Bilaga 3A. Metaanalyser
|
|
|
- Julia Hellström
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Bilaga 3A. Metaanalyser Metaanalyser till avsnitt Måttlig lågkolhydratkost jämfört med lågfettkost vid fetma Figur Effekt av måttlig lågkolhydratkost (LCHO) jämfört med lågfettkost (LF) på vikt (kg) hos personer med fetma efter 6, 12 och 24 månader. Figur Effekt av måttlig lågkolhydratkost (LCHO) jämfört med lågfettkost (LF) på midjeomfång (cm) hos personer med fetma efter 6 och 12 månader. 1
2 Figur Effekt av måttlig lågkolhydratkost (LCHO) jämfört med lågfettkost (LF) på totalt kolesterol (mmol/l) hos personer med fetma efter 6, 12 och 24 månader. Figur Effekt av måttlig lågkolhydratkost (LCHO) jämfört med lågfettkost (LF) på LDL-kolesterol (mmol/l) hos personer med fetma efter 6, 12 och 24 månader. 2
3 Figur Effekt av måttlig lågkolhydratkost (LCHO) jämfört med lågfettkost (LF) på HDL-kolesterol (mmol/l) hos personer med fetma efter 6, 12 och 24 månader. Figur Effekt av måttlig lågkolhydratkost (LCHO) jämfört med lågfettkost (LF) på triglycerider (mmol/l) hos personer med fetma efter 6, 12 och 24 månader. 3
4 Figur Effekt av måttlig lågkolhydratkost (LCHO) jämfört med lågfettkost (LF) på systoliskt blodtryck (mm Hg) hos personer med fetma efter 6, 12 och 24 månader. Figur Effekt av måttlig lågkolhydratkost (LCHO) jämfört med lågfettkost (LF) på diastoliskt blodtryck (mm Hg) hos personer med fetma efter 6, 12 och 24 månader. 4
5 Figur Effekt av måttlig lågkolhydratkost (LCHO) jämfört med lågfettkost (LF) på fasteblodsocker (mmol/l) hos personer med fetma utan diabetes efter 6 och 12 månader. Figur Effekt av måttlig lågkolhydratkost (LCHO) jämfört med lågfettkost (LF) på fasteinsulin (pmol/l) hos personer med fetma utan diabetes efter 6 och 12 månader. 5
6 Metaanalyser till avsnitt Strikt lågkolhydratkost jämfört med lågfettkost hos personer med fetma Figur Effekt av strikt lågkolhydratkost (LCHO) jämfört med lågfettkost (LF) på vikt (kg) hos personer med fetma efter 6, 12 och 24 månader. Figur Effekt av strikt lågkolhydratkost (LCHO) jämfört med lågfettkost (LF) på energiintag (kcal/d) hos personer med fetma efter 6 och 12 månader. 6
7 Figur Effekt av strikt lågkolhydratkost (LCHO) jämfört med lågfettkost (LF) på totalt kolesterol (mmol/l) hos personer med fetma efter 6, 12 och 24 månader. Figur Effekt av strikt lågkolhydratkost (LCHO) jämfört med lågfettkost (LF) på LDL-kolesterol (mmol/l) hos personer med fetma efter 6, 12 och 24 månader. 7
8 Figur Effekt av strikt lågkolhydratkost (LCHO) jämfört med lågfettkost (LF) på HDL-kolesterol (mmol/l) hos personer med fetma efter 6, 12 och 24 månader. Figur Effekt av strikt lågkolhydratkost (LCHO) jämfört med lågfettkost (LF) på triglycerider (mmol/l) hos personer med fetma efter 6, 12 och 24 månader. 8
9 Figur Effekt av strikt lågkolhydratkost (LCHO) jämfört med lågfettkost (LF) på systoliskt blodtryck (mm Hg) hos personer med fetma efter 6, 12 och 24 månader. Figur Effekt av strikt lågkolhydratkost (LCHO) jämfört med lågfettkost (LF) på diastoliskt blodtryck (mm Hg) hos personer med fetma efter 6, 12 och 24 månader. 9
10 Figur Effekt av strikt lågkolhydratkost (LCHO) jämfört med lågfettkost (LF) på fasteblodsocker (mmol/l) hos personer med fetma och diabetes efter 6, 12 och 24 månader. Figur Effekt av strikt lågkolhydratkost (LCHO) jämfört med lågfettkost (LF) på fasteblodsocker (mmol/l) hos personer med fetma utan diabetes efter 6 och 12 månader. 10
11 Figur Effekt av strikt lågkolhydratkost (LCHO) jämfört med lågfettkost (LF) på HbA1c hos personer med fetma och diabetes efter 6 och 12 månader. Figur Effekt av strikt lågkolhydratkost (LCHO) jämfört med lågfettkost (LF) på fasteinsulin (pmol/l) hos personer med fetma utan diabetes efter 6 och 12 månader. 11
12 Metaanalyser till avsnitt Effekt av högproteinkost jämfört med lågfettkost hos personer med fetma Figur Effekt av högproteinkost (HP) jämfört med lågfettkost (LF) på vikt (kg) hos personer med fetma efter 6, 12 och 24 månader. Figur Effekt av högproteinkost (HP) jämfört med lågfettkost (LF) på midjeomfång (cm) hos personer med fetma efter 6, 12 och 24 månader. 12
13 Figur Effekt av högproteinkost (HP) jämfört med lågfettkost (LF) på kroppsfett (kg) hos personer med fetma efter 6, 12 och 24 månader. Figur Effekt av högproteinkost (HP) jämfört med lågfettkost (LF) på totalt kolesterol (mmol/l) hos personer med fetma efter 6, 12 och 24 månader. 13
