En guidad tur i kostdjungeln

Transkript

1 Malmö En guidad tur i kostdjungeln Staffan Lindeberg Distrikstläkare, Vårdcentralen Sankt Lars, Lund Docent i allmänmedicin, Centrum för primärvårdsforskning 1

2 Alla är överens detta är inte nyttigt 2

3 Men sen? 3

4 Varför denna förvirring? 4

5 Varför denna förvirring? Observationsstudier är svårbedömda Orssakssamband eller confounding? Äter fullkorn Äter inte fullkorn 5

6 Varför denna förvirring? Observationsstudier är svårbedömda Fysiologi är komplex Kanske proteiner i kroppen 6

7 Varför denna förvirring? Observationsstudier är svårbedömda Fysiologi är komplex Kanske proteiner i kroppen De flesta lab har inte tid med kost 7

8 Varför denna förvirring? Observationsstudier är svårbedömda Fysiologi är komplex Kanske proteiner i kroppen De flesta lab har inte tid med kost Kostforskarna letar sällan efter sjukdomsorsaker 8

9 Varför denna förvirring? Observationsstudier är svårbedömda Fysiologi är komplex Kontrollerade studier få och svårvärderade 9

10 Varför denna förvirring? Observationsstudier är svårbedömda Fysiologi är komplex Kontrollerade studier få och svårvärderade Strikta jämförelser är sällsynta Ofta lågintensiv behandling av kontrollgruppen 10

11 Varför denna förvirring? Observationsstudier är svårbedömda Fysiologi är komplex Kontrollerade studier få och svårvärderade Särintressen är starka och delvis dolda 11

12 Varför denna förvirring? Observationsstudier är svårbedömda Fysiologi är komplex Kontrollerade studier få och svårvärderade Särintressen är starka och delvis dolda Evidensbaserad nutrition är ännu i sin linda Kliniskt förankrad Undviker särintressen Följer grundläggande statistiska regler Gör systematiska evidensbaserade översikter Tydliga (explicita, öppna, begripliga), lättillgängliga Graderad vetenskap utifrån studiekvalitet och evidensstyrka 12

13 Mat vid diabetes. SBU, 2010 Sammanfattning och slutsatser Mat vid fetma En systematisk litteraturöversikt Hela rapporten kan läsas och beställas på SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health Technology Assessment SBU Kunskapscentrum för hälso- och sjukvården 13

14 Mat vid diabetes. SBU, 2010 Ingen åtgärd har starkt vetenskapligt stöd SBU Kunskapscentrum för hälso- och sjukvården 14

15 Mat vid diabetes. SBU, 2010 Ingen åtgärd har starkt vetenskapligt stöd LågfeFkost och måflig lågkolhydratkost (30-40 E%) har likartade gynnsamma effekter på HbA1c och kroppsvikt vid typ 2- diabetes Något bäfre effekt på HDL- kolesterol av måflig lågkolhydratkost SBU Kunskapscentrum för hälso- och sjukvården 15

16 Mat vid diabetes. SBU, 2010 Ingen åtgärd har starkt vetenskapligt stöd LågfeFkost och måflig lågkolhydratkost (30-40 E%) har likartade gynnsamma effekter på HbA1c och kroppsvikt vid typ 2- diabetes Något bäfre effekt på HDL- kolesterol av måflig lågkolhydratkost Det saknas studier av Tllräcklig kvalitet för af kunna bedöma långtdseffekterna hos personer med diabetes av mer extrem lågkolhydratkost med högt fevntag, exempelvis så kallad LCHF- kost. SBU Kunskapscentrum för hälso- och sjukvården 16

17 Mat vid diabetes. SBU, 2010 Ingen åtgärd har starkt vetenskapligt stöd LågfeFkost och måflig lågkolhydratkost (30-40 E%) har likartade gynnsamma effekter på HbA1c och kroppsvikt vid typ 2- diabetes Något bäfre effekt på HDL- kolesterol av måflig lågkolhydratkost Det saknas studier av Tllräcklig kvalitet för af kunna bedöma långtdseffekterna hos personer med diabetes av mer extrem lågkolhydratkost med högt fevntag, exempelvis så kallad LCHF- kost. Endast studier på 6 månader eller mer ingår i analysen SBU Kunskapscentrum för hälso- och sjukvården 17

