Åtta av tio riksdagsledamöter säger ja till blodgivning på betald arbetstid

Transkript

1 Pressmeddelande den 8 december 2011 Åtta av tio riksdagsledamöter säger ja till blodgivning på betald arbetstid Åtta av tio riksdagsledamöter, 82 procent, tycker att offentliganställda ska få ge blod på betald arbetstid. Bara 14 procent av ledamöterna i Sveriges Riksdag är själva blodgivare visar en ny undersökning från Blodcentralen i Stockholms län. Det är glädjande att det finns ett stort stöd bland landets riksdagsledamöter för att offentliganställda ska få ge blod på betald arbetstid. Utan blodgivare skulle stora delar av sjukvården inte fungera, säger Lottie Furugård, kommunikationsansvarig för Blodcentralen i Stockholm. En positiv inställning till blodgivning på betald arbetstid skiljer sig markant beroende på vilket parti man tillhör. Mest positiva är ledamöterna från oppositionen, där nästan nio av tio i samtliga partier anser att man ska få ge blod på betald arbetstid. Moderata ledamöter är minst positiva till förslaget. Bland dem anser knappt hälften, 48 procent, att det är ett bra förslag. Undersökningen visar att 14 procent av landets riksdagsledamöter är blodgivare. Ännu fler, 28 procent, har någon gång i livet varit blodgivare. Flest blodgivare finns bland Vänsterpartiets ledamöter där tre av tio, 29 procent, är blodgivare i dag. Sämst på att ge blod är Kristdemokraternas ledamöter, bara sju procent av dem anger att de är blodgivare. Vi vill göra det så enkelt som möjligt för våra riksdagsledamöter att bidra till ett stabilt blodlager så därför står blodbussen parkerad vid Mynttorget var 16:e vecka. Det är glädjande att nästan hälften av ledamöterna uppger att de känner till det. Nu gäller det bara att få fler att gå från tanke till handling, säger Lottie Furugård. Sverige är självförsörjande på blodkomponenter, men fördelningen av blod över tid och plats är ibland ojämn. Störst risk för blodbrist är det i storstadsregionerna. I Stockholm är bara tre av hundra vuxna blodgivare. Socialstyrelsen uppskattar att personer får blod via blodtransfusion varje år, varav cirka en tredjedel är i direkt livshotande akuta situationer. Undersökningen genomfördes den 10 oktober 28 november Totalt svarade 182 riksdagsledamöter på enkäten, motsvarande en svarsfrekvens på 52 procent. Undersökningen genomfördes som en elektronisk enkät skickad till ledamöternas e-postadresser i riksdagen. Bilaga 1: Resultat från undersökningen Bilaga 2: Fakta om blod Se öppettider på din blodcentral och Stockholms blodlager i realtid på För mer information, kontakta: Lottie Furugård, kommunikationsansvarig för Blodcentralen i Stockholm, , lottie.furugård@karolinska.se Bilaga 1

2 Är du blodgivare i dag? Centerpartiet 18 % Folkpartiet 14 % Kristdemokraterna 7 % Miljöpartiet 11 % Moderaterna 14 % Socialdemokraterna 13 % Sverigedemokraterna 0 % Vänsterpartiet 29 % Har du varit blodgivare? Centerpartiet 27 % Folkpartiet 36 % Kristdemokraterna 36 % Miljöpartiet 33 % Moderaterna 24 % Socialdemokraterna 16 % Sverigedemokraterna 50 % Vänsterpartiet 14 % Tycker du att anställda inom offentlig sektor ska få ge blod på betald arbetstid? Centerpartiet 55 % Folkpartiet 64 % Kristdemokraterna 86 % Miljöpartiet 89 % Moderaterna 48 % Socialdemokraterna 93 % Sverigedemokraterna 100 % Vänsterpartiet 93 % Svarsfrekvens per parti Andel svarande ledamöter Centerpartiet 48 % Folkpartiet 58 % Kristdemokraterna 74 % Miljöpartiet 72 % Moderaterna 47 % Socialdemokraterna 49 % Sverigedemokraterna 11 % Vänsterpartiet 74 %

3 Bilaga 2 Fakta om blod En vuxen människa har mellan fyra och sex liter blod. Hur mycket blod du har beror på kroppsstorleken. 4,5 deciliter per gång Vid varje blodgivning ger du 4,5 deciliter blod. Blodet delas upp i beståndsdelar så att den som ska ta emot blodet får just den del han eller hon behöver. Beståndsdelarna är röda blodkroppar, plasma och blodplättar. Blodgrupper De viktigaste blodgruppssystemen är ABO och Rh. ABO-systemet delas in i: A B AB O Det som förr kallades Rh-faktorn, numera D, finns hos cirka 85 procent av landets befolkning. Dessa kallas Rh-positiva (RhD+). Resten av befolkningen, som saknar denna faktor, kallas Rh-negativa (RhD- ). Fördelning av blodgrupper i Sverige: A RhD+: 37 % O RhD+: 32 % B RhD+: 10 % A RhD-: 7 % O RhD-: 6 % AB RhD+: 5 % B RhD-: 2 % AB RhD-: 1 % Källa:

4 Bilaga 3 Här kan du ge blod i Stockholms län: Blodcentralen Danderyd Danderyds sjukhus T-bana: Danderyds sjukhus Blodcentralen Fridhemsplan S:t Eriksgatan 40 T-bana: Fridhemsplan, uppgång S:t Eriksgatan Blodcentralen Hötorget Biljetthallen uppgång Sergelgatan T-bana: Hötorget Blodcentralen Skanstull Ringvägen 100 T-bana: Skanstull Blodcentralen Södertälje Saltsjögatan 9 Pendeltåg: Södertälje C Blodbussen Se geblod.nu

5 Bilaga 4 Så blir du blodgivare Är du mellan 18 och 60 år, frisk och väger minst 50 kilo är chansen stor att du kan bli blodgivare. Kom när det passar dig. Boka en tid för ett första besök på eller gå in direkt på närmaste blodcentral eller blodbuss. Fyll i hälsodeklaration. Under första besöket på Blodcentralen får du information om blodgivning och en hälsodeklaration ska besvaras. Ett blodprov tas också för att säkerställa att du passar som blodgivare. Ge blod. Efter cirka fyra veckor kommer den första kallelsen för blodgivning. Ge blod igen. Kvinnor kan ge blod tre gånger om året, män fyra gånger. Vid varje tillfälle ger du 4.5 deciliter. Det är ungefär en tiondel av blodet i din kropp. Behovet av blod är större än tillgången. Därför kan du vara helt säker på att varje droppe du ger kommer till livsviktig nytta.