Vad innebär digitaliseringen för vård och omsorg?

Transkript

1 Effektivitet genom samverkan DOKUMENTATION AV VÅRD- OCH OMSORSGBEREDNINGENS PRESIDIEKONFERENS MAJ 2014 Den maj ordnade VKL:s vård- och omsorgsberedning en presidiekonferens på Lastbergets konferensanläggning i Bålsta och samlade cirka 60 deltagare. Under konferensen behandlades bland annat på vilket sätt digital teknik bidrar till att stödja verksamheten och individen inom e-hälsa, förutsättningar för framtidens vård och omsorg och psykisk ohälsa - barn, unga och vuxna - utgångsläge och framtid. Denna dokumtention syftar endast till att vara ett stöd för minnet och är inte avsedd att uppfylla redaktionella kvaliteter. Vad innebär digitaliseringen för vård och omsorg? Lennart Jonasson, programansvarig Vård och omsorg, SKL, inledde torsdagen med att berätta om SKL:s vision och samverkan: Digitaliseringen innebär nya sätt att påverka och det kan förändra vårt arbetssätt. Transperensen kommer att öka, informationen kommer att kunna användas på nya sätt. Teknikförändringen går fort, varje informationsägare, oavsett om det är kommun eller myndighet, måste fundera på dessa frågor idag. Regeringen vill att vi skall bli bättre på att hantera dessa frågor samt att arbeta mer tillsammans med samverkan. Idag finns det datasökningsverktyg tillgängliga som är mer träffsäkra vid symtom än en läkare. (dr Watson projektet). Dr Watson och Crowdmed är exempel på digitala möjligheter för patienter som själva kan bli mer kunniga med hjälp av varandra. Pilotförsöksprojekt pågår på SKL att få in socialtjänsten på 1177, där tre län nu deltar. Även koppla på hälsa för mig! Självbestämmandet orsak Generellt är Sverige vad man kalllar early adapters man tar lätt till sig ny teknik och är inte motståndare till förändringar, men ser man på den offentliga sektorn ser bilden betydligt mörkare ut, vi går framåt men inte lika fort som andra länder och här behöver man på alla plan arbeta hårdare för att inte halka efter ytterligare. Den traditionella svenska förvaltningsmodellen med självbestämmande kan vara en orsak till att det är svårt att samarbeta nationellt och regionalt, den digitala utvecklingen kräver samarbete över organisationsgränser då det inte är möjligt att själv ha kompetenser eller resurser för att göra den förändring som behövs. Den demografiska utvecklingen ger att vi inom åtta år ska locka medarbetare. EU-frågorna är inte IT-avdelningarnas frågor, det är politikers och tjänstemännens frågor. Det måste handla om hur digitaliseringen, som innefattar e-hälsa, kan förändra den verksamhet vi bedriver, inte primärt tekniskt komplicerade frågor. Regionala överenskommelser och samverkan är nyckelfaktorer för att nå framgång. Värmland har gått före och har nu en gemensam drifts- och servicenämnd. Det går att rationalisera, slå ihop servrar och system för att få pengar över till verksamheterna!

2 Samverkansutredningen skedde utifrån en livshändelsemodell, där man fokuserade på tre livshändelser: att starta företag, att bli förälder och att komma ut på arbetsmarknaden. Samlat grepp är lösningen Idag bygger varje organisation sitt system vilket gör att användaren behöver sätta sig in i väldigt många olika system. Vissa frågor behöver lösas av myndigheter, kommuner och landsting ihop. Ett samlat grepp är lösningen. Riktad satsning på utveckling på 400 miljoner krävs för att kunna komma framåt nationellt. Inkomstuppgifter mellan myndigheter genererar många telefonsamtal på socialtjänsten som är helt onödiga och där uppgifter kan hämtas från maskin till maskin. Digitala behörigheter, Det är viktigt att folk märker nyttan när nya verktyg och arbetssätt ska implementeras, det finns en trötthet på nyheter hos personalen. En utredning avseende rätt information i vård och omsorg är på väg ut på remiss. Det finns inget samtyckeskrav på åtkomst vid sammanhållen journalföring. Informationsutbyte mellan vårdgivare via sammanhållen journalföring. Journalen respektive Mina vårdhändelser är två lösningar som Landstinget Västmanland, LTV, ska pröva och sen välja utifrån. Journal på nätet prövas i Köping från och med september 2015, primärt i länet från och med Lennart Jonasson, programansvarig Vård och omsorg, SKL. legitimationer, behöver skötas effektivt och snabbt, det ställer krav på organisationer att ordna lösningar. Sjukdomsutvecklingstrender, överlevnad och behandlingsmetoder utvecklas och ställer nya krav på vård och omsorg. Tillgänglighet och transparens ställer också nya krav på hur Landstingets Västmanlands ehälsas aktiviteter första halvåret och röntgensvaren på väg in i Nationell Patientöversikt, NPÖ, labsvar utreds för närvarande men är ej klart. LTV vill öka användandet av journaler skrivs och så vidare, tjänstedesign är inget för ITnissar! Människor går att övertyga, när de väl kommit över tröskeln att prova och förstå vinsterna för egen del, som att slippa åka till läkaren, att slippa bli väckt mitt i natten om den inte behöver hjälp etc. Anne Almqvist, ehälsa koordinator, Landstinget Västmanland. video-och distanstjänsten istället för att hyra konferensanläggningar. Anhöriga kan delta i vårdplaneringar om vi använder oss av ny teknik. Presidiekonferens maj

3 Ett gott liv på mina villkor Nyckeln har varit att arbeta tillsammans med målgruppen Giraffen och att det tas väl emot av användare. Tillsyn kan störa och därmed bli kontraproduktivt, som natttillsyn i hemmet. Där kan en tillsynskamera lösa behovet. MMS kan användas för att informera om vem som kommer i morgon och ger hemtjänst. Behovsstyrda lås och larm selekterar passeringar individuellt med hjälp av sensor. Mobiltelefon ger möjligheter till att ha kontakt på distans med sina anhöriga utan att alltid behöva resa, när inte vanlig telefon fungerar. Ingen egen aktivitet krävs Passiva larm aktiveras om andning går ner eller att brukaren ramlat exempelvis, vilket gör att egen aktivitet inte krävs. Utomhuslarm eller mobila trygghetslarm gör att rörligheten kan bibehållas fast brukaren behöver ett trygghetslarm. Rent tekniskt fungerar detta i hela Sverige men det krävs samverkan för att kunna erbjuda hjälpen dock. En ät-robot kan göra att man kan fortsätta äta själv, utan att bli beroende av andra och uppleva att man är till besvär. Det finns möjlighet att anmäla sig till testbädden där uppfinningar testas i verksamheter. Uppkopplad automatisk medicinpåminnare interagerar med användaren och kan kopplas till Maria Gill och Mats Rundkvist, projektledare för Välfärdsteknologi, Västerås stad samt Per Wadlin, projektledare ehälsa, VKL. annan person som då informeras, till exempel en anhörig, eller en vårdgivare. Viktigt med sekretesstänkandet Mobil dokumentation ger möjlighet att tillsammans med brukaren dokumentera i direkt anknytning till insatsen. Idag är omsorgspersonalen de som har minst tekniska möjligheter tillgängliga i sitt arbete! Virtuella mötesplatser kan bryta isolering! Det är väldigt viktigt att ha med sekretess- och integritetstänkandet i utvecklingsarbetet. Hitta hem med GPS gör att personer med demens kan nås när de går ut själva, vilket ökar friheten och tryggheten. Behov, användningsområden, målgrupp, ekonomi och tekniska lösningar behöver beaktas. Upphandling är centralt i sammanhanget, det är svårt att ställa krav gentemot leverantörer vilket underlättas om man är fler/ större aktörer. Inklkudera juridiken Likaså behöver juridiken inkluderas, involvera juristerna från början. Det ställer också krav på och ger möjligheter till nya arbetssätt och utbildning för uppgifterna. Konferens i Kista 2015 En konferens om välfärdsteknologi och ehälsa kommer att hållas i Kista januari Presidiekonferens maj

4 Förutsättningar för framtidens vård och omsorg Mårten Lagergren docent, Stockholms äldrecentrum, är initiativtagare och ansvarig för Snac-studien, Snac är en förkortning av The Swedish National study on Aging and Care. Studien startade 2001 med uppdrag från Socialdepartementet för att mäta förutsättningarna och behoven för framtidens vård och omsorg av äldre. Den grundläggande idén om Snac är att under en längre tid (30 år eller mer) göra en områdesvis individbaserad insamling av uppgifter. Dessa beskriver åldrandet, hälsan och uppkomsten av omsorgsbehoven ut social, medicinsk och psykologisk synvinkel, samt registrerar vilka insatser den enskilde erhåller från kommunernas äldreomsorg och landstingens hälso- och sjukvård. Studien är indelad i en befolkningsdel och en vårdsystemdel. Datainsamlingen sker från fyra områden i Sverige med presentation från både storstad och glesbygd. Det är 45 doktorander som arbetar med insamlat material från SNAC-studien. Syftet med resultaten är att de ska föras ut till verksamheterna. Mårten Lagergren, docent, Stockholms äldrecentrum, initiativtagare och ansvarig för SNAC-studien. Livslängd och hälsa Vi vet idag att vi lever längre. Har vi fått friska eller sjuka år? Det vi vet är att år har en fördubbling skett av antalet 85-åringar och äldre. Det kommer att påverka sjukhusvården och den kommunala vården väldigt mycket. Det intressanta är att få kunskap om hur många människor som kommer att ha behov av kommunernas äldreomsorg och landstingens hälsooch sjukvård. Mårten Lagergren visade en schematisk bild över livet indelat i fyra åldrar. Den fjärde åldern representerar den tidpunkt när man inte längre klarar av sitt dagliga liv och där äldreomsorg kommer in. Att inte längre klara sitt dagliga liv upplevs som smärtsamt. Vad händer i övergången till den fjärde åldern? Tre hypoteser om den framtida livslängden och hälsan hos de äldre presenterades utifrån: sammanpressad sjuklighet, utvidgad sjuklighet och uppskjuten sjuklighet. SNAC-studien stödjer hypotesen uppskjuten sjuklighet. Sedan 1980 har ca fem år lagts till medellivslängden för både män och kvinnor. Skillnaden i livslängd mellan könen håller på att jämnas ut. Studien visar även att både män och kvinnor har fått friskare år till den ökade livslängden. Fyra faktorer som ligger bakom den positiva hälsoutvecklingen presenterades: förbättrade levnadsvillkor, möjligheter till en mer hälsosam livsstil (bland annat minskad rökning, hälso- och sjukvården (bättre symtomlindring) och läkemedel. Riskfaktorer: rökning, övervikt, för mycket alkohol, stress, stillasittande och felaktig kost. Friskfaktorer: motion, normal vikt (lite övervikt har positiv effekt), social och kulturell aktivitet, gemenskap, allsidig kost med regelbundna vanor, meningsfullhet - det måste kännas meningsfullt att leva för att sköta sin hälsa. Presidiekonferens maj

5 Äldres liv och hälsa Mårten Lagergren presenterade en bild av en väsentligt positiv utveckling av liv och hälsa hos äldre det visar en genomgående tendens till förbättring. Materialet är hämtat från 2001 och 2007 och presenterades i stapeldiagram, följande framkom: allt färre är ensamboende, andelen som ofta känner sig ensamma är lägre, andelen som dricker alkohol ökat, andelen med nedsatt kognition (minnesproblem) minskar om än med små marginaler, andelen som ej är nedstämda ökar, andelen som just nu tycker att livet är bra eller ganska bra ökar. Vad har hänt med äldreomsorgen? En redovisning av kostnadsutveckling av antal personer med äldreomsorg visades. På grund av att enheter har bytt beteckning genom åren är siffrorna svårtolkade. Vad gäller kostnaderna och kostnadsutvecklingen har den ökat de sista fem åren och de är de allra äldsta personerna som kostar inom äldreomsorgen. De personer med svår ohälsa kostar ungefär lika mycket som Slutsatsen är att behoven av insatser förskjuts som en följd av längre livslängd och bättre hälsa. Äldreomsorgen har skurits ned i förhållande till antal äldre personer men inte i förhållande till antalet äldre med behov. Äldreomsorgens debutanter Debuten i äldreomsorgen kan sägas vara en brytpunkt mellan tredje och fjärde åldern, det vill säga när man inte längre klarar av sitt dagliga liv och där äldreomsorg kommer in. I Snac-studien (utifrån området Kungsholmen) är denna ålder ca 84 år. Knappt en fjärdedel av debutanterna kommer direkt till särskilda boendeformer, Säbo. Efter tre år har hälften av äldreomsorgens debutanter avlidit, efter sex år lever fortfarande ca en fjärdedel. Studien visar även att de som flyttar in på Säbo snabbt försämras. Den äldre har äldreomsorg under ganska så kort tid ca 5 år, det är ingen sjö det är en flod! För mera information om Snac var god se följande länk: www. snac.org Psykisk ohälsa barn, unga, vuxna utgångsläge och framtid Anders Printz, regeringens psykiatrisamordnare och Ing- Marie Wieselgren, SKL:s psykiatrisamordnare har gemensamt uppdraget att ansvara för samordning och utveckling av de insatser som bedrivs inom ramen för regeringens Plan för riktade insatser inom Området psykisk ohälsa (Prio). Priosatsningen Samordnas av Socialdepartementet och SKL. Anders Printz, regeringens psykiatrisamordnare. Anders och Ing-Marie reser runt i landet tillsammans med ett par medarbetare från socialstyrelsen för dialog och diskussion kring utvecklingsarbete. Kommunernas inventeringar är oerhört viktiga i planering av insatser. I år ska brukarorganisationerna lämna synpunkter på överenskommelserna och handlingsplanerna för att kommunerna ska få ta del av medlen. Här delade Anders Printz in konferensen i grupper som arbetade med frågorna: Vilka är våra viktigaste utmaningar Ing-Marie Wieselgren, SKL:s psykiatrisamordnare. Hur kan vi arbeta med detta den närmaste tiden Vilka nationella utvecklingsaktiviteter kan vara till nytta för oss Presidiekonferens maj

6 Utmaningar Barn och unga Arbetslösheten bland unga. Utanförskapet. Den vuxna kan ha en annan syn på vad ungdomar har för problem. Skola och förskolans ansvar. När förskolan upptäcker problem, blir oroliga första gången så tar det 28 månader innan man gör en orosanmälan eller att det händer något. Finns rutiner kring samverkan mellan BUP, skola och socialtjänst. Viktigt att skolan kommer in i överenskommelserna. Skolan behöver ha mer och bättre inflytande på skolhälsovården Skifte på gång, unga idag är mer individualister. Vad innebär det, vad behöver vi göra annorlunda? Vi behöver prata med dem och utifrån deras synpunkter behöver vi kanske ändra våra rutiner. Behöver uppmärksamma missbruk och droger tidigare. Kommun, landsting barnpsykiatri och socialtjänst kommer in relativt sent. Viktigt att få med förskola och skola. Hur kan vi knyta stöd till skola och förskola? Behöver skapa integrerade verksamheter