E-hälsoutvecklingen i kommunerna

Transkript

1 E-hälsoutvecklingen i kommunerna

2 E-hälsa i kommunerna - utveckling av e-hälsa i kommunerna 2015 Dick Lindberg

3 E-tjänster för brukare och patienter Digitalisering av trygghetslarmen Nationella patientöversikten Säker roll- och behörighetsidentifikation Mobilitet Strukturerad dokumentation

4 Slutsatser Användningen av e-tjänster inom socialtjänsten är fortfarande på en låg nivå. Andelen digitala trygghetslarm ökar men regeringens mål, att alla larm ska vara digitala den 31 december 2016, kommer troligen inte att nås. Användningen av NPÖ för att läsa information är i tilltagande men en mycket liten andel av kommunerna kan producera journalmaterial så att andra vårdgivare kan läsa. En låg andel av socialtjänstens personal har tillgång till säker roll- och behörighetsidentifikation. Andelen berörd personal som kan dokumentera och komma åt information mobilt är fortfarande låg

5 E-tjänster för brukare och patienter

6 Beskrivning av begreppet e-tjänst En e-tjänst förmedlas elektroniskt. Tjänsten är interaktiv vilket innebär att den sker i någon form av dialog mellan den enskilde och socialtjänsten. Den riktas i första hand till socialtjänstens brukare men även till andra invånare, till exempel anhöriga. Tjänsten kan tillhandahållas av såväl kommunala som privata aktörer. Många e-tjänster kräver säker inloggning av användare med e-legitimation. Med e-tjänst menar vi inte informationstexter eller blanketter som publicerats på kommunens webbplats, inte heller tjänster som enbart är avsedda för socialtjänstens personal

7 E-tjänster Inom socialtjänsten är det en mindre andel av kommunerna som uppger att de har någon e-tjänst De vanligaste tjänsterna avser klagomål och synpunkter avgiftsberäkningar inom äldreomsorgen och inom verksamheter för personer med funktionsnedsättningar samt att ansöka om autogiro och elektroniska fakturor Få kommuner har e-tjänster på andra språk än svenska Liten förändring i utvecklingen sedan

8 Andel kommuner som inte har någon e-tjänst riktad till invånare eller brukare, i procent Kommun en har inga e- tjänster Barn och unga Ekonomiskt bistånd Familjerätt Familjerådgivn Vuxna med missbruksprobl. Funkt. nedsättning Äldreomsorg

9 Trygghetslarm

10 Trygghetslarm (januari 2015) trygghetslarm i hela landet digitala (27 procent av samtliga larm) var det digitala trygghetslarm (14 procent). Ökning av digitala larm med 80 procent

11 Utvecklingen i kommunerna Enbart analoga Både analoga och digitala larm Enbart digitala

12

13 Andel kommuner som testar att de digitala trygghetslarmen fungerar 2014 (n=127) 2015 (n=161) Dagligen (en eller flera gånger per dag) Varje vecka 3 5 En gång i månaden gånger per år 1 1 En gång per år 0 0 Inga tester

14 Kommunernas planering för digitala trygghetslarm Kommunen Andel kommuner i procent (n=195) (n=234) har bara digitala larm 9 20 har beslutat att digitalisera larmen utreder frågan men har inte fattat beslut om införande har inga planer för närvarande 2 1 Inget svar

15 Nationell patientöversikt

16 Andel kommuner vars vårdenheter är anslutna till NPÖ för att läsa Andel vårdenheter Andelen kommuner med vårdenheter i egen regi i % (n=204) Andelen kommuner med vårdenheter i privat regi i % (n=53) Ingen vårdenhet ansluten Färre än hälften är anslutna 2 8 Ca hälften är anslutna 2 0 Mer än hälften är anslutna 4 2 Alla vårdenheter är anslutna Totalt