14 Figur Effekt av högproteinkost (HP) jämfört med lågfettkost (LF) på LDLkolesterol (mmol/l) hos personer med fetma efter 6, 12 och 24 månader. Figur Effekt av högproteinkost (HP) jämfört med lågfettkost (LF) på HDLkolesterol (mmol/l) hos personer med fetma efter 6, 12 och 24 månader. 14
15 Figur Effekt av högproteinkost (HP) jämfört med lågfettkost (LF) på triglycerider (mmol/l) hos personer med fetma efter 6, 12 och 24 månader. Figur Effekt av högproteinkost (HP) jämfört med lågfettkost (LF) på systoliskt blodtryck (mm Hg) hos personer med fetma efter 6, 12 och 24 månader. 15
16 Figur Effekt av högproteinkost (HP) jämfört med lågfettkost (LF) på diastoliskt blodtryck (mm Hg) hos personer med fetma efter 6, 12 och 24 månader. Figur Effekt av högproteinkost (HP) jämfört med lågfettkost (LF) på fasteblodsocker (mmol/l) hos personer med fetma utan diabetes efter 6 och 12 månader. 16
17 Figur Effekt av högproteinkost (HP) jämfört med lågfettkost (LF) på fasteinsulin (pmol/l) hos personer med fetma utan diabetes efter 6 och 12 månader. 17
18 Metaanalyser till avsnitt Högproteinkost jämfört med standardproteinkost vid fetma Figur Effekt av högproteinkost (HP) jämfört med standardproteinkost (SP) på vikt (kg) hos personer med fetma efter 6 månader. Figur Effekt av högproteinkost (HP) jämfört med standardproteinkost (SP) på totalt kolesterol (mmol/l) hos personer med fetma efter 6 månader. Figur Effekt av högproteinkost (HP) jämfört med standardproteinkost (SP) på LDL-kolesterol hos personer med fetma efter 6 månader. Figur Effekt av högproteinkost (HP) jämfört med standardproteinkost (SP) på HDL-kolesterol (mmol/l) hos personer med fetma efter 6 månader. 18
19 Figur Effekt av högproteinkost (HP) jämfört med standardproteinkost (SP) på triglycerider (mmol/l) hos personer med fetma efter 6 månader. Figur Effekt av högproteinkost (HP) jämfört med standardproteinkost (SP) på systoliskt blodtryck (mm Hg) hos personer med fetma efter 6 månader. Figur Effekt av högproteinkost (HP) jämfört med standardproteinkost (SP) på diastoliskt blodtryck (mm Hg) hos personer med fetma efter 6 månader. 19
20 Metaanalyser till avsnitt Mejeriprodukter Figur Effekt av råd om tillägg av mejeriprodukter till en energirestriktiv kost på vikt (kg) hos personer med fetma efter 6-12 månader. Figur Effekt av råd om tillägg av mejeriprodukter till en energirestriktiv kost på midjeomfång (cm) hos personer med fetma efter 6-12 månader. Figur Effekt av råd om tillägg av mejeriprodukter till en energirestriktiv kost på kroppsfett (kg) hos personer med fetma efter 6-12 månader. Figur Effekt av råd om tillägg av mejeriprodukter till en energirestriktiv kost på LDL-kolesterol (mmol/l) hos personer med fetma efter 6-12 månader. 20
21 Figur Effekt av råd om tillägg av mejeriprodukter till en energirestriktiv kost på HDL-kolesterol (mmol/l) hos personer med fetma efter 6-12 månader. Figur Effekt av råd om tillägg av mejeriprodukter till en energirestriktiv kost på triglycerider (mmol/l) hos personer med fetma efter 6-12 månader. Figur Effekt av råd om tillägg av mejeriprodukter till en energirestriktiv kost på fasteinsulin (pmol/l) hos personer med fetma efter 6-12 månader. 21
Variabler i BORIS. Formulär / Modul När registrera Variabel Beskrivning / Kommentar Alternativ Hjälptext
PATIENTINFORMATION Obligatoriska uppgifter vid nyregistrering Personnummer De fyra sista sifforna lagras kodat och visas inte. De fyra sista sifforna i personnumret lagras kodat och visas inte efter man
Analysförklaring. är det den senaste registreringen/patient som gäller
Analysförklaring Vid analys: är det den senaste registreringen/patient som gäller (patienten kan bara vara med 1 gång) är det minst 1 patienter/enhet av andel måste frågan vara besvarad med ja eller nej
Min personliga diabetesbok
Min personliga diabetesbok Ta alltid med dig din diabetesbok när du ska träffa någon inom sjukvården. Min personliga diabetesbok Namn Personnummer Min diabetesläkare Min diabetessköterska Telefonnummer
BIOSTATISTIK att hantera slumpmässiga variationer BIO STATISTIK. data handlar om levande saker
BIOSTATISTIK att hantera slumpmässiga variationer BIO data handlar om levande saker STATISTIK beskriva slumpmässiga variationer modellera slumpmässiga variationer dra slutsatser från observerade data förutsäga
Metabola Syndromet. Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck.
Metabola Syndromet Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck. Definition av MetS 3 av 5. 1. Midjemått (beroende av etnicitet) >90cm för män
NDR och blodtryck. Årsrapporten 2011 Trender över tid
NDR och blodtryck Årsrapporten 2011 Trender över tid Ur Sammanfattningen NDR visar att diabetesvården fortsätter att bli mer jämlik i de olika landstingen och en stadig förbättring kan konstateras t ex
Johan Blomgren, överläkare, medicinkliniken Eksjö. Nationella Diabetesregistret, Registercentrum VGR, Göteborg
Johan Blomgren, överläkare, medicinkliniken Eksjö Nationella Diabetesregistret, Registercentrum VGR, Göteborg Höglandssjukhuset 11. Länssjukhuset Ryhov 145. Värnamo sjukhus 85. Analysförklaring Vid analys:
Smartare med digital dagbok!
Smartare med digital dagbok! Dagboksappar har en mängd fördelar som pappersdagboken saknar. Du har alltid mobilen med dig och kan få överblick över dina värden, med t ex statistik och grafer. Vår nya mätare
Socker och sjukdomsrisk. Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet
Socker och sjukdomsrisk Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet Aspekter att ta hänsyn till vid tolkning av forskningen! Vilken typ av socker har studerats?! Vilken typ av studiedesign har använts?! Har
REGIONALT VÅRDPROGRAM/ RIKTLINJER 2008 DIABETES - INDIVIDUELL VÅRDÖVERENSKOMMELSE
REGIONALT VÅRDPROGRAM/ RIKTLINJER 2008 DIABETES - INDIVIDUELL VÅRDÖVERENSKOMMELSE Reviderad januari 2012 Innehållsförteckning DIABETES - INDIVIDUELL VÅRDÖVERENSKOMMELSE... 2 Bakgrund patientens delaktighet
Nationella programrådet Diabetes. Utbildningsverktyg. Mina sidor typ 2-diabetes
Nationella programrådet Diabetes Utbildningsverktyg Mina sidor typ 2-diabetes Upplysningar om innehållet: Sophia Björk, sophia.bjork@skl.se Sveriges Kommuner och Landsting, 2014 Bestnr: 5331 Foto: Matton
Den personliga diabetesboken
Den personliga diabetesboken Ta alltid med dig din diabetesbok när du ska träffa någon inom sjukvården. Min personliga diabetesbok Namn Personnummer Min diabetesläkare Min diabetessköterska Telefonnummer
MEDELHAVSKOST, Mat$vid$Fetma$ 1$
MEDELHAVSKOST, Mat$vid$Fetma$ 1$ MEDELHAVSKOST:,Hjärt2kärlinsjuknanden, Evidensgraderade,resultat, Det$finns$e0$begränsat$vetenskapligt$underlag$för$a0$råd$ om$medelhavskost$(förstärkt$med$an?ngen$extra$intag$av$
Mina sidor. Typ 2-diabetes
Mina sidor Typ 2-diabetes 2 Mina sidor Mina sidor På dessa sidor hittar du material som ger stöd när du planerar aktiviteter och matvanor. Här finns kalender för fysisk aktivitet, en matdagbok och en tabell
Förbättring? Peter Olsson Jokkmokk
Förbättring? Peter Olsson Jokkmokk 1 1 Förbättring-vad är det och hur? På fm patienternas mätbara uppgifter på vårdcentralen X, de ger en mycket begränsad bild DAL: 1 2 3 4 5 6 DAS: 1 2 3 4 PATIENT 2 2Vad
Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes?
Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Föreläsning vid öppet hus på KI den 30 augusti 2014 Kerstin Brismar Professor, överläkare Karolinska Universitetssjukhuset-Sophiahemmet Inst för Medicin och
Filspecifikationer för uppföljning enligt bilagan till krav- och kvalitetsbok för VG Primärvård.