där resurser kan mötas. De ska vara attraktiva så föräldrar inte behöver känna sig granskade som föräldrar. Socialtjänsten har ansvaret att följa upp hur det går för placerade barn i skolan. För lång tid från orosanmälan till åtgärd (förskola 28 mån, skola 20 mån). Skolans roll anmälningar och samverkan. Försöka att hitta och fånga tidiga insatser. Hur ska vi arbeta med detta den närmaste tiden? Duktiga på att följa upp men gör sällan förändringar utifrån resultaten utifrån uppföljningarna. Fungerar väl på tjänstemannasidan och från tjänstemännen till politiken. Brister däremot mellan landstings- och kommunpolitiker. Projekt kontra medel. Hur arbetar vi vidare i steg tre och utvärderar projekten. Tar inte till vara och ser att insatserna och medlen gett vinster. Utreda hur vi ska använda resurserna bättre. Kräver lagändringar om vi ska förändra och arbeta med skolan och skolhälsovården. Tvålärarsystem även inom grundskolan. BUP behöver dialog med skolan om barnens arbetsmiljö. Det finns barn som har bytt Presidiekonferens maj

7 skola och då har de kunnat sluta med ADHD-medicinering. Har tillräcklig kunskap. När vi inte har det så kanske vi skyller på varandra. Ta reda på hur ungdomarna vill ha det. Dagens organisationer och lagstiftning är gamla utifrån den utvecklings som sker. Behov av nationellt stöd Socialstyrelsen har ett uppdrag att prata med ungdomar om vad de har för behov Projekttrötthet hos kommuner och landsting Måste samordna sig centralt. Var och en av myndigheterna jobbar i sina stuprör. Socialstyrelsen och SKL och andra myndigheter samverkar inte. Samordna insamling till nationell nivå. Alla nivåer behöver synkroniseras, socialstyrelsen och skolstyrelsen behöver samarbeta. Om nationella nivån har stuprör så är det lätt att det blir stuprör även lokalt. Nationellt kan man ställa krav på att skolan ska finnas med i överenskommelserna. Nina Frohm, utredare Socialstyrelsen, presenterade nationell statistik runt vuxna och äldres psykiska hälsa. 50 procents chans eller risk att få rätt behandling om man har depression/ångest eller psykos. Det har visat sig att personer som har en psykiatrisk ohälsa inte får den somatiska vård som de har behov av. Ing-Marie Wieselgren SKL:s psykiatrisamordnare gick igenom data kring kostnader för bland annat boende, åldersfördelning och psykiatrisk vård. Gruppdiskussioner utifrån samma frågeställningar som tidigare under dagen nu med fokus på vuxna med omfattande och komplicerad problematik. Redovisning av grupparbeten Samverkansformer mellan psykiatrin och kommunerna utifrån hur det ser ut idag. Nina Frohm, utredare Socialstyrelsen. Samverkansfrågor rör sig om att vi har otydliga uppdrag. Det blir hela tiden ett unikt ärende som vi diskuterar utifrån. Vi måste uppfinna hjulen pga uppdragsbeskrivningarna är otydliga. Går inte att åtgärda bara genom samverkan. Inte brist på resurser men använder inte resurserna bra. Det är jättesvårt och komplicerade ärenden. Varför förekommer det inget mellantvång i Västmanland. Det ser vi inget av. Individer med komplexa och sammansatta behov. Personer med psykossjukdom finns det bra samarbete och resurser för. Utmaningen är den unga gruppen, beroende, självskadande beteende, misslyckad skola, med mera. Presidiekonferens maj

8 Missbruk och samtidigt psykisk sjukdom. Psykisk sjukdom och somatisk sjukdom. De olika specialisterna känner sig osäker inför andra specialisterna. Ärendena är komplicerade. Varför förekommer det inget mellantvång i Västmanland? När den reformen infördes så ansåg överläkaren att det var tandlöst. Använder den lite idag. Sysselsättning på något sätt till de som är mest sjuka, problemet är helgerna. Sysselsättning boendestöd, öppet 365 dagar om året. Många kan bo kvar hemma eftersom de har möjlighet till stöd även helgerna. Psykossjukdom, har ett bra samarbete och bra resurser. Utmaningen är den unga gruppen som har en psykos, ångestproblematik, missbruk, beroende med mera. Har också komplexa problem, även personer som har en funktionsnedsättning. Gruppen som har ett missbruks och beroende. Hönan eller ägget? Samsjuklighet psykiatri och somatik. En stor problematik att arbeta med denna grupp och att sy ihop samverkan mellan psykiatri och primärvård. Finns inte bra resurser och kunskap. Psykisk ohälsa hos äldre. En grupp som kanske mer finns i primärvården. Vad ska vi göra tillsammans för att hjälpa de äldre? I de flesta fall fungerar samverkan mellan kommuner och landsting bra men gruppen LSS hamnar mellan stolarna. Svårt att arbeta med personer med komplexa och sammansatta behov Försöka hitta sysselsättning för den här gruppen. Extra stora svårigheter i helgerna. Vuxna psykospatienter fungerar det bra för- Yngre vuxna med ångest, depression, självskadebeteende, missbruk mycket svårare. Personer med lätt utvecklingstörning. Unga vuxna utan sysselsättning som isolerar sig. Gruppen missbruk psykisk sjukdom Gruppen psykisk sjukdom somatisk sjukdom Psykisk ohälsa hos äldre LSS-gruppen. Inte riktigt välkommen Hur ska vi arbeta Samverkan! Info om hur Fagersta arbetar med Kolarby gården. 40 personer involverade Inventera gruppen unga vuxna Info om gruppbostad för gruppen unga vuxna med neuropsykiatriska diagnoser i Hallstahammar. Mer sippar Behov av nationellt stöd Ett bättre stöd från myndigheterna. SBU, utvecklar metoder inom vården. Socialstyrelsen har ett brett kunskapsstöd. Kunskapsguiden! Läkemedelsverket, Behandlingsrekommendationer. TLV Tandvårdsläkemedelsverket. Folkhälsomyndigheten, kunskapsunderlag om hur verksamheter kan främja psykiatrisk hälsa. Presidiekonferens maj

9 Västmanlands samverkan för psykisk hälsa Mattias Fredricsson, projektledare Socialstyrelsen, efterfrågade vilken typ av stöd som kommunerna och landstinget behöver från Socialstyrelsen? Diskussion utmynnade i följande punkter. Varför kan man inte ordna en databas med goda exempel från kommuner och landsting. Känner ni som politiker till kunskapsunderlaget? Ja, genom Ann på VKL. Förhoppningsvis på Kunskapsguiden. Ordna utbildningar med mixade grupper och jobba runt SvenOlsson berättar om hur nätverket kom till. Oktober 2013 bildades VSPH. De sorterar under NSPH (Nationell samverkan för psykisk hälsa). NSPH är ett nätverk av patient-, brukar- och anhörigorganisationer inom det psykiatriska området. NSPH ser patienter, brukare och anhöriga som en oumbärlig resurs i vården, stödet och behandlingen. Huvudkravet är att medlemmarna ska ha ett större inflytande över de beslut som fattas inom området. Sven Olsson är mycket tacksam över Solveig Landqvist från psykiatrin som till stor del ligger bakom att det nu fungerar som det gör och att uppbyggnaden av VSPH kom till stånd. Drivande var också ordföranden i Balans, Göran Läck. Föreningen Balans anordnade också en föreläsningsserie med tre föreläsningar som var mycket välbesökta. Nuvarande medlemmar i nätverket är; Balans Västerås, Attention, Frisk och Fri, Villa Omtanken, RSMH, VIP, ÅSS, Ångestsyndromsällskapet Frågor som VSPH arbetar med är bland annat följande: Bemötande och attitydfrågor Behov av stöd utifrån kunskapsstyrning Sven Olsson, VSPH (Västmanlands samverkan för psykisk hälsa) Mattias Fredricsson, projektledare Socialstyrelsen case. Detta är också viktigt då det är meningen att vi ska samverka. Nyhetsbrev från Socialstyrelsen. Fullvärdig patient och anhöriginflytande Medverka till spridning av kunskap i samhället Medverkan i Prio-projektet Vuxenpsykiatrins brukarråd är ett viktigt forum där nätverket medverkar Klarlägga och bekämpa orsaker till psykisk ohälsa Har det hänt något med arbetet runt förebyggande insatser och evidens. Vet ej! Föredragshållarnas presentationer hittar du på vår webbplats, Presidiekonferens maj