Om sociala skillnader i hälsa och levnadsvanor

Transkript

1 Om sociala skillnader i hälsa och levnadsvanor Syfte med förmiddagens pass: öka medvetenheten om sociala skillnader i hälsa och levnadsvanor ta del av resultat från enkätundersökningarna Liv & Hälsa ung och vuxen som visar hur sörmlänningarna mår och lever få verktyg för hur man kan arbeta med att påverka sociala skillnader i hälsa ge tid för samtal och reflektion Monica Pärus, Folkhälsocentrum Landstinget Sörmland

2 Familjen Karlsson

3 Folkhälsa handlar om befolkningens hälsa den ska vara så god som möjligt och jämlikt fördelad Hälsa - är en resurs för individen

4 Sverige - från ett av Europas fattigaste länder med en medellivslängd på år till ett rikt välfärdssamhälle med en medellivslängd på över 80 år Vad var det som hände?

5 Diskutera med din granne Vilka faktorer tror du/ni har störst betydelse för en god hälsa?

6 Folkbokföring talet Vaccinering, obligatorisk folkskola 1900-talet Vatten och avlopp, bättre bostäder, folkrörelser hälsoupplysning 1940 kommunal demokrati, motbok, BVC, Socialvård osv Kommunpolitiker har haft betydligt större betydelse för hälsoutvecklingen än läkarkåren!

7 Bilden inspirerad av Lennart Rydéns förlaga. Faktorer som påverkar hälsan

8 Det är bra att ni gör såna här tester för att hålla koll på hur samhället mår Röst från Liv & Hälsa ung Folkhälsoenkäter tar tempen på hur Samhället mår!

9 Liv & hälsa Ca elever i Sörmland Genomförts 2004, 2006, 2008 och 2011 Svarsfrekvens 2011: åk 7 86 % åk 9 84 % åk 2 77 % Ca personer i fem län Genomförts 2000, 2004 och 2008 Svarsfrekvens 2008: CDUST 60 % Sörmland 60 % år

10 Jag tycker en del frågor var konstiga, varför ska ni veta hur ofta jag borstar tänderna eller var jag träffar mina kompisar? Röst från Liv & Hälsa ung Livsvillkor Levnadsvanor Hälsa/ohälsa Sociala, ekonomiska förutsättningar Beteenden

11 Andel som mår bra i Sörmland, 2008 Liv & Hälsa ung och vuxen Kvinnor Män % Åk 7 Åk 9 Åk 2 gymnasiet år år år år

12 Andel överviktiga i Södermanland, år Kvinnor Män % År

13 Andel som tycker det är viktigt att undvika fet mat Liv & Hälsa, år Kvinnor Män % År

14 Andel som äter frukt och/eller grönsaker dagligen Flickor Pojkar % Åk 7 Åk 9 Åk 2 Årskurs

15 Andel som äter snabbmat en gång i veckan eller oftare, Flickor Pojkar % Åk 7 Åk 9 Åk 2 Årskurs

16 100 Sysselsättning och andel som mår bra, 2008, Liv & Hälsa, år % I sysselsättning Arbetslösa Långtidssjukskrivna, förtidspensionärer

17 Föräldrars sysselsättning och andel som mår bra, 2011 åk, 7, 9 och % Båda föräldrarna arbetar/studerar En förälder arbetar/studerar Båda föräldrarna arbetslösa/sjukskrivna

18 Föräldrars sysselsättning, andel som Båda föräldrarna i sysselsättning En förälder arbetar/studerar Båda föräldrarna arbetslösa/sjukskrivna 30 % Äter godis dagligen Dricker läsk dagligen Aldrig äter frukost Äter lunch i skolan 1-3 dagar/v. el. aldrig

19 % Liv & hälsa år. Andel som har svårigheter att klara löpande utgifter Som dagligen äter mån 3-5 mån 6-12 mån Frukost Lunch Middag

20 % Liv & hälsa, år Andel som har svårigheter att klara löpande utgifter Som mån 3-5 mån 6-12 mån Har kraftig övervikt Motionerar regelbundet Rör sig lite på fritiden

21 Föräldrars sysselsättning, andel som är fysisk aktiv Båda föräldrarna i sysselsättning En förälder arbetar/studerar Båda föräldrarna arbetslösa/sjukskrivna 60 % Går eller cyklar 1 timma minst 4 gånger/v. Tränar minst 30 min minst 2 ggr/v.

