SJUKVÅRDSKONSUMTION BLAND ÄLDRE PERSONER
|
|
- Karl-Erik Karlsson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 SJUKVÅRDSKONSUMTION BLAND ÄLDRE PERSONER PÅ KUNGSHOLMEN/ESSINGEN SNAC-K RAPPORT NR. 14 TOMMY ANDERSSON MÅRTEN LAGERGREN Rapporter/Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum 28:3 ISSN
2
3 FÖRORD SNAC The Swedish National Study on Ageing and Care - är en långsiktig nationell studie av åldrandet och vården och omsorgen om de äldre, som initierats av regeringen och genomförs i fyra områden i Sverige. Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum är huvudman för den del av studien, som genomförs i stadsdelen Kungsholmen i Stockholm. Denna del av studien stöds finansiellt förutom av regeringen också av Stockholms läns landsting och Stockholms stad. SNAC-studien har två kompletterande perspektiv befolkning och vårdsystem. Föreliggande rapport är den tionde från SNAC-Kungsholmen, vårdsystemdelen. I rapporten redovisas konsumtionen av sluten och öppen sjukvård under åren 23 och 24 för de äldre personer på Kungsholmen och Essingeöarna, som under denna tid var vårdtagare inom äldreomsorg och hemsjukvården. Beräkningarna har möjliggjorts genom den personnummerbaserade registreringen i SNAC-undersökningen. Endast det personer (ca 9 %) som gett sitt samtycke till samkörning med landstingets sjukvårdskonsumtionsregister är medtagna. En motsvarande redovisning för år 22 har getts i en tidigare rapport (SNAC-K rapport nr. 6). I den föreliggande rapporten har tidigare redovisade beräkningar kompletterats med en särskild analys avseende dem som under perioden flyttat från ordinärt boende eller serviceboende till särskilt boende med heldygnsomsorg. Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum vill framföra ett tack till all personal som medverkat i informationsinsamlingen och uttrycka förhoppningen att resultatet av denna och de fortsatta undersökningarna i SNAC-studien skall visa sig värdefulla i utvecklingen av en bättre vård och omsorg för de äldre. Mårten Lagergren Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum Projektledare SNAC-Kungsholmen, vårdsystemdelen
4
5 INNEHÅLL 1. INLEDNING MATERIAL OCH METOD INGÅENDE DATA INSAMLADE UPPGIFTER SNAC-PADL-INDEX RESULTAT KONSUMTION AV SLUTENVÅRD FÖR PERSONER SOM ÄR 65 ÅR OCH ÄLDRE OCH BOR PÅ KUNGSHOLMEN KONSUMTION AV SLUTENVÅRD RELATERAT TILL FUNKTIONSNEDSÄTTNING OCH BOENDEFORM KONSUMTION AV SLUTEN VÅRD FÖR PERSONER SOM FLYTTAT TILL SÄRSKILT BOENDE MED HELDYGNSOMSORG UNDER ÅRET KONSUMTION AV PRIMÄRVÅRD FÖR PERSONER I SNAC-K KONSUMTION AV ÖPPENVÅRD RELATERAT TILL FUNKTIONSNEDSÄTTNING OCH BOENDEFORM DISKUSSION REFERENSER BILAGOR... 23
6
7 1. INLEDNING Stiftelsen Stockholms Läns Äldrecentrum får statsbidrag av regeringen för uppbyggnad av longitudinella databaser som ska innehålla data som på olika sätt beskriver utvecklingen av de äldres behov av vård och omsorg samt hur detta tillgodoses av kommun och landsting. Projektet genomförs i Kungsholmens stadsdel i Stockholm och är ett delprojekt i den samlade nationella studien The Swedish National Study on Ageing and Care (SNAC). De övriga huvudmännen som deltar i SNAC-studien är: Region Skåne med kommunerna Eslöv, Hässleholm, Malmö, Osby samt Ystad ( Gott Åldrande i Skåne, GÅS) Gävlebords läns landsting (primärvårdens FoU-enhet i Nordanstig) och Nordanstig kommun Blekinge läns landsting samt Karlskrona kommun Datainsamlingen inom SNAC-studien omfattar en befolknings- och en vårdsystemdel. I befolkningsdelen undersöks ett representativt urval av befolkningen 6 år och äldre. Denna undersökning upprepas vart sjätte år för de som är under 8 år och vart tredje år för de som är över 8 år samtidigt som nya 6-åringar respektive 81-åringar förs till. SNAC-studiens befolkningsdel avser att studera åldrandet och de olika faktorer som påverkar detta. Vårdsystemdelen är inriktad på att följa de äldre personer, som mottar långvarig vård och omsorg från kommun och primärvård. Insamlade data avser att beskriva hur vårdbehoven hos dessa personer utvecklas och hur de tillgodoses. Genom att kombinera data från studiens båda delar kan man ställa behov och insatser mot varandra för hela den äldre befolkningen. Datainsamlingen inom vårdsystemdelen omfattar alla personer 65 år och äldre på Kungsholmen-Essingeöarna, som är beviljade långvariga insatser inom äldreomsorg eller har långvarig rehabilitering eller sjukvård i hemmet Registreringen omfattade olika faktorer avsedda att beskriva vårdbehovet samt de insatser som personerna har fått beslut om. I en tidigare studie har man observerat att personer i heldygnsomsorg och personer med hög grad av funktionsnedsättning har färre antal vårddagar inom sluten-vården än personer i ordinärt boende eller serviceboende och personer med lägre grad av funktionsnedsättning. Detsamma gäller antalet registrerade läkarbesök inom landstingets öppenvård (Österman, 24). Till detta kan finnas olika förklaringar, som ex. Personer med hög grad av funktionsnedsättning behöver mindre sjukvård. Behovet av sjukvård tillgodoses inom särskilda boendet (heldygnsomsorg). Dessa personer får inte den vård de behöver (undervård). De registrerade insatserna överensstämmer inte med de verkligt utförda. 1
8 Det är inte självklart vilken av dessa förklaringar som är mest rimlig. Denna fråga kräver fortsatt analys. I denna rapport redovisas samma typ av beräkningar som i den föregående rapporten men på ett nytt material. Vidare har en särskild analys gjorts av vårdkonsumtionen för personer som under året flyttat från ordinärt boende eller serviceboende till särskilt boende med heldygnsomsorg. 2. MATERIAL OCH METOD 2.1 Ingående data Rapporten baserar sig på undersökningarna inom SNAC-Kungsholmen, vårdsystemdelen, år 24 och 25. Undersökningarna omfattade år 24 totalt 292 personer och motsvarande siffra år 25 var 268 personer. Insamlade data har samkörts med utdrag från landstingets register över slutenvården och den offentliga respektive privata öppenvården. Samkörningen var möjlig eftersom registreringen av vårdtagare görs på individnivå med angivande av personnummer samt att de ingående personerna gett muntligt samtycke till sammanföringen av uppgifter från olika instanser. Som underlag för detta får alla berörda personer ett informationsbrev via vårdpersonalen (distriktssköterskor, vårdbiträden m.fl.). I breven beskrivs undersökningens syfte och det klarläggs att deltagande är frivilligt. Sammanlagt 196 av de aktuella vårdtagarna per den 1 mars 24 uppgav att de inte önskade att uppgifter om dem ingick i det redovisade materialet. Motsvarande siffra per den 1 mars 25 var 177 personer. Genom att andelen är så pass låg har den ingen större betydelse för uppgifternas tillförlitlighet. De uppgifter från landstingets öppenvårdsregister som har använts är antalet läkarbesök, besök hos sjuksköterska/distriktssköterska, besök hos sjukgymnast samt besök hos arbetsterapeut. Från det privata öppenvårdsregistret har endast uppgifter om besök hos läkare och sjukgymnast använts eftersom de andra typerna av besök inte registreras där. Från landstingets slutenvårdsregister fås uppgifter om antalet vårddagar 1 samt antalet vårdepisoder 2 inom slutenvården. SNAC-undersökningarna avser läget per den 1 mars givet år medan registerutdragen avser vårdkonsumtionen under hela det givna året. Därför samkörs SNAC-undersökningarna från 24 och 25 med registerutdragen från 23 respektive 24. För respektive undersökning betraktar man alltså varje individs vårdkonsumtion det föregående året. För att sedan få mer stabilitet i beräkningarna har dessa dataset slagits ihop och resultatet ska alltså ses som den årliga vårdkonsumtionen Antalet vårddagar definieras som antalet nätter inom slutenvård. 2 En vårdepisod definieras som en sammanhängande sjukhusvistelse. 2
9 De variabler som utnyttjas är: Kön; kvinna, man. Åldersgrupp; år, år, 85+ år. Boendestatus; ensamboende, samboende. Boendeform: ordinärt boende eller servicehus, särskilt boende med heldygnsomsorg. PADL-grupp; en gruppering med avseende på SNAC-PADL-index som beskrivs nedan Insamlade uppgifter Vid registreringen i SNAC-Kungsholmen används ett undersökningsformulär, s.k. protokoll. Det har utarbetats i samarbete med de övriga projekten inom SNAC studien. Protokollet har reviderats vid olika tillfällen mot bakgrund av de erfarenheter som gjorts vid datainsamlingen och vid analyserna av insamlade uppgifter. Ett syfte med det har varit att förenkla och reducera informationsmängden. Den senaste justeringen gjordes i samband med införandet av en web-baserad löpande registrering september 24. De variabler som utnyttjats i här redovisade bearbetningar berördes dock inte av denna förändring. Insamlade uppgifter omfattade: Personuppgifter (personnummer, eventuell utomnordisk härkomst, civilstånd och ensam/samboende) Omgivningsfaktorer (bostadens standard, tillgänglighet och anpassning till funktionshinder, tillgång till alternativ omsorg) Personligt vårdberoende (funktionsnedsättning och övriga behovspåverkande personliga förhållanden) Behov av särskilda sjukvårdsinsatser Beslutat bistånd enligt SoL Beslutade insatser enligt LSS Pågående insatser enligt HSL 2.3 SNAC-PADL-index Inom SNAC-studien har det tagits fram ett index, SNAC-PADL-index, som används som en sammanfattande beskrivning av individers funktionsnedsättning. Detta index används gemensamt för de olika SNAC-områdena. Det beräknas genom summering av fyra så kallade ADL-variabler 3, vilka mäter graden av oberoende i det dagliga livet, samt variablerna inkontinens (urin respektive avföring), rörelsehinder och kognitiv nedsättning. De fyra ADL-variablerna mäts från (oberoende) till 2 (helt beroende), de övriga från (inga problem) till 3 3 Av och påklädning, toalettbesök, förflyttning samt födointag. 3
10 (mycket svåra problem). Värdet på kognitiv nedsättning multipliceras med två för att få överensstämmelse med den så kallade Berger-skalan som används i SNAC Skåne. Indexet används för en indelning av vårdtagarna i fem funktionsnedsättningsgrupper (PADL-grupper) enligt nedanstående definition. PADL-grupp Indexvärde Ingen eller lätt nedsättning 1 Måttligt nedsatt 2 7 Nedsatt 8 13 Mycket nedsatt Helt nedsatt
11 3. RESULTAT 3.1 Konsumtion av slutenvård för personer som är 65 år och äldre och bor på Kungsholmen Tabell 1 nedan visar att de personer som ingick i SNACK-Kungsholmen 4 under åren hade betydligt fler vårddagar inom slutenvården än samtliga personer 65 år eller äldre och boende på Kungsholmen. Skillnaden avspeglar att de personer som ingår SNAC-K har en bristande hälsa som leder till behov av långvariga vård- och omsorgsinsatser. De befinner sig också ofta i livets slutskede. De i SNAC-K som avled under angivet år hade ännu lite fler vårddagar. Man bör då också ta hänsyn till att de haft en kortare exponeringstid eftersom att de approximativt i genomsnitt bara levt halva året. För att det ska bli jämförbart multipliceras därför deras vårddagar och episodantal med 2. Tabell 1. Vårddagar och vårdepisoder inom slutenvården per år Genomsnittligt antal Samtl. som bor på Kungsholmen 65 år och äldre (N=16546) Samtliga i SNAC-K (N=416) Pers. i SNAC-K. avlidna under angivet år. (*2) (N=551) Vårddagar (Vårdtid) 5,6,7 3, Vårdepisoder (Tillfällen),5,9 2,6 Vårdepisodlängd 12, 11,8 11,7 Av dem som ingick i SNAC-K hade 4,6 % minst en episod per år inom sluten vård. En högre andel män än kvinnor hade minst en vårdepisod, 44,8 % jämfört med 39,4 % (Diagram 1). Samboende hade högre andel än ensamboende, vilket dock till en del förklaras av att andelen män är betydligt större bland samboende jämfört med ensamboende 5. En vidare analys visar att andelen med slutenvård var större för män oavsett boendeform samt också större för samboende oavsett kön 6. Man kan också konstatera att personer i ordinärt boende eller servicehus, precis som visats i tidigare studier, hade större vårdkonsumtion än de i heldygnsomsorg. Skillnaderna mellan åldersgrupper är inte signifikant om man använder den ovan 4 Betecknas i fortsättningen SNAC-K 5 Se Bilagor Tabell 3 6 Se Bilagor Tabell 4 5
12 angivna gruppindelningen. Delar man in åldern i mindre grupper ser man dock att vårdkonsumtionen börjar avta med åldern efter 9 års ålder. Diagram 1. Andel personer som varit i slutenvård relaterat till kön, ålder, boendeform samt boendestatus (%). Andel (%) som haft slutenvård under året ,4 44,8 41,8 41,6 39,8 44,6 32,9 48,3 39,7 4,6 Mer än hälften av de personer som avlidit under året (55,9%) hade minst en vårdepisod under angivet år (diagram 2). Precis som i diagram 1 gäller att män hade högre andel än kvinnor och samboende hade högre andel än ensamboende. Skillnaderna mellan åldersgrupper är inte heller här signifikant. En intressant sak att lägga märke till är att det för personer med heldygnsomsorg inte verkar skilja så mycket mellan personer som avlider under året och personer som lever vid årets slut. Diagram 2. Andel av dem som avlidit under året och som varit haft slutenvård relaterat till kön, ålder, boendeform samt boendestatus, (%). Andel (%) av de under året avlidna som haft slutenvård ,7 63,3 57,7 56,8 55,5 77, 34,4 66,7 54,7 55,9 I diagram 3 nedan visas genomsnittligt antal vårddagar för samtliga i SNAC-K. Skillnaderna är genomgående små. Till exempel kan man se att männen i SNAC- K i genomsnitt hade 11,3 dagar jämfört med,5 dagar för kvinnorna. 6
13 För boendeform och boendestatus skiljer det inte så mycket. Värt att notera är att antalet vårddagar minskar när åldern ökar vilket är en följd av att det genomsnittliga antalet vårdepsioder minskar med åldern. Diagram 3. Genomsnittligt antal vårddagar per år inom slutenvård relaterat till kön, ålder, boendeform samt boendestatus, Antal vårddagar ,5 11,3 12,8 12,1 9,6,9,4 11,1,6,7 Antalet vårddagar för de som avlidit visas i diagram 4 7. Antalet vårddagar är som framgår betydligt högre (3,) än för de överlevande. Man ser vidare att det är mycket stor skillnad mellan ordinärt boende och heldygnsomsorg (46, respektive 13,8). Samboende hade i genomsnitt 4,5 dagar som kan jämföras med ensamboendes 28,8 och männen hade i genomsnitt 36, att jämföra med kvinnornas 28,2. Skillnaderna avspeglar den högre andelen män bland de samboende. Det kan också konstateras att antalet vårddagar minskar med åldern. Diagram 4. Genomsnittligt antal vårddagar i slutenvård för personer som avlidit under året relaterat till kön, ålder, boendeform samt boendestatus. 7 Antal vårddagar för de som avlidit under året ,2 36, 38,3 36,7 27,3 46, 13,8 4,5 28,8 3, 7 Antalet är multiplicerat med en faktor 2 för att få jämförbarhet. Detta gäller även i fortsättningen. 7