17 Andel kommuner vars vårdenheter är anslutna till NPÖ för att dela information Andel vårdenheter Andel kommuner med vårdenheter i egen regi i % (n=204) Andel kommuner med vårdenheter i privat regi i % (n=55) Ingen vårdenhet ansluten Färre än hälften är anslutna 0 2 Ca hälften är anslutna 0 0 Mer än hälften är anslutna 1 0 Alla vårdenheter är anslutna

18 Andel kommuner där den legitimerade hälsooch sjukvårdspersonalen har tillgång till NPÖ med egen inloggning Andel av personalen Kommunala vårdenheter (n=203) Privata vårdenheter (n=76) Ingen Färre än hälften 2 5 Ca hälften 0 0 Mer än hälften 6 1 Alla Vet ej

19 Säker roll- och behörighetsidentifikation

20 Andel kommuner där digitala system som behandlar personuppgifter kräver säker inloggning Andel i % * Ja, alla 19 (19) Delvis 69 (47) Nej 11 (34) Kommunen har inte ett digitalt verksamhetssystem 1 Totalt 100 *siffror inom parentes avser resultat från 2014 års undersökning

21 Andel kommuner där all personal har tillgång till säker roll- och behörighetsidentifikation Kommunala (%) Privata (%) Hälso och sjukvårdspersonal Socialtjänstens handläggare i myndighetsutövning 41 - Socialtjänstens utförare

22 Mobil dokumentation och tillgång till information

23 Andel kommuner där all hälso- och sjukvårdspersonal kan Kommunala Privata läsa mobilt i egna system 5 5 dokumentera mobilt i egna system 5 3 läsa mobilt i nationella system 5 3 tillföra information mobilt i nationella system

24 Andel kommuner där all berörd mobil socialtjänstpersonal kan kommunala Privata läsa mobilt 6 6 dokumentera mobilt

25 Strukturerad dokumentation

26 Andel kommuner vars personal inom myndighetsutövningen använder strukturerad dokumentation Andelen kommuner som svarat ja i % * Barn och unga 95 (88) Vuxna med missbruksproblem 72 (62) Ekonomiskt bistånd 28 (26) Äldreomsorg 27 (19) Familjerätt 25 (27) Personer med psykisk eller fysisk funktionsnedsättning * siffor inom parentes avser (17)

27 Andel kommuner vars personal i utförarledet använder strukturerad dokumentation Andel kommuner, kommunala verksamheter Andel kommuner, privata verksamheter Barn och unga 74 (76) 34 Vuxna med missbruksproblem 53 (45) 20 Familjerätt 21 (19) 16 Äldreomsorg, hemtjänst i ordinärt boende 16 (10) 11 Äldreomsorg, SÄBO och dagverksamhet 15 (10) 13 Personer med psykisk eller fysisk funktionsnedsättning 14 (13) 9 Arbetsmarknadsinsatser

28 Andel kommuner vars personal i den kommunala hälso- och sjukvården använder strukturerad dokumentation Hemsjukvård i ordinärt boende Hälso- och sjukvård i särskilt boende Andel kommuner, kommunala verksamheter Andel kommuner, privata verksamheter 38 (19) (20)

29 Slutsatser Användningen av e-tjänster inom socialtjänsten är fortfarande på en låg nivå. Andelen digitala trygghetslarm ökar men regeringens mål, att alla larm ska vara digitala den 31 december 2016, kommer troligen inte att nås. Användningen av NPÖ för att läsa information är i tilltagande men en mycket liten andel av kommunerna kan producera journalmaterial så att andra vårdgivare kan läsa. En låg andel av socialtjänstens personal har tillgång till säker roll- och behörighetsidentifikation. Andelen berörd personal som kan dokumentera och komma åt information mobilt är fortfarande låg

30 Ytterligare stöd från staten behövs utbyggnaden av infrastruktur för kommunikation, bredband via fiber och mobila nät stöd för upphandlingar av tekniska system nationella utvärderingar av effekterna av införande av digitala välfärdstjänster och e- hälsa

31 Tack! Mer information finns på: