Hälsans. och arv hälsan.

Transkript

1 Kommunkartläggning 2011 Bilden inspirerad av Haglund och Svanströms i "Folkhälsovetenskap - en introduktion", 1992 Hälsans bestämningsfaktorer Hälsans bestämningsfaktorer visar de påverkbara faktorer som antingen kan leda till hälsa eller ohälsa och är därför utgångspunkten för folkhälsoarbetet. Hälsans bestämningsfaktorer kan delas in i olika nivåer i förhållande till de enskilda individerna. Ytterst finns samhälletss struktur på global nivå. Nästa nivå handlar om livsvillkoren, dvs de omständigheter som vi till vardags inte så lätt kan påverka och som ofta bestäms politiskt. Därefter kommer den nivå som främst handlar om individens livsstilsfaktorer. Närmast finns den nivå som handlar om sociala nätverk. Faktorernaa ålder, kön och arv kan inte påverkas men har en stor betydelse för hälsan. Kommunkartläggningg 2011 folkhälsa 1

2 Innehållsförteckning Hälsans bestämningsfaktorer 1 Sammanfattning 3 Ulricehamns kommun 4 Socioekonomiska faktorer 9 Inkomstutvecklingen 9 Arbetslöshet 10 Utbildning 11 Hälsa 13 Levnadsvanor och livsstil 15 Öppna Jämförelser av folkhälsan Kommunkartläggning 2011 folkhälsa 2

3 Sammanfattning Bakgrund Enligt avtal med Hälso- och sjukvårdsnämnden 8 och Ulricehamns kommun skall kommunen göra en kartläggning under avtalsperioden. Ulricehamns kommun gör årligen en sammanslagen verksamhetsberättelse och välfärdsbokslut och en del uppgifter finns med på båda ställen. Uppgifter där inte källan anges är framtagna av Daniel Levinsson, kvalitets och verksamhetsutvecklare, kommunledningsstaben. Sammanfattning Ulricehamns befolkningsstruktur skiljer sig ganska mycket från rikets snitt. I kommunen finns fler ungdomar mellan 5 och 19 år än i riket. Invånarantalet i åldrarna år är lägre än riket. Från 70-års ålder och uppåt finns det fler invånare i Ulricehamn än i riket sett till den totala fördelningen. Ulricehamn är en pendlingskommun. När det gäller inkomst har Ulricehamn lägre inkomster än både VGR och riket. En viktig faktor när det gäller arbetslöshet är att arbetslösheten i Ulricehamn kommun inte tenderar att vara långvarig på samma sätt som för övriga regionen. Ohälsotalet i Ulricehamns kommun är högre än i riket och i Västra Götalandsregionen, även om det minskat sedan förra året. Ohälsotalet för kvinnor är högre än för män. Det är en högre andel flickor som röker i Ulricehamn (34 %) än i riket (28 %) och i Södra Älvsborg (28 %). Andelen unga intensivkonsumenter av alkohol är högre i Ulricehamn än i riket och i Södra Älvsborg. Kommunkartläggning 2011 folkhälsa 3

4 Ulricehamns kommun Befolkningsutveckling i Ulricehamns kommun. Invånarantalet i Ulricehamns kommun var i december Detta är en folkökning på 85 personer jämfört med samma datum ett år tillbaka i tiden. Befolkningsunderlaget är avgörande för all kommunal planering och det är därför en viktig fråga att analysera både bakåt och framåt i tiden. Figur 1 Befolkningspyramid Ulricehamn kommun jämfört med riket, 2010 Figur 1 visar antalet invånare i Ulricehamns kommun 2010 i olika åldrar och fördelat på kön. Här ser man att det är en relativt jämn fördelning mellan kvinnor och män i de olika 10-års intervallen. Att kvinnor dominerar antalsmässigt från 60 år och uppåt kan delvis förklaras med att de har en längre livstid. Den midja som man kan urskilja i intervallet är relativt normal för mindre kommuner som saknar högskola eller universitet samt kommuner som inte ligger i absolut närhet till någon av de tre största städerna i landet. En negativ aspekt till denna midja är att gruppen i fertil ålder är relativt liten i förhållande till befolkningen i övrigt. Man kan alltså antaga att nettofödslar fortsatt kommer att vara negativa. Kommunkartläggning 2011 folkhälsa 4

5 Figur 2 Befolkning i Ulricehamn kommun i 10-årsintervall efter kön, 2010 Figur 2 visar Ulricehamn kommuns befolkning under 2010 fördelat efter kön samt andelen i olika åldrar. Ulricehamn har en övervägande andel män i åldrarna fram till 70 år efter vilken kvinnorna tar över i majoritet. Det senare förklaras på samma sätt som ovan. Ulricehamns befolkningsstruktur skiljer sig ganska mycket från rikets snitt. I kommunen finns fler ungdomar mellan 5 och 19 år än i riket. Invånarantalet i åldrarna år är lägre än riket och kvinnor har även något lägre andel än män. Från 70-års ålder och uppåt finns det fler invånare i Ulricehamn än i riket sett till den totala fördelningen. Kommunkartläggning 2011 folkhälsa 5

6 Figur 3 Flyttfrekvensen Ulricehamn kommun, 1986 samt 2005 Figur 3 beskriver hur benägna Ulricehamnarna är att flytta ut från kommunen. I figuren redovisas två kurvor, en för 1986 och en för Linjen markerar hur stor flyttrisken är för respektive ålder. Man kan tydligt se att flyttrisken ökar markant vid 19 års ålder och ökar hela vägen till 25 år för att sedan falla kraftigt fram till 35 år. Efter 35 år är trenden sjunkande, risken för att flytta ut ur kommunen minskar alltså årligen efter 35 år. Befolkningsmässigt han kommunen ökat sin befolkning under de senaste 9 åren. Mellan 2001 och 2010 har befolkningen i Ulricehamn ökat från till invånare. Detta motsvarat en ökning med 2,6 procent. Forstätter befolkningen att växa i samma takt motsvarar detta en befolkning på invånare år Tabell 1 Medellivslängd Medellivslängd Förväntat antal år vid födseln Kommunen Länet Riket Kvinnor Män Medelvärde för perioden Källa: SCB, Befolkningsstatistik Tabell 1 redovisar medellivslängden i kommunen under i jämförelse med länet i övrigt samt totalt i riket. Kommunen ligger något högre än de snitt som redovisas för både län och riket för perioden. Kommunkartläggning 2011 folkhälsa 6

7 Pendling Tabell 2 Pendling i Ulricehamn, Pendling År Inpendling Utpendling Nettopendling Tabellen till ovan visar att Ulricehamn är en pendlingskommun. Här erbjuds ett bra boende och många väljer därför att bosätta sig här och pendla till omkringliggande kommuner. Den totala utpendlingen har sedan 2000 ökat med 513 personer från till Den största delen pendlare bor i kommunens västra delar och pendlar till Borås. Under hösten år 2007 stod motorvägen fram till Dållebo klar. Halva sträckan mellan Ulricehamn och Borås har nu motorvägsstandard. Härefter står delen fram till Ulricehamn på tur, med planer på att bli färdigställd senast år Kommunkartläggning 2011 folkhälsa 7

8 Kommentarer: Trots ett ökat invånarantal fram till år 2020 förväntas inte de grupper som är i störst behov av kommunal omsorg att öka. Antalet födda beräknas inte ligga kvar på dagens nivå, dvs. drygt 260 per år, en sänkning till de tidigare årens genomsnitt på drygt 200 födda barn per år är trolig då kvinnor i de mest fertila åldrarna är relativt låga. Om befolkningsmålet ska nås måste därför antalet inflyttare till kommunen öka från ett genomsnitt på ca personer per år de senaste 5 åren till nära personer de kommande 5 åren. Om detta ska lyckas krävs bland annat att bostäder produceras och servicen anpassas till de nya kommuninvånarnas behov. Produktionen av bostäder måste öka och uppgå till cirka 100 per år för att kommunen skall ha möjlighet att nå sitt mål på invånare. De flesta pendlar till Borås. Potentiell folkökning i västra delarna av kommunen speciellt med tanke på de bättre förbindelserna som motorvägen innebär. En grundtanke måste vara att den ökade pendlingen inte skapar problem för barnfamiljerna föräldrar bör inte behöva börja arbetsdagen med att åka ett tiotal kilometer i fel riktning för att lämna sina barn innan de beger sig av till sitt arbete. Inom kommunen är det centralorten som växer befolkningsmässigt. Nya bosättningsmönster leder även till ökad arbetspendling. Redan idag dominerar Borås som utpendlingsort. Denna regionförtätning ställer krav på ett ökat samarbete mellan kommunerna så att den administrativa gräns, som kommungränsen utgör, inte skall vara ett hinder i våra kommuninvånares vardag. Detta gäller bland annat, som ovan nämnt, var barnomsorgstjänster erbjuds. Kommunkartläggning 2011 folkhälsa 8

9 Socioekonomiska faktorer Inkomstutvecklingen Riket Västra Götaland Ulricehamn Figur 4 Inkomstutveckling, Ulricehamn, VGR samt riket Inkomstutvecklingen för Ulricehamns befolkning ligger i paritet med både riket och Västra Götaland. Sett till utvecklingen från 2000 till och med 2010 har inkomstutvecklingen i Ulricehamn varit 43 procent, samma utveckling som resten av länet. Under samma period har inkomsterna i riket i sin helhet stigit med 45 procent. 1 I tabell 1 kan man även se hur inkomsterna mellan Ulricehamn, VGR och riket skiljer sig åt, Ulricehamn har lägre inkomster än både VGR och riket. Tabell 3 Medelinkomst 2010, Ulricehamn, VGR och Riket Ulricehamn kommun Västra Götalandsregionen Riket kr/inv kr/inv kr/inv. 1 SCB: Taxerad och beskattningsbar förvärvsinkomst samt antal inkomsttagare, samtliga skattskyldiga, efter kommun. Taxeringsår Ibid. Kommunkartläggning 2011 folkhälsa 9

10 Arbetslöshet Vid studier av arbetslöshet är tiden utanför arbetsmarknaden en viktig faktor för hur snabbt man kan återkomma till den reguljära arbetsmarknaden. Ju kortare tid i arbetslöshet desto enklare att komma tillbaka. I figur 2 nedan redovisas andelar av den reguljära arbetsmarknaden i åldrarna år som är i arbetslöshet. Fördelningen är efter hur många månader individerna varit i arbetslöshet. 1,950% 1,800% 1,650% 1,500% 1,350% 1,200% 1,050% 0,900% 0,750% 0,600% 0,450% 0,300% 0,150% 0,000% Ulricehamn Västra Götaland Figur 5 Arbetslöshet i månader, Ulricehamn och VGR, 2008 En viktig faktor är att arbetslösheten i Ulricehamn kommun inte tenderar att vara långvarig på samma sätt som för övriga regionen. Kvarstående arbetslösa i Ulricehamn november, Ungdomar Totalt Procentuell förändring -36,1 % -30,0 % mot föregående år Källa: Arbetsmarknadsstyrelsen Kommunkartläggning 2011 folkhälsa 10