14 Diagram 5 visar antalet vårddagar för samtliga personer som har haft minst en vårdepisod. Kvinnorna hade något fler vårddagar än männen (26,8 mot 25,2). Man kan alltså konstatera att även om en större andel av männen hade slutenvårdsperioder så utnyttjade de för den skull inte mer tid i slutenvården. Vidare kan man även för dem som haft minst en vårdepisod se att antalet vårddagar minskar med åldern. Tidigare nämndes att personer med heldygnsomsorg totalt sett hade färre vårddagar än övriga men dagram 5 visar att de av dessa personer som haft minst en vårdepisod hade betydligt fler vårddagar än de i ordinärt boende eller serviceboende. Diagram 5. Genomsnittligt antal vårddagar i sluten vård för personer med minst en vårdepisod relaterat till kön, ålder, boendeform samt boendestatus. 7 Antal vårddagar för de som haft slutenvård ,8 25,2 3,5 29,1 24,1 24,4 31,6 23,1 26,8 26,4 Antalet vårddagar för de under året avlidna som haft minst en vårdepisod är betydligt fler än för de överlevande 8. I genomsnitt tillbringade de ungefär en sjundedel av sitt sista levnadsår i slutenvården. Männen hade fler vårddagar än kvinnorna och samboende hade fler vårddagar än ensamboende. Antalet vårddagar minskar återigen med åldern. Dock ser man här en skillnad jämfört med diagram 5. Avlidna personer, som bodde i ordinärt boende och servicehus och som haft minst en vårdepisod, hade fler vårddagar än personer i boende med heldygnsomsorg. 8 Antalet är multiplicerat med en faktor 2 för att få jämförbarhet. 8
15 Diagram 6. Genomsnittligt antal vårddagar i sluten vård för de som avlidit under året och som haft minst en vårdepisod relaterat till kön, ålder, boendeform samt boendestatus Antal vårddagar för de under året avlidna som haft slutenvård ,6 56,9 66,4 64,6 49,1 59,7 4,1 6,7 52,8 53,7 3.2 Konsumtion av slutenvård relaterat till funktionsnedsättning och boendeform. Graden av funktionsnedsättning har mätts med SNAC-PADL-index. En indelning har gjorts i fem grupper utifrån detta index. I PADL-variabeln finns ett bortfall på 5 personer vilket gör att antalet personer reducerats från 416 till 366. Detta bortfall är dock slumpmässigt och bör därför inte påverka resultatet. Andelen personer, som har haft minst en slutenvårdsepisod under året, visade ingen signifikant skillnad mellan de tre lägre nedsättningsgrupperna, men andelen minskar i de två grupperna med större funktionsnedsättning. Av dem som är mest nedsatta har en betydligt lägre andel haft minst en slutenvårdsepisod (diagram 7). Diagram 7. Andel som haft sluten vård relaterat till funktionsnedsättning. (%) ,5 43, 43,1 Ingen el. lätt nedsättning Andel (%) som haft slutenvård, beroende på funktionsnedsättning. Måttligt nedsatt Nedsatt 36,3 Mycket nedsatt 18,7 Helt nedsatt 39,6 Samtliga 9
16 Fördelningen på funktionsnedsättningsgrupper skiljer sig markant mellan boendeformer 9. I ordinärt boende och servicehus var det bara fem personer som var helt funktionsnedsatta och tre av dem hade under året haft minst en slutenvårdsepisod. Eftersom det är så få personer i den här gruppen bör den utelämnas vid jämförelse. Diagram 8. Andel som haft slutenvård relaterat till funktionsnedsättning och boendeform. (%) Andel (%) som haft slutenvård, beroende på funktionsnedsättning per boendeform Ordin. boende + servicehus 42,3 43,6 54,9 47,9 (6,) 43,9 Säbo-heldygnsomsorg 3, 4,5 37,5 35, 18, 32,7 I diagram 9 visas antalet vårddagar. Precis som visats i den tidigare studien (Österman, 24) var antalet vårddagar lägst för de mest funktionsnedsatta personerna. Fördelningen ser ut som ett upp och nervänt U så att antalet vårddagar först ökar med ökad funktionsnedsättning för att sedan återigen minska. Diagram 9. Antal vårddagar relaterat till funktionsnedsättning och boendeform. Antal vårddagar, beroende på funktionnedsättning per boendeform Ordin. boende + servicehus 8,9,5 22,1 11,3 (4,6),5 Säbo-heldygnsomsorg 5, 15, 11,1 12,6 3,3,3 9 Se Bilagor Tabell 6 Siffror inom parentes avser färre än tio personer
17 3.3 Konsumtion av sluten vård för personer som flyttat till särskilt boende med heldygnsomsorg under året. Ovan konstaterades att andelen personer med minst en slutenvårdsperiod, var högre för personer i ordinärt boende och servicehus jämfört med personer i särskilt boende med heldygnsomsorg. Även antalet vårddagar var högre för personer i ordinärt boende och servicehus. Gruppen flyttare definieras som personer som under ett år från den 1 mars till den 1 mars nästa år har flyttat från ordinärt boende eller serviceboende till särskilt boende med heldygnsomsorg. För personer som flyttat mellan 1 mars 23 och 1 mars 24 betraktas vårdkonsumtionen under 23 (nedan betecknat: flyttningsåret). För personer som flyttat mellan 1 mars 24 och 1 mars 25 betraktas vårdkonsumtionen under 24. Gruppen ickeflyttare definieras som personer som, i början på en definierad period, är bosatta i ordinärt boende eller servicehus och i slutet på perioden bor kvar. Totalt under perioderna flyttade 143 personer från ordinärt boende och 18 personer från serviceboende till särskilt boende med heldygnsomsorg. I diagram nedan kan man se att andelen personer som haft minst en slutenvårdsepisod var betydligt större för personer som flyttade under perioden än för dem som bodde kvar. Andelen var större för personer som flyttat från serviceboende jämfört med ordinärt boende. Resultaten pekar på att andelen av flyttarna som haft slutenvård under flyttningsåret inte beror av kön, åldersgrupp, boendeform och boendestatus. Man bör dock komma ihåg att antalet observationer är få. Diagram. Andel av flyttande till heldygnsomsorg som haft slutenvård under flyttningsåret, (%) ,8 Ingen flytt Andel (%) flyttare med minst en slutenvårdsepisod 69,2 Flytt från ordin. boende 83,3 Flytt från serv. 7,8 Flytt från ordin. eller från serv. 11
18 I tabell 2 har sjukvårdskonsumtionen delats upp på huvuddiagnosgrupper för flyttare resp. icke-flyttare. Särskilt vanliga diagnoser bland flyttarna är skador, (4,4%) och sjukdomar i cirkulationsorganen. Tabell 2. Fördelning på huvuddiagnoser för flyttare resp. icke-flyttare med sjukhusvård Tumörer Antal Ickeflyttare Flyttare Andel (%) Ickeflyttare Flyttare Nej Nej 95, 94,7 Ja 26 6 Ja 5, 5,3 Psykiska sjukdomar Antal Ickeflyttare Flyttare Andel (%) Ickeflyttare Flyttare Nej 49 Nej 94,2 87,7 Ja 3 14 Ja 5,8 12,3 Sjukdomar i cirkulationsorgan Antal Ickeflyttare Flyttare Andel (%) Ickeflyttare Flyttare Nej Nej 72,3 68,4 Ja Ja 27,7 31,6 Sjukdomar i andnings- och matsmältorgan Antal Ickeflyttare Flyttare Andel (%) Ickeflyttare Flyttare Nej Nej 73,8 75,4 Ja Ja 26,2 24,6 Sjukdomar i muskuloskeletala systemet Antal Ickeflyttare Flyttare Andel (%) Ickeflyttare Flyttare Nej Nej 87,1 93, Ja 67 8 Ja 12,9 7, Skador Antal Ickeflyttare Flyttare Andel (%) Ickeflyttare Flyttare Nej Nej 71,5 59,6 Ja Ja 28,5 4,4 Övrigt Antal Ickeflyttare Flyttare Andel (%) Ickeflyttare Flyttare Nej Nej 59,8 63,2 Ja Ja 4,2 36,8 12
19 Diagram 11 visar på samma sätt som tidigare antalet vårddagar. Flyttarna hade som framgår betydligt fler vårddagar än de som inte flyttade under perioden. Personer som inte flyttat hade i genomsnitt 7,6 vårddagar. Motsvarade siffra för flyttare från ordinärt boende var 26,8 dagar och för flyttare från servicehus 44,3 dagar. Kvarboende personer som hade minst en slutenvårdsepisod hade i genomsnitt 22,4 vårddagar. Motsvarade siffra för flyttare från ordinärt boende var 38,8 dagar och för flyttare från servicehus 53,1 dagar. Diagram 11. Antal vårddagar för personer inom heldygnsomsorg relaterat till om de har flyttat eller inte. Antal vårddagar 7 6 Samtliga Med slutenvård ,6 Ingen flytt 26,8 Flytt från ordin. boende 44,3 Flytt från serv. 22,4 Ingen flytt 38,8 Flytt från ordin. boende 53,1 Flytt från serv. 3.4 Konsumtion av primärvård för personer i SNAC-K Även insatserna inom öppenvården registreras på individnivå och kan på samma sätt som för slutenvården relateras till vårdtagarna i SNAC-K. Nedan redovisas det genomsnittliga antalet besök hos/av läkare, distriktssköterska/sjuksköterska, sjukgymnast samt arbetsterapeut under år 23 och 24 dels för samtliga personer och dels för de SNAC-registrerade vårdtagarna. Resultatet avser som tidigare den årliga konsumtionen i relation till kön, ålder, boendeform, boendestatus samt PADL-grupp. I tabell 2 redovisas det genomsnittliga antalet läkarbesök samt besök hos/av distriktssköterska eller sjuksköterska, sjukgymnast samt arbetsterapeut. Återigen är konsumtionen genomgående högre för personer i SNAC-K. När det gäller läkarbesök har de som dör under året ännu en lite högre vårdkonsumtion Antalet besök för de avlidna har som tidigare multiplicerats med två. 13
20 Tabell 3. Vård inom öppenvården Genomsnittligt antal besök hos/av Samtliga boende på Kungsholmen 65 år och äldre (N=16546) Samtliga i SNAC-K (N=416) Personer i SNAC-K. Avlidna under angivet år. (*2) (N=551) Läkare 6,9,1 14,3 Distriktssköterska eller sjuksköterska 3,3 6,3 5,4 Sjukgymnast 1, 1,9,6 Arbetsterapeut,1,3,1 Diagram 12 visar andelen personer som haft besök hos/av respektive kategori av vårdpersonal för läkarbesök uppdelat på boendeform. Inom särskilt boende med heldygnsomsorg görs inga registreringar av besök hos/av distriktssköterska/sjuksköterska, sjukgymnast och arbetsterapeut. Läkarbesök registreras dock i båda boendeformerna och man kan se att en större andel av personerna i ordinärt boende och serviceboende haft minst ett läkarbesök under året (88,9 % jämfört med 71, %). Diagram 12. Andel som har haft besök hos/av läkare, distriktssköterska/ sjuksköterska, sjukgymnast samt arbetsterapeut i relation till boendeform, (%). Andel (%) som haft besök ,9 71, 66, Ordin. + servicehus Säbo-Heldygns 2 Besök hos/av Läkare Besök hos/av sköterska 2,5 Besök hos/av sjukgymnast 9,8 Besök hos/av arbetsterapeut Antalet besök framgår av diagram 13. Personer i ordinärt boende hade i genomsnitt 11,3 läkarbesök per år medan personer i särskilt boende i snitt hade 7,6 läkarbesök per år. 14
21 Diagram 13. Antal besök hos/av läkare, distriktssköterska/sjuksköterska, sjukgymnast samt arbetsterapeut i relation till boendeform Antal besök ,3 7,6 8,6 Ordin. + servicehus Säbo-Heldygns 2 Besök hos/av Läkare Besök hos/av sköterska 2,7 Besök hos/av sjukgymnast,4 Besök hos/av arbetsterapeut Eftersom andelen med besök skiljer i hög grad mellan respektive vårdpersonalkategorier får man en tydligare bild om man ser på antalet besök för de personer som haft minst ett besök under året (diagram 14). Diagrammet visar att dessa personer hade förhållandevis många besök hos distriktssköterska/sjuksköterska, sjukgymnast och arbetsterapeut. Det är alltså en ganska liten andel personer under året besöker till exempel en sjukgymnast, men de personer som har besök under året återkommer desto flera gånger. Diagram 14. Antal besök, för personer som gjort/haft minst ett besök under året, hos/av läkare, distriktssköterska/sjuksköterska, sjukgymnast samt arbetsterapeut i relation till boendeform. 14 Antal besök för de som haft besök under året ,8 13, 13,,7 Ordin. + servicehus Säbo-Heldygns 2 3,7 Besök hos/av Läkare Besök hos/av sköterska Besök hos/av sjukgymnast Besök hos/av arbetsterapeut Diagram 15 nedan visar andelen som haft läkarbesök under året relaterat till variablerna kön, åldersgrupp och sam- respektive ensamboende. 15
22 Det finns ingen signifikant skillnad mellan könen och boendestatusvariabeln är heller inte signifikant. Åldersgruppen år skiljer sig inte signifikant från gruppen år men gruppen 85+ år skiljer sig från de andra. Diagram 15. Andel som haft minst ett läkarbesök relaterat till kön, åldersgrupp och boendestatus, (%) Andel (%) som haft läkarbesök 82, 85,1 89,4 91,8 84,4 76,4 82,5 82,7 I det följande diagrammet 16 visas motsvarande resultat för de som avlidit under året. Här är alla variabelskillnader signifikanta. En större andel av männen har haft läkarbesök under året (85,9 % jämfört med 7 % av kvinnorna). Andelen med läkarbesök minskar med ökad ålder. Diagram 16. Andel av de under året avlidna som haft minst ett läkarbesök relaterat till kön, åldergrupp och boendestatus, (%) Andel (%) av de under året avlidna som haft läkarbesök 96,2 85,9 86,4 7, 67,9 68,4 74,3 73,7 16
23 Diagram 17 visar antal läkarbesök för samtliga personer. Antal läkarbesök per år var i genomsnitt fler för män än för kvinnor och antal besök minskade med ökad ålder (diagram 17). Samboende personer hade fler besök än ensamboende vilket dock återigen kan ha att göra med könsfördelningen i boendet. När det gäller antalet läkarbesök för dem som besökt läkare finns inga signifikanta skillnader för här studerade variabler. Diagram 17. Antal läkarbesök relaterat till kön, åldergrupp och boendestatus. 3 Antal läkarbesök ,8,9 14,9 12,1 8,1 12,1 9,8,1 Diagram 18 visar antal läkarbesök för personer som avlidit under året. Återigen har siffran dubblerats med hänsyn till den halverade exponeringstiden. Männen hade fler besök än kvinnorna, besöken minskade, i antal, med ökad ålder och samboende hade fler besök än ensamboende. Precis som i alla andra visade fall hade de som avlidit under året i genomsnitt en högre vårdkonsumtion. Diagram 18. Antal läkarbesök för de under året avlidna relaterat till kön, åldersgrupp och boendestatus. 3 Antal läkarbesök för de som avlidit under året ,3 5 13, 18,8 18,1 12,2 17,9 13,9 14,3 17
24 3.5 Konsumtion av öppenvård relaterat till funktionsnedsättning och boendeform. Diagram 19 visar andelen personer som hade minst ett läkarbesök under året relaterat till funktionsnedsättning. Av personerna utan funktionsnedsättning hade 91.2 % minst ett läkarbesök under året. Andelen minskar sedan linjärt med ökad funktionsnedsättning till 65,6 % för personer som var helt nedsatta. Diagram 19. Andel som har haft minst ett läkarbesök relaterat till funktionsnedsättning, (%) ,2 Ingen el, lätt nedsättning Andel (%) med minst ett Läkarbesök per padlgrp 86,4 Måttligt nedsatt 76,4 Nedsatt 69,4 65,6 Mycket nedsatt Helt nedsatt 82,5 Samtliga Även efter uppdelning på boendeform minskar andelen med läkarbesök linjärt (diagram 2). Det bör dock observeras att det bara var 5 personer i ordinärt boende som var helt nedsatta. Diagram 2. Andel som har haft minst ett läkarbesök relaterat till funktionsnedsättning och boendeform, (%) Andel (%) som haft läkarbesök, beroende på funktionsnedsättning per boendeform Ordin. boende + servicehus Säbo-heldygnsomsorg 92,1 88,6 84,3 75, (8,) 89,6 78,6 78,4 72,6 68,8 65,4 71,2 18
25 I diagram 21 har antalet läkarbesök relaterats till funktionsnedsättning och boendeform. Om man bortser från de 5 personer i ordinärt boende som var helt funktionsnedsatta minskar antalet besök i ordinärt boende med ökad funktionsnedsättning. Även för heldygnsomsorgen minskar antalet besök med ökad funktionsnedsättning utom för den minst nedsatta gruppen. Det finns ingen signifikant skillnad mellan flyttare och icke flyttare när det gäller andelen personer som har minst ett läkarbesök under året. Diagram 21. Antal läkarbesök relaterat till funktionsnedsättning och boendeform. Antal läkarbesök, beroende på funktionsnedsättning per boendeform 14, 12,, 8, 6, 4, 2,, Ordin. boende + servicehus 12,3,7 9,1 5,7 (11,8) 11,3 7,2 Säbo-heldygnsomsorg 11,6 8,2 6,3 5,6 7,6 19
26 4. DISKUSSION Bakgrunden till denna rapport var att det i en tidigare studie observerats att personer i särskilt boende med heldygnsomsorg och personer med hög grad av funktionsnedsättning hade färre antal vårddagar inom slutenvården. De hade också färre registrerade läkarbesök inom landstingets öppenvård jämfört med personer i ordinärt boende inklusive servicehus och personer med lägre grad av funktionsnedsättning (Österman, 24). I rapporten redovisas den årliga vårdkonsumtionen åren för personer i SNAC-K och resultaten stämmer väl överens med den tidigare studien. Dessutom har denna gång vårdkonsumtionen analyserats också för personer som under angivet år flyttat från ordinärt boende eller serviceboende till boende med heldygnsomsorg. Den mest troliga förklaringen till att personer i heldygnsomsorg har lägre konsumtion av slutenvård är att deras behov till största delen tillgodoses i boendet. Detta eftersom boendet är bemannat med kvalificerad vårdpersonal dygnet runt och kontinuerligt besöks av läkare. Alltså behöver personer i boende med heldygnsomsorg mer sällan skrivas in i slutenvården. Att förklara varför personer med höggradig funktionsnedsättning har lägre konsumtion av så väl sluten som öppen sjukvård är svårare. För personer i ordinärt boende skulle en möjlig förklaring kunna vara, att den större tillgången till hemtjänst för dessa personer utgör en trygghetsfaktor som minskar behovet av sjukvårdsinsatser. En annan möjlighet är att personer med hög grad av funktionsnedsättning helt enkelt har problem att komma i kontakt med eller ta sig till sjukhus eller läkare. En tredje förklaring är att dessa personer inte längre betraktas som medicinskt behandlingsbara. Det bör undersökas om detta är befogat eller om det här rör sig om undervård. Analyserna visade att andelen personer med minst en slutenvårdsepisod inte skiljer sig signifikant mellan de tre åldersgrupper som betraktats. Däremot visar en indelning i mindre grupper att andelen börjar avtar med åldern efter 9 års ålder. Man ska dock komma ihåg att varje variabel betraktas på flera sätt, dels som andelar, dels som vårdtid och dels som vårdtid för personer med minst en vårdepisod. Därför bör man vara försiktig med att övertolka effekten av olika indelningar eftersom förändringen av en gruppindelning kan påverka resultatet olika beroende på vilken storhet man betraktar. Antalet vårddagar ser ut att minska med åldern. Detta är dock svårt att signifikanstesta eftersom att antalet vårddagar har en så pass snedvriden fördelning. Andelen av ickeflyttarna som hade minst en slutenvårdsepisod var betydligt mindre än andelen av dem som under året flyttade från ordinärt boende till boende med heldygnsomsorg. Andelen som hade minst en slutenvårdsepisod var störst bland dem som flyttade från servicehus till boende med heldygnsomsorg. Antalet vårddagar för flyttare från ordinärt boende var betydligt fler än antalet vårddagar 2
27 för ickeflyttare och ännu lite fler för de personer, som flyttade från servicehus till heldygnsomsorg. Detta antyder att orsaken till flyttningen i många fall var sjukdom eller trauma. 21
28 5. REFERENSER Lagergren, Mårten 22. Äldre med långvariga vårdbehov på Kungsholmen- Essingen. SNAC-K Rapport Nr. 1. Stiftelsen Stockholms Läns Äldrecentrum Österman, Jenny 24. Vårdkonsumtion bland äldre boende på Kungsholmen och Essingeöarna. SNAC-K Rapport Nr. 6. Stiftelsen Stockholms Läns Äldrecentrum. 22
29 BILAGOR Tabell 3. Fördelning av vårdtagare per kön och boendestatus Ensamboende antal personer Samboende antal personer Andel ensamboende Andel samboende Män ,5 % 21,5 % Kvinnor ,1 % 6,9 % Tabell 4. Andel med slutenvård samt genomsnittlig vårdtid per kön och boendestatus Andel med slutenvård ensamboende Andel med slutenvård samboende Vårddagar ensamboende personer Vårddagar samboende personer Män 42,7 % 52,6 % 11, 12,1 Kvinnor 39, % 44,6 %,6,3 Tabell 5. Andel med läkarbesök per kön och boendestatus Ensamboende Samboende Män 84,8 % 86,1 % Kvinnor 82, % 83, % Tabell 6. Fördelning av vårdtagare på grad av funktionsnedsättning per boendeform. Antal i ordinärt boende Uppg. saknas Antal i heldygnsomsorg Procentuell fördelning i ord. bo Procentuell fördelning i heldygnsoms. Uppg. saknas = 22 (%) (%) = 478 Ingen/lätt neds ,2 4,9 Måttlig neds ,6 19, Nedsatt ,8 22,9 Mycket nedsatt ,1 31,6 Helt nedsatt 5 36,2 21,6 Totalt: ,, 23
30 Tabell 7. Fördelning av vårdtagare på grad av funktionsnedsättning per kön. Antal kvinnor Antal män Procentuell fördelning av kvinnor Procentuell fördelning av män Uppg. saknas Uppg. saknas = 339 = 161 (%) (%) ,8 31,9 Ingen/lätt nedsättning Måttlig neds ,9 33,9 Nedsatt ,6 14,7 Mycket neds ,4 14,3 Helt nedsatt ,3 5,2 Totalt: ,, Tabell 8. Fördelning av vårdtagare på grad av funktionsnedsättning per ensam/samboende Antal ensamboende Antal samboende Procentuell fördelning för ensamboende Procentuell fördelning för samboende Uppg. saknas Uppg. saknas = 413 = 87 (%) (%) ,2 29,9 Ingen/lätt nedsättning Måttlig neds ,3 38,7 Nedsatt , 13,9 Mycket neds ,8 11,5 Helt nedsatt ,7 6, Totalt: ,, Tabell 9. Fördelning av vårdtagare på grad av funkt.nedsättning per åldersgrupp Uppgift saknas Antal personer år Antal personer år Antal personer 85 + år Ingen/lätt nedsättning Måttlig neds Nedsatt Mycket neds Helt nedsatt Totalt:
31 Tabell. Procentuell fördelning av vårdtagare på grad av funktionsnedsättning per åldersgrupp (%) Antal personer år Ingen/lätt Antal personer år Antal personer 85 + år 39, 32,5 27,6 neds Måttlig neds. 36,2 36,5 33,5 Nedsatt 8,8 11,6 14,5 Mycket neds.,1 12, 14,9 Helt nedsatt 6, 7,4 9,5 Totalt:,,, Tabell 11. Fördelning av vårdtagare på grad av funktionsnedsättning. Antal personer Procentuell fördelning Valid procentuell fördelning (%) (%) ,6 3,2 Ingen/lätt nedsättning Måttlig neds ,5 34,7 Nedsatt ,5 13,1 Mycket neds ,9 13,6 Helt nedsatt 311 7,5 8,5 Uppg. saknas 5 12,, Totalt: 4 16,, 25
32
33 SNAC The Swedish National Study on Ageing and Care är en långsiktig nationell studie av åldrandet och vården och omsorgen om de äldre, som initierats av regeringen och genomförs i fyra områden i Sverige. Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum är huvudman för den del av studien, som genomförs i stadsdelen Kungsholmen i Stockholm. Denna rapport är den tionde från SNAC-Kungsholmen, vårdsystemdelen. I rapporten redovisas konsumtionen av sluten och öppen sjukvård under åren 23 och 24 för de äldre personer på Kungsholmen och Essingeöarna, som under denna tid var vårdtagare inom äldreomsorg och hemsjukvård. En motsvarande redovisning för år 22 har getts i en tidigare rapport (SNAC-K rapport nr. 6). I den föreliggande rapporten har tidigare redovisade beräkningar kompletterats med en särskild analys avseende dem som under perioden flyttat från ordinärt boende eller serviceboende till särskilt boende med heldygnsomsorg.
Vårdkonsumtion bland äldre boende på Kungsholmen och Essingeöarna
Vårdkonsumtion bland äldre boende på Kungsholmen och Essingeöarna Analys av konsumtionen av akut slutenvård samt öppen primärvård relaterat till grad av funktionsnedsättning. Baslinje undersökningen 2002
VÅRDBEHOV OCH INSATSER FÖR DE ÄLDRE 2002 2009
VÅRDBEHOV OCH INSATSER FÖR DE ÄLDRE UPPFÖLJNING AV SNACK-K KUNGSHOLMEN/ESSINGEÖARNA VÅRDSYSTEMDELEN SNAC-K RAPPORT NR 17 Mårten Lagergren Rose-Marie Hedberg Inger Dahlén Rapporter/Stiftelsen Stockholms
SNAC. Swedish National study on Ageing and Care
SNAC Swedish National study on Ageing and Care Longitudinella områdesdatabaser för uppföljning och analys av äldreområdet Syfte Att genom att följa ett stort antal äldre personer över tiden studera åldrandet
Förutsättningar för framtidens vård och omsorg
Förutsättningar för framtidens vård och omsorg Resultat från SNAC-studien m fl studier av åldrande, vårdbehov och omsorg Mårten Lagergren, Stockholms läns äldrecentrum SNAC Swedish National study on Ageing
DE MEST SJUKA ÄLDRE. SNAC-K rapport nr 20. Mårten Lagergren. Rapporter/Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum 2012:7 ISSN
DE MEST SJUKA ÄLDRE En beskrivning av demografi, funktionsnedsättning samt informell och formell vård och omsorg med utnyttjande av data från SNAC-Kungsholmen-studien SNAC-K rapport nr 20 Mårten Lagergren
Äldreomsorgens debutanter
Äldreomsorgens debutanter En uppföljning över tid av personer som för första gången beviljas äldreomsorg av Kungsholmens stadsdel med utnyttjande av longitudinella data från SNAC-Kungsholmenprojektet SNAC-k
VÅRDBEHOV OCH INSATSER FÖR DE ÄLDRE
VÅRDBEHOV OCH INSATSER FÖR DE ÄLDRE - Fortsatt uppföljning i siffror från SNAC-K Kungshomen/Essingeöarna vårdsystemdelen SNAC-K rapport Nr. 12 Mårten Lagergren Rose-Marie Hedberg Inger Dahlén Rapporter/Stiftelsen
ÄLDREOMSORGENS DEBUTANTER
ÄLDREOMSORGENS DEBUTANTER En uppföljande rapport över perioden 2003-2015 Mårten Lagergren Rapporter/Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum 2018:2 ISSN 1401-5129 FÖRORD Uttrycket äldreomsorgens debutanter
SNAC. Swedish National study on Ageing and Care. - syfte, uppläggning och arbetsläge
SNAC Swedish National study on Ageing and Care - syfte, uppläggning och arbetsläge Syfte Att genom att följa ett stort antal äldre personer över tiden studera åldrandet och de äldres livssituation samt
VÅRDBEHOV OCH INSATSER FÖR DE ÄLDRE PÅ KUNGSHOLMEN 2001 2002. - en uppföljning i siffror inom SNAC-studien
VÅRDBEHOV OCH INSATSER FÖR DE ÄLDRE PÅ KUNGSHOLMEN 2001 2002 - en uppföljning i siffror inom SNAC-studien SNAC Vårdsystem (The Swedish National Study on Ageing and Care) SNAC rapport Nr. 5 Mårten Lagergren
BASLINJEUNDERSÖKNING PÅ KUNGSHOLMEN- ESSINGEÖARNA
BASLINJEUNDERSÖKNING 2001-02-01 PÅ KUNGSHOLMEN- ESSINGEÖARNA Äldre med långvariga vårdbehov på Kungsholmen-Essingen SNAC Vårdsystem (The Swedish National Study on Ageing and Care) SNAC-rapport Nr. 1 Mårten
VÅRDBEHOV OCH INSATSER FÖR DE ÄLDRE PÅ KUNGSHOLMEN
VÅRDBEHOV OCH INSATSER FÖR DE ÄLDRE PÅ KUNGSHOLMEN - en fortsatt uppföljning i siffror inom SNAC-K-studien, vårdsystemdelen SNAC-K rapport Nr. 7 Mårten Lagergren Rose-Marie Hedberg Lena Lundberg Rapporter
ÄLDRE PERSONER MED OCH UTAN ÄLDREOMSORG
The Swedish National study on Aging and Care ÄLDRE PERSONER MED OCH UTAN ÄLDREOMSORG En jämförelse mellan och SNAC-K RAPPORT NR 15 MÅRTEN LAGERGREN BRITT-MARIE SJÖLUND Rapporter/Stiftelsen Stockholms läns
VÅRDBEHOV OCH INSATSER FÖR DE ÄLDRE UPPFÖLJNING AV SNAC-K KUNGSHOLMEN/ESSINGEÖARNA VÅRDSYSTEMDELEN SNAC-K RAPPORT NR. 13
VÅRDBEHOV OCH INSATSER FÖR DE ÄLDRE - UPPFÖLJNING AV SNAC-K KUNGSHOLMEN/ESSINGEÖARNA VÅRDSYSTEMDELEN SNAC-K RAPPORT NR. 13 MÅRTEN LAGERGREN ROSE-MARIE HEDBERG INGER DAHLÉN Rapporter/Stiftelsen Stockholms
UTVECKLING AV VÅRDBEROENDE I VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE PÅ KUNGSHOLMEN
UTVECKLING AV VÅRDBEROENDE I VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE PÅ KUNGSHOLMEN SNAC-K rapport nr 19 Mårten Lagergren Rose-Marie Hedberg Rapporter/Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum 2012:5 ISSN 1401-5129 FÖRORD
De mest sjuka äldre, nu och sedan
De mest sjuka äldre, nu och sedan En dynamisk analys av dödlighet och övergångar mellan olika vård- och omsorgsgrupper SNAC-K rapport nr 22 Mårten Lagergren Rapporter/Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum
StockholmSNAC Rapport från undersökning 2017 av behov och insatser inom äldreomsorgen i Stockholms stad
StockholmSNAC Rapport från undersökning 2017 av behov och insatser inom äldreomsorgen i Stockholms stad Mårten Lagergren Rapporter/Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum 2017:5 ISSN 1401-5129 INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Bo bra hela livet. Del B: Bilagor. Stockholm 2008 SOU 2008:113
Bo bra hela livet Del B: Bilagor Stockholm 2008 SOU 2008:113 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets
Rapport från undersökning 2008 av behov och insatser inom äldreomsorgen i Stockholms stad
1 Mårten Lagergren 2008-11-29 Rapport från undersökning 2008 av behov och insatser inom äldreomsorgen i Stockholms stad 1. Inledning Omsorgen om de äldre och funktionshindrade är en mycket omfattande verksamhet
SNAC. Swedish National study on Ageing and Care. - syfte, genomförande och arbetsläge
SNAC Swedish National study on Ageing and Care - syfte, genomförande och arbetsläge 1 Syfte Att genom att följa ett stort antal äldre personer över tiden studera åldrandet och de äldres livssituation samt
Ensam- och samboende män och kvinnor:
Ensam- och sam män och kvinnor: En analys av behov och insatser med data från baslinjeundersökningen 2001 på Kungsholmen och Essingeöarna SNAC- Vårdsystem (The Swedish National Study on Ageing and Care)
Samspelet om äldres vård och hälsa. Ingalill Rahm Hallberg, professor, koordinator Vårdalinstitutet
Samspelet om äldres vård och hälsa Ingalill Rahm Hallberg, professor, koordinator Vårdalinstitutet 2010-04-19 Behövs kvalitetsregister? Kvalitetsregister och/eller register för att förstå äldres situation
Vårdbehov och insatser för de äldre i stadsdelen Kungsholmen
Vårdbehov och insatser för de äldre i stadsdelen Kungsholmen Uppföljning av SNAC-Kungsholmen - SNAC-K rapport nr 23-Vårdsystemdelen Mårten Lagergren Rose-Marie Hedberg Inger Dahlén Rapporter/Stiftelsen
Vård och omsorg samt sjukvård det sista levnadsåret
Malmö stad Malmö FoU-enhet för äldre Vård och omsorg samt sjukvård det sista levnadsåret - en registerstudie över malmöbor som dog 1997 Riitta Nilsson VÅRD I LIVETS SLUTSKEDE Delrapport 2001:1 ISSN 1650-9765
Behov och insatser för de äldre i SNAC-kommunerna
Behov och insatser för de äldre i SNAC-kommunerna Jämförelser från SNAC baslinjeundersökningar 2001 i Karlskrona, på Kungsholmen, i Nordanstig och i Skåne SNAC Vårdsystem (The Swedish National Study on
s SÅ TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN
Rapport 2018-01-25 VON 230/17 Vård- och omsorgsförvaltningen Enheten för kvalitet- och verksamhetsutveckling s SÅ TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN Undersökning av kvaliteten i hemtjänst och särskilt boende
VÅRDBEHOV OCH NYTTJANDE
VÅRDBEHOV OCH NYTTJANDE AV SLUTENVÅRD I NORDANSTIG SNAC-N rapport nr 18 - Vårdsystemdelen Anders Wimo Britt-Marie Sjölund Anders Sköldunger Rapporter/Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum 2010:17 ISSN
Hur kan prioriteringar i äldreomsorgen förbättras ur de äldres perspektiv?
Hur kan prioriteringar i äldreomsorgen förbättras ur de äldres perspektiv? Seminarium för KEFU 26 november 2015 Myndigheten för vård- och omsorgsanalys Uppdrag att ur ett patient- brukar- och medborgarperspektiv
Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst
Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhet innebär att kvinnor och män har lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom livets alla områden. Lycksele kommun arbetar sedan 2009
Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre
Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer
De mest sjuka äldre. Avgränsning av gruppen
De mest sjuka äldre Avgränsning av gruppen Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna i kommersiella
Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län
Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Mål Genom ett tillitsfullt samarbete med den enskildes bästa i fokus bedriva en god och effektiv
Korttidsvård. Regel för hälso- och sjukvård Sida 1 (8)
Sida 1 (8) 2016-02-16 Korttidsvård MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm. www.stockholm.se/masmarinnerstaden Sida 2 (8) Innehåll Inledning... 3 Kriterier för korttidsvård...
