Anhörig den som ger stöd, hjälp, vård och omsorg. omvärlden

Transkript

1 vänner och nätverk Anhörigvänligt samhälle!? arbete sysselsättning Samhället, vården och omsorgen Anhörig den som ger stöd, hjälp, vård och omsorg familjen omvärlden kulturen Närstående den som får stöd, hjälp, vård och omsorg

2 Fakta om anhörigas livssituation från socialstyrelsen befolkningsstudie 2012 Antal personer som tillfrågades individer 18 år och äldre Syfte: försöka belysa om människor som regelbundet ger omsorg till en annan person får konsekvenser när det gäller, hälsa, ekonomi och livskvalitet Var femte person i vuxen ålder, vårdar, hjälper eller stödjer en närstående (1,3 miljoner människor) 1/3 av dessa, 6% uppräknad på befolkningen ger daglig omsorg 8% ger omsorg minst varje vecka 4% ger omsorg minst en gång i månaden Omsorgsgivandets omfattning varierar mycket med åldern. Omsorgsgivande förekommer mest i åldersgruppen år (24%) Är som mest intensivt i åldersgruppen år (19%) 20 % av kvinnorna och 16% av männen ger omsorg Finns dock skillnader i kvinnors och mäns omsorgsgivande och konsekvenser för den enskilde Elisabeth Öhrling, anhörigkonsulent socialförvaltningen, kvalitets- och utvecklingsenheten april 2015

3 Vem får omsorg och av vem? Föräldrar vanligaste omsorgsmottagaren lite vanligare att en kvinna hjälper sina föräldrar, i åldersgruppen år (68%) men även yngre personer år (50%) Make/maka eller partner (cirka 25%) 10 % i åldersgruppen år svarar för omsorgen 33% i åldersgruppen år svarar för omsorgen 77% i åldersgruppen 81 år och äldre svarar för omsorgen Företagare och lantbrukare ligger här långt över genomsnittet Barn (cirka 20%) finns inga tydliga skillnader mellan könen Syskon eller annan släkting (cirka 21%) här finns en övervikt för de yngre åldrarna år (45%) God vän, granne eller bekant (cirka 19%) Elisabeth Öhrling

4 Anhörigas hälsa från Socialstyrelsens befolkningsstudie Anhöriga som ger omsorg till närstående omfattning och konsekvenser, augusti 2012, s OMSORGSGIVARKATEGORIER (OGK) Omsorgsgivarkategori 1: Omfattar den som ger vård, hjälp och stöd till en närstående i mindre än en timme per vecka måttligt omsorgsgivande. I denna kategori ingår cirka individer uppräknat till hela befolkningen. Motsvarar 14% av omsorgsgivarna. Omsorgsgivarkategori 2: Omfattar den som ger vård, hjälp och stöd i en till tio timmar per vecka omfattande omsorgsgivande. I denna kategori ingår cirka individer uppräknat till hela befolkningen. Motsvarar 65% av omsorgsgivarna. Omsorgsgivarkategori 3: Omfattar den som vård, hjälp och stöd i elva timmar eller mer per vecka mycket omfattande omsorgsgivande. Denna kategori består av tre undergrupper svaranden: de som ger omsorg timmar per vecka, timmar per vecka sam > 60 timmar per vecka. I denna kategori ingår cirka individer uppräknat till hela befolkningen. Motsvarar 21% av omsorgsgivarna. Elisabeth Öhrling, anhörigkonsulent, utvecklingsenheten, SOF, april 2015

5 Konsekvenser på individnivå hälsa Det finns ett negativt samband mellan omfattningen av omsorgen och den självskattade hälsan ju mer omsorg man ger, desto sämre är det egna hälsotillståndet. Mår mycket dåligt - endast 1% Mår dåligt vid omsorg mindre än 1-10 timmar per vecka 22-26% vid omsorg mer än elva timmar per vecka 46% Mår mycket gott och ganska gott 75-78% vid omsorg mindre än 1-10 timmar per vecka 55% vid omsorg mer än elva timmar per vecka Elisabeth Öhrling, anhörigkonsulent, utvecklingsenheten, SOF, april 2015

6 LIVSKVALITÈ 60% tycker det känns bra att ge hjälp och känner sig uppskattade 40% upplever att den hjälp de ger inte är tillräcklig 40% upplever de får tillräckligt med stöd från familj, vänner och grannar 20% känner de får stöd av socialtjänsten och sjukvården (lägre när mer omfattande hjälp ges från den anhörige ) 17% upplever de sammantaget får tillräckligt med hjälp i sin roll som omsorgsgivare Elisabeth Öhrling, anhörigkonsulent, utvecklingsenheten SOF, april 2015

7 fortsättning LIVSKVALITÈ Mest påverkas umgänget med vänner och i dubbel så stor omfattning vid omfattande omsorgsgivande Omfattande omsorgsgivande orsakar ekonomiska problem 20 % anger att de alltid eller ofta har ekonomiska problem på grund av att de ger omsorg Psykiska påfrestningar upplevs som större än den fysiska 20% känner ofta eller alltid att det är psykiskt påfrestande och 40% känner så ibland Barn i åldersgruppen år uppger att känns krävande att ge omsorg. De allra flesta omsorgsgivare har en bra relation till den man ger omsorg och känner sig uppskattade (80%) Elisabeth Öhrling, anhörigkonsulent, utvecklingsenheten, SOF, april 2015

8 Förvärvsarbete och studier 70% är i arbetsför ålder och 30% har pensionsålder 8% har behövt gå ner i arbetstid p.g.a. sitt omsorgsgivande 12 % av kvinnorna uppger de gått ned i arbetstid eller tvingats lämna arbetet på grund av omsorgen till den närstående, motsvarande 9% för männen 3 % har blivit tvungna lämna sitt arbete drygt 2% har svarat det är svårare att få arbete möjligheten till studier påverkas också 5% har gått ned i studietakt och 10% har tvingats avstå från studier 60% av kvinnorna har tvingats gå ned i studietakt eller avstå från studier, motsvarande 10% för männen Elisabeth Öhrling, anhörigkonsulent, utvecklingsenheten, SOF, april 2015

9 Är det någon annan som också vårdar, hjälper eller stödjer? Nästan 60 % har möjlighet till avlastning eller kan dela ansvaret med någon annan. Drygt 1/3 får hjälp av kommunen. Knappt 1/3 får inte hjälp av någon annan. Få får hjälp av väntjänst. Anhöriga > 65 år har sällan någon som avlastar dem. Anhöriga < 65 år får i högre grad hjälp av andra familjemedlemmar eller släktingar. Elisabeth Öhrling, anhörigkonsulent, utvecklingsenheten, SOF, april 2015

10 Liten summering Omsorgsgivandet påverkar möjligheten att förvärvarbeta och studera, särskilt i åldersgruppen år, och i högre grad för kvinnor än för män Inga större skillnader mellan kvinnor och mäns omsorgsgivande vad gäller tidsomfattning och frekvens. Kvinnor svarar oftare för tillsyn, umgänge och personlig omsorg och män ger mer praktisk och ekonomisk hjälp Det finns ett samband mellan omsorgsgivande och sämre självskattat hälsotillstånd - ju mer omfattande omsorg man ger desto mer påverkas livskvalitén till det sämre. Kvinnor upplever i högre grad än män att omsorgsgivandet påverkar livskvalitén negativt Var fjärde person som ger omsorg känner till att kommunerna måste erbjuda stöd för att underlätta för personer som vårdar. Drygt ¾ av dem som ger omsorg uppgav att de inte behövde stöd Omsorgsgivarna, särskilt de som ger mycket omfattande omsorg anser de bär ett för stort ansvar för sin närstående och att det offentliga borde ta ansvaret

11 Lagstiftningen från 1 juli kap. 10 SoL socialnämnden ska erbjuda stöd och underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller har funktionshinder

12 BRA telefonnummer adresser för anhörigstöd och anhörigfrågor Nationella stödtelefoner Röda Korsets nationella jourtelefon dagligen tfn 0771/ Nationella Alzheimerföreningen dagtid tfn 020/ Demensförbundet, dagtid, rådgivning tfn 0485/37575 Anhörigas Riksförbund, dagtid kansliet tfn 070/ Nationella hjälplinjen vid akut kris, dagligen tfn 020/ Kvinnofridslinjen nationell stödtelefon, För dig som utsatts för hot och våld, dygnet runt tfn 020/ Äldretelefonen vänder sig i första hand till äldre som mår psykiskt dåligt även anhöriga är välkomna att ringa, vardagar tfn 020/ Nationella webb- adresser Nationellt kompetenscentrum för anhöriga Nka Svenskt demenscentrum Anhörigstöd på Gotland NY! Elisabeth Öhrling, anhörigkonsulent socialförvaltningen, kvalitets- och utvecklingsenheten april 2015

13 Aktuella frågor Ekonomisk ersättning Närståendepenning Anhörigas Riksförbund (jobbar för VAF vård av förälder) Att kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg Kunskapsöversikt 2010:1 Nka Arbetsgivarstöd till anhöriga Nka Kan anhörig ansöka stöd och hjälp för egen del? Anhöriga som vårdar i isolering Satsning i Klinteområdet under oktober månad Nationella anhörigåret anhörigvecka v. 41 första veckan i oktober Elisabeth Öhrling, anhörigkonsulent socialförvaltningen, kvalitets- och utvecklingsenheten april 2015

14 Edvard Munch Skriet 1895 pastell Ingen såg mig. Ingen pratade med mig. Hela jag var som Munchs Skriet säger en förälder Forskningsstudie Eleni Siouta, Karolinska institutet Djupintervjuer av föräldrar till barn med psykiatrisk ohälsa (schizofreni i åldrarna år)