Policy för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i Landstinget Sörmland

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Policy för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i Landstinget Sörmland"

Transkript

1 Policy för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i Landstinget Sörmland 2006

2 Innehåll Inledning 1 Syfte 1 Landstinget Sörmlands definitioner 2 Mål 3 Uppföljning 4 Fördjupning 5 Hälsan globalt och lokalt 6 Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser 7 Förutsättningar för hälsa - hälsans bestämningsfaktorer 8 Det nationella folkhälsomålet 8 Insatser riktade till befolkning 9 Insatser riktade till individ 10 Insatser riktade till personal 11 Från ord till handling Samverkan 12 Litteraturtips 13 Policy för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i Landstinget Sörmland inklusive fördjupning har arbetats fram under perioden av en koncernövergripande arbetsgrupp. Arbetsgruppen har bestått av: Kjell-Ola Engman, Ekonomienheten Tuula Norrgård, Folktandvården Stina Palmberg-Eriksson, Kultur- och Utbildningsförvaltningen Monica Pärus, Folkhälsoenheten Ann-Marie Sarland, Handikapp och Habilitering Birgitta Steneberg, Utvecklingsenheten Hälso- och sjukvård Lotta Wernbro, Samhällsmedicinska enheten Adjungerad till gruppen: Maija Johansson - Personalenheten

3 Ur Landstinget Sörmlands vision;...bästa möjliga hälsa för alla Vi ansvarar för att sörmlänningarna har tillgång till god hälso- och sjukvård. Vi arbetar för att främja sörmlänningarnas hälsa, förebygga ohälsa och minska hälsoklyftorna. Inledning En god och jämlik hälsa för alla sörmlänningar är ett övergripande mål för Landstinget Sörmland. Detta innebär att långsiktigt investera i våra viktigaste resurser människor och miljö. En hälsosam miljö, en meningsfull tillvaro med aktivt deltagande i samhället och ekonomisk trygghet är basala delar för en god hälsa hos befolkningen. Landstinget Sörmlands deltagande i samhällsutvecklingen är en förutsättning för att främja sörmlänningarnas hälsa och påverka grundläggande orsaker till sjukdom. Genom sin kunskap om sjukdomars uppkomst och de faktorer som påverkar människors hälsa har Landstinget en central roll i det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet. Som arbetsgivare har Landstinget Sörmland också ansvar för att främja en positiv hälsoutveckling hos den egna personalen. Syfte Syftet med policyn är att fastställa övergripande mål för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i Landstinget Sörmland. Policyn ska möjliggöra för varje verksamhet att utveckla det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet och därigenom bidra till att nå de uppställda målen. Policyn gäller: alla landstingets verksamheter all personal Policyn skall: vara vägledande för att utforma handlingsplaner/strategier inom landstingets alla verksamheter följas upp årligen i verksamhetsberättelser/verksamhetsuppföljningar 1

4 Landstinget Sörmlands definitioner I enlighet med den förstudie som antogs av Landstingsstyrelsen i november 2005 gäller följande definitioner. Hälsofrämjande arbete Innebär: insatser inom alla områden i samhället där avsaknaden av insatser skulle kunna leda till ohälsa. Fokus ligger inte på riskfaktorer för sjukdom, utan på friskfaktorer och skyddsfaktorer för hälsa den process som ger människor möjlighet att öka kontrollen över sin hälsa och förbättra den Sjukdomsförebyggande arbete Innebär: insatser i syfte att undanröja risker för problem och orsaker till sjukdomar riktade insatser mot individer eller grupper av personer med ökad risk att drabbas av vissa bestämda sjukdomar och syftar till att förebygga dessa sjukdomar Hälsofrämjande landsting Innebär: en helhetssyn på människors hälsa, som även innefattar hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande åtgärder. Landstinget ska stödja en jämlik och jämställd hälsoutveckling hos befolkningen insatser för att stärka hälsoperspektivet i landstingets verksamheter med ökat fokus på hälsa och livskvalitet. Verksamheterna ska stödja en positiv hälsoutveckling hos individer och grupper. Landstinget har även ansvar för att främja en positiv hälsoutveckling hos den egna personalen Definitionerna ger en gemensam referensram för samtliga verksamheter i Landstinget Sörmland. 2

5 Mål Insatser riktade till befolkning Landstinget Sörmland ska arbeta för att uppnå jämlikhet i hälsa för länets invånare. Alla människor ska ha möjlighet att uppnå bästa möjliga hälsa utifrån sina förutsättningar. Landstinget har ett ansvar för att följa och förbättra befolkningens hälsa. Insatser för att förbättra folkhälsan kan ske genom att öka befolkningens kunskapsnivå och medvetenhet om sambanden mellan livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Landstinget ska även erbjuda kulturupplevelser och underlätta för ett aktivt deltagande i samhällslivet, som är viktiga komponenter i ett rikt och friskt liv. Insatser riktade till individ Landstinget Sörmland ska medverka till att stärka individens egenupplevda hälsa och hälsorelaterade livskvalitet. Ett hälsofrämjande perspektiv innebär att ha en helhetssyn på hälsa och att utveckla ett förhållningssätt som stärker individens egna resurser. I mötet med den enskilde kan landstingets verksamheter framgångsrikt bedriva hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete. Där finns goda möjligheter att motivera individen att göra ansvarstagande val för sin hälsa. Insatser riktade till personal Landstinget Sörmland ska ha en arbetsmiljö som främjar personalens hälsa och förebygger ohälsa. God arbetsmiljö är ett medel för att skapa förutsättningar för en god hälsa. En hälsofrämjande arbetsplats innebär att landstinget som arbetsgivare har ansvar för att främja en positiv hälsoutveckling hos sin personal. Det innebär också att arbetstagaren tar eget ansvar för sin hälsa och aktivt medverka till att skapa en god arbetsmiljö. Satsningar för att främja medarbetarnas hälsa och arbetsmiljö är en förutsättning för att det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet ska få genomslag. 3

6 Uppföljning Uppföljning i ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande landsting innebär att: i lägre grad mäta hur mycket vård som producerats i högre grad identifiera och mäta hälsovinster för insatser riktade till befolkning, individ och personal Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete är av långsiktig karaktär och det kan ta flera år innan insatserna får mätbar effekt. Detta förutsätter ett engagemang över tid samt att resultat av främjande och förebyggande insatser efterfrågas såväl på kort som på lång sikt. För att Landstinget Sörmland ska nå målen gällande befolkning, individ och personal ska metoder valda utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet användas. Om metoder och insatser väljs på detta sätt ökar sannolikheten att bli ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande landsting. Det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet förutsätter samarbete mellan organisationens verksamheter samt med andra aktörer i lokalsamhället. 4

7 Fördjupning till det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i Landstinget Sörmland 5

8 Denna fördjupning ger ytterligare kunskap om hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete. Fördjupningsdelen kan vara ett stöd vid utarbetandet av verksamheternas strategier/handlingsplaner. Hälsan globalt och lokalt Internationellt sett har den svenska befolkningen en mycket god hälsa, vi blir friskare och äldre. Trots att det svenska samhället i grunden har goda livsvillkor finns det skillnader i dödlighet och sjuklighet mellan olika socioekonomiska grupper. Arbetare har sämre hälsa än tjänstemän och det gäller både det allmänna hälsotillståndet och förekomst av sjukdomar, besvär och funktionsnedsättning. Det finns också tydliga skillnader i hälsa mellan utrikes födda och inrikes födda likaväl som mellan kvinnor och män. Kvinnor är i betydligt högre grad än män utsatta för ohälsa i arbetslivet och är i högre grad sjukskrivna än män. Sörmland uppvisar även skillnader i hälsa mellan kommuner som har olika socioekonomiska strukturer. Generellt kan sägas att förutsättningarna för en god hälsa är bättre i så kallade tjänstemannastäder som Trosa och Nyköping medan det är sämre förutsättningar i så kallade industristäder som Oxelösund och Vingåker. 6

9 Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser Hälsan ska ses som en resurs i vardagslivet. En god hälsa leder både till ökad motståndskraft mot insjuknande och till ett snabbare återhämtande från sjukdom. I behandling, likaväl som i det förebyggande arbetet är diagnosen central och ger underlag till behandlingsinsatser och eventuell rehabilitering. Kunskap om varför en specifik sjukdom uppstår är av största betydelse för ett framgångsrikt förebyggande arbete. Att känna till hälsans bestämningsfaktorer är nödvändigt för att kunna arbeta hälsofrämjande. Det bidrar till att förstå vilka faktorer som främjar och upprätthåller hälsan - salutogenesen. Modellen nedan visar en tvådimensionell hälsodefinition med två dimensioner som hänger nära samman. Sjukdom påverkar ofta den hälsorelaterade livskvaliteten, kronisk värk kan till exempel begränsa möjligheterna för en person att göra vissa saker. Omvänt finns sambandet att för den som inte upplever sig må bra ökar risken för sjukdom. Hälsoperspektiv Må bra Mår ej bra Sjukdomsperspektiv Frisk Blir lättare sjuk? Sjuk Blir lättare frisk? Källa: Hälsans idé 2 ed. 1984, Katie Eriksson Medan det sjukdomsförebyggande arbetet kan sägas ha sin kunskapsgrund i biomedicinen är hälsofrämjande ett mer utpräglat multidisciplinärt kunskapsområde som också omfattar beteendeforskning, samhällsvetenskap och humaniora. Ett hälsofrämjande landsting innebär en breddning av fokus och en förskjutning i synen på vilka kunskaper som är viktiga. Kunskap om hur hälsa och sjukdom interagerar är en förutsättning för att kunna se helheten och förstå sambanden mellan kropp och själ. Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete kan delas in i två huvudgrupper: strategiska insatser för att skapa förutsättningar som främjar individernas/befolkningens hälsa operativa insatser riktade till individer eller grupper för att förmedla kunskaper och öka medvetenheten om samband mellan livsvillkor, levnadsvanor och hälsa 7

10 Förutsättningar för hälsa - hälsans bestämningsfaktorer Hälsa formas i ett komplicerat samspel mellan individ och samhälle. Hälsans bestämningsfaktorer, såsom våra livsvillkor och levnadsvanor, påverkar vår hälsa. Vissa är opåverkbara, som kön och vårt biologiska arv medan andra är påverkbara genom samhälleliga insatser eller genom individen själv. Bestämningsfaktorer för hälsan Miljö Samhällsekonomiska strategier Tobak Alkohol Narkotika Boende Trafik Arbets -miljö Socialt stöd Matvanor Sociala nätverk Ålder, kön och arv Fritid och kultur Motion Socialförsäkr. Sex och Hälsooch samlevnad sjukvård Barns vuxenkontakt Utbildning m. m m. m Sömn vanor Bilden inspirerad av Lennart Rydéns förlaga. Det nationella folkhälsomålet Sveriges riksdag antog år 2003 nationella mål för folkhälsan som bygger på hälsans bestämningsfaktorer och en insikt om att hälsan direkt eller indirekt påverkas av politiska beslut. Det övergripande målet för det nationella folkhälsoarbetet är att: Skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det övergripande målet knyter an till elva målområden: 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomisk och social trygghet 3. Trygga och goda uppväxtvillkor 4. Ökad hälsa i arbetslivet 5. Sunda och säkra miljöer och produkter 6. En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Gott skydd mot smittspridning 8. Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa 9. Ökad fysisk aktivitet 10. Goda matvanor och säkra livsmedel 11. Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkaningar av överdrivet spelande Mål för folkhälsa Regeringens proposition 2002/03:35 8

11 Insatser riktade till befolkning Folkhälsa är det samlade begreppet för hela befolkningens hälsotillstånd, hälsan bör vara så bra och så jämlikt fördelad som möjligt. Folkhälsoarbete innebär ett brett spektrum av insatser för att påverka människors livsvillkor och levnadsvanor. Vissa grundläggande förutsättningar måste finnas för att befolkningen ska ha en god hälsa. Sysselsättning, ekonomisk trygghet och sociala nätverk är några förutsättningar som är grundläggande för detta. En god hälsa ökar möjligheterna för ett aktivt deltagande i samhällslivet. Kulturupplevelser är en viktig komponent i ett rikt och friskt liv. Landstinget har ett ansvar för att kontinuerligt kartlägga och följa befolkningens hälsa. Detta ger en inblick i människors livsvillkor och kunskap om sambanden mellan livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Landstinget är därmed en viktig aktör när det gäller att identifiera och motverka ojämlikhet i hälsa. Sådan kunskap är också viktig att sprida och kommunicera samt utgör ett viktigt verktyg när det gäller att stärka och stödja det lokala folkhälsoarbetet. Insatser för att förbättra folkhälsan kan även ske genom information som ökar befolkningens kunskapsnivå och medvetenhet. Landstinget har en viktig roll i att sprida samt utveckla metoder för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet. 9

12 Insatser riktade till individ Ett hälsofrämjande perspektiv innebär att ha en helhetssyn på hälsa och att utveckla ett förhållningssätt som stärker individens egna resurser. Det innebär också att i mindre utsträckning söka medicinska förklaringar och lösningar på allmänmänskliga problem. Hälsofrämjande insatser bygger till stor del på ett aktivt deltagande av individen. I mötet med den enskilde har landstingets verksamheter stor möjlighet att framgångsrikt bedriva hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete. Människor i kontakt med landstingets verksamheter är ofta väl motiverade att ta till sig hälsobudskap. Hälsoupplysning och hälsosamtal som kan främja goda levnadsvanor och förebygga sjukdom är exempel på insatser som kan stärka individens hälsa. I mötet mellan individ och profession finns goda möjligheter att påverka och motivera individen att göra ansvarstagande val för sin hälsa. Metoder som hjälper individen att hitta en hälsofrämjande livsstil skall ges stort utrymme. Särskilt viktigt är det att uppmärksamma individer som lever med många riskfaktorer. Inom hälso- och sjukvården innebär ett hälsofrämjande perspektiv också ett förhållningssätt som ser patienten som medproducent av sin egen hälsa. Det är därför viktigt att se vad som krävs för att patienten skall kunna medverka i sin vård, att stärka vårdtagarens tilltro till sina egna resurser. Ett hälsofrämjande förhållningssätt är viktigt i alla skeden av vården, från förebyggande till palliativ vård. Omvårdnad är en form av hälsofrämjande arbete. Genom att utveckla patienternas och de anhörigas delaktighet i behandlig av sjukdom och insatser kan individen få stöd till att hantera sin situation. Ett inslag i detta arbete kan vara kultur i vården som kan bidra till ökad livskvalitet och att stärka den egenupplevda hälsan. 10

13 Insatser riktade till personal Centralt i arbetet med att främja personalens hälsa och förebygga ohälsa är att arbetsplatsen till sin karaktär är hälsofrämjande. En hälsofrämjande arbetsplats innebär att landstinget som arbetsgivare har ansvar för att främja en positiv hälsoutveckling hos sin personal. God arbetsmiljö är ett medel för att skapa förutsättningar för en god hälsa. Varje chef/ledare har ansvar för hälsofrämjande insatser riktade till personalen. Det innebär också att ge förutsättningar för sin personal att kunna påverka och ha inflytande över arbetsförhållande och sin arbetsmiljö. Arbetsplatsträffar och medarbetarsamtal är några av de medel/verktyg som är viktiga för chefer/ledare på den hälsofrämjande arbetsplatsen. En hälsofrämjande arbetsplats innebär också att arbetstagaren tar eget ansvar för sin hälsa och aktivt medverkar till att skapa en god arbetsmiljö. Det är också viktigt att alla medarbetare känner sig delaktiga i arbetsplanering och har kontroll över sin egen arbetssituation. Arbetsuppgifterna ska upplevas som meningsfulla, hanterbara och begripliga för varje medarbetare. Personalen är landstingets viktigaste resurs. Satsningar för att främja medarbetarnas hälsa och arbetsmiljö är en förutsättning för att det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet ska få genomslag i landstinget. Det är därutöver angeläget med kompetenshöjande insatser för all berörd personal som ett led i processen att nå en ökad enskild medvetenhet och förståelse för de aktuella perspektiven hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande i den dagliga verksamheten. 11

14 Från ord till handling... Politiker, tjänstemannaledning, förvaltnings-/divisionschefer, verksamhetschefer och all personal har ansvar för att medverka i arbetet med att uppnå målen för insatser till befolkning, individ och personal. Politikerna ansvarar för att: styra resurser till det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet föra en tydlig hälsoinriktad politik efterfråga resultat av det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet Tjänstemannaledning och förvaltningschefer/divisionschefer ansvarar för att: ge legitimitet till och stötta sin personal att utföra hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser efterfråga och följa upp resultat på divisions- och förvaltningsnivå synliggöra de hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatserna främja en positiv hälsoutveckling hos sin personal Verksamhetsansvariga chefer ansvarar för att: bryta ner de övergripande målen till den egna verksamheten identifiera och motivera lämpliga insatser och arbetssätt följa upp och redovisa hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser gjorda under året främja en positiv hälsoutveckling hos sin personal Personalen ansvarar för att: medverka i arbetet med att identifiera och utveckla hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser som medarbetare ta eget ansvar för sin hälsa och aktivt medverka till att skapa en god arbetsmiljö För att uppnå målen för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet krävs också samverkan och uppföljning. Samverkan Det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet förutsätter samarbete mellan organisationens verksamheter och med andra aktörer i lokalsamhället. Det är viktigt att landstinget i sin kontakt med andra aktörer är tydlig med de definitioner som gäller för landstinget. landstingsledning och divisionschefer/förvaltningschefer ska stödja samverkan mellan verksamheter och yrkesgrupper fördjupa samverkan med kommunerna i länet utifrån Länsstrategin för folkhälsoarbetet i Sörmland fortsatt samverkan med lokala aktörer som försäkringskassa, polis brottsförebyggande råd, organisationer och idrottsföreningar med flera 12

15 Litteraturtips Att hitta skatten i sitt eget hus erfarenheter från samtal med landstingsledningar om en hälsofrämjande hälso och sjukvård. Sveriges Kommuner och Landsting, En hälsoinriktad hälso- och sjukvård. Underlagsrapport 15, Nationella Folkhälsokommittén. En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård i Landstinget Halland. Landstinget Halland. Ett mer hälsofrämjande landsting. Förstudie Definitioner och ansvarsfördelning, Landstinget Sörmland. November Folkhälsopolicy för Stockholms läns landsting. Centrum för folkhälsa. Folkhälsopolitisk rapport Statens folkhälsoinstitut. Hälsa i bokslut indikatorer för en hälsoorientering i styrning, ledning och uppföljning av hälso- och sjukvården. Sveriges Kommuner och Landsting, Kultur för hälsa. En exempelsamling från forskning och praktik. Utgiven av Folkhälsoinstitutet 2005 Kultur i vården i Sverige Korta nulägesrapporter från 17 landsting. Birgitta Rapp. Länsstrategi för folkhälsoarbetet i Sörmland, Landstinget Sörmland och Kommunförbundet Sörmland, Mål för folkhälsa Regeringens proposition 2002/03:35. Prioritering av hälsofrämjande och förebyggande insatser i hälso- och sjukvården. Sven Larsson, Prioriteringscentrum, Landstinget Östergötland. WHO. World Health Statistics Genéve: World Heath Organization;

16 Policyn finns att ladda ned på 14

Policy för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i Landstinget Sörmland

Policy för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i Landstinget Sörmland Policy för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i Landstinget Sörmland 2006 Innehåll Inledning 1 Syfte 1 Landstinget Sörmlands definitioner 2 Mål 3 Uppföljning 4 Fördjupning 5 Hälsan globalt

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård Gudrun Tevell verksamhetschef Folkhälsoenheten HÄLSA Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte bara

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program 1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull

Läs mer

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN 1 Innehållsförteckning 1. Allmänt om dessa riktlinjer... 3 2. Allmänt om folkhälsoarbete... 4 2.1 Hälsans bestämningsfaktorer... 4 2.2 Skillnaden mellan folkhälsa

Läs mer

Ett mer hälsofrämjande landsting. Förstudie Definitioner och ansvarsfördelning

Ett mer hälsofrämjande landsting. Förstudie Definitioner och ansvarsfördelning Ett mer hälsofrämjande landsting Förstudie Definitioner och ansvarsfördelning November 2005 Folkhälsoenheten är samordningsansvarig för denna förstudie. Arbetet har pågått under hösten 2005. Arbetsgruppen

Läs mer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun

Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun 1 (7) Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun Dokumenttyp: Policy Beslutad av: Kommunfullmäktige (2015-09-15 ) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2015-09-15 Dokumentansvarig: Folkhälsosamordnare,

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Dokumenttyp Plan Fastställd 2014-11-24 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2015 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare Dnr 2014.000145

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN Vår vision är ett Sorsele som genomsyras av engagemang, omtanke och generositet. Att leva i Sorsele är att leva friskt och starkt, med kraft och glädje. Att bejaka sig själv och bekräfta sin omgivning.

Läs mer

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan 2014-2019 Varför har vi en folkhälsoplan? Att människor mår bra är centralt för att samhället ska fungera både socialt och ekonomiskt. Därför är folkhälsoarbete

Läs mer

Folkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning

Folkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning Folkhälsoplan Sjöbo kommun Inledning Världshälsoorganisationen, WHO definierade 1946 begreppet hälsa som ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och ej endast frånvaro

Läs mer

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 SOTENÄS KOMMUN Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 1. Inledning Folkhälsoarbete är ett långsiktigt arbete för att stärka och utveckla livsvillkor

Läs mer

Folkhälsoplan Essunga kommun

Folkhälsoplan Essunga kommun Folkhälsoplan Essunga kommun 2016 2017 Dokumenttyp Plan Fastställd 2015-05-11, 31 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2016 2017 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare

Läs mer

I den bästa av världar, Hur kan vi skapa ledningssystem som stimulerar till helhetsyn, långsiktighet och hälsa.

I den bästa av världar, Hur kan vi skapa ledningssystem som stimulerar till helhetsyn, långsiktighet och hälsa. I den bästa av världar, Hur kan vi skapa ledningssystem som stimulerar till helhetsyn, långsiktighet och hälsa. Margareta Kristenson,. Nationell koordinator för det svenska nätverket Hälsofrämjande sjukhus

Läs mer

Folkhälsoplan

Folkhälsoplan Folkhälsoplan 2007 2010 Bakgrund Folkhälsa Folkhälsa Begreppet folkhälsa används för att beskriva hela befolkningens eller olika befolkningsgruppers hälsotillstånd till skillnad från enskilda individers

Läs mer

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Tillsammans för en god och jämlik hälsa Tillsammans för en god och jämlik hälsa Margareta Kristenson, Professor/överläkare i socialmedicin Linköpings universitet/region Östergötland Senior advisor för det svenska HFS nätverket Kommissionär i

Läs mer

LS-LED05-123

LS-LED05-123 PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2005-12-12 LS-LED05-123 111 Definition av begrepp och ansvarsfördelning av hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande landsting Bakgrund Under perioden augusti 2005 till och med november

Läs mer

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun 1/5 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-06-16 73 Gäller fr o m: 2015-01-01 Myndighet: Diarienummer: Nämnden för hållbart samhälle KS/2013:43-0092 Ersätter: Folkhälsoplan beslutad av kommunfullmäktige 2010-02-22

Läs mer

Folkhälsopolicy med riktlinjer för Diarienummer Uppföljning och tidplan Kommunchef

Folkhälsopolicy med riktlinjer för Diarienummer Uppföljning och tidplan Kommunchef Folkhälsopolicy med riktlinjer för 2015-2019 Dokumenttyp Policy, riktlinjer För revidering ansvarar Kommunchef Dokumentet gäller till och med 2019 Diarienummer 2014-383-773 Uppföljning och tidplan Kommunchef

Läs mer

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Tillsammans för en god och jämlik hälsa Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Tillsammans för en god och jämlik hälsa Hälsa brukar för den enskilda människan vara en av de mest värdefulla sakerna i livet. Det finns ett nära samband

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

Del 1. Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa

Del 1. Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa Del 1 Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa Grundlagen har hälsoaspekter * Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans

Läs mer

Folkhälsostrategi Foto: Elvira Gligoric

Folkhälsostrategi Foto: Elvira Gligoric Folkhälsostrategi 2016-2019 Foto: Elvira Gligoric Inledning Vad är folkhälsa? Folkhälsa beskriver hur hälsan ser ut i en befolkning. Den visar hur stor del av befolkningen som drabbas av olika sjukdomar

Läs mer

Strategiskt folkhälsoprogram

Strategiskt folkhälsoprogram Kommunledning Folkhälsoplanerare, Therese Falk Fastställd: 2014-11-03 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 2/10 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning...

Läs mer

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i

Läs mer

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen 3 mars 2010 i Ånge. ARRANGÖRER: Länsstyrelserna i Jämtlands och Västernorrlands län i samarbete med Statens folkhälsoinstitut. Välkomna! 2010-04-13 Sid 1

Läs mer

Hälsoplan för Årjängs kommun

Hälsoplan för Årjängs kommun Kommunfullmäktige Birgitta Evensson, 0573-141 32 birgitta.evensson@arjang.se PLAN Antagen av KF 2018-06-18 211.10 Paragraf 94 1(8) Hälsoplan för Årjängs kommun 2(8) Inledning Befolkningens hälsa är en

Läs mer

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX Folkhälsoplan 2015 Folkhälsorådet Vara Fastställd av Folkhälsorådet 2014-10-09 Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda

Läs mer

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN Sida 1 av 6 LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN 2011 2015 Förslag till Folkhälsopolicy av Beredningen för Folkhälsa, livsmiljö och kultur, Jämtlands läns landsting Antagen av Regionförbundets styrelse

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM. Arbetsmaterial

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM. Arbetsmaterial Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 l a i r e t a m s t e Arb 2 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program Förslag till ett reviderat Folkhälsopolitiskt program 2015 - Hälsa är en mänsklig rättighet Visionen År 2020 har Skellefteå kommuns invånare världens bästa hälsa 80.000 invånare år 2030 Framgångsfaktorer

Läs mer

2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com

2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com 2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com 2 Långsiktigt folkhälsoarbete för god och jämlik hälsa i Årjängs kommun Innehållsförteckning Inledning 4 Bakgrund 5 Folkhälsorådet

Läs mer

1 (10) Folkhälsoplan

1 (10) Folkhälsoplan 1 (10) Folkhälsoplan 2017-2019 2 (10) Folkhälsa i Sverige Det övergripande målet för svensk folkhälsopolitik är: att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen.

Läs mer

HÄLSA - FOLKHÄLSA. HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA -

HÄLSA - FOLKHÄLSA. HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA - VERKSAMHETSPL AN 2015 1 HÄLSA - FOLKHÄLSA HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA - hälsotillståndet i befolkningen som helhet eller i grupper i befolkningen God folkhälsa, ett mål för samhället

Läs mer

Strategi fö r fölkha lsöarbetet i Nörrta lje kömmun

Strategi fö r fölkha lsöarbetet i Nörrta lje kömmun 171102 Strategi fö r fölkha lsöarbetet i Nörrta lje kömmun 1. Bakgrund Folkhälsan i Sverige utvecklas överlag positivt. Medellivslängden fortsätter att öka och skillnaden mellan könen minskar. Hälsan och

Läs mer

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Sofie Lagercrantz 2013-11-06 KS 2013/0267 50163 Kommunfullmäktige Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Förslag till beslut Kommunfullmäktige

Läs mer

Nationella ANDT-strategin

Nationella ANDT-strategin Nationella ANDT-strategin En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken 2016 2020 Lena Bolin; Länssamordnare ANDT lena.bolin@lansstyrelsen.se ANDT-strategin 2016-2020 Syftet

Läs mer

Policy för Folkhälsoarbete. i Lunds kommun

Policy för Folkhälsoarbete. i Lunds kommun Policy för Folkhälsoarbete i Lunds kommun Reviderad med anledning av den av riksdagen tagna propositionen 2007/08:110 En förnyad folkhälsopolitik samt på grund av kommunala beslut. Antagen av kommunstyrelsens

Läs mer

Regional konferens för lanseringen av regeringens samlade ANDT-strategi 14 juni Monica Pärus Folkhälsocentrum Landstinget Sörmland

Regional konferens för lanseringen av regeringens samlade ANDT-strategi 14 juni Monica Pärus Folkhälsocentrum Landstinget Sörmland Regional konferens för lanseringen av regeringens samlade ANDT-strategi 14 juni 2011 Monica Pärus Folkhälsocentrum Landstinget Sörmland Upplägg Liv & Hälsa ung - vad och varför Hur mår unga i Sörmland

Läs mer

Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa?

Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa? Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa? Suzanne Nilsson, utredare, enheten för uppväxtvillkor och hälsosamt åldrande Statens folkhälsoinstitut Vår uppgift att främja hälsa samt

Läs mer

Hur kan vi arbeta för att minska sociala skillnader i hälsa särskilt utifrån familjen och barnens perspektiv

Hur kan vi arbeta för att minska sociala skillnader i hälsa särskilt utifrån familjen och barnens perspektiv Hur kan vi arbeta för att minska sociala skillnader i hälsa särskilt utifrån familjen och barnens perspektiv Margareta Kristenson Professor/överläkare i socialmedicin Linköpings Universitet/Region Östergötland

Läs mer

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Hälsofrämjande hälso- och sjukvård POSITIONSPAPPER Hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Positionspapper 1 Hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Positionspapper 2 Förord Sveriges Kommuner och Landsting vill

Läs mer

POLICY. Folkhälsa GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING

POLICY. Folkhälsa GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING POLICY Folkhälsa 2017 2021 GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Innehåll 1. Syfte och bakgrund... 3 1.1 Utmaningar och möjligheter för en god hälsa... 3 2. Definition... 4 3. Vision... 4 4. Mål... 4 5.

Läs mer

Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015. Antagen av KF 2012-06-11, 87

Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015. Antagen av KF 2012-06-11, 87 Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015 Antagen av KF 2012-06-11, 87 Definitioner Man måste skilja på hälsa, som är en fråga för individen, och folkhälsa som är en fråga för samhället. Folkhälsoarbetet

Läs mer

Verksamhetsplan för år 2014

Verksamhetsplan för år 2014 Verksamhetsplan för år 2014 Folkhälsorådet i Arboga 2014-03-03 Folkhälsorådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Folkhälsorådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 4 1.3 Rådets sammansättning... 4 1.4

Läs mer

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Introduktion Gullspångs kommun och hälso- och sjukvårdsnämnden östra Skaraborg har ingått ett avtal om folkhälsoarbetet

Läs mer

Elva målområden för folkhälsoarbetet

Elva målområden för folkhälsoarbetet Elva målområden för folkhälsoarbetet Den svenska folkhälsopolitiken utgår från elva målområden där man finner de bestämningsfaktorer som har störst betydelse för den svenska folkhälsan. Det övergripande

Läs mer

Folkhälsostrategi Antagen av kommunfullmäktige

Folkhälsostrategi Antagen av kommunfullmäktige Folkhälsostrategi 2014-2018 Antagen av kommunfullmäktige 140224 Inledning En god hälsa i befolkningen påverkar tillväxt, utveckling och välfärd i positiv riktning. Folkhälsa handlar om att med hälsofrämjande

Läs mer

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY FÖR KRONOBERGS LÄN EN GOD HÄLSA FÖR ALLA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING OCH TILLVÄXT I KRONOBERGS LÄN

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY FÖR KRONOBERGS LÄN EN GOD HÄLSA FÖR ALLA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING OCH TILLVÄXT I KRONOBERGS LÄN LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY FÖR KRONOBERGS LÄN EN GOD HÄLSA FÖR ALLA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING OCH TILLVÄXT I KRONOBERGS LÄN 1 INLEDNING Policyn är en gemensam viljeinriktning för det länsgemensamma folkhälsoarbetet

Läs mer

STYRDOKUMENT Policy för jämlik hälsa och social hållbarhet

STYRDOKUMENT Policy för jämlik hälsa och social hållbarhet Kommunstyrelsen 1 (6) STYRDOKUMENT Policy för jämlik hälsa och social hållbarhet Beslutad när 2017-11-23 275 Beslutad av Diarienummer Ersätter Gäller för Kommunfullmäktige KSKF/2015:579 Handlingsplan för

Läs mer

För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa

För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa 2018-2026 2 Långsiktiga förändringar tar tid. Därför måste arbetet börja nu. En nyckel till Norrbottens framtida välfärd Norrbotten står inför en demografisk

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram

Välfärds- och folkhälsoprogram Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande

Läs mer

Målarbete och kompetensutveckling för folkhälsa och folkhälsoarbete

Målarbete och kompetensutveckling för folkhälsa och folkhälsoarbete Preventionscentrum Stockholm S OCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN Handläggare: Carina Cannertoft Tfn: 08-508 430 28 Anders Eriksson Tfn: 08-508 430 22 T JÄNSTEUTLÅTANDE 2004-12-09 S OCIALTJÄNSTNÄMNDEN 2005-01-28

Läs mer

Miljömålsarbetet bidrar till folkhälsa

Miljömålsarbetet bidrar till folkhälsa MILJÖMÅLSDAGARNA 2017 Miljömålsarbetet bidrar till folkhälsa Sara Kollberg och Ida Knutsson Sid. Miljömålsarbetet bidrar till folkhälsa Sara Kollberg och Ida Knutsson Folkhälsomyndigheten Nationell kunskapsmyndighet

Läs mer

Folkhälsostrategi

Folkhälsostrategi Fritids- och kulturförvaltningen 1(7) Datum 2015-10-13 Handläggare Er Referens Vår Referens Sandra Beletic 090/001.871-15 Folkhälsostrategi 2016-2019 Beslutsversion 2015-10-13 Diarienummer: 090/001.871-15

Läs mer

mötesplats mitt i Dalarna!

mötesplats mitt i Dalarna! Folkhälsoprogram för Gagnefs kommun mötesplats mitt i Dalarna! Gagnef är mötet som skapar hemkänsla. Här möts inte bara älvar och vägar, här möter du även Dalarna, dina barns lärare, dina grannar och byalaget.

Läs mer

Presentation för landstingen norra Sverige Anette Levander

Presentation för landstingen norra Sverige Anette Levander Presentation för landstingen norra Sverige Anette Levander 24 november 2010 2011-04-18 Sid 1 Uppdraget Beskriva utvecklingen med fokus på 2004 2009; bestämningsfaktorerna och befolkningsgrupper Redovisa

Läs mer

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet 2017 Vad är folkhälsa? Folkhälsa handlar om människors hälsa i en vid bemärkelse. Folkhälsa innefattar individens egna val, livsstil och sociala förhållanden

Läs mer

Folkhälsa i Bollnäs kommun

Folkhälsa i Bollnäs kommun KOMMUNSTYRELSEKONTORET Handläggare Karin Bjellman 2014-02-24 Dnr 13-0121 Folkhälsa i Bollnäs kommun 2014 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2014 02 24 Utdelningsadress Besöksadress Webb Telefon E-post Bankgiro

Läs mer

Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar. Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan

Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar. Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan Läsanvisningar Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan Folkhälsoplan med folkhälsopolitiska mål Övergripande mål: Skapa samhälliga

Läs mer

Folkhälsoenhet. Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik

Folkhälsoenhet. Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik Folkhälsoenhet Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik Vad är folkhälsa? Resultatet av den sammanlagda hälsan i en befolkning. Kan mätas genom att titta på exempelvis medellivslängd, självupplevd hälsa,

Läs mer

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra

Läs mer

PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA

PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA När människor mår bra, mår även Västra Götaland bra. JÄMLIK HÄLSA ÄR EN HJÄRTEFRÅGA Det är egentligen rätt enkelt. En region där människor trivs och är friska längre, har bättre

Läs mer

Mål och inriktning för folkhälsoarbetet. Gott liv i Mölndal

Mål och inriktning för folkhälsoarbetet. Gott liv i Mölndal Gott liv i Mölndal! Mål och inriktning för folkhälsoarbetet Gott liv i Mölndal 1 Innehåll Vår vision 2 Strategiskt arbete för hälsa och social hållbarhet 3 Mål och inriktning 4 Mål i sammanfattning 5 Delaktighet,

Läs mer

Prioriterade Folkhälsomål

Prioriterade Folkhälsomål Prioriterade Folkhälsomål I Säters kommun Antagna av Kommunfullmäktige 2009-06-17, 58 SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund...1 1.1 Folkhälsa...1 2. Folkhälsomål...2 2.1 Nationella

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version) Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska

Läs mer

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar

Läs mer

Policy för hälsa, arbetsmiljö och rehabilitering

Policy för hälsa, arbetsmiljö och rehabilitering Policy för hälsa, arbetsmiljö och rehabilitering Dokumenttyp: Policy Dokumentansvarig: Personalfunktionen Beslutad av: Kommunfullmäktige Beslutsdatum: 2012-09-24, 145 DNR: KS000353/2010 Attraktiva och

Läs mer

STRATEGISKT PROGRAM. Gäller från och med budgetåret Antaget av kommunfullmäktige

STRATEGISKT PROGRAM. Gäller från och med budgetåret Antaget av kommunfullmäktige STRATEGISKT PROGRAM Gäller från och med budgetåret 2017 Antaget av kommunfullmäktige 2015-12-14 PÅ VÄG MOT 2030 Vision Hammarö 2030 antogs enhälligt av kommunfullmäktige i juni 2013. Det strategiska programmet

Läs mer

Politiska inriktningsmål för folkhälsa

Politiska inriktningsmål för folkhälsa Dnr 2016KS630 078 Politiska inriktningsmål för folkhälsa Förord Med folkhälsa menas den gemensamma hälsan i en avgränsad grupp till exempel invånare i Härryda kommun. Det talas också om folkhälsan på nationell

Läs mer

Folkhälsopolicy för Stockholms läns landsting

Folkhälsopolicy för Stockholms läns landsting Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-10-28 1 (3) Handläggare: Cecilia Lindvall Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016-11-22 Folkhälsopolicy 2017-2021 för Stockholms läns landsting Ärendebeskrivning

Läs mer

Vef- s Tjänsteskrivelse: Förslag till folkhälsopolicy 2. Folkhälsopolicy 3. Protokollsutdrag, KSAU $ zr5 /zor5 VALLENTUNA KOMMUN

Vef- s Tjänsteskrivelse: Förslag till folkhälsopolicy 2. Folkhälsopolicy 3. Protokollsutdrag, KSAU $ zr5 /zor5 VALLENTUNA KOMMUN Kommunstyrelsen Sa m ma nträdesprotokol I 2016-01-25 13 (2e) s10 Folkhälsopolicy (KS 2015. 126) Beslut Kommunstyrelsen skickar förslaget till folkhälsopolicy på remiss till nämnderna till och med den 3o

Läs mer

Verksamhetsplan år 2018 för folkhälsorådet i Gullspångs kommun

Verksamhetsplan år 2018 för folkhälsorådet i Gullspångs kommun Verksamhetsplan år 2018 för folkhälsorådet i Gullspångs kommun 1 Introduktion Gullspångs kommun och östra hälso- och sjukvårdsnämnden har ingått ett avtal om folkhälsoarbetet i kommunen. Syftet med avtalet

Läs mer

Folkhälsoplan Åstorps kommun

Folkhälsoplan Åstorps kommun Folkhälsoplan Åstorps kommun www.astorp.se Folkhälsoplan Åstorps kommun Dnr 2014/111 Antagen av Folkhälsorådet 2015.04.14 Upplaga: 3 1 Miljö Samhällsekonomiska strategier Trafik Sömnvanor Utbildning Fritid

Läs mer

Folkhälsorådet Verksamhetsplan 2018 Mariestads kommun

Folkhälsorådet Verksamhetsplan 2018 Mariestads kommun Folkhälsorådet Verksamhetsplan 2018 Mariestads kommun Antagen av Mariestads folkhälsoråd 2017-09-25 1 Inledning Folkhälsorådet i Mariestad är ett politiskt övergripande rådgivande organ för Mariestads

Läs mer

Vad är folkhälsovetenskap?

Vad är folkhälsovetenskap? Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet 2 september 2010 karin.guldbrandsson@ki.se 1. Vad är hälsa? Vad är sjukdom? 2. Vad är folkhälsa? 3. Vad är ett folkhälsoproblem?

Läs mer

2011-08-22. Vad är folkhälsovetenskap? Vad är folkhälsovetenskap? Vad är hälsa? Vad är sjukdom? Vad är ett folkhälsoproblem? Vad är folkhälsa?

2011-08-22. Vad är folkhälsovetenskap? Vad är folkhälsovetenskap? Vad är hälsa? Vad är sjukdom? Vad är ett folkhälsoproblem? Vad är folkhälsa? Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet 31 augusti 2011 karin.guldbrandsson@ki.se 1. Vad är hälsa? Vad är sjukdom? 2. Vad är folkhälsa? 3. Vad är ett folkhälsoproblem?

Läs mer

Hälsosamt åldrande. Emmy Nilsson, utredare. emmy.nilsson@fhi.se. www.fhi.se. 2011-05-24 Sid 1

Hälsosamt åldrande. Emmy Nilsson, utredare. emmy.nilsson@fhi.se. www.fhi.se. 2011-05-24 Sid 1 Hälsosamt åldrande Emmy Nilsson, utredare emmy.nilsson@fhi.se www.fhi.se 2011-05-24 Sid 1 Innehåll Flytta fokus från risk- till friskfaktorer, från ohälsa till hälsa Helhetssyn - hälsans bestämningsfaktorer,

Läs mer

Medel för särskilda folkhälsosatsningar

Medel för särskilda folkhälsosatsningar LULEÅ KOMMUN Dnr 1 (5) Barbro Müller Medel för särskilda folkhälsosatsningar Beslutat 2011-11-28 Reviderat 2013-02-25 Reviderat 2015-01-12 LULEÅ KOMMUN Dnr 2 (5) Medel för särskilda folkhälsosatsningar

Läs mer

Folkhälsoplan 2014-2020 Härnösands kommun

Folkhälsoplan 2014-2020 Härnösands kommun Härnösands kommun Karin Erlander karin.erlander@harnosand.se FOLKHÄLSOPLAN Bilaga 1 Datum 2014-09-29 Folkhälsoplan 2014-2020 Härnösands kommun Dokumentnamn Folkhälsoplan 2014-2020 Plan Fastställd/upprättad

Läs mer

Folkhälsopolicy för Uppsala län

Folkhälsopolicy för Uppsala län Folkhälsopolicy för Uppsala län Syftet med en gemensam folkhälsopolicy i Uppsala län är att ge kommuner, landsting, regionförbund och länets övriga aktörer gemensamma utgångspunkter och förutsättningar

Läs mer

Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga?

Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga? Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga? Regionernas roll? Nationella styrdokument Ungdomspolitiken Barnrättspolitiken Alla ungdomar ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och

Läs mer

Robertsfors folkhälsopolitiskt program

Robertsfors folkhälsopolitiskt program Robertsfors folkhälsopolitiskt program 2014-2016 Innehåll 1. Varför behövs ett folkhälsopolitiskt program... 1 2. Hållbar utveckling och folkhälsa... 1 3. Vilket är målet för folkhälsoarbete i Sverige

Läs mer

Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare.

Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare. Folkhälsoprogram 2016 2019 Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare. Timrå en stark kommun i en växande region

Läs mer

Hälsofrämjande primärvård. Ett verktyg som stöd till en hälsofrämjande utveckling av primärvården. Temagrupp Hälsofrämjande primärvård (HFS)

Hälsofrämjande primärvård. Ett verktyg som stöd till en hälsofrämjande utveckling av primärvården. Temagrupp Hälsofrämjande primärvård (HFS) Hälsofrämjande primärvård Ett verktyg som stöd till en hälsofrämjande utveckling av primärvården Temagrupp Hälsofrämjande primärvård (HFS) 2013 1 Nya möjligheter till en hälsofrämjande primärvård En hälsoinriktad

Läs mer

Ett helt liv i Blekinge. Kommissionen för jämlik hälsa i Blekinge 2018

Ett helt liv i Blekinge. Kommissionen för jämlik hälsa i Blekinge 2018 1 Ett helt liv i Blekinge Kommissionen för jämlik hälsa i Blekinge 2018 2 Bakgrund En ökad ojämlikhet i hälsa mellan olika grupper i samhället Befolkningen i Blekinge har sämre livsvillkor än riket Lägre

Läs mer

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Det övergripande målet för folkhälsa är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Vad är folkhälsa? Folkhälsa

Läs mer

INLEDNING NATIONELLA OCH REGIONALA FOLKHÄLSOMÅL VAD ÄR FOLKHÄLSA?

INLEDNING NATIONELLA OCH REGIONALA FOLKHÄLSOMÅL VAD ÄR FOLKHÄLSA? HÖGANÄS KOMMUNS FOLKHÄLSOPROGRAM 2015-2018 Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2015-xx-xx För revidering ansvarar: Kultur- och fritidsutskottet För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Kultur-

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM VÄNNÄS KOMMUN

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM VÄNNÄS KOMMUN FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM VÄNNÄS KOMMUN 2016-2019 Foto: Elin Hedström Handlingsprogram Datum för beslut: 2016-10-31 Kommunledningskontoret Reviderad: 2016 Beslutsinstans: Kommunfullmäktige Giltig till:

Läs mer

Östgötakommissionen. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen

Östgötakommissionen. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen Östgötakommissionen Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen 1 Varför initierades kommissionen Folkhälsopolitiskt program från

Läs mer

Från politiska beslut till konkreta handlingsplaner och underlag för samverkan. Annika Nordstrand Folkhälsostrateg Norrbottens läns landsting

Från politiska beslut till konkreta handlingsplaner och underlag för samverkan. Annika Nordstrand Folkhälsostrateg Norrbottens läns landsting Från politiska beslut till konkreta handlingsplaner och underlag för samverkan Annika Nordstrand Folkhälsostrateg Norrbottens läns landsting Folkhälsopolitiska strategin i Norrbotten är ingen hyllvärmare

Läs mer

Folkhälsoplan

Folkhälsoplan Folkhälsoplan 2012-2016 Datum: 2012-06-18 Tjörn Möjligheternas ö Innehållsförteckning Folkhälsoarbete... 3 Tre folkhälsoutmaningar... 3 Kost och fysisk aktivitet... 4 Barn och ungdomars psykiska hälsa...

Läs mer

För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa

För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa 2018-2026 Långsiktiga förändringar tar tid. Därför måste arbetet börja nu. En nyckel till Norrbottens framtida välfärd Norrbotten står inför en demografisk

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18 Folkhälsoplan I Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund... 1 1.1 Folkhälsa... 1 2. Syfte... 2 3. Folkhälsomål... 2 3.1

Läs mer

ANTAGEN KF 2012-06-18 118

ANTAGEN KF 2012-06-18 118 ANTAGEN KF 2012-06-18 118 2 (5) INLEDNING Folkhälso- och Trygghetsplanen omfattar alla kommunmedborgare i Borgholm och utgör grunden för ett framgångsrikt och långsiktigt arbete med folkhälso- och trygghetsfrågor.

Läs mer

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Positionspapper 14 juni 2013 Styrelsebeslut SKL Kontakt: ingvor.bjugard@skl.se Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Positionspapper ett dokument inom ett område där Sveriges

Läs mer

Folkhälsoplan 2014-2015

Folkhälsoplan 2014-2015 Folkhälsoplan 2014-2015 Antagen av folkhälsorådet den 26 februari 2014, 5 Inledning En av de stora strategiska utmaningar som Sverige står inför är att stimulera en god hälsa på lika villkor. Folkhälsoarbete

Läs mer

Folkhälsorådet verksamhetsplan 2016

Folkhälsorådet verksamhetsplan 2016 Folkhälsorådet verksamhetsplan 2016 1 Inledning Folkhälsorådet i Mariestad är ett politiskt övergripande rådgivande organ för Mariestads kommun där politiker från kommunen och hälso- och sjukvården samverkar

Läs mer