkningen i länet som använder tobak dagligen har minskat med 7 procent för män och 6 procent för kvinnor på 10 år. Cirka 30 procent av männen och 16 procent av kvinnorna använder tobak 15 (33)

16 PM Upprättare Mats Larsson, Samhällsmedicin dagligen i länet. Nikotinbruket i länet är således, trots dessa förbättringar när det gäller rökningen, omfattande och berör totalt ca länsbor. Den nedåtgående trenden för indikatorn använder tobak dagligen är starkare i riket än i länet. Diagram 5 Andel som snusar dagligen samt (av de som snusar dagligen) som vill sluta snusa samt anser att de behöver stöd för att kunna göra detta i riket och länet år Källa: Samhällsmedicins kommun- och spridningstabeller för år Skillnader mellan länet och riket för män respektive kvinnor år 2014 testas. Om skillnaderna är statistiskt säkerställda markeras länets stapel med en stjärna. 16 (33)

17 PM Upprättare Mats Larsson, Samhällsmedicin 7 Kost Inom området kost redovisas andelen som äter frukt och grönsaker minst 5 gånger per dag dvs uppnår målsättningen på cirka 500 gram per dag. Vi redovisar också de som äter frukt och grönsaker minst 3 gånger per dag samt 0-1,33 gång per dag. Beräkningen bygger på två övergripande frågor om hur ofta man äter grönsaker och rotfrukter samt frukt och bär i enkäten. För riskgruppen (de som äter lite frukt och grönsaker, 0-1,33 gång per dag) redovisas också de som vill förändra samt behöver stöd för att öka sin konsumtion av frukt och grönsaker. Tabell 9 och 10 visar resultatet för 5 indikatorer inom området kost. Endast en av dessa fem indikatorer har inom länet legat stilla på ungefär samma nivå under de senaste 10 åren. Övriga indikatorer för kost uppvisar statistiskt säkerställda försämringar och förbättringar under denna period. För de indikatorer i länet som inte har förändrats år , är det värt att notera följande: Andelen män i länet som äter lite frukt och grönsaker är nästan dubbelt så stor som andelen kvinnor Totalt är det cirka personer som äter för lite frukt och grönsaker i länet, dvs cirka 41 procent av männen och cirka 22 procent av kvinnorna. Skillnaderna med riket har de senaste 10 åren (då man räknar fram ett genomsnitt) visat att dessa andelar är större för både män och kvinnor i länet vid samtliga mätpunker, cirka 7 procent för männen och cirka 3 procent för kvinnorna. Tabell 9 Kost, signifikanta skillnader mellan länet och riket för män och kvinnor år 2014 samt statistiskt säkerställda förändringar inom länet och riket över tid för män och kvinnor, år Indikatorer som inte förändrats signifikant över tid ( ) i länet Män Kvinnor Män Kvinnor Äter lite frukt och grönsaker (0-1,33 ggr per dag) 41% 22% / / Samhällsmedicins kommun- och spridningstabeller för år Länets trend anges till vänster om bindestrecket och rikets trend anges till höger om bindestrecket. Tabell 10 Kost, signifikanta skillnader mellan länet och riket för män och kvinnor år 2014 samt statistiskt säkerställda förändringar inom länet och riket över tid för män och kvinnor, år Indikatorer som förbättrats ( ) eller försämrats ( ) signifikant över tid i länet Män Kvinnor Män Kvinnor Vill öka sitt intag av frukt och grönt (av de som äter lite frukt och grönt)* 64% 70% / / Behöver stöd att äta mer frukt och grönt (av de som äter lite frukt och grönt)* 7% 10% / / Äter frukt och grönsaker minst 3 ggr per dag 14% 29% / / Äter frukt och grönsaker minst 5 ggr per dag 41% 22% / / Samhällsmedicins kommun- och spridningstabeller för år Länets trend anges till vänster om bindestrecket och rikets trend anges till höger om bindestrecket. *Finns endast resultat för år 2010 och För de indikatorer i länet som har förändrats år , är det värt att notera följande: Viljan att öka sitt intag av frukt och grönt (av de som äter lite frukt och grönt) minskar i länet hos kvinnorna. Männens andel har ökat med 3 procent sedan 2010 men denna ökning är för liten 17 (33)

18 PM Upprättare Mats Larsson, Samhällsmedicin för att vara statistikt säkerställd. Kvinnornas andel har däremot minskat med cirka 5 procent sedan 2010 och denna förändring är statistisk säkerställd. Det är värt att notera att trenden hos rikets kvinnor går åt motsatt håll, där en ökning av andelen skett med cirka 2 procent. Totalt är det cirka personer som vill öka sitt intag av frukt och grönt i länet 2014, dvs cirka 64 procent av männen och 70 procent av kvinnorna. Diagram 6 fem indikatorer inom området kost år Totalt antal personer i länet: Källa: Samhällsmedicins kommun- och spridningstabeller för år Skillnader mellan länet och riket för män respektive kvinnor år 2014 testas. Om skillnaderna är statistiskt säkerställda markeras länets stapel med en stjärna. Andelen som anser att de behöver stöd att äta mer frukt och grönt (av de som äter lite frukt och grönt) minskar i länet, men enbart hos kvinnorna. Männen ligger kvar på samma nivå sedan Totalt är det cirka personer som anser att de behöver stöd att öka sitt intag av frukt och grönt i länet, dvs cirka 7 procent av männen och 10 procent av kvinnorna. Andelen som äter frukt och grönt minst 3 ggr per dag i länet är cirka dubbelt så stor för kvinnor som för män 2014, cirka 14 procent av männen och 29 procent av kvinnorna i länet äter frukt och grönt minst 3 ggr per dag. När man tittar på hur dessa andelar förändras de senaste 10 åren så har andelen kvinnor i länet som äter frukt och grönt legat stilla på cirka 30 procent sedan 2004, medans männens andel har ökat med cirka 3 procent sedan Motsvarande ökning för 18 (33)

19 PM Upprättare Mats Larsson, Samhällsmedicin rikets män under denna period har varit större, cirka 5 procent sedan För kvinnor i riket är andelen som äter frukt och grönt minst 3 ggr per dag ungefär lika stor som i länet, dvs ca 30 procent. Andelen som äter frukt och grönt minst 5 ggr per dag i länet är också cirka dubbelt så stor för kvinnor som för män 2014, cirka 5 procent av männen och 10 procent av kvinnorna i länet äter frukt och grönt minst 5 ggr per dag. Andelen kvinnor i länet som äter frukt och grönt har legat kvar på cirka 10 procent sedan I riket har andelen vid samtliga mätpunkter legat still på cirka 13 procent. Männens andel har däremot i länet ökat med cirka 2 procent sedan Motsvarande ökning för rikets män under denna period har varit ungefär lika stor, också cirka 2 procent sedan Nedan följer en sammafattning av de mest intressanta resultaten för indikatorområdet kost: Andelen män i länet som äter lite frukt och grönsaker är nästan dubbelt så stor som andelen kvinnor Totalt är det cirka personer som äter för lite frukt och grönsaker i länet, dvs cirka 41 procent av männen och cirka 22 procent av kvinnorna. Skillnaderna med riket har de senaste 10 åren (då man räknar fram ett genomsnitt) visat att dessa andelar är större för både män och kvinnor i länet vid samtliga mätpunker, cirka 7 procent för männen och ca 3 procent för kvinnorna. Andelen som äter frukt och grönsaker minst 3 ggr per dag i länet är cirka dubbelt så stor för kvinnor som för män 2014, cirka 14 procent av männen och 29 procent av kvinnorna i länet äter frukt och grönsaker minst 3 ggr per dag. Andelen som äter frukt och grönt minst 5 ggr per dag i länet är också cirka dubbelt så stor för kvinnor som för män Cirka 5 procent av männen och 10 procent av kvinnorna i länet äter frukt och grönt minst 5 ggr per dag. I länet är det således cirka 5 procent av männen och 10 procent av kvinnorna som äter den rekommenderade mängden av frukt och grönt varje dag, dvs uppnår den nationella målsättningen som finns för frukt och grönt på cirka 500 gram per dag. 8 Ansamling av riskfyllda levnadsvanor Indikatorområdet ansamling av riskfyllda levnadsvanor summera ihop några av de riskvariabler som förekommer i enkäten. Indikatorerna redovisar andel av befolkningen som har ingen riskfylld levnadsvana, en, två, tre samt fyra eller fem riskfyllda levnadsvanor. De levnadsvanor som ingår och (och således klassas som riskfyllda) är: tobak dagligen, fetma, riskabla alkoholvanor, stillasittande fritid samt äter lite (0-1,33 ggr/dag) frukt och grönsaker [2, 3]. Tabell 10 och 11 nedan visar det samlade resultatet för dessa 5 indikatorer. Fyra av indikatorer har inom länet legat stilla på ungefär samma nivå under de senaste 10 åren. En av indikatorerna inom länet uppvisar några statistiskt säkerställda förändringar under denna period. För de indikatorer i länet som inte har förändrats år , är det värt att notera följande: Andelen i befolkningen som har tre riskfyllda levnadsvanor 2014 är större i länet än i riket. Detta gäller både män (4 procent högre) och kvinnor (2 procent högre). Samtidigt har andelen inom riket under de senaste 10 åren minskat med 2 procent för män och 1 procent för kvinnor medan motsvarande förbättring inte har skett i länet. Därmed kan det ta upp till 20 år innan länet kommer ifatt riket. Förutsättningen är dock att förbättringstakten i länet under dessa 20 år kan komma igång och bli densamma som den varit i riket de senaste 10 åren, samt att riket ligger 19 (33)

20 PM Upprättare Mats Larsson, Samhällsmedicin kvar på samma nivå som Totalt beräknas cirka personer i länet ha tre riskfyllda levnadsvanor, dvs cirka 11 procent av männen och 5 procent av kvinnorna. Tabell 11 Ansamling av levnadsvanor, signifikanta skillnader mellan länet och riket för män och kvinnor år 2014 samt statistiskt säkerställda förändringar inom länet och riket över tid för män och kvinnor, år Indikatorer som inte förändrats signifikant över tid ( ) i länet Män Kvinnor Män Kvinnor En riskfylld levnadsvana 2 33% 32% / / Två riskfyllda levnadsvanor 2 22% 14% / / Tre riskfyllda levnadsvanor 2 11% 5% / / Fler än tre riskfyllda levnadsvanor 2 3% 1% / / Samhällsmedicins kommun- och spridningstabeller för år Länets trend anges till vänster om bindestrecket och rikets trend anges till höger om bindestrecket. 2 Ny defenition from För de indikatorer som har förändrats i länet år , är det värt att notera följande: Andelen i befolkningen som inte har någon riskfylld levnadsvana har ökat de senaste 10 åren: andelen som inte har någon riskfylld levnadsvana har ökat med ungefär 4 procent för både män och kvinnor både i riket och länet (förbättringen för länets kvinnor är dock inte statistiskt säkerställd, eftersom kvinnornas förbättring egentligen endast är cirka 3 procent). Tabell 12 Ansamling av levnadsvanor, signifikanta skillnader mellan länet och riket för män och kvinnor år 2014 samt statistiskt säkerställda förändringar inom länet och riket över tid för män och kvinnor, år Indikatorer som förbättrats ( ) eller försämrats ( ) signifikant över tid i länet Män Kvinnor Män Kvinnor Ingen riskfylld levnadsvana 2 31% 48% / / Samhällsmedicins kommun- och spridningstabeller för år Länets trend anges till vänster om bindestrecket och rikets trend anges till höger om bindestrecket. 2 Ny defenition from Andelen i befolkningen som 2014 inte har någon riskfylld levnadsvana är dock mindre i länet än i riket. Detta gäller både män (6 procent lägre) och kvinnor (5 procent lägre). Således så är det en större andel av befolkningen i länet som har en förhöjd risk att bli sjuka än vad som är fallet i riket. Därmed kan det med nuvarande förändringstakt ta mellan år innan länet kommer ifatt riket. Förutsättningen är dock att förbättringstakten i länet under dessa år ligger kvar på samma nivå som de gjort de senaste 10 åren (dvs cirka 4 procents förbättring för både män och kvinnor), samt att rikets resultat från 2014 inte förändras till det bättre. Totalt beräknas cirka personer i länet inte ha någon riskfylld levnadsvana 2014, dvs cirka 31 procent av männen och 48 procent av kvinnorna. Nedan följer en sammafattning av de mest intressanta resultaten för indikatorområdet ansamling av levnadsvanor: Andelen i befolkningen som inte har någon riskfylld levnadsvana har förbättras de senaste 10 åren: andelen som inte har någon riskfylld levnadsvana har ökat med ungefär 4 procent för män och 3 procent 20 (33)

21 PM Upprättare Mats Larsson, Samhällsmedicin för kvinnor i länet. I riket är förbättringen ca 4 procent för både könen under samma tidsperiod. Andelen i befolkningen som inte har någon riskfylld levnadsvana 2014 är dock mindre i länet än i riket. Detta gäller både män (6 procent lägre) och kvinnor (5 procent lägre). Således så är det en större andel av befolkningen i länet som har en förhöjd risk att bli sjuka än vad som är fallet i riket. Andelen i befolkningen som har tre riskfyllda levnadsvanor 2014 är större i länet än i riket. Detta gäller både män (4 procent högre) och kvinnor (2 procent högre). Samtidigt har andelen inom riket för denna indikator under de senaste 10 åren minskat med 2 procent för män och 1 procent för kvinnor medan motsvarande förbättring inte har skett i länet. Därmed kan det ta upp till 20 år innan länet kommer ifatt riket. Förutsättningen är dock att förbättringstakten i länet för indikatorn som mäter tre riskfyllda levnadsvanor under dessa 20 år kan komma igång och bli densamma som den varit i riket de senaste 10 åren, samt att riket ligger kvar på samma nivå som Totalt beräknas ca personer i länet ha tre riskfyllda levnadsvanor, dvs ca 11 procent av männen och 5 procent av kvinnorna. Sammanfattningsvis listas nedan de indikatorer där minst ett av könen enligt de nationella folkhälsomålen [2, 3] erhållit ett sämre resultat än i riket år 2014, se bilaga 2. Bilaga 2 listar också de indikatorer i länet som enligt samma nationella folkhälsomål [2, 3], erhållit ett bättre resultat än riket år I bilaga 2 finns det också listor på de indikatorer där trenderna i länet inte följer trenderna i riket år : - Vill minska sin alkoholkonsumtion (av de med riskabla alkoholvanor) - Behöver stöd att minska sin alkoholkonsumtion (av de med riskabla alkoholvanor) - Behöver stöd att öka fysisk aktivitet (de som inte är fysiskt aktiva 30 minuter per dag) - Ej fysiskt aktiv minst 30 minuter per dag - Vill öka fysisk aktivitet (av de som är stillasittande) - Behöver stöd att öka fysisk aktivitet (av stillasittande) - Övervikt (BMI ) - Fetma (BMI 30 och högre) - Övervikt + fetma (BMI 25 och högre) - Vill sluta röka (av de som röker dagligen) - Använder tobak dagligen - Behöver stöd för att sluta röka (av de som röker dagligen) - Snusar dagligen - Snusar ej - Vill sluta snusa (av de som snusar dagligen) - Behöver stöd för att sluta snusa (av de som snusar dagligen) - Äter för lite frukt och grönsaker (0-1,33 ggr per dag) - Vill öka sitt intag av frukt och grönt (av de som äter lite frukt och grönt) - Behöver stöd att äta mer frukt och grönt (av de som äter lite frukt och grönt) - Äter frukt och grönsaker minst 3 ggr per dag - Äter frukt och grönsaker minst 5 ggr per dag En tänkbar förklaring till att folkhälsan allmänt sett är sämre i länet än i riket, kan således vara att indikatorerna ovan bidrar till att minska den andel i länet som inte har någon riskfylld levnadsvana. Utfallet i länet för indikatorerna ovan bidrar också till att det är fler i länet än i riket som har två eller tre riskfyllda levnadsvanor. 21 (33)

Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, 2014 2015-01-19. Resultat för Gävleborgs län 2014

Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, 2014 2015-01-19. Resultat för Gävleborgs län 2014 Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, 2014 2015-01-19 Resultat för Gävleborgs län 2014 Samhällsmedicin Den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor? (HLV) genomförs varje år sedan

Läs mer

Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, 2014 2015-01-19. Resultat för Gävleborgs län 2014

Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, 2014 2015-01-19. Resultat för Gävleborgs län 2014 Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, 2014 2015-01-19 Resultat för Gävleborgs län 2014 Samhällsmedicin Den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor? (HLV) genomförs varje år sedan

Läs mer

Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 2010

Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 2010 Samhällsmedicin PM 1 Gävleborg 11-1-2 Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 1. Kort om den nationella folkhälsoenkäten Den nationella folkhälsoenkäten

Läs mer

Nationella folkhälsoenkäten Dalarna. Nationella folkhälsoenkäten 2010 Dalarna 16-84 år

Nationella folkhälsoenkäten Dalarna. Nationella folkhälsoenkäten 2010 Dalarna 16-84 år Nationella folkhälsoenkäten Dalarna Innehåll i enkäten Den Nationella folkhälsoenkäten innehåller frågor om hälsa, välbefinnande, läkemedelsanvändning, vårdutnyttjande, tandhälsa, kostvanor, tobaksvanor,

Läs mer

Rökning har inte minskat sedan 2008. Totalt är det 11 procent av de vuxna, äldre än 16 4 år i länet som röker dagligen, se figuren.

Rökning har inte minskat sedan 2008. Totalt är det 11 procent av de vuxna, äldre än 16 4 år i länet som röker dagligen, se figuren. Levnadsvanor Levnadsvanor kan i olika hög grad ha betydelse för folkhälsan. Ett känt faktum är att fysisk aktivitet har positiva effekter på hälsan medan många sjukdomar orsakas eller förvärras av tobaksrökning.

Läs mer

Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, Resultat för Gävleborgs län 2014

Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, Resultat för Gävleborgs län 2014 Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, 2014 2015-01-19 Resultat för Gävleborgs län 2014 Samhällsmedicin Den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor? (HLV) genomförs varje år sedan

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Cecilia Wadman Katarina Paulsson Gunnel Boström Innehåll Levnadsvanor Psykisk ohälsa Fysisk ohälsa Läkemedel Vårdkontakter, ej ungdomsmottagning

Läs mer

Avdelning för hälsofrämjande - www.ltdalarna.se/folkhalsa

Avdelning för hälsofrämjande - www.ltdalarna.se/folkhalsa Avdelning för hälsofrämjande - www.ltdalarna.se/folkhalsa Innehållsförteckning Inledning... 1 Metod... 1 Svarsfrekvens... 1 Variabelförklaring... 3 Statistik och tolkning... 4 Kalibreringsvikt... 4 Stratifiering

Läs mer

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 1 (5) HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 6148 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 Bakgrund

Läs mer

Nordanstig: Hälsoläge och bestämningsfaktorer

Nordanstig: Hälsoläge och bestämningsfaktorer Nordanstig: Hälsoläge och bestämningsfaktorer Denna beskrivning av hälsoläget och bestämningsfaktorer för hälsan baseras på ett flertal registeroch enkätuppgifter. Beskrivningen uppdateras årligen av Samhällsmedicin,

Läs mer

Hälsa på lika villkor?

Hälsa på lika villkor? Hälsa på lika villkor? En undersökning om hälsa och livsvillkor i Jönköpings län och Marit Eriksson Folkhälsoavdelningen Landstinget i Jönköpings län Disposition Bakgrund, syfte och metod Svarsfrekvens

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010

Hälsa på lika villkor? År 2010 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2010 Norrbotten Innehållsförteckning: Om undersökningen... 2 FYSISK HÄLSA... 2 Självrapporterat hälsotillstånd... 2 Kroppsliga hälsobesvär... 3 Värk i rörelseorganen...

Läs mer

Hälsa på lika villkor Västra Götaland 2011

Hälsa på lika villkor Västra Götaland 2011 Resultat från folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor Västra Götaland 2011 - inklusive hälso- och sjukvårdsnämndsprofiler vgregion.se/folkhalsoenkaten Om Hälsa på lika villkor Nationell enkätundersökning

Läs mer

Levnadsvanor. Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor

Levnadsvanor. Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor Levnadsvanor Med levnadsvanor menar vi här de vanor som har stor betydelse för vår hälsa. Levnadsvanorna påverkas av kultur och tradition och varierar med ekonomiska villkor, arbetslöshet och socioekonomisk

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

Uppföljning av konsumtionsvanorna av alkohol, droger och tobak i Helsingborg, länet och riket under 2011

Uppföljning av konsumtionsvanorna av alkohol, droger och tobak i Helsingborg, länet och riket under 2011 Uppföljning av konsumtionsvanorna av alkohol, droger och tobak i Helsingborg, länet och riket under 2011 Alkohol För 2009 har konsumtionen beräknats till 9,3 liter ren alkohol. Detta innebär att den totala

Läs mer

Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, 2014 2015-01-19. Resultat för Gävleborgs län 2014

Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, 2014 2015-01-19. Resultat för Gävleborgs län 2014 Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, 2014 2015-01-19 Resultat för Gävleborgs län 2014 Samhällsmedicin Den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor? (HLV) genomförs varje år sedan

Läs mer

Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, 2014 2015-01-19. Resultat för Gävleborgs län 2014

Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, 2014 2015-01-19. Resultat för Gävleborgs län 2014 Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, 2014 2015-01-19 Resultat för Gävleborgs län 2014 Samhällsmedicin Den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor? (HLV) genomförs varje år sedan

Läs mer

Tabell 1: Självskattad god hälsa fördelad på kön och åldersgrupp, län jämfört med riket. Procent av befolkningen (%)

Tabell 1: Självskattad god hälsa fördelad på kön och åldersgrupp, län jämfört med riket. Procent av befolkningen (%) Allmän hälsa Tabell 1: Självskattad god hälsa fördelad på kön och åldersgrupp, län jämfört med riket. Procent av Norrbotten Riket Norrbotten Riket 2014 2010 2014 2014 2010 2014 16-29 år 82,7 86 83,6 79,5

Läs mer

Hälsoläget i Gävleborgs län

Hälsoläget i Gävleborgs län Hälsoläget i Gävleborgs län med särskild fokus på matvanor och fysisk aktivitet Lotta Östlund, sociolog och utredare, Samhällsmedicin Inspirationsseminarium Ett friskare Sverige Arr: Folkhälsoenheten Söderhamn

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014 Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa

Läs mer

Alkoholkonsumtion i Jämtlands län i förhållande till utbildningsnivå, ekonomisk situation och tobaksbruk

Alkoholkonsumtion i Jämtlands län i förhållande till utbildningsnivå, ekonomisk situation och tobaksbruk Delrapport Alkoholkonsumtion i Jämtlands län i förhållande till utbildningsnivå, ekonomisk situation och tobaksbruk Ur Liv och Hälsa 23 Samhällsmedicin och Folkhälsa Bakgrund Liv och Hälsa i Norrland Under

Läs mer

Politisk samverkansberedning för vård, omsorg och skola

Politisk samverkansberedning för vård, omsorg och skola Politisk samverkansberedning för vård, omsorg och skola Trygg ålderdom Statistiskt säkerställd förbättring av indikatorn Undvikbar sluten vård Statistiskt säkerställd förbättring av indikatorn Återinläggningar

Läs mer

Resultat från Nationella folkhälsoenkäten 2009

Resultat från Nationella folkhälsoenkäten 2009 HÄLSA PÅ LI KA V I LLKOR 1 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR Resultat från Nationella folkhälsoenkäten Jimmy Clevenpalm Ann-Sofie Karlsson ST ATENS FOLKH ÄLS O IN STIT UT Innehåll SAMMANFATTNING... Levnadsvanor...

Läs mer

Folkhälsoindikatorer för Umeå kommun

Folkhälsoindikatorer för Umeå kommun Folkhälsoindikatorer för Umeå kommun Ve 2014-11-20 Årsrapport 2014 I denna rapport redovisas senast tillgänglig data för Umeås folkhälsoindikatorer. Rapporten har tagits fram av Miljöbarometern AB på uppdrag

Läs mer

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar Rapport Hälsan i Luleå Statistik från befolkningsundersökningar 2014 1 Sammanfattning Folkhälsan i Luleå har en positiv utveckling inom de flesta indikatorer som finns i Öppna jämförelser folkhälsa 2014.

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2006

Hälsa på lika villkor? År 2006 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2006 Norrbotten riket Innehållsförteckning: Om undersökningen 1 Fysisk hälsa.1 Medicin mot fysiska besvär 9 Psykisk hälsa 12 Medicin mot psykiska besvär. 15 Tandhälsa

Läs mer

Folkhälsoindikatorer Umeå kommun

Folkhälsoindikatorer Umeå kommun Folkhälsoindikatorer Umeå kommun 2016-12-06 Folkhälsoindikatorer 2016 I denna rapport redovisas senast tillgänglig data för Umeås folkhälsoindikatorer. Rapporten har tagits fram av Miljöbarometern AB på

Läs mer

Hälsa på lika villkor Norrland 2006

Hälsa på lika villkor Norrland 2006 Sunda och säkra miljöer Trygga och goda uppväxtvillkor Hälsa på lika villkor Norrland 26 Ökad fysisk aktivitet Ökad hälsa i arbetet Minskat bruk av tobak och alkohol Goda matvanor Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Hälsa på lika villkor? 2014

Hälsa på lika villkor? 2014 Hälsa på lika villkor? 2014 Rapport Anna Stamblewski 2015-06-15 Innehåll SAMMANFATTNING... 2 Allmän hälsa... 2 Psykisk hälsa och välbefinnande... 2 Riskabla levnadsvanor... 2 Stöd till beteendeförändring...

Läs mer

Öppna jämförelser folkhälsa Mycket gott hälsoläge i Västerbotten men det kan bli ännu bättre

Öppna jämförelser folkhälsa Mycket gott hälsoläge i Västerbotten men det kan bli ännu bättre Öppna jämförelser folkhälsa 2009 Mycket gott hälsoläge i Västerbotten men det kan bli ännu bättre 21 indikatorer Levnadsvillkor Socialt deltagande Socialt kapital tillit till andra Trygg miljö Behörighet

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Rapport för Bergs kommun 2014 2(30) Dnr: RS/596/2015 Ansvarig: Lars Eriksson, Folkhälsocentrum, Region Jämtland Härjedalen Databearbetning och författare av rapport: Frida Hansson,

Läs mer

Utvecklingsavdelningen. Folkhälsan i Umeå kommun

Utvecklingsavdelningen. Folkhälsan i Umeå kommun Utvecklingsavdelningen Folkhälsan i Umeå kommun Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 1, januari 2012 Innehållsförteckning sid. Bakgrund 3 Kommunfullmäktiges sex särskilt prioriterade

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Rapport för Bräcke kommun 2014 2(30) Dnr: RS/596/2015 Ansvarig: Lars Eriksson, Folkhälsocentrum, Region Jämtland Härjedalen Databearbetning och författare av rapport: Frida Hansson,

Läs mer

Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014. Antagen av Kf 57/2015

Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014. Antagen av Kf 57/2015 Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014 Antagen av Kf 57/2015 Innehåll 1 Inledning... 1 1.1 Vad är folkhälsa?... 1 1.2 Varför är det viktigt att förbättra folkhälsan?... 2 2 Fakta och statistik... 3 2.1

Läs mer

Fyra hälsoutmaningar i Nacka

Fyra hälsoutmaningar i Nacka Fyra hälsoutmaningar i Nacka - 1 Bakgrund 2012 är den fjärde folkhälsorapporten i ordningen. Rapporten syfte är att ge en indikation på hälsoutvecklingen hos Nackas befolkning och är tänkt att utgöra en

Läs mer

Till ytan är Västernorrland landets 6:e största län, till befolkning landets 6:e minsta län.

Till ytan är Västernorrland landets 6:e största län, till befolkning landets 6:e minsta län. För att beskriva hur barn och unga i Västernorrland mår har vi som arbetar med folkhälsa i länets 7 kommuner, i landstinget och på länsstyrelsen, sammanställt data från olika statistiska källor och undersökningar.

Läs mer

Hälsa på lika villkor 2006 Västernorrland

Hälsa på lika villkor 2006 Västernorrland Hälsa på lika villkor 26 Västernorrland Sammanställt av Birgitta Malker 27-3-9 Trygga och goda uppväxtvillkor Hälsa på lika villkor Västernorrland 26 Minskat bruk av tobak och alkohol Sunda och säkra miljöer

Läs mer

Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr

Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr Modul I - det ofödda barnet Salut-satsningen - resultat från fyra pilotområden i Västerbotten Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr 1 FoUU-staben, VLL 2 Epidemiologi, Inst. för Folkhälsa och klinisk

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Rapport för Ragunda kommun 2014 2(29) Dnr: RS/596/2015 Ansvarig: Lars Eriksson, Folkhälsocentrum, Region Jämtland Härjedalen Databearbetning och författare av rapport: Frida Hansson,

Läs mer

NORD. OH presentation. Hälsa, levnadsvanor mm NORD. Kiruna Pajala. Gällivare. Jokkmokk

NORD. OH presentation. Hälsa, levnadsvanor mm NORD. Kiruna Pajala. Gällivare. Jokkmokk OH presentation Hälsa, levnadsvanor mm Kiruna Pajala Gällivare Jokkmokk Hälsa på lika villkor? 6 År 6 Övriga länet Andel Andel -15 år 17 % 17 % 16-29 år 15 % 17 % KIRUNA 3-44 år 18 % 19 % 54 54396 437

Läs mer

LÄNSBLAD NARKOTIKA - ÅRSKURS 9 VÅRTERMINEN 2008

LÄNSBLAD NARKOTIKA - ÅRSKURS 9 VÅRTERMINEN 2008 LÄNSBLAD NARKOTIKA - ÅRSKURS 9 VÅRTERMINEN 2008 Narkotika har någon gång använt narkotika Röd kommunen har en högre andel ungdomar, som har använt narkotika, än både länet och riket Grön kommunen har en

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Rapport för Åre kommun 2014 2(30) Dnr: RS/596/2015 Ansvarig: Lars Eriksson, Folkhälsocentrum, Region Jämtland Härjedalen Databearbetning och författare av rapport: Frida Hansson,

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010 Luleå kommun

Hälsa på lika villkor? År 2010 Luleå kommun Hälsa på lika villkor? År 1 Luleå kommun Innehållsförteckning: Om undersökningen... 1 Hälsa... 1 Kroppslig hälsa... 1 Psykisk hälsa... 7 Tandhälsa... 9 Delaktighet och inflytande... 1 Social trygghet...

