Långtidsutredningen 2015 Långsiktiga makroekonomiska scenarier

Transkript

1 Långtidsutredningen 2015 Långsiktiga makroekonomiska scenarier Thomas Eisensee (PhD) Ekonomiska avdelningen,

2 Långtidsutredningen 2015 Huvudbetänkandet och bilagan ang långsiktiga makroekonomiska scenarier väntas publiceras i mitten av december Makroscenarier utarbetade av Thomas Eisensee och Jakob Almerud Referensgrupp: Jonas Norlin, Nils Gottfries, Uppsala Universitet Robert Boije, Saco Kristian Nilsson, Konjunkturinstitutet Idag: Inget om offentliga finanser

3 Disposition Bakgrund Modellram: MIMER 1.0 LU:s huvudscenario Alternativscenarier

4 Bakgrund LU 1987: We firmly believe that following an explicitely welfare oriented approach, as we advocate in this study, provides the tools for a much more profound analysis than the present LU-methodology (Torsten Persson och Lars E.O. Svensson, Bilaga till LU 1987) Finanspolitiska rådet : bör utveckla en OLG-modell för att göra analyser av finanspolitikens långsiktiga hållbarhet och generationsräkenskaper Liknande modeller i andra länder tex Danmark och Nederländerna MIMER 1.0 lanserades februari 2014 Vårpropositionen 2015 Rapport från Ekonomiska avdelningen ang bytesbalansöverskottet LU 2015

5 Age Män Kvinnor Demografi Medellivslängd Foto: / Bertil Strandell

6 Befolkningsprognos Sveriges folkmängd (ettårsklasser) kvinnor män Källa: Statistiska centralbyrån

7 Det intergenerationella kontraktet Nettobetalningar från offentlig sektor, tvärsnitt kr kr kr kr kr kr kr 0 kr kr Kvinnor Män Totalt kr kr ålder Källa:

8 Ett nytt modellverktyg FIMO/LMOD MIMER Generations- baserad Endogent beteende Allmän jämvikt

9 MIMER en generationsbaserad makromodell Foto: FlickR / Vincent Van Der Pas

10 Överblick MIMER 1.0 Bygger på Auerbach och Kotlikoff (1987) och många andra Strukturell allmän jämviktsmodell med mikrofundament Överlappande generationer 106 generationer Demografiska transition Fem sektorer Hushåll Produktion Offentlig sektor Stat- och kommunsektor Inkomstpensionssystemet (notionally defined contribution system) Premiepensionssystemet Utrikessektor

11 Flödesschema Hushåll Produktion Offentlig sektor Stat- och kommunsektor Ålderspensionssystemet Premiepensionssystemet Utland Kapital Transfereringar Arbetskraft Löner, avkastning Avgifter Pensioner Skatter Varor

12 Hushåll Demografi Nyfödda Emigration/immigration Åldersberoende sannolikhet för att dö Maximerar sin välfärd över livscykeln Konsumerar Sparar Lämnar arv Arbetar Foto: / Bertil Strandell

13 Hushåll Nyttofunktion: 105 β i 15 i=15 π i 1 s π i h i ln c i + ψ 1 eeu i l i 14 1 ω 1 ω + 1 s i φ ln b i givet

14 Hushåll a) Budget restriktion: (1 + ττ c )c jj jj ii + aa ii 1 + rr(1 ττ aa jj ) aa ii 1 + wwe ii l jj ii (1 ττ l ττ ec ττ nnec ) jj + ttrr,nnnn ii + (1 ττ tt )ttrr jj,tt + beqq jj ii + pp jj ii (1 ττ pp ) b) Lämnar hela sin nettoförmögenhet i arv c) tidsrestriktion (inkl. utbildning) d) Nettoförmögenheten större än noll e) Pensionsålder exogen

15 Hushåll Hushållsekvivalenter och hälsostatus 1,4 1,2 Hushållsekvivalenter Hälsostatus 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0, ålder Källor: SCB, SESIM

16 Hushåll Utbildning 120% 100% 80% 60% 40% 20% Utbildning män Utbildning kvinnor 0% ålder Källa: SCB

17 Hushåll Produktivitetsindex 1,4 1,2 1,0 0,8 Män Kvinnor 0,6 0,4 0,2 0, ålder Källa:

18 Hushåll Genomsnittligt antal arbetade timmar över livscykeln, tvärsnitt initial jämvikt Män Kvinnor ålder Källa:

19 Hushåll Konsumtionsindex 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0, Män Kvinnor ålder Källa:

20 Produktion

21 Produktion Intermediära varor max t=0 1 ττ Y ( P t X t ww t L t δk t 1 Η K t 1, K t 2 rrk t 1 ) Produktion: X t = K α 1 α t 1 L t Justerings kostnad (Tobins Q): H K t 1, K t 2 = ε K t 1 1 δ η K t 2 η K t 2

22 Produktion Produktion av konsumtionsvaror Y t p = z t p 1 α Xt p Offentlig produktion Y t g exogen. Y t g = zt g 1 α Xt g

23 Den konsoliderade offentliga sektorn Den konsoliderade offentliga sektorn utgörs av stat- och kommunsektorn samt ålderspensionssystemet tillsammans. Primära utgifter Offentlig konsumtion Offentliga investeringar Offentliga transfereringar Primära inkomster Skatter och avgifter Transfereringar från hushållen Tillräknade inkomster

24 Stat- och kommunsektorn Åldersberoende konsumtion som procent av BNP per capita 180% 160% 140% 120% 100% 80% 60% 40% 20% 0% Män Kvinnor ålder Källa:

25 Pensionssystemet Ålderspensionssystemet modellerat med utgångspunkt i gällande regler: Utbetalningar: Ålderspensionsbehållning vid pension dividerat med ett delningstal. Skrivs upp med löneutveckling med avdrag av normen. Inkomster: Pensionsavgift Premiepensionssystemet modellerat med utgångspunkt i gällande regler: Utbetalningar: Premiepensionsbehållningen vid pension dividerat med ett delningstal. Inkomster: Pensionsavgift.

26 Huvudscenariot i LU - framskrivning till 2060 Foto: FlickR / Vincent Van Der Pas

27 Antaganden Framskrivningen : Vårpropositionen och framåt MIMER Notera: SCB:s befolkningsprognos från 2014! Gamla nationalräkenskapssystemet Källa:

28 Produktivitet Produktivitetsutvecklingen , index 2012= ,2%/år ,7%/år ,1%/år Näringslivet Den offentliga sektorn Hela ekonomin Källa:

29 Befolkningen Antal personer i olika åldrar, 2014 och Källa: SCB

30 Befolkningen i arbetsför ålder Antal personer år, Källa: SCB

31 Nettoinvandring Nettoinvandring olika åldersgrupper, år år 51+ år Källa: SCB

32 Genomsnittliga antalet arbetade timmar ökar i god takt Jämvikt (vårprop. 2014) Pensionsåldern antas gradvist öka från 65 till 69 (exogent) Bättre förutsättningar (hälsa, utbildning m.m.) Stöd i olika indikatorer Hushållen ökar arbetsutbudet (endogent) Ökad medellivslängd ökat behov av sparande högre arbetsutbud Källa: SCB

33 Genomsnittliga antalet arbetade timmar ökar i god takt Genomsnittligt antal arbetade timmar i veckan per person , fördelat över olika åldersgrupper år 24,1 24,8 25,8 25,7 26, år 2,3 3,4 4,1 4,9 6, år 20,1 20,2 20,9 21,0 21,1 Källa: SCB och. Källa: SCB

34 Medelarbetstiden ökar Antal arbetade timmar per person i åldersgruppen15 74 år, Timmar Källa: SCB och.

35 Antalet arbetade timmar ökar relativt svagt Antalet arbetade timmar totalt, Timmar : 0,35% per år : 0,43% per år Källa: SCB och.

36 BNP-tillväxten ökar i god takt Genomsnittlig årlig real tillväxt i BNP och BNP per capita procent BNP 2,1 2,4 1,9 2,0 2,1 BNP per capita 1,7 1,6 1,5 1,8 1,8 Källa: SCB och.

37 Högre levnadsstandard 2060 BNP per capita Tusental kronor, 2014 års priser K älla: SCB och Finansdepart ement et.

38 Hushållens konsumtion ökar Hushållens konsumtion Procent av BNP Källa: SCB och.

39 Investeringarna stabiliseras på högre nivå Investeringar som andel av BNP Procent av BNP Källa: SCB och.

40 Offentlig konsumtion ökar Offentlig konsumtion Procent av BNP Källa: SCB och.

41 Nettoexporten minskar Nettoexport Procent av BNP Källa: SCB och.

42 Två alternativscenarier Foto: FlickR / Vincent Van Der Pas

43 Catch-up till USA Produktivitetsutvecklingen i Sverige och i USA Index, BNP per arbetad timme i Sverige 2012=1 2,9 2,5 2,1 1,7 1,3 0, Huvudscenario Konvergensscenario USA K älla: Finansdepart ement et.

44 Högre BNP-tillväxt BNP i scenariot med konvergens mot USA och huvudscenariot Miljarder kronor, 2012 års priser 2,5% per år 2,1% per år Huvudscenario Konvergens mot USA K älla: Finansdepart ement et.

45 Högre antal arbetade timmar på sikt pga skift i arbetstiden över livscykeln Antalet arbetade timmar i konvergensscenariot jämfört med huvudscenariot 10 miljoner timmar Huvudscenario Konvergens mot USA K älla: Finansdepart ement et.

46 Alternativscenario II: Bättre hälsa Återstående förväntad medellivslängd från 65 år samt återstående levnadsår fria från dålig hälsa, ADL-beroende, aktivitetsnedsättning och rörelsehinder, Källa: Danielsson och Lagergren (2015).

47 Bättre hälsa, högre vikt vid konsumtion Hälsoindex 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 Index, 15-åring = Ålder Huvudscenario Bättre hälsa, tvärsnitt 2060 K älla: L undberg m.f l. ( 1999) samt Finansdepart ement et

48 Arbetsutbudet ökar Antalet arbetade timmar i scenariot med förbättrad hälsa jämfört med huvudscenariot 10 miljoner timmar Huvudscenario Förbättrad hälsa K älla: Finansdepart ement et.

49 BNP ökar något kraftigare BNP i scenariot med bättre hälsa jämfört med huvudscenariot Miljarder kronor, 2012 års priser Huvudscenario Förbättrad hälsa K älla: Finansdepart ement et.

50 Offentlig konsumtion minskar Offentlig konsumtion, procent av BNP Procent av BNP 28,5 28,0 27,5 27,0 26,5 26,0 25,5 25, Huvudscenario Förbättrad hälsa K älla: Finansdepart ement et.

51 Sammanfattning MIMER en nyutvecklad allmän jämviktsmodell Generationsbaserad Endogent beteende Huvudscenariot: BNP ökar med 2,1% per år Tillväxten skapas genom högre produktivitet Antalet arbetade timmar ökar relativt svagt Alternativscenarier: Catch-upp till produktivitetsnivån i USA skulle innebära att BNP ökar med 0,4 p.e. mer årligen samt ett högre arbetsutbud på längre sikt Hälsoförbättringar innebär ett högre arbetskraftsutbud och att BNP ökar 0,1 p.e. mer årligen