18 Kost vid diabetes. Socialstyrelsen, Kost vid diabetes en vägledning till hälso- och sjukvården 1 1 baserat på SBU-rapporten 18

19 Kost vid diabetes. Socialstyrelsen, Det finns vetenskapligt stöd för att traditionell diabeteskost baserad på svenska näringsrekommendationer måttlig lågkolhydratkost medelhavskost traditionell diabeteskost med lågt GI har en positiv inverkan på HbA1c, främjar viktnedgång samt förbättrar blodfetter. Det saknas vetenskapligt underlag för att bedöma effekten av extrem lågkolhydratkost vid diabetes. Det saknas också studier för att bedöma eventuella risker över längre tid. 1 baserat på SBU-rapporten 19

20 Mat vid fetma. SBU, 2013 Sammanfattning och slutsatser Mat vid fetma En systematisk litteraturöversikt Hela rapporten kan läsas och beställas på SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health Technology Assessment SBU Kunskapscentrum för hälso- och sjukvården 20

21 Mat vid fetma. SBU, 2013 Endast studier som jämför olika koster med varandra ingår i analysen Sammanfattning och slutsatser Mat vid fetma En systematisk litteraturöversikt Hela rapporten kan läsas och beställas på SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health Technology Assessment SBU Kunskapscentrum för hälso- och sjukvården 21

22 Mat vid fetma. SBU, 2013 Det finns ef måfligt starkt vetenskapligt underlag för af 1 råd om strikt lågkolhydratkost jämfört med råd om lågfefkost för personer med fetma och diabetes har en mer gynnsam effekt på fasteblodsocker och HbA1c vid 6 månader 1 20 E% kolhydrater, E% fef, E% protein SBU Kunskapscentrum för hälso- och sjukvården 22

23 Mat vid fetma. SBU, 2013 SBU Kunskapscentrum för hälso- och sjukvården 23

24 Mat vid fetma. SBU, 2013 Det finns ef måfligt starkt vetenskapligt underlag för af råd om strikt lågkolhydratkost jämfört med råd om lågfefkost för personer med fetma och diabetes har en mer gynnsam effekt på fasteblodsocker och HbA1c vid 6 månader Underlaget är begränsat för af de båda råden har en likartad effekt på HbA1c vid 12 månader SBU Kunskapscentrum för hälso- och sjukvården 24

25 Na>onella riktlinjer för diabetesvård. Socialstyrelsen,

26 Na>onella riktlinjer för diabetesvård. Socialstyrelsen,

27 Look AHEAD, deltagare 59 år 60 % kvinnor 16 % hade insulin Vikt 101 kg, BMI 36 HbA1c 55 mmol/mol Blodtryck 129/70 MedianduraTon 5 år Klara av arbetsprov 2570 patenter / grupp

28 Look AHEAD Metod Träffar individuellt och i grupp 1 g per vecka under 6 månader, sedan mindre oca Minskat kaloriintag (måltdsersäfning mm) Ökad fysisk aktvitet Minska minst 7 % i vikt och hålla den vikten Kontrollgruppen 3 gruppträffar /år under 4 år, sen 1/år

29 Look AHEAD - resultat Midjeomfång HbA1c

30 Look AHEAD - resultat Primär endpoint Ingen skillnad mellan grupperna

31 31

32 32

33 Målsättning med diabeteskost Normaliserat midjeomfång 33

34 Målsättning med diabeteskost Normaliserat midjeomfång SBU: Flera olika råd om ändrade kost- och dryckesvanor kan minska vikt eller midjeomfång hos personer med fetma. 34

35 Mat vid fetma. SBU, 2013 Flera olika råd om ändrade kost- och dryckesvanor kan minska vikt eller midjeomfång hos personer med fetma. SBU Kunskapscentrum för hälso- och sjukvården 35