RIKTLINJER. särskilda insatser enligt socialtjänstlagen till psykiskt funktionshindrade. Beslutade av socialnämnden
SOCIALFÖRVALTNINGEN 2010-06-22 RIKTLINJER särskilda insatser enligt socialtjänstlagen till psykiskt funktionshindrade Beslutade av socialnämnden 2010-08-31 2(7) Riktlinjer för särskilda insatser enligt
1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument
1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04
Södra sjukvårdsregionen
Södra sjukvårdsregionen Regionalt samarbete Medborgarundersökning Mars 2018 Genomförd av Institutet för kvalitetsindikatorer (Indikator) Innehåll Sammanfattning Om undersökningen Om respondenterna Resultat
Äldreforskningens hus Stiftelsen Äldrecentrum och Aging Research Center Forskning och utredning om äldre och åldrande:
Äldreforskningens hus Stiftelsen Äldrecentrum och Aging Research Center Forskning och utredning om äldre och åldrande: inom geriatrisk medicin, psykologi socialgerontologi socialt arbete Svenskt demenscentrum
Trygg Hemma. Teamet som ger dig en trygg och fungerande tillvaro efter din sjukhusvistelse
Trygg Hemma Teamet som ger dig en trygg och fungerande tillvaro efter din sjukhusvistelse Trygg Hemma teamet Teamet ska ge dig förutsättningar att så långt det är möjligt få komma tillbaka till din invanda
Förbättrad hemsjukvård för Primärvårdens mest sjuka äldre
Förbättrad hemsjukvård för Primärvårdens mest sjuka äldre Kristina Lundgren, familjeläkare, hc Ankaret, Örnsköldsvik Maria Meidell, geriatriker, hc Ankaret, Örnsköldsvik, Ingela Danielsson, FOU-handledare,
Patienter i specialiserad vård 2007
Patienter i specialiserad vård 2007 Patienter i specialiserad vård 2007 Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm Besök Hornsgatan 20 Tfn 08-452 70 00 Fax 08-452 70 50 info@skl.se www.skl.se Upplysningar
Instruktion för samordnad individuell plan i Skellefteå, inom området äldre
för samordnad individuell plan i Skellefteå, inom området äldre Vad menas med samordnad individuell plan och när ska planen upprättas Enligt hälso- och sjukvårdslagen och socialtjänstlagen ska den enskilde
PSYKIATRISK HELDYGNSVÅRD
Bedömningar vid inskrivning Har patienten behov av insatser efter utskrivning? använd bedömningsmallen Ja Inskrivningsmeddelande skickas Nej Inskrivningsmeddelande skickas inte Har patienten behov av insatser
Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård
SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-12-06 Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSANSVAR Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) och
Äldre med omfattande vårdbehov utan kommunal insats
Revisionsrapport* Äldre med omfattande vårdbehov utan kommunal insats Kompletteringsgranskning till Hallandsgemensam granskning Landstinget Halland Mars 2007 Christel Eriksson Bo Thörn Innehållsförteckning
Regel för Hälso och sjukvård: Korttidsvård
Region Stockholm Innerstad Sida 1 (8) 2014-04-28 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering Regel för Hälso och sjukvård: Korttidsvård Sjuksköterskor och Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering
2013-10-15. Medellivslängd vid 65 år. Olika livsfaser. 4:e åldern. Förväntad medellivslängd vid födseln 1900-2006 1900-2006.
Vård och omsorg om äldre Pär Schön Aging Research Center Karolinska Institutet Stockholms universitet par.schon@ki.se Dagens föreläsning: Åldrandet generellt Demografisk utveckling Hur mår de äldre? Socialpolitiska
Hemtjänst, vård- och omsorgsboende eller mitt emellan? Vad vill morgondagens äldre ha för stöd i sitt boende?
Hemtjänst, vård- och omsorgsboende eller mitt emellan? Vad vill morgondagens äldre ha för stöd i sitt boende? Äldreriksdagen 16 september 2016 Ja, vi behöver nog allting egentligen. Dels behöver vi bygga
Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer
Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer Thor Lithman Dennis Noreen Håkan Olsson Henrik Weibull
Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke
Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,
REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING
Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING Sida 2 (5) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR
Äldreomsorgen. i Stockholms stad
Äldreomsorgen 1993, 1998 & 23 i Stockholms stad Sven Erik Wånell Rapporter / Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum 24:11 ISSN 141-5129 1 FÖRORD Äldrecentrum tog inom ramen för projektet Äldre och Folkhälsa
KS-projekt. Förebyggande hembesök till personer 65 år och äldre. Verksamhetsår: Upprättad
Förebyggande hembesök till personer 65 år och äldre Upprättad Datum: 2007-06-04. Reviderad 2007-10-30 Ansvarig: Karin S. Boijertz Susanna Ramberg Förvaltning: Oxie Stadsdelsförvaltningen Enhet: Vård och
Styckevis och delt - om vården och omsorgen till multisjuka äldre som bor kvar i egna hemmet. Svar på remiss av revisionsrapport dnr 420/22-06.
Äldreomsorg Östermalms stadsdelsförvaltning Handläggare: Anna-Karin Sandén Tfn: 08-508 10 017 Tjänsteutlåtande Sid 1 (8) 06-05-02 Till Östermalms stadsdelsnämnd Styckevis och delt - om vården och omsorgen
Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen
Riktlinje Antagen den 12 februari 2014 Korttidsboende Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen VON 2014/0068-6 003 Riktlinjen är fastställd av vård- och omsorgsnämnden den
Gränsdragningsproblem
Gränsdragningsproblem Ellinor Englund ellinor.englund@skl.se 1 Kommunernas och landstingens allmänna kompetens 2 kap. 1 kommunallagen Kommuner och landsting får själva ha hand om sådana angelägenheter
En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre
LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer
Utskrivningsklara patienter inom sluten somatisk sjukhusvård 29 september 2004
Utskrivningsklara patienter inom sluten somatisk sjukhusvård 29 september 2004 1 Upplysningar om rapportens innehåll lämnas av Ulf Engström tfn 08-452 77 25 Inger Lundkvist tfn 08-452 76 98 Sveriges Kommuner
Riktlinje för tandvårdsreformen
SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson annika.nilsson@kil.se 2013-02-25 Riktlinje för tandvårdsreformen BAKGRUND 1999 infördes ett nytt tandvårdsstöd som vänder sig till funktionshindrade
2012-06-15 2013-045.26 2012-09-01. Landstinget och kommunerna i Västmanland. Yvonne Winroth. VKL:s styrelse
Dokumentnamn: Definitioner och ansvarsfördelning (bil till avtal om kommunalisering av hemsjukvård i Västmanlands län) Dokumentnummer: Version: Datum: VKL:s diarienummer: 2012-06-15 2013-045.26 Gäller
Äldreforskningens hus Stiftelsen Äldrecentrum och Aging Research Center
Äldreforskningens hus Stiftelsen Äldrecentrum och Aging Research Center Forskning, utredning och utveckling i frågor som rör äldre och åldrande inom: geriatrisk medicin, folkhälsa psykologi, socialgerontologi,
Hemvård. i Åstorps kommun
Hemvård Mottagningssekreterare kontaktuppgiter i Åstorps kommun Vision Ge varje dag ett innehåll. Värdegrund Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den egna förmågan.
Vårdkostnader för kvinnor och män vid olika diagnoser
Vårdkostnader för kvinnor och män vid olika diagnoser Analys från register i sluten och öppen vård Behov av forskning och utveckling inom hälso- och sjukvården i Region Skåne Rapport 6 från analysgruppen
Kvalitetsdeklaration Statistik om kommunala hälso- och sjukvårdsinsatser 2017
2019-01-17 1(7) Avdelningen för statistik och jämförelser Jimi Löfman Kvalitetsdeklaration Statistik om kommunala hälso- och sjukvårdsinsatser 2017 Ämnesområde Hälso- och sjukvård Statistikområde Hälso-
Statusrapport Projekt - testa hur ACG kan användas inom primärvård
2011-10-11 1(6) Statusrapport Projekt - testa hur ACG kan användas inom primärvård Del 3 Jämförelse mellan KPP-kostnader och ACG-ersättningen Projektet om hur ACG kan användas inom primärvård lämnade en
Samverkan vid utskrivning - Blekingerutiner
Samverkan vid utskrivning - Blekingerutiner Slutenvården planerar i samråd med patienten den slutenvård som ska ges, samt informerar fortlöpande kommun och öppenvård om hur planen och den enskildes status
PSYKIATRISK HELDYGNSVÅRD
Bedömningar vid inskrivning Har patienten behov av insatser efter utskrivning? använd bedömningsmallen Ja Inskrivningsmeddelande skickas Nej Inskrivningsmeddelande skickas inte Har patienten behov av insatser
Rapport från undersökning avseende biståndshandläggningen inom äldreomsorgen i Farsta
1 Rapport från undersökning avseende biståndshandläggningen inom äldreomsorgen i Farsta Mårten Lagergren Rapporter / 2004:6 2 Innehåll Förord... 3 0. Sammanfattning... 4 1. Bakgrund och syfte...... 8 2.
Utvärdering palliativ vård i livets slutskede
Utvärdering palliativ vård i livets slutskede Om utvärderingen Utifrån rekommendationerna i Socialstyrelsens nationella kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede från 2013. Arbetet har bedrivits
Öppna jämförelser Gävleborg. Vård och omsorg om äldre
Öppna jämförelser Gävleborg Vård och omsorg om äldre Inledning Öppna jämförelser om vård och omsorg om äldre är ett samarbete mellan Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Sammanställningen
Lägesrapport avseende uppbyggnaden av longitudinella områdesdatabaser inom äldreområdet per den 15 mars 2015 (SNAC
1 Till Socialdepartementet 103 33 Stockholm Lägesrapport avseende uppbyggnaden av longitudinella områdesdatabaser inom äldreområdet per den 15 mars 2015 (SNAC the Swedish National study on Aging and Care
Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad?
Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad? 13:00 Inledning Birgitta Jervinge 13:15 Samverkansavtalet i Halland 14:00 Paus 14:15 Samordnade planer hur går det till?
Statistikinfo 2014:07
Statistikinfo 2:7 Pensionsinkomsten drygt 4 procent högre för män än för kvinnor Medelbeloppet för pensionsinkomsten var 42 procent högre för män än för kvinnor 2. Mellan 2 och 2 ökade medelbeloppet med,
Baslinjeundersökning våren 2001 i Nordanstig SNAC Vårdsystem (The Swedish National Study on Ageing and Care)
1 ÄLDRE MED LÅNGVARIGA VÅRDBEHOV I NORDANSTIG Baslinjeundersökning våren 2001 i Nordanstig SNAC Vårdsystem (The Swedish National Study on Ageing and Care) SNAC - rapport Nr. 4 Anders Wimo Gert Persson
Korttidsplats vårdform som söker sitt innehåll. Seminarium den 31 augusti 2011
Korttidsplats vårdform som söker sitt innehåll Seminarium den 31 augusti 2011 Begreppen Korttidsplats Korttidsvård Korttidsboende Kameleont Ädelreformen Kommunerna får över resurser för såväl långvarig
STATISTIK I BLICKFÅNGET
STATISTIK I BLICKFÅNGET Nr 1 Sökande och sökande per plats till utbildningar inom yrkeshögskolan 2015 2016 November 2016 Innehåll Sökande och sökande per plats 2015... 3 1 Antal sökande... 3 1.1 Kön...
Kvalitetsdeklaration Statistik om kommunala hälso- och sjukvårdsinsatser 2016
2017-05-18 1(7) Avdelningen för statistik och jämförelser Lukas Ryan Kvalitetsdeklaration Statistik om kommunala hälso- och sjukvårdsinsatser 2016 Ämnesområde Hälso- och sjukvård Statistikområde Hälso-
Meddelandeblad. Kommunens ansvar för enskilda vid omvandling av särskilda boenden för äldre till trygghetsbostäder. Särskilda boenden för äldre
Meddelandeblad Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg om äldre personer: förtroendevalda, förvaltningschefer, medicinskt ansvariga sjuksköterskor (MAS), avdelnings-
Introduktion till Äldre
Introduktion till Äldre 65 år eller äldre Norrbottens län 16,4 % 19,2 % 26,9 % 24,4 % 21,1 % 24,6 % 21,7 % 17 % 18,5 % 26,2 % 24,6 % 20,7 % 19,6 % 14,9 % Bilden visar andelen personer som är 65 år eller
A.1 Ämnesområde Hälso- och sjukvård A.2 Statistikområde Hälso- och sjukvård A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik
Hälso- och sjukvårdens verksamhet statistik om vårdtillfällen, vårdtid, operationer, läkarbesök Referensår : vårdtillfällen, vårdtid, operationer: 2003 läkarbesök: 2004 HS0205 A. Allmänna uppgifter A.1
Öppna jämförelser 2013. Vård och omsorg om äldre 2013
14223 Sammanställning av borgs läns resultat i Öppna jämförelser 213 Vård och omsorg om äldre 213 Underlaget till sammanställningen är hämtat från Vård och omsorg om äldre jämförelser mellan kommuner och
Överenskommelse mellan landsting och kommun inom Hässelby- Vällingby stadsdel
HÄSSELBY- VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING 12 februari 2009 Överenskommelse mellan landsting och kommun inom Hässelby- Vällingby stadsdel Rutiner för samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten
DEN TIDSINSTÄLLDA BOOMEN Befolkningsutveckling, vårdkontakter och kostnader
DEN TIDSINSTÄLLDA BOOMEN Befolkningsutveckling, vårdkontakter och kostnader Nationella nätverkskonferensen Piteå 10 februari 2010 Bengt Göran Emtinger Landstinget i Östergötland DN debatt sommaren 2008
Uppföljning Mobila närvårdsteamet (MiNT) Beslutad , av:
Uppföljning Mobila närvårdsteamet (MiNT) Beslutad 2018-01-01, av: Uppföljning Mobila närvårdsteamet (MiNT) 2(11) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 BAKGRUND...3 2 SYFTE MED MINT...3 3 RESULTAT...3 3.1 Bemanning...3
4. Behov av hälso- och sjukvård
4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om
Uppföljning av HS-avtalet
Uppföljning av HS-avtalet Anna Häger Glenngård och Mattias Haraldsson KEFU, Ekonomihögskolan vid Lunds universitet Hotell Öresund, Landskrona, 6 december 2017 Ett uppföljningsuppdrag i tre delar Del A,
Rapport från undersökning avseende biståndshandläggningen inom äldreomsorgen i Liljeholmen
1 Rapport från undersökning avseende biståndshandläggningen inom äldreomsorgen i Liljeholmen Mårten Lagergren Rapporter / 2002:5 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord..4 Sammanfattning...........5 1. Bakgrund
Ansvarsfördelning. Kommunernas hälso- och sjukvård
2017-04-18 1 (6) Avdelningen för juridik Ellinor Englund Anna Åberg Ansvarsfördelning Kommunernas hälso- och sjukvård Kommunen har sedan den 1 januari 1992, då kommunerna övertog huvuddelen av ansvaret
Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut om närsjukvård i Blekinge
Blekingesjukhuset 2016-08-18 Ärendenummer: 2016/00240 Förvaltningsstaben Dokumentnummer: 2016/00240-4 Lars Almroth Till Nämnden för Blekingesjukhuset Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut
Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå.
Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Vi ska ha respekt för varandras uppdrag! Vilket innebär vi har förtroende
Vad behövs av ett kliniskt kunskapsstöd för arbetsterapeuter?
Vad behövs av ett kliniskt kunskapsstöd för arbetsterapeuter? Christina Lundqvist Utvecklingschef, professionssamordnare Sveriges Arbetsterapeuter Arbetsterapeuter får vardagen att funka! Om arbetsterapi
Bo hemma. i Kinda kommun
Bo hemma i Kinda kommun Bo hemma i Kinda kommun I den här broschyren kan du läsa om vilket stöd du kan söka från Kinda kommun om du behöver hjälp för att du ska kunna bo hemma vid sjukdom eller hög ålder.
Anvisningar för vårdbehovsmätningar för fastställande av ersättningsnivåer i stadens valfrihetssystem inom vård- och omsorgsboende
Handläggare: Git Skog Telefon: 08-508 36 217 Anvisningar för vårdbehovsmätningar för fastställande av ersättningsnivåer i stadens valfrihetssystem inom vård- och omsorgsboende Sida 1 av 9 Innehållsförteckning
Övertagande av hemsjukvård Skellefteå Svar: 170/351=48%
Övertagande av hemsjukvård Skellefteå : 170/351=48% 1. Bakgrundsinformation Besvarad av: 170 (97%) Ej besvarad av: 5 (3%) Ange inom vilket yrke du arbetar 1 Biståndshandläggare 20 (12%) 2 Hemtjänstchef
Förklaring av föreskriften (HSLF-FS 2016:86)
Förklaring av föreskriften (HSLF-FS 2016:86) Vård och omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning enligt socialtjänstlagen (2001:453), SoL. Uppgifterna samlas in med stöd av förordningen (1981:1370)
Syfte En god munhälsa betyder mycket för välbefinnandet. I samband med sjukdom och funktionshinder ökar risken för skador i munnen.
20130101 Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Bakgrund Ett ekonomiskt stöd för tandvård i samband med sjukdom och funktionshinder infördes den 1 januari 1999. Detta stöd administreras av landstinget.
Välkommen till äldreomsorgen i Karlskrona kommun
Välkommen till äldreomsorgen i Karlskrona kommun 1 Denna broschyr har arbetats fram av Birgitta Håkansson, Margareta Olsson, Eleonore Steenari och Ewa Axén Gustavsson, Äldreförvaltningen våren 2004 Layout,
Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014
Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till
Redovisning av brukarenkät inom hemtjänsten (Ä-O) 2006
Redovisning av brukarenkät inom hemtjänsten (Ä-O) 2006 Bakgrund I ett av de mål som formulerades i Socialplanen framhölls vikten av att undersöka vad äldreomsorgens brukare tycker om de insatser som ges.
Avancerad sjukvård i hemmet (ASIH)
Avancerad sjukvård i hemmet (ASIH) Resultat från patient- och närståendeenkät 2010 Utvecklingsavdelningen 08-123 132 00 Datum: 2011-08-31 Riitta Sorsa Sammanfattning Patienter inom avancerad sjuvård i
Rutin för samordnad vårdplanering, Somatik
Rutin för samordnad vårdplanering, Somatik Särskilt boende Senast reviderad 2008-06-25 Syfte och ansvar Syftet med en samordnad vårdplanering är att den enskilde tillsammans med alla berörda enheter skall