Digitalisering e-hälsa och välfärdsteknik

Transkript

1 Digitalisering e-hälsa och välfärdsteknik Socialchefsnätverket den 6 oktober Freddy Ehrenholm och Johan Kjernald

2 e-samhälle I ndust r i M oder na Globaliser ing I nfor mat ions Post moder na från industri- till e-samhälle

3 Begreppen Digitalisering e-hälsa förändring kopplad till tillämpning av digital teknik i alla aspekter av det mänskliga samhället Välfärdsteknik Hälsa är fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. E-hälsa är att använda digitala verktyg och utbyta information digitalt för att uppnå och bibehålla hälsa. Digital teknik som syftar till att bibehålla eller öka trygghet, aktivitet, delaktighet eller självständighet fo r en per- son som har eller löper förhöjd risk att fa en funktionsnedsättning.

4 Utmaningar och möjligheter En av de största utmaningarna är att befolkningen i vårt land blir allt äldre. Det betyder att välfärden ska klara samma höga servicenivå men med mindre resurser.... Det är en omöjlig ekvation och välfärden måste istället bli mer innovativ och snabbare på att dra nytta av ny teknik och nya kompetenser i sin verksamhetsutveckling. Källa: befolkningsprognoser.se

5 Det kommer att behövas ungefär nya medarbetare i vården och omsorgen fram till 2023 om inga förändringar görs i arbetssätt och bemanning.

6 Utmaningar och möjligheter Fokus på livshändelser och individen! - Blir sjuk - Anhörig avlider - Blir förälder - Blir arbetslös - Restaurang startas - Flyttar utomlands Påverkar organisationen att kommunikationen nu sker på andra sätt - Finansieringsmodeller - Organisering - Ansvarsfördelning Privatpersonens administrativa börda ökar ofta när behovet av stöd är som störst.

7

8

9

10 Nuläge Användningen av e-tjänster inom socialtjänsten är fortfarande låg. Andelen digitala trygghetslarm ökar men kommunerna nådde inte målet om att alla larm skulle vara digitala den 31 december Användningen av NPÖ för att läsa information ökar men det är bara en mindre del av kommunerna som kan producera journalmaterial så att andra vårdgivare kan läsa det. En liten andel av socialtjänstens personal har tillgång till säker roll- och behörighetsidentifikation. Andelen personal som kan läsa och dokumentera information mobilt är fortfarande liten. Få privata utförare av kommunal hälso- och sjukvård använder NPÖ för att ta del av information och det finns inga privata utförare som producerar uppgifter i systemet.

11 E-tjänster

12 Pågår på GR? Utbildning Planering?? Välfärd

13 Nätverket för e-hälsa uttrycker behov av stöd Gemensam metod för nyttovärdering Visa oss kartan! Samverka med andra sektorer och nätverk Samordna styrning via GR (många nätverk) Hjälp oss se helhetsperspektivet Visa goda exempel

14 Årshjul i e-hälsanätverket Lunch-Lunch Besluta om genomförande av aktiviteter Arbetsgrupper bildas Fortsatt planering för nästa års aktiviteter Förslag till aktiviteter socialchefsnätverk samt regional HP Årlig utvärdering Q4 Q1 Q3 Q2 Planeringsdag LIKA genomförs Påbörja förslag för nästa års aktiviteter Ev. korrigera pågående aktiviteter

15

16 Pågående projekt FVM Social jour Förstudie Gemensam drift Välfärdsteknik

17 Förstudie Gemensam drift välfärdsteknik Behov av stöd i korthet: Upphandling och juridik Information och inspiration till beslutsfattare Förändrade arbetssätt Standardiserade lösningar Metodstöd och förändringsprocesser Katalog av va lfa rdsteknik och tjänster Utbildning och omvärldsbevakning Samverkan och erfarenhetsutbyte Övriga kommentarer: Svårt för enskilda kommuner att hallå sig med nödvändig kompetens. Lokal upphandling är en lång och krävande process När all teknik inom och vård och omsorg kan prata med varandra läggs grunden för nya arbetssätt och möjligheter till va rdsamverkan. Kommunerna behöver fokusera på nya arbetssätt och individens behov, istället för tekniska lösningar. Beakta om fokus pa drift av va lfa rdsteknik är kommunernas verkliga behov och gynnar utvecklingen.

18 DELAKTIGHET SERVICE TRYGGHET

19 ORGANISATION UPPHANDLING DRIFT FÖRVALTNING INNOVATION