11 Utbildning Ulricehamn har en relativt låg utbildning sett till en sammantagen bild av befolkningen. I jämförelser med Västra Götalandsregionen i övrigt är andelen av befolkningen med förgymnasial utbildning betydligt högre i Ulricehamn än i VGR. I tabell 2 ser man även att gruppen eftergymnasial utbildning är betydligt lägre i Ulricehamn än i VGR. Ur ett genusperspektiv har kvinnorna högre utbildning än männen. Detta gäller både för Ulricehamn kommun och VGR. Man kan även se att skillnaderna mellan könen är större i Ulricehamn än i regionen i sin helhet. Tabell 4 Utbildning Ulricehamn och VGR, Män Kvinnor Totalt Ulricehamn 59 % 41 % 31 % Förgymnasial utbildning Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning 51 % 49 % 47 % 41 % 59 % 22 % Västra Götaland Förgymnasial utbildning Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning 55 % 45 % 23 % 52 % 48 % 45 % 45 % 55 % 32 % Andel elever i år 5 som uppnår målen (%) i kärnämnena Svenska Matematik Engelska Källa: Kvalitetsredovisningen, BUF Andel (%) elever i år 9 som är behöriga till gymnasieskolan Ulricehamn 90,7 90,8 90,0 90, ,2 Riket 89,6 89,5 89,1 88,9 88,8 87,5 Källa: Kvalitetsredovisningen, BUF Andel elever (%) som fullföljde gymnasieutbildningen inom 4 år (exkl individuella programmet) Ulricehamn Riket Källa: Kvalitetsredovisningen, BUF 3 Västdatabasen, befolkningsdatabas, Kommunkartläggning 2011 folkhälsa 11

12 Andel elever (%) med grundläggande behörighet till universitet och högskola Ulricehamn Riket Källa: Kvalitetsredovisningen, BUF 17. Andel simkunniga elever i år % 98 % 99,9 % 99 % 97 % 97 % Källa: Kvalitetsredovisningen, BUF Kommunkartläggning 2011 folkhälsa 12

13 Hälsa Ohälsa För helåret 2009 redovisar både Ulricehamn kommun och regionen i övrigt 20 ohälsodagar i snitt. Ser man till medeltalet för sjukpenningdagar redovisar Ulricehamn och VGR 3 dagar. Utländsk bakgrund Tabell 5 Utländsk bakgrund Ulricehamn och VGR, 2009 och VGR, 2009 Totalt Ulricehamn Norden 93,4 % EU-27 utom Norden 2,3 % Afrika 0,2 % Nordamerika 0,2 % Sydamerika 0,3 % Asien 2,2 % Europa utom EU-27 och 1,5 % Norden Uppgift saknas 0,0 % Västra Götaland Norden 88,4 % EU-27 utom Norden 2,6 % Afrika 1,0 % Nordamerika 0,3 % Sydamerika 0,6 % Asien 4,6 % 2,5 % Europa utom EU-27 och Norden Totalt Ulricehamn 1980 eller tidigare 32,5 % 80-talet 6,6 % 90-talet 18,0 % ,1 % ,1 % ,2 % ,5 % ,0 % Västra Götaland 1980 eller tidigare 24,6 % 80-talet 13,1 % 90-talet 23,9 % ,6 % ,9 % ,9 % ,5 % ,5 % Jämfört med regionen i övrigt är Ulricehamn ett relativt homogent område. Födda i Norden utgör 93,4 procent av den totala befolkningen i Ulricehamn kommun. Ser man till regionen i sin helhet är denna siffra 88,4 procent. Historiskt har kommunen haft en hög andel av medborgare födda i Finland. Över 370 personer av Ulricehamns medborgare är födda i Finland, sett till det totala antalet utlandsfödda är medborgare födda i Finland den övervägande största gruppen. Även i VGR är medborgare födda i Finland en stor grupp men långt ifrån lika stor andelsmässigt som i Ulricehamn. Tabell 6 År för invandring, Ulricehamn En viktig poäng när man tittar på utländsk bakgrund är tiden sedan man invandrade till landet. Tabell 4 redovisar detta utifrån grupperade värden för invandring till Sverige samt enskilda år för de 4 senaste åren. Det man kan se är att gruppen utlandsfödda invandrade till landet 1980 eller tidigare är betydligt större i Ulricehamn än i regionen i sin helhet. Uppdelat på män och kvinnor i åldrarna år. Kommunkartläggning 2011 folkhälsa 13

14 Ohälsotalet visar antalet dagar som försäkringskassan har betalat ut rehabiliteringspenning, sjukpenning och sjukersättning. Ohälsotalet innehåller inte dagar med sjuklön från arbetsgivaren. Ohälsotal Ulricehamns kommun Riket Total män kv 30, 38,3 6 Tota l 46, 1 36,0 mä n 28, 9 kv 43, Tota mä l n 33,0 26, 9 kv 39, Tota mä l n 29,7 24, 4 kv 35, 2 VG 39,2 31, 4 47,3 37,0 30, 0 44, 3 33,7 27, 5 40, 1 30,8 25, 3 36, 3 Uham n 40,7 31, 2 50,7 38,1 Källa:Försäkringskassan 29, 7 47, 0 34,8 27, 2 42, 9 31,6 25, 3 38, 4 Kommunkartläggning 2011 folkhälsa 14

15 Levnadsvanor och livsstil Medlemskap i föreningar: Pojkar/flickor 7-12 år samt år Åldersklass Pojkar Flickor Totalt Källa: Fritidsavdelningen CAN drogvaneundersökning årskurs 9 år 2010 Under 2010 genomfördes en gemensam totalundersökning av ungdomar i högstadiets årskurs 9 och deras alkohol- och drogvanor. Syftet var att få jämförbara data mellan kommunerna och riket i stort samt, på några års sikt, ett mått på effekterna av det drog- och alkoholpreventiva arbetet som bedrivs i Södra Älvsborg. Enkätundersökningen har genomförts i samarbete med Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN. I Södra Älvsborg deltog 158 av 173 klasser vilket ger ett bortfall på klassnivå på 9 procent. Undersökningen redovisar ett bortfall på 13 elever i Ulricehamns kommun vilket motsvarar 5,8 procent Konsumtionen av alkohol bland niondeklassare är högre i Ulricehamns kommun än i riket och i Södra Älvsborg även om andelen konsumenter har sjunkit från 87 % till 75 % från 2006 års mätning bland flickor, och från 83 % till 73 % bland pojkar. Andelen intensivkonsumenter av alkohol är högre i Ulricehamn än i riket och i Södra Älvsborg. (Den som dricker alkohol motsvarande minst en halv halvflaska sprit (18 cl) eller en helflaska vin eller fyra stora flaskor cider eller fyra burkar starköl eller sex burkar folköl vid ett och samma tillfälle). Andelen intensivkonsumenter har sjunkit från 40 % till 27 % från 2006 års mätning bland flickor och från 40 % till 25 % bland pojkar. Det är en högre andel flickor som röker i Ulricehamn (34 %) än i riket (28 %) och i Södra Älvsborg (28 %). Ulricehamn ligger något över snittet för snuskonsumtion sett till pojkar och under snittet för flickor. Andel som anger att de testat narkotika är lägre i Ulricehamn än i riket och i Södra Älvsborg. För Ulricehamn är antalet respondenter så lågt att man väljer att inte särredovisa efter kön utan endast total andel redovisas. Jämfört med samma mätning år 2006 har andelen som testat narkotika minskat från (flickor 7 % och Pojkar 9 %) till totalt 3 % för båda könen. Den här undersökningen visar att alkohol- och drogbruket bland ungdomarna inte ligger i nivå med de långsiktiga mål som vi har; att ungdomar under 18 år inte skall dricka alkohol, att tobaksbruk bland ungdomar inte skall förekomma. Däremot visar undersökningen också att en majoritet av ungdomarna inte röker, att en något mindre grupp men ändå stor majoritet inte använder alkohol ofta och i stor mängd. Detta är ett budskap som är viktigt för ungdomar och vuxna att få. Kommunkartläggning 2011 folkhälsa 15

16 ÅR CAN 2006 % CAN 2010 % CAN 2010 riket % Andel alkoholkonsument P 83 F 87 P 72,81 F 74,77 P 56 F 65 Andel intensiv konsument P 40 F 40 P 25 F 27 P 19 F 20 Provat narkotika P 9 F 7 Total 3 P 9 F 7 Rökare P 31 F 36 P 19 F 34 P 21 F 28 Snusare P 26 F 5 P 17 F 0 P 16 F 4 Öppna Jämförelser av folkhälsan 2009 Sveriges Kommuner och Landsting tillsammans med Socialstyrelsen och Statens folkhälsoinstitut presenterar för första gången Öppna jämförelser av folkhälsan. Sammanfattning för Ulricehamns kommun Öppna jämförelser 2009 Ulricehamn utmärker sig positivt när det gäller: Rökvanor: Andel % dagligrökare år är 10,5 % (Grön) mot riket 14,4 % och VG 14,6 %, bäst i HSN 8. Självskattat allmänt tillstånd: Andel % med gott självskattat hälsotillstånd år är 75,7 % (Grön) mot riket 70,4% och VG 70,3 %, jämförbar med Svenljunga. Fallskador: Antal personer 65 år och äldre vårdade i sluten vård per ,2007 är 2179 (Grön) mot riket Tandhälsa: Andel % med god självskattad tandhälsa, år är 81,0 % (Grön) mot riket 72,4 och VG 74,3. Ulricehamn utmärker sig negativt när det gäller Fetma: Andel % med fetma år är 14,7 % (Gul) mot riket 12,4 % och VG 11,9 %, sämst i HSN 8. Andel män i Ulricehamn är 17,4 % och kvinnor är 12,1 %. Ulricehamn är inte rödmarkerat, dvs med störst ohälsoutfall, i någon indikator. När det gäller bakgrundsvariabler är andel förvärvsarbetande år 83,2% och högre än riket 77,9 %. Andel med eftergymnasial utbildning är 21,1 % och är lägre än riket 30,9 %. Median inkomst 1000 kr är 211,3 mot riket 215,3 Kommunkartläggning 2011 folkhälsa 16

17 Öppna jämförelser 2009 Folkhälsa Behörighet till gymnasieskolan Ulricehamn 90,9 88,8 93 Västra Götaland 88,5 Riket 88,9 86,3 91,5 Fysisk aktivitet Ulricehamn 65,3 Västra Götaland 64,8 Riket 64,2 Matvanor frukt och grönt Ulricehamn 9,2 Västra Götaland 9,4 Riket 9,5 Rökvanor Ulricehamn 10,5 Västra Götaland 14,6 Riket 14,4 Rökande blivande mammor Ulricehamn 9,4 Västra Götaland 7,1 Riket 7,5 Riskabla alkoholvanor Ulricehamn 12,3 Västra Götaland 13,5 Riket 13,1 Självskattat allmänt hälsotillstånd Ulricehamn 75,7 Västra Götaland 70,3 Riket 70,4 Kommunkartläggning 2011 folkhälsa 17

18 Psykiskt välbefinnande Ulricehamn 15,3 Västra Götaland 18,1 Riket 17,7 Hjärtinfarkt Ulricehamn 581,4 Västra Götaland 572,1 Riket 582,3 Lungcancer Ulricehamn 2,5 2,8 Västra Götaland 3,5 2,5 Riket 3,8 3,1 Fallskador Ulricehamn Västra Götaland Riket Tonårsaborter Ulricehamn 19 Västra Götaland 24,9 Riket 24,3 Fetma Ulricehamn 14,7 Västra Götaland 11,9 Riket 12,4 Tandhälsa Ulricehamn 81,0 Västra Götaland 74,3 Riket 72,4 Kommunkartläggning 2011 folkhälsa 18

19 Utrikes födda Ulricehamn 10,1 Västra Götaland 16,8 Riket 16,4 Utbildning Ulricehamn 21,1 Västra Götaland 30,5 Riket 30,9 Inkomst Ulricehamn 211,3 Västra Götaland 215,9 Riket 215,3 Förvärvsintensitet Ulricehamn 83,2 Västra Götaland 78,5 Riket 77,9 Barnfattigdomsindex Ulricehamn 8,6 Västra Götaland 11,8 Riket 11,8 Kommunkartläggning 2011 folkhälsa 19