Filspecifikationer för uppföljning enligt bilagan till krav- och kvalitetsbok för VG Primärvård. B Fil för data avseende medicinska kvalitetsindikatorer enligt ASAK (för utförligare beskrivning se dokument
Lipidrubbning. Allmänt. Läkemedelsbehandling LIPIDRUBBNING
Lipidrubbning LIPIDRUBBNING Kolesterolsynteshämmare atorvastatin 1) Atorvastatin* ) simvastatin 1) Simvastatin* ) 1) * ) Se sid 4. 126 Allmänt Risken för hjärt-kärlsjukdom, i synnerhet vid tidigare hjärt-kärlhändelser,
få kontroll över din diabetes
VAR aktiv goda råd om hur du kan få kontroll över din diabetes RESAN MOT KONTROLL Diabetes-utbildning Mina värden Datum / / / / / / / / / / / / HbA1c LDL-kolesterol (mmol/l) Blodtryck (mmhg) Vikt Midjemått
Riktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom
Riktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom Giltighet 2013-08-16 2014-08-16 Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp
Genomförande av Hälsokurvan
Senast uppdaterad 2012-09-06 Genomförande av Hälsokurvan 1. Förslag till kallelserutiner Inbjudan, information, frågeformulär, svarsbrev (se bilagor) och svarskuvert skickas ut cirka en månad före planerad
0,22 m. 45 cm. 56 cm. 153 cm 115 cm. 204 cm. 52 cm. 38 cm. 93 cm 22 cm. 140 cm 93 cm. 325 cm
Att välta ett landsting
Att välta ett landsting Regional kvalitetsregisterkonferens 5 september 2014 Marianne Olsson Landstinget Västmanland Ansamling av riskfaktorer hos primärvårdens patienter (mikroalbuminuri, HbA1c>70, LDL>2.5,
Skräddarsydd kostbehandling vid övervikt och fetma hos vuxna
Skräddarsydd kostbehandling vid övervikt och fetma hos vuxna Anna Hägg Leg.Dietist Överviktscentrum Finns en kost som passar alla? 1 Skräddarsydd kostbehandling Område som behöver utvecklas, fler studier
d i a b e t e s d a g b o k d o s e r i n g s k o r t
d i a b e t e s d a g b o k d o s e r i n g s k o r t Namn: Läkare: Sköterska: Telefon: Återbesök: Fasteblodsocker kontroll Fasteblodsocker högre än... mmol/l höj Lantusdosen med... enheter var... dag
Uppföljning av patienter med typ 2- diabetes på Lina hage vårdcentral
Uppföljning av patienter med typ 2- diabetes på Lina hage vårdcentral Rabei Jalil ST-läkare i allmänmedicin Capio vårdcentral Lina Hage Augusti 2014 Vetenskaplig handledare : Vetenskaplig handledare :
Gruppträff 1 Presentation och uppstart
Kinesiskt ordspråk Gruppträff 1 Presentation och uppstart Fyll inte livet med dagar, fyll dagarna med liv. /okänd Överenskommelse När du medverkar i gruppen är det viktigt att du följer programmet vi lagt
10 Vad är ett bra HbA1c?
10 Vad är ett bra HbA1c? HbA1c och blodsocker HbA1c är ett mått på medelblodsockret de senaste 6-8 veckorna. Observera att HbA1c inte anger medelblodsockret utan måste översättas enligt: Det finns en hel
Visualiserings och Analys Plattform (VAP)
Visualiserings och Analys Plattform (VAP) I visualiserings och analys plattformen (VAP) ges enheten möjlighet att själv på ett enkelt sätt ta ut avancerad statistik och figurer färdiga för presentationer
% Totalt (kg) Fetma >30.0 9 6-8 0.3
EN EPIDEMI AV ÖVERVIKT I Sverige och resten av världen sprider sig en epidemi av övervikt med en lång rad negativa hälsoeffekter på kort och lång sikt. Denna epidemi förklaras av livsstilsförändring i
Anders Larsson KKF, Uppsala
Referensvärden för 70 åriga män och kvinnor baserat på värden från PIVUS studien i Uppsala Anders Larsson KKF, Uppsala Material och Metod Värdena är baserade på PIVUS (Prospective Investigation of the
Bilaga 1. Landstings profiler. Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning. Socialstyrelsen 2012.
Bilaga 1. Landstings profiler Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning. Socialstyrelsen 2012. Landstinget Dalarna Dalarnas län INNEHÅLL Landstingsprofil
Användarmanual Blodtrycksmätare
Användarmanual Blodtrycksmätare Tack för att du köpt din blodtrycksmätare hos oss Kära kund Ca. 1 miljon har för högt blodtryck har det någon betydelse? Ca. 50% av befolkningen känner inte till sin blodtrycksnivå
Sjukdomsförebyggande åtgärder vid ohälsosamma matvanor
Regional medicinsk riktlinje Sjukdomsförebyggande åtgärder vid ohälsosamma matvanor Fastställd av HSD (HSD-D 13-2015) giltigt till september 2017. Utarbetad av Sektorsråden i allmänmedicin och odontologi
Nationella Diabetesregistret
Nationella Diabetesregistret Primärvården i Jönköpings län Data från 2012 jämfört med 2011 Anders Tengblad primärvårdens fou-enhet Diabetes i Jönköping enligt Na1onella Diabetesregistret 281 1416 291 10378
Hälsoekonomisk aspekter på fysisk aktivitet för äldre. Lars Hagberg Hälsoekonom, medicine doktor Örebro läns landsting
Hälsoekonomisk aspekter på fysisk aktivitet för äldre Lars Hagberg Hälsoekonom, medicine doktor Örebro läns landsting Vad styr hur vi använder våra gemensamma resurser? Principer för prioriteringar Ekonomiska
lokalt vårdprogram för hälso- och sjukvården i södra Älvsborg
Bilaga 4 200-0-09 8 Journal- och labmanual (200-0-) - Minimikrav på journalen (PROFDOC) för att RAVE ska kunna rapportera till NDR online. Diagnosregistrering Alla diagnoser MÅSTE registreras med diagnosnummer
Nationella diabetesregistret Uppföljning av primärvården i Östergötland 2010
Nationella diabetesregistret Uppföljning av primärvården i Östergötland 21 Eva Törnvall Kvalitetssamordnare FoU-enheten för närsjukvården 1 (7) Uppföljning av diabetes inom primärvården 21. Enligt avtal
Är det nyttigt med fet mat?
Är det nyttigt med fet mat? Forskningens dag Falun 151008 David Iggman ST-läkare Norslund/Svärdsjö VC Centrum för Klinisk Forskning Dalarna, Falun Klinisk Nutrition och Metabolism, Uppsala Universitet
Bilaga 2 Data från hälsosamtal
Data från hälsosamtal 2012-2015 I denna bilaga redovisas mer utförliga tabeller med rådata som stått till grund till de figurer och tabeller som redovisas i rapporten: Så mår östgötarna Rapport utifrån
Hälsofrämjande verktyg och metoder? - Erfarenheter från Habo
Hälsofrämjande verktyg och metoder? - Erfarenheter från Habo Hans Lingfors, MD, Distriktsläkare Habo vårdcentral och Primärvårdens FoU-enhet Ischemisk hjärtsjd, döda/10', m, 15-74 år(5-årsmv) 30 25 20
Riktade hälsosamtal Hans Lingfors. Hälsokurvan
Riktade hälsosamtal Hans Lingfors Hälsokurvan Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan Erfarenheter från Skaraborg och Jönköpings län Hans Lingfors, distriktsläkare, med dr Primärvårdens FoU-enhet,
ulf.rosenqvist@lio.se Medicinska Specialist Kliniken Lasarettet i Motala
ulf.rosenqvist@lio.se Medicinska Specialist Kliniken Lasarettet i Motala Mål NDR-IQ 1 2003 Halvera gapet mellan verkligheten (varje enhets egen måluppfyllelse) och 100% måluppfyllelse gällande de Nationella
Manual för dig som arbetar med projektet Samverkansmodell för ett hälsosamt åldrande
Manual för dig som arbetar med projektet Samverkansmodell för ett hälsosamt åldrande Del 1. Läs detta först Denna manual beskriver hur datainsamlingen i studien Samverkansmodell för ett hälsosamt åldrande
2013-10- 08 STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING. Råd om mat vs. fakoskt intag ramverk för tolkning av slutsatser om koster
STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING MAT VID FETMA EN SYSTEMATISK LITTERATURÖVERSIKT, 2013 SLUTSATSER OM KOSTER Hot Topic- seminarium 25 september 2013 Swedish NutriOon FoundaOon/ Göteborgs Universitet
Hälsoundersökningar/ samtal, riktade till 40, 50 och 60 åringar.
Hälsoundersökningar/ samtal, riktade till 40, 50 och 60 åringar. Uppföljning av åren 2012 2014 Forslin B, Gidlund A, Möllerswärd P (2016) Folkhälsoenheten 2016 03 09 2016 03 09 2(24) 2016 03 09 3(24) SAMMANFATTNING
Diabetes typ 2 måluppfyllnad avseende HbA1c och blodtryck på Forums vårdcentral
Diabetes typ 2 måluppfyllnad avseende HbA1c och blodtryck på Forums vårdcentral Mariam Salam, ST-läkare Forums vårdcentral Höstprogrammet 2011/09-2012/05 Vetenskaplig handledare: Bo Christer Bertilson,
Blodtrycksmätare BMG 4922 Svensk bruksanvisning
Blodtrycksmätare BMG 4922 Svensk bruksanvisning Tack för att du valde AEG från www.moon.se Applikation sektion Typ B Läs manualen och spara den för framtida bruk. Tänk på vår miljö! När produkten inte
Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning
Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning (ateroskleros) Sammanfattning Vid åderförkalkning ateroskleros blir blodkärlen stelare och trängre, blodet får svårare att passera. Ateroskleros
Fysisk aktivitet. FaR i praktiken. Fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet. Vad menas med fysisk aktivitet? Vad menas med fysisk aktivitet? Motion.
FaR i praktiken Fysisk aktivitet Vad menas med fysisk aktivitet? Hans Lingfors Distriktsläkare, MD, PhD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Alla rörelser som leder till ökad energiförbrukning
Viktiga telefonnummer och adresser. Njurmedicinska mottagningen: Min njurläkare: Sjuksköterska: Njursviktskoordinator: Dietist: Sjukgymnast: Kurator:
A D R E S S E R O C H T E L E F O N N U M M E R Viktiga telefonnummer och adresser Njurmedicinska mottagningen: Min njurläkare: Sjuksköterska: Njursviktskoordinator: Dietist: Sjukgymnast: Kurator: Min
Hälsolyftet. Hälsoundersökningar och hälsosamtal på vårdcentraler i Östergötland En sammanställning av resultatet år 2012-2013. www.lio.
Hälsolyftet Hälsoundersökningar och hälsosamtal på vårdcentraler i Östergötland En sammanställning av resultatet år 2012-2013 Sammanställd av Enheten för hälsoanalys: Katarina Åsberg, folkhälsovetare Joakim
SFAM-Q. Bättre följsamhet till lokala diabetes vårdprogrammet
SFAM-Q Bättre följsamhet till lokala diabetes vårdprogrammet 2010-11-11 Vårdcentralen Wisby söder Gotland Barbara Koch, ST-läkare Presentationens innehåll Bakgrund Syfte Mål och mått Resultat Slutsatser
Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård. Bilaga 5 Landstingsprofiler
Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård Bilaga 5 Landstingsprofiler Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får
Hur högt är för högt blodtryck?
Hur högt är för högt blodtryck? Hypertonigränser med olika mätmetoder HANDLÄGGNING AV HYPERTONI I PRIMÄRVÅRD DR DSK SSK BT x 3, ca 1 gg/v Medel-BT räknas ut 130-140/85-90 >=140/90 Åter om 1-2 år DSK SSK
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 25880 su/adm 2016-01-29 1
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 25880 su/adm 2016-01-29 1 Innehållsansvarig: Martin Risenfors, Överläkare, Läkare (marri6) Godkänd av: Jerker Persson, Verksamhetschef, Gemensamt (jerpe3)
Del 3. Totalt 6 sidor. Maxpoäng: 19p
Totalt 6 sidor. Maxpoäng: 19p Du tjänstgör på Hjärtinfarktavdelningen på ditt sjukhus. På ronden bestäms att Herr Andersson skall skrivas hem Det rör sig om en 67-årig man som tidigare arbetat som ingenjör
Information till dig som har kranskärlssjukdom
Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi
Inspirationsfilm HFS matvanor
Inspirationsfilm HFS matvanor 1 Ohälsosamma matvanor 1,8 miljoner Ca 68 tusen Källa; Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut. 2011 Nationella folkhälsoenkäten Gävleborg
Icke farmakologisk behandling av hypertoni - Ett praktiskt exempel
Icke farmakologisk behandling av hypertoni - Ett praktiskt exempel Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS, Solna Specialistläkare i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Orsaker
Att följa upp läkemedelsbeh.
Att följa upp läkemedelsbeh. Behandlingsplanen Uppföljningsmetoder Compliance TDM att mäta läkemedelskonc. Läkemedelsinteraktioner Biverkningar och rapportering Kvalitet= Den process som leder till att
Metabola syndromet. Region Sörmland
Metabola syndromet Region Sörmland Innehåll Inledning... 2 Definition metabola syndromet... 3 Allmänt... 3 Fetma och övervikt... 4 Hur mäter man övervikt och fetma?... 4 Matvanor... 6 Blodsocker... 7 Blodtryck...
Vad vet vi idag om insulin och glukoshomeostas: Emilia Hagman
Ett första steg mot ett nationellt vårdprogram: Vad vet vi idag om insulin och glukoshomeostas: Emilia Hagman Claude Marcus 2016-04-26 Frågor att försöka besvara idag kring glukoshomeostas: När ska prover
Samband mellan riskfaktorer. komplikationer vid diabetes. n klinik och vetenskap originalstudie
originalstudie läs mer Engelsk sammanfattning http://ltarkiv.lakartidningen.se Samband mellan riskfaktorer och komplikationer vid diabetes Rapport efter 13 år med Nationella diabetesregistret (NDR) JAN
Hur underlättar vi effektiv behandling med levnadsvanor och begränsar onödigt läkemedelsbruk?
Hur underlättar vi effektiv behandling med levnadsvanor och begränsar onödigt läkemedelsbruk? -Hans Lingfors, med dr, distriktsläkare Habo vårdcentral och Primärvårdens FoU-enhet Jönköping Läkemedel Bota
PMO-guide primärvården
Nationella diabetesregistret (NDR) Automatisk överföring av data från PMO till NDR-registret sker runt den första helgen varje månad. Kriterier för att uttag till NDR ska ske Enheten måste vara ansluten
Välkommen till Blodtrycksutbildningen. Inger Norvinsdotter Borg
Välkommen till Blodtrycksutbildningen Inger Norvinsdotter Borg Tänkvärt Blodtrycksmätning är den enda undersökningen för att ställa diagnosen högt blodtryck. Mätning av blodtryck är en av de vanligaste
Xenical och viktminskning
1(13) Xenical och viktminskning Det finns tyvärr inga snabba kurer som har vetenskapligt dokumenterad effekt och ger en bestående viktminskning. Xenical är inget undantag det är ingen snabbkur. Däremot
En guidad tur i kostdjungeln
Malmö 2015-09-30 En guidad tur i kostdjungeln Staffan Lindeberg Distrikstläkare, Vårdcentralen Sankt Lars, Lund Docent i allmänmedicin, Centrum för primärvårdsforskning 1 Alla är överens detta är inte
Peter Groth Folkhälsostrateg Avdelning för folkhälsa och miljö Region Skåne
Peter Groth Folkhälsostrateg Avdelning för folkhälsa och miljö Region Skåne I Skåne svarar cykeln för 17% av alla resor och 3,3% av persontransporterna I Sverige 12% av alla resor och 2% av persontransportarbetet
Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget
Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget Anne-Li Isaxon leg. dietist, projektledare Margareta Eriksson, leg. sjukgymnast Med Dr, Folkhälsostrateg Folkhälsocentrum Kroniska sjukdomar kan förebyggas Hälsosamma
Livsstilsförändringar vid Hälsokontroller
Livsstilsförändringar vid Hälsokontroller Författare: Ulrica Fridèn AB Previa Handledare: Lars-Gunnar Gunnarsson Projektarbete vid Företagssköterskeutbildningen 40 poäng, 2003-2005, Örebro Universitet
Nationell konferens om levnadsvanor 23 september 2015 Stockholm
Arbete med levnadsvanor i vården varför och hur? Risker med ohälsosamma levnadsvanor. Vilka råd och och vilken rådgivningsnivå rekommenderas? Övervikt och fetma Nationell konferens om levnadsvanor 23 september
Långvarigt stillasittande - en hälsofara i tiden. Elin Ekblom Bak, PhD Gymnastik- och idrottshögskolan, Stockholm Utbildningsdag, Uppsala.
Långvarigt stillasittande - en hälsofara i tiden Elin Ekblom Bak, PhD Gymnastik- och idrottshögskolan, Stockholm Utbildningsdag, Uppsala. 6 maj 2015 Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 (*BMI
Laboratoriemedicin Blekinge Giltig from 2015-04-15 Karlskrona/Karlshamn Version 1.3 Sida 1(5) K11 019 Ackrediteringens omfattning. Lab/Ort Undersöking
Sida 1(5) Komponent/ System Metod/ Utrustning Enhet Nivå/ Lab/Ort Undersöking Mätprincip Mätosäkerhet % ALAT P/S Enzymatisk ADVIA 1200 µkat/l 0,42/10,3 1,29/4,9 Karlshamn ALAT P/S Enzymatisk ADVIA 1800
Repetition 2016-08-31. Cirkulationsorganens sjukdomar. Kardiovaskulära sjukdomar den främsta orsaken till död i världen
Cirkulationsorganens sjukdomar Upplägg Gr B Gr A 1. Hypertoni och arytmier 5/9 fm 3/10 fm 2. Akuta koronara syndrom 5/9 em 3/10 em 3. Hjärtsvikt 6/9 4/10 HT 16 Catarina Nahlén Bose, leg ssk, Med Dr, Biträdande
Rekommendationer (DNSG) Kostrekommendationer och modedieter. Diabetes Nutrition Study Group (DNSG)
Kostrekommendationer och modedieter Linda Schiller, Leg Dietist SÄS, Skene Best avaliliable evidence (bästa bedömning utifrån dagens kunskap) vikt, hjärtsjukdom, diabetes Diabetes Nutrition Study Group
Måttligt förhöjt blodtryck
Måttligt förhöjt blodtryck En systematisk litteraturöversikt Uppdatering av SBU-rapporten Måttligt förhöjt blodtryck (2004), nr 170/1 December 2007 Ny sammanfattning Ny version av Effekter av att blodtrycket
Systematiskt arbete för att förbättra matvanor hos personer med depression
Systematiskt arbete för att förbättra matvanor hos personer med depression Susanne Fredén, Karin Kauppi, Lolita Mörk leg dietister Psykiatridivisionen/HFS Akademiska sjukhuset, Uppsala 2015 Nationella
Vid underökningen noterar du blodtryck 135/85, puls 100. Hjärta, lungor, buk ua.
MEQ 5 (7 poäng) Anders är 3 år och taxichaufför. Han har tidigare varit frisk och tar inga läkemedel. Har spelat amerikansk fotboll och styrketränat av och till i ungdomen, är fortfarande muskulös men
Exempel: Kolesterol. Skillnad? Skillnad? Förra årets kolesterolvärden. Δ total = 0,35 mmol/l Δ HDL = 0,87 mmol/l. = 0,35 mmol/l. Δ total 2011-02-13
Exempel: Kolesterol Markör på risk för hjärt-kärlsjukdom Kliniskt använder man sig av flera mått: Totalkolesterol (
Barn och ungdomars Vitamin D-status
Barn och ungdomars Vitamin D-status vid inskrivning på Rikscentrum Barnobesitas Kerstin Ekbom Leg ssk, Med Dr Kort sammanfattning vitamin D Vitamin-D D2 (ergokalciferol, förekommer i vissa svampar) D3
Sjuksköterskedagarna. Vad letar vi efter i sjukvården? Varför?
Sjuksköterskedagarna Cecilia Enockson specialist i allmänmedicin Medicinsk rådgivare Hälsoval Vad letar vi efter i sjukvården? Varför? Riskfaktorer för hjärt- kärlsjukdom Orsakar stor sjuklighet och lidande
Högt blodtryck Hypertoni
Högt blodtryck Hypertoni För högt blodtryck försvårar hjärtats pumparbete och kan vara allvarligt om det inte behandlas. Har du högt blodtryck ökar risken för följdsjukdomar som stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt,
Kvalitetsbokslut 2014. Vårdcentralen Trosa
Kvalitetsbokslut Vårdcentralen Trosa Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 3 Trygga patienter... 5 Patienterfarenheter... 5 Smidig resa genom vården... 5 Tillgänglighet... 5 Patientsäkerhetsresultat...
30 REKLISTAN 2010 www.vgregion.se/vardgivarstod
30 REKLISTAN 2010 www.vgregion.se/vardgivarstod Vid all form av hjärt-kärlsjukdom rekommenderas rökstopp och anpassad fysisk aktivitet. För rökstopp se kapitel 19 Tobaksavvänjning. terapiråd Rekommenderad
Kliniska och metaboliska riskfaktorer för uppkomsten av typ 2 diabetes resultat från PPP-Botnia studien
Kliniska och metaboliska riskfaktorer för uppkomsten av typ 2 diabetes resultat från PPP-Botnia studien Henrik Finnström 013719702 Helsingfors 30.11.2015 Avhandling henrik.finnstrom@helsinki.fi Handledare:
Du väljer själv vilken butik du ska handla i men tänk på att handla i en butik där de flesta matvaror finns.
Läxa v. 39 matte Du ska handla lite mat Du väljer själv vilken butik du ska handla i men tänk på att handla i en butik där de flesta matvaror finns. Du ska handla: 735 g Ost 3 liter mjölk 1 liter filmjölk
Basdata. Projekt Variabeltyp Obligatoriskt Namn text nej Projekt 1 text nej Projekt 2 text nej Projekt 3 text nej Projekt 4 text nej Projekt 5
Basdata Basdatauppgifter Variabeltyp Obligatoriskt Namn enval ja Har informerats om registrering i BORIS kvalitetsregister datum ja Registreringsdatum text ja Personnummer enval/beräknas nej Kön datum/beräknas
Tack för att du har tagit prover via Werlabs. Vi har nu tittat på dina värden, nedan följer en bedömning.
Hej Emil! Se blodprov från 16 mars 2018 Läkarens kommentar Spara () Tack för att du har tagit prover via Werlabs. Vi har nu tittat på dina värden, nedan följer en bedömning. Vänligen klicka på Visa Mer
Vad beror skillnaden på?
Exempel: Kolesterol Vad beror skillnaden på...eller, varför blir det så fel ibland Markör på risk för hjärt-kärlsjukdom Kliniskt använder man sig av flera mått: Totalkolesterol (
Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen
Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen Epidemiologi Hälften av svenskarna är överviktiga 14% är obesa Vanligare hos män än kvinnor Vanligare i glesbygd Vanligare vid låg utbildning och låg
STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING
STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Sidfot Maj 2013 SBU påverkar sjukvården Oberoende utvärderingar för bättre hälsa Maj 2013 SBU ger kunskap för bättre vård Kunskapssammanställningar Systematiska
Hälsosamma matvanor, barnhälsovården och barnkliniken. 160428 Carina Svärd Leg.dietist, folkhälsostrateg Avdelningen för kunskapsstöd
1 Hälsosamma matvanor, barnhälsovården och barnkliniken 160428 Carina Svärd Leg.dietist, folkhälsostrateg Avdelningen för kunskapsstöd 2 Innehåll - Ohälsosamma matvanor - Näringsrekommendationer/kostråd,
Lättare. för ditt. hjärta
Lättare för ditt hjärta Det lönar sig att aktivt sänka kolesterolvärdet Sex av tio finska vuxna har förhöjda kolesterolvärden 1. När blodet innehåller för mycket kolesterol, börjar det samlas i kärlväggarna
FAMILJÄR HYPERKOLESTEROLEMI
FAMILJÄR HYPERKOLESTEROLEMI En informationsbroschyr för vårdpersonal och patienter med hyperkolesterolemi Originalproduktion av Dr Leiv Ose, januari 2012 Uppdaterad av Dr Lennart Nilsson, juni 2015 Innehållsförteckning
ÅLDERSTEST. Hur ofta äter du stekt eller grillad mat? 4 Ofta 3 En gång per dag 2 Två gånger per vecka 1 En gång per vecka -2 Mycket sällan
ÅLDERSTEST Hur ofta äter du stekt eller grillad mat? Hur många portioner grönsaker äter du per dag (1 port 1 dl) 3 Nästan aldrig 2 Två portioner i veckan 1 En portion i veckan -1 Tre portioner per dag
Fysisk aktivitet utifrån ett personcentrerat förhållningsätt
Fysisk aktivitet utifrån ett personcentrerat förhållningsätt Fysisk aktivitet ger bättre hälsa och längre liv Världens bästa medicin (gratis) hjärtinfarkt, stroke, fönstertittarsjuka, typ 2 diabetes, höga
SUMMARY THE HEDEMORA STUDY 2003-2004
Department of Cardiothoracic Surgery Stig Steen, Professor SUMMARY THE HEDEMORA STUDY 2003-2004 Stig Steen, Maria Buchar, Ewa Larsson Department of Cardiothoracic Surgery Heart-Lung Division of Lund S-221
Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014
Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014 Tarek Abdulaziz: ST-läkare Klinisk handledare: Khpalwak Ningrahari, specialist