Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst

Transkript

1 Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst

2 Jämställdhet innebär att kvinnor och män har lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom livets alla områden. Lycksele kommun arbetar sedan 2009 strategiskt med jämställdhetsintegrering, vilket innebär att vi arbetar för att erbjuda en likvärdig service till våra medborgare, oavsett om de är kvinnor, män, flickor eller pojkar. Sedan 2009 driver kommunen utvecklingsarbetet Jämnare kommun, med syfte att jämställdhetsintegrera kommunens verksamheter. I Jämnare kommun har ett antal verksamheter valts ut som pilotverksamheter. Resultaten och erfarenheterna från pilotverksamheternas jämställdhetsarbete ska inspirera och spridas i kommunen som lärande exempel på hur verksamheter kan arbeta utifrån ett jämställdhetsperspektiv. En av pilotverksamheterna som valts ut är biståndsbedömning inom äldre- och handikappomsorg med fokus hemtjänst. Aktiviteterna som Jämnare kommun genomfört tillsammans med pilotverksamheten är dels en utbildning i jämställdhetsintegrering samt en fördjupad jämställdhetsanalys. Utbildningen har bestått av fyra träffar där biståndshandläggarna, chefer och politiker inom socialförvaltningen deltagit. Vid första träffen deltog även medarbetare från andra verksamheter inom äldreomsorgen. Jämställdhetsanalysen genomfördes vintern 2012/2013 av Malin Hedlund, projektledare för Jämnare kommun och biståndshandläggarna Sonja Estefors, Lars Ackemo, Katrin Sandström, Martina Andersson och Marcela Mancilla. I jämställdhetsanalysen har vi utgått från biståndshandläggarnas verksamhetsuppdrag att utreda och fatta beslut om bistånd till äldre enligt socialtjänstlagen (SoL). Analysen tar utgångspunkt från jämställdhetsproblemet att förutfattade meningar och föreställningar om kvinnor och män kan påverka vilka beslut om insatser som de får. Även kvinnors och mäns möjligheter att synliggöra och uttrycka sina behov påverkas av deras egenskaper, kunskaper, föreställningar, förväntningar och beteenden. Detta kan innebära olika förutsättningar till likvärdig vård och omsorg för äldre kvinnor och män. Sammanfattning 44 kvinnor och män med beslut om hjälp i hemmet har analyserats Resultatet visar att kvinnor har något fler insatser än män När hänsyn tas till kvinnornas och männens hälsa och boendesituation, visar resultatet fortfarande att kvinnor har något fler insatser än män Metod För att undersöka biståndshandläggarnas verksamhetsuppdrag har vi dels utgått från befintlig statistik från Socialstyrelsen 1 samt statistik från socialförvaltningens dataprogram Vård och omsorg. För att fördjupa analysen har 44 personer slumpmässigt valts ut. För dessa personer har handläggarna tagit fram utredningar och beslut. Kriterierna vid urvalet har varit; lika många kvinnor som män, ensam- och sammanboende samt att brukarna ska bo inom Lycksele centralort. 2 Ett ytterligare krav var att brukarna ska bo i ordinärt boende och ha insatsen hjälp i hemmet, 1 Socialstyrelsens rapport Äldre vård och omsorg den 1 april Brukare inom centralorten har valts ut pga att det kan finnas vissa skillnader i insatser beroende på var brukarna bor

3 det vill säga brukare som enbart har exempelvis trygghetslarm eller matdistribution har exkluderats. Urvalet är inte representativt för hela målgruppen, men motsvarar ca 20 procent av samtliga brukare som har hemtjänst. Huvudfokus i analysen är antal insatser brukarna har beslut om, vilken typ av insats samt insatserna omräknat till tid. Fokus har valts utifrån att de kan ge oss ledtrådar till eventuella skillnader i beslut till kvinnor och män. Biståndsbedömning hemtjänst Idag arbetar fem biståndshandläggare med biståndsfrågor inom äldreomsorgen i Lycksele kommun. Biståndsbedömningen sätter ramar för de insatser som äldre kvinnor och män i Lycksele erbjuds. Handläggarna är ofta de första personer som de äldre kommer i kontakt med när de ska ansöka om någon form av hjälpinsats. Biståndshandläggarnas arbetsprocess består först av en initial kontakt med den äldre som funderar eller vill ansöka om någon form av hjälpinsats. Efter den första kontakten bokar handläggaren in tid för hembesök. Vid hembesöket går handläggaren igenom brukarens behov av hjälpinsatser, utreder och fattar därefter beslut om vad den äldre är berättigad till för hjälp. Om den äldre inte är nöjd med beslutet, har denne möjlighet att överklaga. Oftast är det den äldre själv som ansöker om bistånd. Det är sällan en skriftlig ansökan kommer in, utan oftast sker ansökan i dialog om individens behov mellan handläggaren och den äldre. Det är sällan som biståndshandläggarna fattar beslut om avslag av en ansökan. Handläggarna berättar dock att det ibland förekommer en förhandling i ansökan om insatser, då den äldres önskemål inte stämmer överens med anhörigas önskemål. Ibland kan också handläggaren och/eller personalen inom hemtjänsten eller Landstinget se andra behov än vad den äldre och anhöriga ser. Ansökan om vilka insatser som den äldre i slutändan söker om sker dock utifrån dialog med den äldre. När biståndshandläggarna utreder och fattar beslut om bistånd använder de sig av dataprogrammet Vård och omsorg. I systemet samlas varje brukares akt och utifrån detta system går beställningen till hemtjänsten. Målgrupp I april 2012 var det personer i Sverige över 65 år som och antingen bodde i särskilt boende eller var beviljad hemtjänst i sitt hem. I Lycksele var det 381 personer. Det motsvarar 13 procent av befolkningen. 69 procent av brukarna var kvinnor. En förklaring till att majoriteten är kvinnor, är att kvinnor lever längre än männen. Kvinnorna är också ofta gifta med äldre män, vilket innebär att när mannen blir dålig, har han en yngre fru som kan hjälpa till. När kvinnan blir äldre, är hon änka och ensamstående. Majoriteten av kvinnorna och männen i äldreomsorgen i Lycksele är över 80 år. 74 procent av kvinnorna och 75 procent av männen. Det är en betydligt högre andel män i äldreomsorgen i Lycksele som är över 80 år jämfört med Västerbotten och Sverige. 3 En förklaring kan vara att äldre män i Lycksele är friskare, det vill säga de är äldre när de väl behöver biståndsinsatser. Skillnaden skulle också kunna förklaras av att män under 80 år får i större 3 Totalt för Sverige är 67 procent av männen över 80 år

4 utsträckning hjälp av anhöriga och är därför inte beroende av biståndsinsatser. I april 2012 var 221 av 381 personer i Lycksele beviljad hemtjänst. Av dessa var 70 procent kvinnor. Jämfört med Västerbotten och Sverige är det i Lycksele en jämnare fördelning av brukare som har hemtjänst eller bor i särskilt boende. Av de 44 personer som valts ut för djupare analys, är 22 kvinnor och 22 män. 13 kvinnor och 12 män är ensamboende, resterande bor tillsammans med en partner. Analys Som tidigare nämnt utgår jämställdhetsanalysen från biståndshandläggarnas verksamhetsuppdrag att utreda och fatta beslut om bistånd till äldre enligt socialtjänstlagen (SoL). För att analysera besluten som handläggarna har fattat, har vi utgått från antal insatser som brukarna har beslut om, vilken typ av insats de har beslut om samt insatserna omräknat till tid. Antal insatser Från dataprogrammet Vård och omsorg har det varit möjligt att plocka ut samtliga brukare som har biståndsbeslut om hjälp i hemmet. 4 Utifrån statistiken och hemtjänstens taxeringssystem kan vi få en uppskattning om hur mycket hjälp brukarna får. Insats med städ/tvätt var tredje vecka Insatser upp till 2 ggr/vecka Insatser mer än 2 ggr/vecka Kvinnor Män 19 % 22 % 6 % 8 % 75 % 70 % Tabellen visar att majoriteten av kvinnor 4 Statistiken är hämtad november 2012 och män har fler än två insatser per vecka. Vi kan dock se att en något högre andel kvinnor har fler insatser samt att en något högre andel män har insatser med städ och tvätt. Av de 44 personer som valts ut för djupare analys, har kvinnorna beslut om 102 insatser och männen 80 insatser. Även i denna grupp har kvinnorna fler insatser per vecka samt att några fler män har hjälp med städ och tvätt. Utifrån hemtjänstens taxeringssystem kan vi även räkna ut att kvinnor över 65 år i Lycksele med biståndsbeslut om hjälp i hemmet betalar i genomsnitt kronor och männen över 65 år med biståndsbeslut om hjälp i hemmet betalar i genomsnitt kronor. En förklaring till skillnaden i antal insatser kan vara kvinnornas och männens hälsa. Har en brukare sämre hälsa, torde den ha fler insatser än en brukare med bättre hälsa. För att undersöka om brukarnas hälsa påverkar hur många insatser de har, har vi valt att kategorisera brukarna efter hälsonivå. Idag använder biståndshandläggarna inget kategoriseringssystem för hälsa, men för att ändå kunna genomföra någon form av uppdelning har vi använt en skala med tre hälsonivåer. 5 Biståndshandläggarna har därefter delat in brukarna i de olika nivåerna. 13 kvinnor och 14 män befinner sig på hälsonivå 1, sex kvinnor och fem män på hälsonivå 2 och tre kvinnor och tre män på hälsonivå 3. Hälsoindelningen visar att det inte är någon större skillnad i hälsa mellan kvinnor och män. Nedan presenteras det genomsnittliga antalet beviljade insatser utifrån hälsonivå. 5 Skala från 1 till 3, där 1 motsvarar bäst hälsa och 3 sämst hälsa.

5 Kvinnor Män Hälsonivå 1 3,6 2,2 Hälsonivå 2 6,5 5,4 Hälsonivå 3 5,3 7 Analysen visar att kvinnor får i genomsnitt fler insatser än män i hälsonivå 1 och 2. I hälsonivå 3 får män fler insatser. En förklaring till skillnaden i antal insatser kan vara om brukarna bor ensam eller tillsammans med en partner. Bor brukaren med en make/maka kan det tänkas att partnern hjälper brukaren och brukaren är i mindre behov av insatser. För att undersöka om brukarnas boendesituation påverkar antal insatser, har brukarna delats in efter ensam- eller sammanboende. I urvalet bor åtta av kvinnorna och tio av männen tillsammans med någon. Nedan presenteras det genomsnittliga antalet beviljade insatser utifrån hälsonivå och boendesituation. Kvinnor Män Ensam Sam Ensam Sam Hälsonivå1 3,8 3 2,5 2 Hälsonivå Hälsonivå 3 0 5,3 8 6,5 Resultatet visar att kvinnor fortfarande får i genomsnitt fler insatser än män i hälsonivå 1 och 2. I hälsonivå 3 får män fler insatser. 6 Det finns således en skillnad i antalet insatser som kvinnor och män beviljas som inte kan bortförklaras med brukarnas hälsa eller om de bor ensam eller tillsammans med någon. Typ av insatser Det har inte varit möjligt att studera vilka typer av insatser som fördelats till samtliga 6 Majoriteten av brukarna återfinns i gruppen ensamboende i hälsonivå 1. Endast sex brukare återfinns i hälsonivå 3. brukare, men vi har däremot analyserat insatserna i urvalet. Insatserna har delats in efter kategorierna personlig omsorg 7 och service. 8 Analysen visar inga större skillnader mellan vilken typ av insats som kvinnor och män har beviljats. I gruppen ensamstående i hälsonivå 1 har något fler kvinnor hjälp med måltid och social samvaro, medan något fler män har hjälp med städ och tvätt. Skillnaderna mellan personlig omsorg och service är störst om brukaren bor ensam eller tillsammans med någon. Insatser beviljade till ensamstående består av en större andel service, medan insatser beviljade till brukare som bor tillsammans med en partner består av en större andel personlig omsorg. Skillnaden är framförallt tydlig i hälsonivå 1. Skillnaden skulle kunna förklaras med att de samboende får hjälp av sin partner med serviceinsatserna. Insatser i tid När biståndshandläggarna beslutar om insatser till brukarna omräknas varje insats utifrån en schablon till minuter. Vissa insatser är värda fler minuter och andra insatser är värda färre minuter. Utifrån schablonen har hur mycket tid som varje brukare får undersökts. Även tiden analyseras utifrån hälsonivå samt om brukarna bor ensam eller tillsammans med någon. Nedan presenteras genomsnittliga antalet timmar brukarna får per vecka. 7 Personlig omvårdnad kan definieras som de insatser som utöver service behövs för att tillgodose fysiska, psykiska och sociala behov. Det kan innebära hjälp med att äta och dricka, klä sig och förflytta sig, personlig hygien osv. 8 Service kan definieras som praktisk hjälp med bostadens skötsel, hjälp med inköp, ärenden, tillredning av måltider osv

6 Kvinnor Män Ensam Sam Ensam Sam Hälsonivå1 6,9 4,4 4,3 3,2 Hälsonivå2 15 7,8 12 4,75 Hälsonivå ,3 12,1 Analysen bekräftar tidigare mönster, ensam- och sammanboende kvinnor i hälsonivå 1 och 2 får mer tid än män. Män i hälsonivå 3 får mer tid än kvinnor. Tidåtgången som beräknas enligt schablonen kan skilja mot för den tid som kvinnor och män i realiteten får. Resultat Uppdraget har varit att jämställdhetsanalysera biståndshandläggarnas verksamhetsuppdrag att utreda och fatta beslut om bistånd till äldre enligt socialtjänstlagen (SoL). Analysen har tagit utgångspunkt från jämställdhetsproblemet att förutfattade meningar och föreställningar om kvinnor och män kan påverka vilka beslut om insatser som de får. Resultatet av samtliga brukare som har insatsen hjälp i hemmet, visar att det är en något högre andel kvinnor som har fler än två insatser i veckan. Den fördjupade analysen av 44 brukare bekräftade bilden, kvinnorna har beslut om fler insatser än männen. Analysen visade att ensam- och sammanboende kvinnor i hälsonivå 1 och 2 har fler insatser än männen. Det är dock viktigt att påpeka att hälsoindelningen bygger på en subjektiv indelning. På grund av att flest brukare finns inom gruppen ensamstående i hälsonivå 1, är denna grupp mest tillförlitlig att jämföra. Utifrån analysen kan vi dra slutsatsen att ensamstående kvinnor i hälsonivå 1 har fler insatser och får fler hemtjänsttimmar varje vecka än vad männen i samma grupp får. Analysen visade således att det finns en skillnad mellan kvinnor och män som inte kan bortförklaras av hälsa och/eller boendeförhållanden. Det är viktigt att diskutera vad skillnaden beror på och vad jämställdhetsproblemet egentligen är. Är resultatet en spegling av att äldre kvinnor och män vill ha olika saker och har olika behov? Eller är det ett resultat av att olika analyser av äldre kvinnors och mäns behov görs? Görs bedömningen likvärdigt? Ställs samma frågor till kvinnor och män? Exempelvis används inget standardiserat frågebatteri i samtalen som handläggarna för med de äldre inför beslut om insatser. Detta kan innebära att olika frågor ställs, frågor som styr dialogen och utredningen om vilka insatser de äldre kan ansöka om. Frågor som styr att kvinnor och män i slutändan får olika mycket insatser. Nästa steg Biståndsbedömningen inom äldre- och handikappomsorgen i Lycksele kommun kommer under 2013 börja arbeta utifrån Socialstyrelsens metod för Äldres behov i centrum. Detta innebär att handläggarnas arbetsprocess kommer förändras. Införandet av arbetsprocessen kommer dels innebära att det blir lättare för handläggarna att följa upp varje individ och dennes behov, vilket också innebär att det blir lättare för handläggarna att genomföra ytterligare jämställdhetsanalyser. Utmaningen och möjligheten med att införa den nya arbetsprocessen är att säkerställa att jämställdhetsperspektivet finns med i alla delar av processen. Nästa steg handlar om att diskutera hur jämställdhetsperspektivet ska säkerställas samt när och hur jämställdhetsperspektivet ska följas upp.