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program Föreslaget av Rådet för folkhälsa och trygghet Antaget av Kommunfullmäktige den 16 februari 2015 KS/2014/639 Sidan 1(7) Datum Sidan 2(7) INLEDNING Med droger avses tobak, alkohol,

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Rapport för Östersunds kommun 2014 2(27) Dnr: RS/596/2015 Ansvarig: Lars Eriksson, Folkhälsocentrum, Region Jämtland Härjedalen Databearbetning och författare av rapport: Frida Hansson,

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Dålig självskattad hälsa Undersökningsår

Dålig självskattad hälsa Undersökningsår Dålig självskattad hälsa 2 15 1 5 Page 1 Dålig självskattad hälsa Kön Man Kvinna 2 15 1 5 Page 2 Dålig psykisk hälsa (GHQ12) 2 15 1 5 Page 3 Dålig psykisk hälsa (GHQ12) Kön Man Kvinna 25 2 15 1 5 Page

Läs mer

Hälsa på lika villkor? En undersökning om hälsa och livsvillkor i Jönköpings län 2005

Hälsa på lika villkor? En undersökning om hälsa och livsvillkor i Jönköpings län 2005 Hälsa på lika villkor? En undersökning om hälsa och livsvillkor i Jönköpings län 5 7-3-16 Folkhälsoavdelningen Sammanfattning... 4 Slutsatser... 6 1. Bakgrund... 7 2. Syfte med befolkningsenkäten... 8

Läs mer

Kommunikationsavdelningen 2011-12-07

Kommunikationsavdelningen 2011-12-07 1 Folkhälsorapporten 2011 2011-12-07 2 Invånarna i länet mår bättre men utmaningar finns kvar Folkhälsan blir allt bättre i länet dödligheten i hjärt- kärlsjukdom minskar, alkoholkonsumtionen minskar och

Läs mer

Faktablad 5 Livsstil och levnadsvanor Hälsa på lika villkor? 2005 Sjuhärad

Faktablad 5 Livsstil och levnadsvanor Hälsa på lika villkor? 2005 Sjuhärad Faktablad 5 Livsstil och levnadsvanor Hälsa på lika villkor? 2005 I detta faktablad presenteras ett urval av resultaten från folkhälsoenkäten Hälsa På Lika Villkor? Enkäten innehåller ett 70-tal frågor

Läs mer

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Det övergripande målet för folkhälsoarbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Cecilia Wadman Gunnel Boström Ann-Sofie Karlsson www.fhi.se Rapport nr A--1 A :1 ISSN: -82 ISBN: 8-1-2-- REDAKTÖR: GUNNEL BOSTRÖM HÄLSA PÅ

Läs mer

Liv & hälsa ung Liv & hälsa ung 2011

Liv & hälsa ung Liv & hälsa ung 2011 Liv & hälsa ung 2011 Knivsta kommun Liv & hälsa ung 2011 Knivsta kommun 2011-07-18 Liv & hälsa ung 2011 Knivsta kommun Syfte Syftet med Liv och Hälsa ung är att kartlägga hälsa, levnadsvanor och livsvillkor

Läs mer

Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003. Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs

Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003. Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003 Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003 Förord Att undersöka och presentera

Läs mer

Resultaten i sammanfattning

Resultaten i sammanfattning Resultaten i sammanfattning Andelen konsumenter av alkohol Pojkarnas alkoholvanor var relativt oförändrade under början och mitten av 1970-talet, medan flickorna ökade sin konsumtion. Andelen alkoholkonsumenter

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Rapport för Härjedalens kommun 2014 2(30) Dnr: RS/596/2015 Ansvarig: Lars Eriksson, Folkhälsocentrum, Region Jämtland Härjedalen Databearbetning och författare av rapport: Frida Hansson,

Läs mer

Stanna upp en stund!

Stanna upp en stund! Hälsopolitiska enheten Rapport nr 5 Stanna upp en stund! Befolkningsenkäten 1993-94 Östersund 1995-11-27 James Winoy INNEHÅLL Avsikten med undersökningen Enkätens innehåll Hur svarade man Behov av förändrade

Läs mer

ANDT för dig som arbetar med ensamkommande barn och unga. 10 december Hur mår ungdomarna i länet? Henrik Andréasson,

ANDT för dig som arbetar med ensamkommande barn och unga. 10 december Hur mår ungdomarna i länet? Henrik Andréasson, ANDT för dig som arbetar med ensamkommande barn och unga 10 december 2014 Hur mår ungdomarna i länet? Henrik Andréasson, Landstingets ledningskontor HEJ! En enkätundersökning bland högstadie- och gymnasieelever

Läs mer

Skolelevers drogvanor

Skolelevers drogvanor 2015 Almedalen 2 juli 2015 Anna Englund anna.englund@can.se www.can.se Riksrepresentativ urvalsundersökning av skolelever Genomförd i årskurs 9 årligen sedan 1971 världens längsta tidsserie på området

Läs mer

Öppna jämförelser folkhälsa 2009 med fokus på Norrbotten i förhållande till andra landssting/regioner

Öppna jämförelser folkhälsa 2009 med fokus på Norrbotten i förhållande till andra landssting/regioner Öppna jämförelser folkhälsa 2009 med fokus på Norrbotten i förhållande till andra landssting/regioner Kriterier för val av variabler: Indikatorn (variabeln) ska omfatta ett vanligt förekommande folkhälsoproblem.

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Gunnel Boström www.fhi.se Rapport nr A :2 A :2 ISSN: -2 ISBN: 91-727--X REDAKTÖR: GUNNEL BOSTRÖM HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 3 Innehåll FÖRORD...

Läs mer

Dnr Id. Kultur och fritidsförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning 2015. Gymnasiet

Dnr Id. Kultur och fritidsförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning 2015. Gymnasiet Dnr Id Folkhälsa och ungdomsfrågor Drogvaneundersökning 21 Gymnasiet Drogvaneundersökning 21, gymnasiet Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 BAKGRUND... 4 DEL I: TOBAK... DEL II:

Läs mer

STOCKHOLMSENKÄTEN 2016 Urval av stadsövergripande resultat

STOCKHOLMSENKÄTEN 2016 Urval av stadsövergripande resultat Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Information Sida 1 (7) 2016-10-28 STOCKHOLMSENKÄTEN 2016 Stockholmsenkäten genomförs vartannat år och är en enkätundersökning som besvaras

Läs mer

Dnr Id. Kommunstyrelseförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning Årskurs 8, högstadiet

Dnr Id. Kommunstyrelseförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning Årskurs 8, högstadiet Dnr Id Folkhälsa och ungdomsfrågor Drogvaneundersökning 216 Årskurs 8, högstadiet Drogvaneundersökning 216, högstadiet Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 BAKGRUND... 5 DEL I:

Läs mer

Mer tillåtande attityd till alkohol

Mer tillåtande attityd till alkohol IQ RAPPORT 2017:1 IQs ALKOHOLINDEX 2016 Mer tillåtande attityd till alkohol men unga går mot strömmen Innehåll 1. Förord 2. Sammanfattning 3. Alkoholindex mer tillåtande attityd till alkohol 6. Ungas attityd

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010. Luleå kommun. Tabeller med bostadsområden

Hälsa på lika villkor? År 2010. Luleå kommun. Tabeller med bostadsområden Hälsa på lika villkor? År 2010 Luleå kommun Tabeller med bostadsområden Innehållsförteckning: FYSISK HÄLSA... 3 Självrapporterat hälsotillstånd... 3 Andra hälsobesvär... 5 Hjärt- och kärlbesvär... 6 Mediciner

Läs mer

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004 Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 4 2 Innehållsförteckning Inledning... 5 Förtroende... 6 Förtroende för sjukhusvården... 7 Förtroende för primärvården... 7 Förtroende för folktandvården...

Läs mer

2(16) Innehållsförteckning

2(16) Innehållsförteckning 2(16) Innehållsförteckning MPR-vaccination av barn... 5 Barns deltagande i förskoleverksamhet... 5 Pedagogisk utbildning inom förskolan... 5 Behörighet till gymnasiet... 5 Slutförda gymnasiestudier...

Läs mer

DROGVANE- UNDERSÖKNING GYMNASIET ÅK 2

DROGVANE- UNDERSÖKNING GYMNASIET ÅK 2 DROGVANE- UNDERSÖKNING 25 GYMNASIET ÅK 2 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning/bakgrund...3 Sammanfattning av resultat...4,5 Enkätfråga 4 Rökning...6 Enkätfråga 5 Rökning...7 Enkätfråga 6 Rökning...8 Enkätfråga

Läs mer

Norrbottningar är också människor, men inte lika länge

Norrbottningar är också människor, men inte lika länge Norrbottningar är också människor, men inte lika länge Livsmedelsstrategimöte nr 1 den 14 oktober 2015 Annika Nordstrand chef, Folkhälsocentrum Utvecklingsavdelningen Landstingsdirektörens stab En livsmedelsstrategi

Läs mer

Drogvanor hos gymnasieelever i år 2 på gymnasiet folkbokförda i Kalmar kommun Vt Nästa enkät i år 2 planeras att genomföras 2007.

Drogvanor hos gymnasieelever i år 2 på gymnasiet folkbokförda i Kalmar kommun Vt Nästa enkät i år 2 planeras att genomföras 2007. Drogvanor hos gymnasieelever i år 2 på gymnasiet folkbokförda i Kalmar kommun Vt. 25. Undersökningen genomfördes under vårterminen 25 och bygger på 429 inlämnade svar av elever i år 2 på gymnasiet som

Läs mer

Alkoholkonsumtionen bland äldre i Sörmland Utvecklingen under 2000-talet Hans-G. Eriksson Statistiker FoU i Sörmland

Alkoholkonsumtionen bland äldre i Sörmland Utvecklingen under 2000-talet Hans-G. Eriksson Statistiker FoU i Sörmland Alkoholkonsumtionen bland äldre i Sörmland Utvecklingen under 2000-talet Hans-G. Eriksson Statistiker FoU i Sörmland 2016-03-11 För länge sedan när lördan kommer ska metern stå på bordet när jag kommer

Läs mer

HÄLSOFRÄMJANDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

HÄLSOFRÄMJANDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Patientperspektivet INDIKATORER HÄLSOFRÄMJANDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Styr- och ledningsperspektivet Medarbetarperspektivet 2016-09-22 Sofia Dahlin, ST-läkare i Socialmedicin, Region Östergötland HFS-nätverkets

Läs mer

Innehållsförteckning:

Innehållsförteckning: i fokus Innehållsförteckning: Befolkningsenkät Hälsa på lika villkor?...1 Sammanfattning.....1 Allmänt hälsotillstånd....4 Fysisk hälsa..5 Svår värk eller smärta i rörelseorganen....5 Svår värk i olika

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Inledning Är det viktigt att må bra? De flesta barn och ungdomar svarar nog ja på den frågan. God hälsa är värt att sträva efter. Landstinget Kronoberg genomför

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Rapport för Strömsunds kommun 2014 2(31) Dnr: RS/596/2015 Ansvarig: Lars Eriksson, Folkhälsocentrum, Region Jämtland Härjedalen Databearbetning och författare av rapport: Frida Hansson,

Läs mer

Regeringsuppdrag(U2011/6675/UC)

Regeringsuppdrag(U2011/6675/UC) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Ungdomsstyrelsen Box 17 801 118 94 Stockholm Regeringsuppdrag(U2011/6675/UC) Uppdrag att vidareutveckla uppföljningen av ungas levnadsvillkor Regeringen har gett Ungdomsstyrelsen

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Grundskolan år 8 2014 Ambjörn Thunberg 1 Tänk om fler föräldrar hjälptes åt att sätta gemensamma gränser kring tobak och alkohol. Syftet med drogvaneundersökningen

Läs mer

Folkhälsodata 2000-2012 Befolkning i åldern 18-80 år. Kommun: Helsingborg

Folkhälsodata 2000-2012 Befolkning i åldern 18-80 år. Kommun: Helsingborg Folkhälsodata -12 Befolkning i åldern 18- år : Helsingborg resultat tänk på följande vid tolkning av andelar och trender: I varje kommun exklusive Malmö, Helsingborg, Lund och Kristianstad består urvalet

Läs mer

Ohälsa vad är påverkbart?

Ohälsa vad är påverkbart? Ohälsa vad är påverkbart? Dialogkonferens i Lund 14 oktober 2009 Ylva Arnhof, projektledare Magnus Wimmercranz, utredare www.fhi.se\funktionsnedsattning Viktiga resultat Att så många har en funktionsnedsättning

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

MÄNNISKOR OCH HÄLSA I NACKA 2012. All statistik i punktform

MÄNNISKOR OCH HÄLSA I NACKA 2012. All statistik i punktform MÄNNISKOR OCH HÄLSA I NACKA 2012 All statistik i punktform Innehåll 1 Mål: God livsmiljö och långsiktigt hållbar utveckling... 3 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar... 3 1.2 Barn och ungas uppväxtvillkor...

Läs mer

2015-05-25. Innehåll. Alkoholkonsumtion och relaterade skador bland äldre. Hur ser alkoholvanorna ut i olika åldrar?

2015-05-25. Innehåll. Alkoholkonsumtion och relaterade skador bland äldre. Hur ser alkoholvanorna ut i olika åldrar? 21--2 Innehåll Jonas Landberg Jonas.landberg@can.se Alkoholkonsumtion och relaterade skador bland äldre Hur ser alkoholvanorna ut i olika åldrar? Bruk, missbruk och beroende i olika Konsumtionsutvecklingen

Läs mer

Hälsan. i Kalmar län. Barn och ungdom

Hälsan. i Kalmar län. Barn och ungdom Hälsan i Kalmar län Barn & ungdom - Lennart Hellström Folkhälsocentrum i Oskarshamn Hälsan i Kalmar län Barn ungdom En sammanställning av hälsoindikatorer för uppföljning av den Folkhälsopolitiska planen

Läs mer

Hälsokalkylator. Bakgrund

Hälsokalkylator. Bakgrund Hälsokalkylator Bakgrund Befolkningens levnadsvanor är viktiga påverkbara faktorer för många folksjukdomar och har en särskild betydelse för den framtida ohälsan. För folksjukdomar som cancer, hjärtkärlsjukdomar,

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

Folkhälsodata. Hälsoutfall Livsvillkor Levnadsvanor. Folkhälsa och välfärd, Ledningskontoret

Folkhälsodata. Hälsoutfall Livsvillkor Levnadsvanor. Folkhälsa och välfärd, Ledningskontoret Folkhälsodata Hälsoutfall Livsvillkor Levnadsvanor Hälsoutfall Befolkningens hälsa påverkas av livsvillkor som utbildning och arbete, då de påverkar förutsättningarna för hälsosamma levnadsvanor. 1 Andel

Läs mer

Narkotikaläget vad vet vi? utveckling, omfattning

Narkotikaläget vad vet vi? utveckling, omfattning Narkotikaläget vad vet vi? utveckling, omfattning Håkan Leifman CAN Sverige mot narkotika, Landskrona 1-2 oktober 2015 Upplägg: Användningen i Sverige Cannabis Nätdroger Totalanvändning Fokus på unga men

Läs mer

Skolelevers drogvanor i Söderhamn Gymnasiet årskurs 2 2010

Skolelevers drogvanor i Söderhamn Gymnasiet årskurs 2 2010 Skolelevers drogvanor i Söderhamn Gymnasiet årskurs 2 2010 Sammanställning av Jennie Palmberg 101122 BORTFALL Undersökningen i Söderhamn gäller årskurs 2 i gymnasiet på Staffanskolan. Bortfallet är 19

Läs mer

Vad har hänt med hälsan i Jämtland under 90-talet?

Vad har hänt med hälsan i Jämtland under 90-talet? Vad har hänt med hälsan i Jämtland under 9-talet? E LANDSTINGETS STUDIER OCH JAMES WINOY Utskottskansliet 1998-2-1 Jämtlands läns landsting Box 62 832 23 FRÖSÖN Hälsan försämras - förebyggande insatser

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Gymnasieskolans år 2 2015 Ambjörn Thunberg 1 2 Börjar din tonåring gymnasiet? Prata med din tonåring om alkohol Syftet med drogvaneundersökningen är att

Läs mer

Drogvaneundersökning på Tyresö gymnasium 2009 år 2

Drogvaneundersökning på Tyresö gymnasium 2009 år 2 Drogvaneundersökning på gymnasium 2009 år 2 Sedan 2004 har Kommun genomfört drogvaneundersökningar i år 6, 9 och 2 på gymnasiet. Detta är en kort sammanställning efter undersökning under november 2009

Läs mer

Östgötens hälsa 2006. Rapport 2006:8. Folkhälsovetenskapligt centrum. Oktober 2006. Lars Walter Helle Noorlind Brage

Östgötens hälsa 2006. Rapport 2006:8. Folkhälsovetenskapligt centrum. Oktober 2006. Lars Walter Helle Noorlind Brage Östgötens hälsa 2006 Rapport 2006:8 Oktober 2006 Lars Walter Helle Noorlind Brage Folkhälsovetenskapligt centrum Östgötens hälsa 2006 Rapport 2006:8 Oktober 2006 Lars Walter Helle Noorlind Brage Förord

Läs mer

Rapport. Linköpings Universitet. Sammanställning av alkoholvaneundersökning. HT2011 - Termin 5

Rapport. Linköpings Universitet. Sammanställning av alkoholvaneundersökning. HT2011 - Termin 5 Rapport Linköpings Universitet Sammanställning av alkoholvaneundersökning HT2011 - Termin 5 Tekniska Högskolan Filosofiska Fakulteten Hälsouniversitetet Utbildningsvetenskap Livsstilsportal.se Copyright

Läs mer

Planeringsunderlag för hälso- och sjukvården

Planeringsunderlag för hälso- och sjukvården Planeringsunderlag för hälso- och sjukvården En sammanställning av uppgifter angående befolkningen och hälso- och sjukvården i Gävleborgs län Samhällsmedicin Gävleborg Innehåll Förord 1. Befolkningen -

Läs mer

Hälsa och levnadsvanor i Jönköpings län

Hälsa och levnadsvanor i Jönköpings län Hälsa och levnadsvanor i Jönköpings län - samband med kön, ålder, socioekonomi och födelseland Oktober 2011 Marit Eriksson Hälso- och sjukvårdsavdelningen Landstinget i Jönköpings län Innehållsförteckning

Läs mer

Drogvaneundersökning år 2008. Jämtlands gymnasium årskurs 2

Drogvaneundersökning år 2008. Jämtlands gymnasium årskurs 2 Drogvaneundersökning år 2008 Jämtlands gymnasium årskurs 2 Sammanfattning Under hösten 2006 tog den politiska ledningen i Jämtlands läns landsting och Kommunförbundet samt Polisen initiativ till en bred

Läs mer

Kost och Fysisk Aktivitet

Kost och Fysisk Aktivitet 7 APRIL 21 Kost och Fysisk Aktivitet Frukost Frukosten räknas som den viktigaste måltiden eftersom den har betydelse för hur mycket man orkar prestera under dagen. På nationell nivå minskar andelen som

Läs mer