36 Mat vid fetma. SBU, 2013 Flera olika råd om ändrade kost- och dryckesvanor kan minska vikt eller midjeomfång hos personer med fetma. På kort sikt (sex månader) är råd om strikt eller måflig lågkolhydrat- kost mer effektvt för viktnedgång än råd om lågfefkost. SBU Kunskapscentrum för hälso- och sjukvården 36

37 Mat vid fetma. SBU, 2013 Flera olika råd om ändrade kost- och dryckesvanor kan minska vikt eller midjeomfång hos personer med fetma. På kort sikt (sex månader) är råd om strikt eller måflig lågkolhydrat- kost mer effektvt för viktnedgång än råd om lågfefkost. Likartad effekt på blodfefer SBU Kunskapscentrum för hälso- och sjukvården 37

38 Mat vid fetma. SBU, 2013 Flera olika råd om ändrade kost- och dryckesvanor kan minska vikt eller midjeomfång hos personer med fetma. På kort sikt (sex månader) är råd om strikt eller måflig lågkolhydrat- kost mer effektvt för viktnedgång än råd om lågfefkost. På lång sikt finns inga skillnader i effekt på viktnedgång mellan råd om strikt och måflig lågkolhydratkost, lågfefkost, högproteinkost, medelhavskost, kost inriktad på låg glykemisk belastning eller kost med hög andel enkelomäfade fefer. SBU Kunskapscentrum för hälso- och sjukvården 38

39 Mat vid fetma. SBU, 2013 Flera olika råd om ändrade kost- och dryckesvanor kan minska vikt eller midjeomfång hos personer med fetma. På kort sikt (sex månader) är råd om strikt eller måflig lågkolhydrat- kost mer effektvt för viktnedgång än råd om lågfefkost. På lång sikt finns inga skillnader i effekt på viktnedgång mellan råd om strikt och måflig lågkolhydratkost, lågfefkost, högproteinkost, medelhavskost, kost inriktad på låg glykemisk belastning eller kost med hög andel enkelomäfade fefer. Likartad effekt på blodfefer SBU Kunskapscentrum för hälso- och sjukvården 39

40 Mat vid fetma. SBU, 2013 Flera olika råd om ändrade kost- och dryckesvanor kan minska vikt eller midjeomfång hos personer med fetma. På kort sikt (sex månader) är råd om strikt eller måflig lågkolhydrat- kost mer effektvt för viktnedgång än råd om lågfefkost. På lång sikt finns inga skillnader i effekt på viktnedgång mellan råd om strikt och måflig lågkolhydratkost, lågfefkost, högproteinkost, medelhavskost, kost inriktad på låg glykemisk belastning eller kost med hög andel enkelomäfade fefer. Livsmedelsverkets kommentar: Det är svårt af gå ner i vikt och ecersom människor är olika är det bra af vården har olika metoder af välja bland. Det viktgaste är inte vilken bantningsdiet man väljer utan af man följer den. SBU Kunskapscentrum för hälso- och sjukvården 40

41 Målsättning med diabeteskost Normaliserat midjeomfång Bra blodsocker 41

42 Målsättning med diabeteskost Normaliserat midjeomfång Bra blodsocker Begränsad blodsockerstegring efter måltid 42

43 Målsättning med diabeteskost Normaliserat midjeomfång Bra blodsocker Begränsad blodsockerstegring efter måltid Minskad glykemisk belastning (GL*, glycemic load) Bestäms av kolhydratmängd och glykemiskt index *GL (g) = GI (ref. glukos) x kolhydratmängd (g) /100 43

44 Målsättning med diabeteskost Normaliserat midjeomfång Bra blodsocker Begränsad blodsockerstegring efter måltid Minskad glykemisk belastning (GL, glycemic load) Förbättrad glukostolerans 44

45 Målsättning med diabeteskost Normaliserat midjeomfång Bra blodsocker Begränsad blodsockerstegring efter måltid Förbättrad basal blodsockernivå 45

46 Fig. Dagsprofil av blodsocker från kl 8 till 23 hos 1699 personer med diabetes typ 2 (ålder 59±9 år, diabetesduration 9±6 år), indelade efter HbA1c Riddle M et al. Diab Care 2011;34:

47 Målsättning med diabeteskost Normaliserat midjeomfång Bra blodsocker Förbättring av övriga kardiovaskulära riskfaktorer Blodtryck, blodfetter mm 47

48 Målsättning med diabeteskost Normaliserat midjeomfång Bra blodsocker Förbättring av övriga kardiovaskulära riskfaktorer Bromsad åderförkalkning 48

49 Målsättning med diabeteskost Normaliserat midjeomfång Bra blodsocker Förbättring av övriga kardiovaskulära riskfaktorer Bromsad åderförkalkning Undvikande av andra diabeteskomplikationer 49

50 Viktnedgång hos vuxna Mat vid Fetma 50

51 Viktnedgång hos vuxna Flera olika råd om ändrade kost- och dryckesvanor kan minska vikt eller midjeomfång hos personer med fetma. Mat vid Fetma 51

52 Viktnedgång hos vuxna Flera olika råd om ändrade kost- och dryckesvanor kan minska vikt eller midjeomfång hos personer med fetma. På kort sikt (sex månader) är råd om strikt eller måflig lågkolhydratkost mer effektvt för viktnedgång än råd om lågfefkost. På lång sikt finns inga skillnader i effekt på viktnedgång mellan råd om strikt och måflig lågkolhydratkost, lågfefkost, högproteinkost, medelhavskost, kost inriktad på låg glykemisk belastning eller kost med hög andel enkelomäfade fefer. Mat vid Fetma 52

53 Mat vid Fetma 53

54 Mat vid Fetma 54

55 Viktnedgång hos vuxna Figure. Predicted absolute mean change in body weight for partcipants in the low- fat and low- carbohydrate diet groups, based on a random- effects linear model. Foster GD et al. Ann Intern Med 2010;153:147 Mat vid Fetma 55

56 Viktnedgång hos vuxna Flera olika råd om ändrade kost- och dryckesvanor kan minska vikt eller midjeomfång hos personer med fetma. På kort sikt (sex månader) är råd om strikt eller måflig lågkolhydratkost mer effektvt för viktnedgång än råd om lågfefkost. På lång sikt finns inga skillnader i effekt på viktnedgång mellan råd om strikt och måflig lågkolhydratkost, lågfefkost, högproteinkost, medelhavskost, kost inriktad på låg glykemisk belastning eller kost med hög andel enkelomäfade fefer. Mat vid Fetma 56

57 Mat vid Fetma 57

58 Mat vid Fetma 58

59 Viktnedgång hos vuxna Flera olika råd om ändrade kost- och dryckesvanor kan minska vikt eller midjeomfång hos personer med fetma. På kort sikt (sex månader) är råd om strikt eller måflig lågkolhydratkost mer effektvt för viktnedgång än råd om lågfefkost. På lång sikt finns inga skillnader i effekt på viktnedgång mellan råd om strikt och måflig lågkolhydratkost, lågfefkost, högproteinkost, medelhavskost, kost inriktad på låg glykemisk belastning eller kost med hög andel enkelomäfade fefer. Råd om högre intag av mejeriprodukter (i första hand mjölk) eller minskat intag av söta drycker kan också leda Tll viktnedgång. Mat vid Fetma 59

60 Viktnedgång hos vuxna Mat vid Fetma 60

61 Slutsats Vi har knappt börjat tränga in i jungeln 61

62 Dairy products and fractures: no association in observational studies among adults Fig. Relative fracture risk by dairy intake in 60,689 Swedish women aged followed for 11.1 years. 62 Michaëlsson K et al. Bone 2003;32:694

63 Dairy products and fractures: no association in observational studies among adults 63 Benetou V et al. EJCN 2011;65:132 (EPIC, FFQ, N=29 122, age>60, 8 years follow-up, 275 fractures)

64 Milk and fractures: no association in observational studies among adults RR/+1glass Fig. Pooled analysis for categories of milk intake and hip fracture risk in women from prospective cohort studies (6 studies, women, 3574 fractures). 64 Bischoff-Ferrari HA et al. J Bone Mineral Res 2011; online Oct 2010, DOI /jbmr.279