22 Andel elever som är medlem i någon förening Länet 80 % Båda föräldrarna arbetar/studerar En förälder arbetslös/sjukskriven Båda föräldrarna arbetslösa/ sjukskrivna

23 % 20 Anledning till att elever inte kan delta i de fritidsaktiviteter de vill Kan inte ta sig dit Finns inte i närheten Har inte råd 10 0 Båda föräldrarna arbetar/studerar En förälder arbetslös/sjukskriven Båda föräldrarna arbetslösa/ sjukskrivna

24 Elever med/utan fysisk funktionsnedsättning som 100 Ingen Lätt Svår % Är nöjd med sin fritid Har möjlighet att delta i de fritidsaktiviteter man vill Är med i någon förening

25 Elever med eller utan fysisk funktionsnedsättning som.

26 Bland elever med lätt/svår fysisk funktionsnedsättning Högre andel som aldrig/sällan tränar så man blir andfådd och svettig Äter inte frukt och grönt i lika hög grad Äter inte lika ofta lunch i skolmatsalen Vardagsmotionen är ungefär lika vanligt förekommande Frukost, lunch och middag varje dag är mindre vanligt

27 Det var ju bra det här man fick skriva, men vad kommer ni göra åt problemen?

28 Ojämlikhet i hälsa Lågutbildade kvinnor röker betydligt mer än högutbildade kvinnor Övervikt är betydligt vanligare bland barn till föräldrar som är arbetslösa eller sjukskrivna jämfört med barn till föräldrar som inte är det. 16 % jämfört med knappt 3 %. Medellivslängden bland män är 8,5 år längre i Danderyd än Arjeplog Högutbildade lever i snitt flera år längre än lågutbildade Dubbelt så hög risk att få hjärtinfarkt bland arbetare som bland tjänstemän

29 Varför tror du att det finns skillnader i hälsa och levnadsvanor mellan olika grupper?

30 Vad beror skillnader i hälsa och levnadsvanor på? - Inte främst genetiska orsaker - Inte främst skillnader i kvalitet i vården

31 Faktorer i de sociala förhållanden som bestämmer hur människor lever, växer, arbetar och åldras. Några viktiga faktorer -Utbildningsnivå -Kön -Sysselsättning/Arbetslöshet -Ekonomi -Boende/boendeområde

32 Oscarsvinnare lever i snitt 4 år längre än de som inte vunnit en sådan Det finns en social gradient i hälsa ju lägre en persons sociala position är, ju sämre är hans eller hennes hälsa.

33 Tilltron till sin egen förmåga, självkänsla, grad av kontroll över sin livssituation, förväntningar på livet, hur har jag det i jämförelse med andra... Allt detta påverkar motivationen och möjligheterna till att sköta om sin hälsa, investera i sparande och utbildning etc

34 Landstingets Folkhälsocentrum En utvecklingsenhet för strategiskt och långsiktigt arbete med: 1. Rätten till en god och jämlik hälsa 2. Barnets rättigheter (landstingsinternt uppdrag) Uppdrag: Medverka till att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa på lika villkor för Sörmlands befolkning

35 Vad kan göras för att skapa förutsättningar för en god och jämlik folkhälsa? Strukturella insatser på samhällsnivå, nationellt, regional och lokalt Välfärdssystemets utformning och resurs fördelning Goda och trygga uppväxtvillkor En dräglig inkomst Sysselsättning som är meningsfull Goda boendemiljöer Högkvalitativ skola och förskola Hälso- och sjukvård som kan stödja människor i beteendeförändring

36 Vad kan vi göra i vår mer vardagsnära miljö? - Checklista kring sociala skillnader i hälsa - ett verktyg - ett stöd i att planera olika aktiviteter - Hellre långsiktigt och målmedvetet arbete än kortsiktiga projekt.

37 Fundera på hur du skulle kunna använda checklistan i din vardag? Diskutera med din granne

38 Tack för mig!

39 Vill du veta mer om Liv & hälsa eller Liv & Hälsa ung? Besök: