Uppföljning av Prioriteringscentrum. Redovisning av 2015 års verksamhet
|
|
- Lars-Erik Ivarsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Uppföljning av Prioriteringscentrum Redovisning av 2015 års verksamhet
2 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens tillstånd. Publikationen finns som pdf på Socialstyrelsens webbplats. Publikationen kan också tas fram i alternativt format på begäran. Frågor om alternativa format skickas till alternativaformat@socialstyrelsen.se Artikelnummer Publicerad mars 2016
3 Förord Prioriteringscentrum (PrioC) inrättades 2001 som ett nationellt kunskapscentrum för prioriteringar inom vård och omsorg. Sedan 2010 är Linköpings universitet huvudman för verksamheten. Under de senaste åren har verksamheten finansierats av landstinget i Östergötland och genom medel från regeringen. Socialstyrelsen fick 2015 i uppdrag av regeringen att betala ut kronor i statsbidrag till verksamheten vid Prioriteringscentrum. I uppdraget ingår också att Socialstyrelsen ska följa upp hur verksamhetsbidraget har använts. I denna rapport redovisar Socialstyrelsen vilken verksamhet Prioriteringscentrum har bedrivit med 2015 års statsbidrag. Ansvarig projektledare för denna uppföljning har varit utredare Thomas Malm. Ansvarig enhetschef har varit Stina Törnell Sandberg. Olivia Wigzell Generaldirektör
4
5 Innehåll Förord... 3 Sammanfattning... 7 Inledning... 8 Uppdraget... 8 Bakgrund... 8 Prioriteringscentrums verksamhet Sammanfattning av verksamheten...10 Genomförda aktiviteter Socialstyrelsens slutsats Referenser Bilaga 1 Ekonomisk redovisning Bilaga 2. Publikationer
6
7 Sammanfattning Prioriteringscentrum (PrioC) inrättades 2001 som ett nationellt kunskapscentrum för prioriteringar inom vård och omsorg. Sedan 2010 är Linköpings universitet huvudman för verksamheten. Under de senaste åren har verksamheten finansierats av landstinget i Östergötland och genom medel från regeringen. Socialstyrelsen är uppdragsgivare till PrioC och fick 2015 i uppdrag av regeringen att betala ut kronor i verksamhetsbidrag till PrioC. Under 2015 medverkade PrioC som konsulter och metodstödjare i Socialstyrelsens prioriteringsarbete med nationella riktlinjer avseende demens, depression och ångest, hjärtsjukvård, MS och Parkinsons sjukdom samt stroke. PrioC har även bistått Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) och Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) i deras arbete med prioriterings- och metodutvecklingsfrågor. PrioC har också satsat på att utveckla prioriteringsarbetet i landsting och regioner under året via omfattande utbildnings- och handledningsinsatser i landstingen i Kalmar och Dalarna samt Region Östergötland. Kunskap om och praktiska erfarenheter av arbete med prioriteringar sprids bland annat via rapporter, vetenskapliga artiklar och debattartiklar om prioriteringar och deras implikationer. Under 2015 publicerade PrioC fyra rapporter och flera vetenskapliga artiklar. Andra viktiga kanaler för att nå ut med kunskap och erfarenheter av prioriteringsarbete är kompetenscentrumets webbsida och medverkan vid mässor och konferenser såväl nationellt som internationellt. Under året genomfördes exempelvis den åttonde nationella prioriteringskonferensen i Norrköping. Vidare arbetar PrioC med kunskapsspridning via utbildnings- och metodstöd, nyhetsbrev och broschyrer samt pressmeddelanden. Under 2015 tecknade PrioC nya treårsavtal med Socialstyrelsen, Region Östergötland och Linköpings universitet. I avtalet med Socialstyrelsen formuleras PrioC nationella uppdrag inom prioriteringsområdet vilket ska ge en tydlighet i det nationella uppdraget och därigenom förstärka kunskapsoch metodutveckling inom området. Detta ligger i linje med resultatet i den externa utvärdering av PrioC som genomfördes 2014 som bland annat pekade på vikten av precisering och avgränsning av uppdraget. Socialstyrelsens förslag är att myndigheten även fortsättningsvis genomför årliga uppföljningar av Prioriteringscentrums verksamhet där de förbättringsförslag som lämnades i den externa utvärderingen av PrioC 2014 följs upp. UPPFÖLJNING AV PRIORITERINGSCENTRUM. REDOVISNING AV 2015 ÅRS VERKSAMHET 7
8 Inledning Uppdraget Socialstyrelsen fick 2015 i uppdrag av regeringen att betala ut kronor till Linköpings universitet för verksamheten vid Prioriteringscentrum (PrioC) för I uppdraget ingick också att redovisa hur PrioC har använt medlen under Uppdraget ska redovisas till regeringen senast 31 mars Bakgrund Prioriteringscentrum (PrioC) inrättades 2001 som ett nationellt kunskapscentrum för prioriteringar inom vård och omsorg. Sedan 2010 är Linköpings universitet huvudman för verksamheten. Under de senaste åren har verksamheten finansierats av landstinget i Östergötland och genom medel från regeringen. På uppdrag av regeringen och landstinget i Östergötland genomfördes 2014 en utvärdering av verksamheten. I utvärderingen framkom det att centrumet fyller en viktig funktion när det gäller det övergripande uppdraget att verka som ett nationellt kunskapscentrum för prioriteringar i hälso- och sjukvården. Det framkom också flera förbättringsförslag för att utveckla verksamheten. Bland annat pekar utvärderingen på vikten av att PrioC:s uppdrag preciseras och avgränsas eftersom det finns otydligheter i de övergripande uppdragen och deras inbördes viktning samt att framtida finansiärer deltar i utformningen av uppdraget till PrioC [1]. Utifrån utvärderingen bedömer regeringen att verksamheten vid PrioC är fortsatt angelägen och fyller en viktig funktion för hälso- och sjukvårdens verksamheter. Därför bör PrioC få medel för 2015 års verksamhet. Som ett resultat av detta fick Socialstyrelsen i uppdrag att betala ut medel till Linköpings universitet för verksamheten vid Prioriteringscentrum. Denna rapport avser verksamheten vid PrioC under Underlaget till rapporten är den verksamhetsbeskrivning och annat underlag som PrioC skickat in till Socialstyrelsen. Prioriteringscentrums nationella uppdrag Den externa utvärderingen av verksamheten vid PrioC resulterade i två uppdragsavtal, ett med Socialstyrelsen och ett med Region Östergötland, med en avtalstid på tre år. I uppdragsavtalet med Socialstyrelsen slås det fast att syftet med avtalet är att ge Nationellt kunskapscentrum för prioriteringar inom vård och omsorg, fortsättningsvis kallat Prioriteringscentrum (PrioC), ett tydligt och nationellt uppdrag och genom detta förstärka kunskaps- och metodutvecklingen inom området. Avtalet med Socialstyrelsen gäller enbart PrioC:s nationella uppdrag. Nedan beskrivs PrioC nationella uppdrag och inriktning som nationellt kunskapscentrum för prioriteringar inom vård och omsorg. 8 UPPFÖLJNING AV PRIORITERINGSCENTRUM. REDOVISNING AV 2015 ÅRS VERKSAMHET
9 Övergripande uppdrag A. Bedriva och stimulera såväl teoretisk som praktisk kunskaps- och metodutveckling när det gäller prioriteringar inom vård och omsorg och genom detta bidra till utvecklingen inom området. B. Verka för kunskapsspridning till intressenter i hela landet avseende forskning och utveckling samt praktiska erfarenheter av prioriteringsarbeten. C. Fungera som arenaskapare och sammanhållare av nätverk, där forskare, vårdpersonal, politiker, tjänstemän och företrädare från patient- och brukarorganisationer med flera kan mötas om prioriteringsfrågor. Inom ramen för sitt uppdrag för Socialstyrelsen ska PrioC bedriva och medverka till: D. Följa upp hur implementering av riksdagens principer och riktlinjer för prioriteringar fortgår i landsting/regioner och kommuner med särskilt fokus på praktisk tillämpning. E. Kontinuerligt granska ny relevant lagstiftning utifrån ett prioriteringsperspektiv där utgångspunkten är de av riksdagen beslutade riktlinjerna för öppna prioriteringar. F. Bistå Socialstyrelsen i metodutveckling och systematiskt prioriteringsarbete som myndigheten bedriver samt medverka vid interna utbildningar rörande prioriteringar. G. Bistå Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) och Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) i metod- och prioriteringsfrågor. H. Uppdragsverksamhet av större omfattning till Socialstyrelsen eller andra statliga myndigheter med flera ska regleras i särskilda avtal mellan dessa och Linköpings universitet. Uppdrag D, E och i viss mån F kan kopplas till det övergripande uppdraget A, att bedriva och stimulera kunskaps- och metodutveckling för prioriteringar och därigenom bidra till utvecklingen inom området. Uppdrag G, H och i viss mån uppdrag F har koppling till det övergripande uppdraget B, att verka för kunskapsspridning av forskning och utveckling samt praktiska erfarenheter av prioriteringsarbeten. UPPFÖLJNING AV PRIORITERINGSCENTRUM. REDOVISNING AV 2015 ÅRS VERKSAMHET 9
10 Prioriteringscentrums verksamhet 2015 Prioriteringscentrum har Linköpings universitet som huvudman och leds av en styrelse med representanter från Socialstyrelsen, Statens Beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU), Tandvårds och läkemedelsförmånsverket (TLV), Region Östergötland och Linköpings universitet. Socialstyrelsens representant är ordförande och Linköpings universitets representant är vice ordförande i styrelsen. Föreståndaren för PrioC är ansvarig inför styrelsen och deltar i mötena. Styrelsen ska följa och ge synpunkter på verksamheten och bevaka olika samhällsintressen. De ska också ge huvudmännen möjlighet till insyn och påverka verksamhetens inriktning och uppföljning genom en verksamhetsplan, en verksamhetsberättelse och annan adekvat redovisning. Styrelsen ska också medverka till informationsutbyte och upprätta samarbetsavtal med olika intressenter. De ska också medverka i strategidiskussioner och ange verksamhetsmål samt medverka vid planering och genomförande av större konferenser. Styrelsen har framför allt en rådgivande roll och fattar inte ekonomiska beslut om verksamheten eftersom PrioC ingår i Linköpings universitets organisations system för styrning och uppföljning. Verksamheten bedrivs av en mindre stab i Linköping med rådgivare som är placerade på andra ställen runt om landet. Under 2015 fanns sammanlagt 8,4 tjänster fördelade på 11 anställda vid PrioC. Dessutom var 3 konsulter och sakkunniga knutna till centrumet. Sammanfattning av verksamheten Under 2015 har ett viktigt mål för PrioC varit att utveckla prioriteringsarbetet tillsammans med landsting och regioner. Tillsammans med landstingen i Kalmar och Dalarna, Region Östergötland och Motala kommun har PrioC genomfört en omfattande utbildnings- och handledningsinsats. Under året genomfördes den åttonde nationella prioriteringskonferensen i Norrköping vilket är en viktig aktivitet för att stimulera erfarenhetsutbyte och debatt inom prioriteringsområdet. Under året tecknades nya treårsavtal med Socialstyrelsen, Region Östergötland och Linköpings universitet. En ny styrelse har tillträtt vilket kommer att medföra en tydligare styrning och förbättrad dialog mellan PrioC och uppdragsgivarna. På forskningsområdet har fyra rapporter och flera vetenskapliga artiklar och debattartiklar publicerats under UPPFÖLJNING AV PRIORITERINGSCENTRUM. REDOVISNING AV 2015 ÅRS VERKSAMHET
11 Genomförda aktiviteter 2015 Kunskaps- och metodutveckling Ett av Prioriteringscentrums uppdrag är att bedriva och stimulera såväl teoretisk som praktisk kunskaps- och metodutveckling när det gäller prioriteringar inom vård och omsorg. Därigenom ska PrioC också bidra till utvecklingen av området prioriteringar. Uppföljning av implementering av riksdagens principer och riktlinjer En del i uppdraget att bedriva och stimulera kunskaps- och metodutveckling är att PrioC ska följa upp hur landstingen och kommunerna tillämpar riksdagens riktlinjer för prioriteringar, med särskilt fokus på praktisk tillämpning. Riksdagen fattade 1997 beslut om prioriteringar inom hälso- och sjukvården. I korthet betydde beslutet att 2 hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), HSL kompletterades med en bestämmelse som slår fast att den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde i vården i enlighet med regeringens proposition Prioriteringar inom hälso- och sjukvården (prop. 1996/97:60). Riksdagens etiska plattform skulle vara vägledande när den nya bestämmelsen tillämpades (Prioriteringar inom hälso- och sjukvården. Socialutskottets betänkande SOU 1996/97:14). Plattformen utgår från de tre principerna: människovärdesprincipen behovsprincipen kostnads- och effektivitetsprincipen PrioC följer implementeringen av riksdagens etiska plattform genom fortlöpande kontakter med myndigheter och verksamhetsföreträdare i landsting och kommuner samt genom specifika projekt och aktiviteter. Ett aktuellt exempel är rapporten Socialstyrelsens nationella riktlinjer och kommunernas prioriteringar från 2015 där PrioC undersöker om de nationella riktlinjerna lett till öppna och strukturerade prioriteringar på kommunnivå [2]. PrioC har också skrivit en vetenskaplig artikel på temat implementering av nationella riktlinjer [3]. Granskning av relevant lagstiftning I det nationella uppdraget ingår också att PrioC ska granska ny relevant lagstiftning ur ett prioriteringsperspektiv med utgångspunkt i riksdagens riktlinjer för öppna prioriteringar. Under 2015 har dock PrioC inte genomfört några strukturerade aktiviteter inom detta område. Däremot för man en intern diskussion på centrumet om ny lagstiftning och statlig styrning, samt dess betydelse och påverkan på sjukvårdshuvudmännens prioriteringar. Under 2016 ska PrioC utveckla en process för att identifiera lämpliga granskningsobjekt. Bistå Socialstyrelsen i myndighetens metodutveckling En viktig del av PrioC verksamhet är att bistå Socialstyrelsen i myndighetens arbete med att utveckla metoder för att arbeta systematiskt med prioriteringar. Under 2015 medverkade PrioC som konsulter och metodstödjare i UPPFÖLJNING AV PRIORITERINGSCENTRUM. REDOVISNING AV 2015 ÅRS VERKSAMHET 11
12 Socialstyrelsens prioriteringsarbete med nationella riktlinjer för demens, depression och ångest, hjärtsjukvård, MS och Parkinsons sjukdom samt stroke. Detta arbete kommer att fortgå under 2016 då PrioC planerar att följa upp Socialstyrelsens nya arbetssätt med patientmedverkan i prioriteringsgrupperna av nationella riktlinjer. Uppföljningen ska handla om riktlinjerna för MS och Parkinsons sjukdom samt depression och ångest [4]. Under 2015 har PrioC bedrivit ett utvecklingsarbete för bedömning av svårighetsgrad där de har prövat och utvärderat en utvärderingsmatris. Tillsammans med Socialstyrelsen har PrioC börjat revidera den nationella modellen för prioriteringar. Detta arbete ska redovisas i form av en omarbetad rapport under Under 2016 ska även en webbaserad handledning tas fram. Andra projekt inom uppdraget med kunskaps- och metodutveckling Inom ramen för uppdraget att bedriva och stimulera kunskaps- och metodutveckling när det gäller prioriteringar inom vård och omsorg har PrioC också genomfört följande projekt [5]: Beslutsstöd för prioriteringar på individnivå. Under 2015 har ett beslutsstöd för prioriteringar på individnivå prövats i olika typer av verksamheter. Bland annat har beslutsstödet prövats för att arbeta mot mer jämlika bedömningar inom hjälpmedelsverksamhet. PrioC planerar att fastställa beslutsstödet och göra det tillgängligt på PrioC:s webbplats under Prioriteringsprojekt i Motala Kommun. Prioriteringar på kommunnivå har varit ett outvecklat område. Under 2015 infördes ett systematiskt prioriteringsarbete i Motala kommun som en del i kommunens verksamhetsanalys inom alla förvaltningar. PrioC följer Motala kommun med metodstöd, uppföljning, observationer och enkätstudier. Studie av hur rangordningar kan tolkas. Syftet med studien är att undersöka olika möjliga tolkningar av en rangordningslista och vilka implikationer dessa tolkningar har för rangordningen. Internationell jämförelse av prioriteringsprocesser vid beslut om särläkemedel. Studien beskriver och jämför prioriteringsprocessen gällande ickekostandseffektiva särläkemedel i Sverige, Norge, England, Frankrike och Nederländerna. Studie av vad medborgarna anser om prioriteringar av behandlingar av sällsynta sjukdomar. I den första delen av projektet undersöks om det finns samhälleliga preferenser som innebär att behandlingar till patienter med sällsynta sjukdomar ska värderas annorlunda, dvs. att högre kostnader kan tillåtas. I den andra delen undersöks allmänhetens attityder till den problematik som uppstår när beslut ska fattas om icke-kostnadseffektiva behandlingar till patienter med sällsynta sjukdomar. Relationen mellan behovsprincipen och kostnadseffektivitetsprincipen. I prioriteringsdebatten ställs ofta prioriteringar efter behov och prioriteringar efter kostnadseffektivitet mot varandra. Projektet ska tydliggöra debatten och visa på när de båda principerna står mot varandra och när de betyder samma sak. 12 UPPFÖLJNING AV PRIORITERINGSCENTRUM. REDOVISNING AV 2015 ÅRS VERKSAMHET
13 Studie av hur landstingen arbetar med resursfördelning. Systemet för hur landsting fördelar resurser bygger på olika typer av kriterier men dessa är ofta inte öppna och transparenta för medborgarna. Hur förtroendevalda politiker väger samma dessa kriterier och fattar beslut om fördelningen av landstingets eller regionens resurser är inte heller känt. Projektet undersöker hur politiker och högre tjänstemän samt chefer i vården ser på den offentliga vårdens system för fördelning av resurser. Samtliga dessa projekt kommer att fortgå under Kunskapsspridning I PrioC nationella uppdrag ingår också att verka för kunskapsspridning till intressenter i hela landet om forskning och utveckling samt praktiska erfarenheter vad gäller prioriteringsarbeten. Under 2015 har PrioC bistått SBU och TLV i deras arbete med metod- och prioriteringsfrågor. PrioC deltar bland annat i TLV:s arbete med att utveckla myndighetens tolkning av den etiska plattformen. PrioC bistår även TLV med etiska analyser till myndighetens kunskapsunderlag. PrioC har en ledamot i TLV:s läkemedelsnämnd och två ledamöter i SBU:s vetenskapliga råd Brage som ger råd till myndighetens nämnd och dess generaldirektör när de skall fatta beslut. Däremot har PrioC inte genomfört uppdragsverksamhet i någon större omfattning till Socialstyrelsen eller andra myndigheter under Medverkan vid interna utbildningar vid Socialstyrelsen PrioC har medverkat som konsulter och metodstödjare i Socialstyrelsens prioriteringsarbete med nationella riktlinjer för demens, depression och ångest, hjärtsjukvård, MS och Parkinsons sjukdom samt stroke under året. Kanaler för kunskapsspridning PrioC använder många olika kanaler för att sprida kunskap och praktiska erfarenheter av arbetet med prioriteringar. Bland annat via rapporter, vetenskapliga artiklar och debattartiklar om prioriteringar och deras konsekvenser. Under 2015 publicerade PrioC fyra rapporter och flera vetenskapliga artiklar (se bilaga 2). Andra viktiga kanaler är kompetenscentrets webbsida medverkan vid mässor och konferenser såväl nationellt som internationellt utbildnings- och metodstöd nyhetsbrev och broschyrer pressmeddelanden. Arbetet med att synliggöra PrioC pågår fortlöpande och en nyhet är att man nu finns på Twitter. Där får följare och andra intresserade information om PrioC, verksamhet och aktiviteter samt tips på intressanta diskussioner kopplade till prioriteringar inom hälso- och sjukvård. UPPFÖLJNING AV PRIORITERINGSCENTRUM. REDOVISNING AV 2015 ÅRS VERKSAMHET 13
14 Arbete med att skapa nätverk PrioC ska skapa mötesplatser och hålla samman nätverk där forskare, vårdpersonal, politiker, tjänstemän och företrädare för patient- och brukarorganisationer m.fl. kan mötas om prioriteringsfrågor. Under 2015 har föreläsningar om prioriteringskunskap införts på alla vårdutbildningar på Linköpings universitet. Från PrioC sida anser man att prioriteringsfrågor bör uppmärksammas redan i grundutbildningarna. Syftet med utbildningarna är att rusta studenterna med kunskap om lagar och etiska principer. Aktiviteter för att upprätthålla befintliga nätverk och träffpunkter Under 2015 har PrioC fortsatt med flera olika långsiktiga insatser: Den åttonde nationella prioriteringskonferensen arrangerades oktober i Norrköping. Totalt deltog 360 personer på konferensen som hade temat Värden i vården dilemman vid prioriteringar. Till frågeställningarna hörde bland annat hur man ska se på prioriteringar i relation till politik, budgetunderskott och patientinflytande? Hur används den etiska plattformen idag och behöver den utvecklas? PrioNet är PrioC:s nätverk och står för den seminarieserie som startade Nätverkets huvudsakliga syfte är att vara en mötesplats för politiker, administratörer och verksamma i vården när det gäller prioriteringar. Under 2015 arrangerades ett seminarium som var särskilt inriktat mot programansvariga inom hälso- och sjukvårdsutbildningar, med temat Prioriteringar som kursmoment. Ett tjugotal personer från hela landet träffades och diskuterade hur prioriteringsfrågor ska kunna integreras i vårdutbildningar. Handledningsgruppen arbetar med utbildning och stöd till verksamhetschefer, projektledare och handledare inom prioriteringar i hur man bäst organiserar och genomför prioriteringsarbete. Under året arrangerades en kurs om beslutsstöd för prioriteringar på individnivå med fokus på hjälpmedelsförskrivning. Kursdeltagarna var personer med uppdrag att utbilda förskrivare i att tillämpa beslutsstöd för prioriteringar. Webbsidan är centrets viktigaste ansikte utåt. Den uppdateras och utvecklas kontinuerligt. PrioC erbjuder föreläsningar efter förfrågningar från olika intressenter. PrioC har medverkat i universitetsutbildningar på grund- och avancerad nivå PrioC:s forskare har medverkat i internationella organisationer och deltar i konferenser. 14 UPPFÖLJNING AV PRIORITERINGSCENTRUM. REDOVISNING AV 2015 ÅRS VERKSAMHET
15 Socialstyrelsens slutsats Socialstyrelsen finner att Prioriteringscentrum bedriver en angelägen verksamhet inom ett område med stora utmaningar och konsekvenser för hälsooch sjukvården och den sociala omsorgen. Redovisningen från PrioC visar en omfattande verksamhet som är både uppskattad och nödvändig för beslutsfattare, myndigheter och professionen. Socialstyrelsen konstaterar att kompetenscentrumets verksamhet ligger inom ramen för regeringsuppdraget och villkoren för statsbidraget. Under 2015 tecknade PrioC och Socialstyrelsen ett nytt treårigt uppdragsavtal om Prioriteringscentrums nationella uppdrag med syftet att ge PrioC ett tydligt nationellt uppdrag och därigenom förbättra kunskaps- och metodutvecklingen inom området. Avtalet kommer att ge bättre möjlighet till styrning och dialog och Socialstyrelsens förslag är att myndigheten även fortsättningsvis genomför årliga uppföljningar av Prioriteringscentrums verksamhet där de förbättringsförslag som lämnades i den externa utvärderingen 2014 följs upp. UPPFÖLJNING AV PRIORITERINGSCENTRUM. REDOVISNING AV 2015 ÅRS VERKSAMHET 15
16 Referenser 1. Utvärdering av Prioriteringscentrum. PwC: Linköping; Socialstyrelsens nationella riktlinjer och kommunernas prioriteringar. Rapport 2015:4 i Prioriteringscentrums rapportserie. Prioriteringscentrum: Linköping; Kalkan A, Garpenby P, Sandberg J. Management by Knowledge in Practice: Implementation of National Healthcare Guidelines in Sweden. Social Policy and Administration, december Prioriteringscentrums verksamhetsplan Prioriteringscentrum: Linköping; Året som gått Prioriteringscentrums verksamhetsberättelse. Prioriteringscentrum: Linköping; UPPFÖLJNING AV PRIORITERINGSCENTRUM. REDOVISNING AV 2015 ÅRS VERKSAMHET
17 Bilaga 1 Ekonomisk redovisning Intäkter Kronor Statsbidrag från Socialstyrelsen Kostnader Kronor Lönekostnader Lokalhyra Inventarier, utrustning 0 Kontorsmaterial, telefon och övriga administrativa kostnader Resor, kost och logi Köpta tjänster, material, hyrd utrustning Trycksaker 0 Uppföljning och utvärdering 0 Revisorskostnader 0 Övriga kostnader* Summa *OH-kostnader UPPFÖLJNING AV PRIORITERINGSCENTRUM. REDOVISNING AV 2015 ÅRS VERKSAMHET 17
18 Bilaga 2. Publikationer 2015 Rapporter Prioritering och finansiering av läkemedel för behandling av sällsynta sjukdomar. Rapport 2015:1 i Prioriteringscentrums rapportserie. Prioriteringscentrum: Linköping; 2015 Frågor till medborgare om öppenhet, prioriteringsprocess och beslutsfattare avseende prioritering och ransonering. En artikelöversikt. Rapport 2015:2 i Prioriteringscentrums rapportserie. Prioriteringscentrum: Linköping; 2015 Vilken vägledning ger den etiska plattformen för prioriteringar i konkreta prioriteringssituationer? En översikt av tolknings- och tillämpningssvårigheter. Rapport 2015:3 i Prioriteringscentrums rapportserie. Prioriteringscentrum: Linköping; 2015 Socialstyrelsens nationella riktlinjer och kommunernas prioriteringar. Rapport 2015:4 i Prioriteringscentrums rapportserie. Prioriteringscentrum: Linköping; 2015 Vetenskapliga artiklar Gustavsson E, Sandman L. Health-care needs and shared decision-making in priority-setting. Medicine, Health care and Philosophy, februari 2015 Broqvist M, Garpenby P. It takes a Giraffe to see the big picture. Citizens view of decision makers in health care rationing. Social Science and Medicine, mars 2015 Wiss J, Tinghög G, Andersson D, Slovic P, Västfjäll D. The influence of indentifibility and singularity in moral decision making. Judgment and Decision Making, september 2015 Kalkan A, Garpenby P, Sandberg J. Management by Knowledge in Practice: Implementation of National Healthcare Guidelines in Sweden. Social Policy and Administration, december 2015 Debattartiklar 2015 Gustavsson E, Sandman L, Juth N, Munthe C. Etiska och praktiska utmaningar med ökat patientinflytande. Läkartidningen 22 april 2015 Sandman L, Carlsson P, Hoffman M, Levin L-Å, Liliemark J. Snäv tolkning av etisk plattform. Läkartidningen 1 juni 2015 Sandman L, Carlsson P. Dags att utveckla den etiska plattformen för prioriteringar. Dagens Medicin 26 oktober 2015 Nedlund A-C. Vårdprofessionens roll som demokratins väktare i sjukvården. Dagens Medicin 1 december UPPFÖLJNING AV PRIORITERINGSCENTRUM. REDOVISNING AV 2015 ÅRS VERKSAMHET
Uppföljning av Prioriteringscentrum Redovisning av 2017 års verksamhet
Uppföljning av Prioriteringscentrum 2017 Redovisning av 2017 års verksamhet Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer
PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg. e.lio.se/prioriteringscentrum
PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg e.lio.se/prioriteringscentrum Lagstiftningar 1992 Regeringen tillsatte utredningen om prioriteringar 1993 Vårdens svåra val (delrapport
Nationellt PrioriteringsCentrum forskning, utbildning, projekt
Nationellt PrioriteringsCentrum forskning, utbildning, projekt Per Weitz associerad medarbetare nationellt prioriteringscentrum, LiU Öl, ÖNHkliniken https://liu.se/forskning/prioriteringscentrum# Innehåll:
Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar
Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 2015-04-17 Maria Branting 2015-04-22 15 nationella riktlinjer Astma och
Åttonde nationella prioriteringskonferensen. En summering
Åttonde nationella prioriteringskonferensen 2015 En summering Vilken väg ska prioriteringsarbetet i Sverige ta? Hur används den etiska plattformen för prioriteringar och behöver den utvecklas? Hur ska
Nationella modellen för öppna prioriteringar inom hälso- och sjukvård
Nationella modellen för öppna prioriteringar inom hälso- och sjukvård 2 Prioriteringscentrum Mari.Broqvist@liu.se Prioriteringscentrum 3 Nationellt kunskapscentrum för prioritering inom vård och omsorg.
Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom remissversion Sverige ur tiden? Riksdagen, Stockholm 22 februari 2017
Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2016 - remissversion Sverige ur tiden? Riksdagen, Stockholm 22 februari 2017 Arvid Widenlou Nordmark Det finns inga alternativ till behandling
Att nätverka en del av arbetslivet
Att nätverka en del av arbetslivet Inledning och innehåll Vilka är vi? Vad håller vi på med? Hur gör vi? Varför gör vi det vi gör? Vilka är vi? Två nätverk en kärna Hälsa och Demokrati För förtroendevalda
Är gräset grönare hos grannen?
Är gräset grönare hos grannen? Om prioriteringar i den svenska hälso- och sjukvården Per Carlsson Prioriteringscentrum Linköpings universitet Vattenbrist hotar i sydöstra Sverige Prioritering av hälso-och
Grundkurs i behovs- och befolkningsperspektivet. Stockholm 31 maj 1 juni 2016
Grundkurs i behovs- och befolkningsperspektivet Stockholm 31 maj 1 juni 2016 Inledning och innehåll Vem är vi? Vem är ni? Varför är du här? Innehåll i korthet Dag 1 31 maj 10.00 Utgångspunkter idag 11.00
Session 3. Att integrera etiska principer för prioritering med politiska mål i ett budgetarbete
Session 3 Att integrera etiska principer för prioritering med politiska mål i ett budgetarbete Moderatorer och presentatörer: Barbro Krevers & Karin Bäckman, Prioriteringscentrum Kommentatorer: Ulrika
Kunskapsstyrning Om ledning och styrning för det bästa möjliga
Kunskapsstyrning Om ledning och styrning för det bästa möjliga Nämnden för hälsa, vård och klinisk forskning 2015-03-18 Ingrid Östlund Bitr Hälso- och sjukvårdsdirektör Bästa möjliga. Att leda och styra
Myndigheters organisering för utvärdering inom vård och omsorg i en komplex värld. Vårdanalys Cecilia Stenbjörn, Stockholm, 20 oktober 2017
Myndigheters organisering för utvärdering inom vård och omsorg i en komplex värld Vårdanalys Cecilia Stenbjörn, Stockholm, 20 oktober 2017 Agenda MYNDIGHETENS ROLL, UPPDRAG OCH ARBETSSÄTT UTMANINGAR ATT
Uppdragsavtal om Nationellt kunskapscentrum för prioriteringar inom vård och omsorg. mellan. Landstinget i Östergötland (LiÖ), och
~ ~andstinget ~ i Ostergötland LINKÖPINGS UNIVERSITET Inst. fö: r:lodicin och hälsa InkG, 2010-34- O 7 Dnr: IMH-JO/O-OO/23 1 (5) LiÖ 2010-297 Uppdragsavtal om Nationellt kunskapscentrum för prioriteringar
Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom
Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom Per-Henrik Zingmark Projektledare 2014-11-12 Vad är nationella riktlinjer? Socialstyrelsens modell för att utveckla god hälsa, vård och omsorg
Oberoende utvärderingar för bättre vård och omsorg. sbu statens beredning för medicinsk och social utvärdering
Oberoende utvärderingar för bättre vård och omsorg sbu statens beredning för medicinsk och social utvärdering foto framsida, s 5 & 15 maskot; s 2 victoria shapiro/shutterstock; s 8 scandinav; s 11 purino/shutterstock;
Grundkurs i behovs- och befolkningsperspektivet. Stockholm november 2016
Grundkurs i behovs- och befolkningsperspektivet Stockholm 23-24 november 2016 Inledning och innehåll Vem är vi? Vem är ni? Varför är du här? Innehåll i korthet Dag 1 23 november Dalarnas Hus 09.00 Fika
Etisk kvalitetssäkring vid ransonering. Lars Sandman Prioriteringscentrum Linköpings universitet
Etisk kvalitetssäkring vid ransonering Lars Sandman Prioriteringscentrum Linköpings universitet Den etiska plattformen Resultat av prioriteringsutredningen SOU 1995:5 Proposition / lagstiftning 1997 Människovärdesprincipen
Socialstyrelsen god hälsa, social välfärd vård och omsorg på lika villkor socialtjänst hälso- och sjukvård hälsoskydd smittskydd epidemiologi
Socialstyrelsen har som uppdrag att verka för god hälsa, social välfärd samt vård och omsorg av hög kvalitet på lika villkor för hela befolkningen har verksamhet inom områden som rör socialtjänst, hälso-
Att nätverka en del av arbetslivet
Att nätverka en del av arbetslivet Inledning och innehåll Vilka är vi? Vad håller vi på med? Hur gör vi? Varför gör vi det vi gör? Vilka är vi? Två nätverk en kärna Hälsa och Demokrati För förtroendevalda
STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING
STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Den etiska plattformen för prioriteringar inom svensk sjukvård Människovärdesprincipen Alla människor har lika värde och samma rätt oberoende av personliga egenskaper
Vad hoppades vi? Vad blev det? Vart vill vi nu? 12 februari 2014
Vad hoppades vi? Vad blev det? Vart vill vi nu? 12 februari 2014 Ulrike Edin 1 Vilka är vi? Habilitering och Hjälpmedel, H & H, i Region Skåne Barn- och ungdomshabiliteringen Vuxenhabiliteringen Syn- hörsel-
Statlig styrning med kunskap
Statlig styrning med kunskap hur är det tänkt? BUP-kongress i Uppsala Barbro Thurfjell medicinskt sakkunnig, barn- och ungdomspsykiatri Agenda Socialstyrelsens roll Vad är styrning med kunskap? Rådet och
Varför prioriteria och vad ska man tänkapåförattfåen legitim process?
Varför prioriteria och vad ska man tänkapåförattfåen legitim process? Per Carlsson PrioriteringsCentrum och Linköpings universitet Vem är det som ska prata om detta? Tvärvetenskaplig forskarutbildning
Förbättringar i hälso- och sjukvården
Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:1408 av Finn Bengtsson (M) Förbättringar i hälso- och sjukvården Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att
Beslutsstöd för prioritering på individnivå vid förskrivning av hjälpmedel
Beslutsstöd för prioritering på individnivå vid förskrivning av hjälpmedel Dialog chefer 22 september 2017 Pernilla Lundberg, Att prioritera i vården kommer aldrig att vara lätt. men görs ändå! Förväntningar
Prioriteringscentrum Nationellt kunskapscentrum för prioritering. inom vård och omsorg. Året som gått 2014
Prioriteringscentrum Nationellt kunskapscentrum för prioritering inom vård och omsorg Året som gått 2014 Prioriteringscentrums verksamhetsberättelse för 2014 Året som gått Dags för omprövningar På uppdrag
Kommunikationsplan Institutionen för hälsa, vård och samhälle
Kommunikationsplan Institutionen för hälsa, vård och samhälle INNEHÅLL Övergripande om kommunikation... 3 Definitioner... 3 Information... 3 Kommunikation... 3 Relation... 3 Kommunikationens innehåll...
Beslutsstöd för prioritering på individnivå vid förskrivning av hjälpmedel
Beslutsstöd för prioritering på individnivå vid förskrivning av hjälpmedel Utvecklingskraft 31 maj 2018 Lovisa von Goës & Pernilla Lundberg, Hjälpmedelscentralen Att prioritera i vården kommer aldrig att
Utveckling och implementering av en systematisk prioriteringsprocess vid resursfördelning över kommunala förvaltningsområden
Utveckling och implementering av en systematisk prioriteringsprocess vid resursfördelning över kommunala förvaltningsområden ett utvecklingsarbete i Motala kommun Barbro Krevers 2018-09-27 Nätverken Therése
Nationellt kunskapscentrum för prioritering inom vård och omsorg
Nationellt kunskapscentrum för prioritering inom vård och omsorg Verksamheten 2009 Linköping 2010-03-01 Äntligen! Nationellt kunskapscentrum för prioriteringar inom vård och omsorg har sedan starten 2001
Kunskapsbaserad och jämlik vård SOU 2017:48
Kunskapsbaserad och jämlik vård SOU 2017:48 14 december 2017 Standardiserade vårdförlopp SBU PM Kvalitetsregister Socialstyrelsen NSK-s Nationella riktlinjer Programråd Läkemedelsindustrin Föreskrifter
Frågor och svar om NT-rådet
Frågor och svar om NT-rådet NT-RÅDET Vad är NT-rådet? Rådet för nya terapier, NT-rådet, är en expertgrupp med representanter för Sveriges landsting och regioner. NT-rådet har mandat att ge rekommendationer
STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING
STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING Besök oss på www.sbu.se Följ oss på Twitter @SBU_se Rådet för styrning med kunskap är: Samordnad Vi uppfattas & uppträder samordnat Rådet Huvudmannagruppen
Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom
Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom Per-Henrik Zingmark Projektledare 2014-09-10 Vad är nationella riktlinjer? Socialstyrelsens modell för att utveckla god hälsa, vård och omsorg
Året som gått. Prioriteringscentrums verksamhetsberättelse för 2013
Prioriteringscentrums verksamhetsberättelse för 2013 Prioriteringscentrum Ett nationellt kunskapscentrum för prioritering inom vård och omsorg 2013 Året som gått Året som gått Vård på lika villkor och
Kunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp. Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL
Kunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL Historik Vi har nu ganska länge vetat att vi måste jobba hårt för att sluta gapet
Vertikala och horisontella prioriteringar Per Carlsson. PrioriteringsCentrum och Linköpings universitet
Vertikala och horisontella prioriteringar Per Carlsson PrioriteringsCentrum och Linköpings universitet VARFÖR? Varför börjar Landstinget i Kronoberg arbeta med prioriteringar nu? Framtiden ser ju ljus
JURIDISKA ASPEKTER PÅ GLAPPET MELLAN BÖR OCH ÄR I STYRNINGEN AV SJUKVÅRDEN LOTTA VAHLNE WESTERHÄLL
JURIDISKA ASPEKTER PÅ GLAPPET MELLAN BÖR OCH ÄR I STYRNINGEN AV LOTTA VAHLNE WESTERHÄLL Den goda hälso- och sjukvården styrs av två normsystem: 1) människovärdesprincipen, behovs- och solidaritetsprincipen
Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området psykisk ohälsa
Regeringsbeslut I:6 2013-02-28 S2013/1667/FS (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området
Beslutsstöd för prioritering på individnivå vid förskrivning av hjälpmedel. Utbildning för metodstödjare 6 och 20 oktober 2016
Beslutsstöd för prioritering på individnivå vid förskrivning av hjälpmedel Utbildning för metodstödjare 6 och 20 oktober 2016 Historik om beslutsstödet Dåvarande Hjälpmedelsinstitutet (HI) diskuterade
Nationella riktlinjer
Nationella riktlinjer Torbjörn rn Malm Socialstyrelsen Socialstyrelsens riktlinjeuppdrag Nationella riktlinjer för god hälso- och sjukvård Nya uppdrag Nationella riktlinjer för god kvalitet i socialtjänsten
Barnperspektiv, förstudie
LANDSTINGET I VÄRMLAND Revisionskontoret 2015-09-07 Karin Selander Rev/15022 Barnperspektiv, förstudie Rapport 3-15 Barnperspektiv, förstudie Bakgrund Landstingets revisorer ansvarar för att genomföra
Agneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende 2015 - hur kan de hjälpa oss utveckla kunskapsbaserad vård - de största förändringarna jmf tidigare version av NR Göteborg 2016-08-31 Agneta
STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING
STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING SBU nationellt kunskapscentrum för hälso- och sjukvård och socialtjänst Gunilla Fahlström & Pernilla Östlund FoU Välfärds konferens 2016 FoU så in
Nationella modellen för öppna prioriteringar
Nationella modellen för öppna prioriteringar Mari Broqvist Prioriteringscentrum Kristina Eklund Metod- och kvalitetsansvarig nationella riktlinjer Socialstyrelsen Etiska plattformen i praktiken Människovärdesprincipen,
Strategisk färdplan Kortversion
Strategisk färdplan 2017 2020 Kortversion Vår färdplan Den strategiska färdplanen är ett stöd i Socialstyrelsens arbete för att svara mot vårt uppdrag. Uppdraget utgår från de lagar som styr myndighetens
HFS-strategidagar 9-10 september 2015
HFS-strategidagar 9-10 september 2015 2015-09-10 Nationell kompetensgrupp för Levnadsvanearbete inom hälso- och sjukvården Kerstin Troedsson Processledare/projektledare Målbilden för kunskapsstyrning är
Nionde nationella prioriteringskonferensen. En summering
Nionde nationella prioriteringskonferensen 2017 En summering Vårdens prioriteringar union eller konflikt? Engagerat, angeläget och inspirerade. Så kan man sammanfatta den nionde nationella prioriteringskonferensen
Bilaga 14 1 (1) Datum 2015-09-29 Uppdragsbeskrivning kanslifunktion för samverkansnämnden Uppdrag Samordna och administrera samverkansnämndens sammanträden inklusive tjänstemannaberedningar. Administrera
Visa vägen i vården. ledarskap för stärkt utvecklingskraft
Visa vägen i vården ledarskap för stärkt utvecklingskraft Innehåll UPPDRAGET OCH VÅRA ARBETSMETODER SLUTSATSER FRÅN FORSKNING OCH INTERVJUER LÄRDOMAR FRÅN ANDRA LÄNDER OCH SEKTORER SLUTSATSER FRÅN NULÄGESANALYSEN
Året som gått. Prioriteringscentrums verksamhetsberättelse för 2012
PRIORITERINGSCENTRUM 2012 Året som gått Prioriteringscentrums verksamhetsberättelse för 2012 Prioriteringscentrum Nationellt kunskapscentrum för prioritering inom vård och omsorg Året som gått Nybörjare,
Hälso- och sjukvårdspersonal som arbetar i ideella föreningar
Hälso- och sjukvårdspersonal som arbetar i ideella föreningar HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPERSONAL SOM ARBETAR I IDEELLA FÖRENINGAR 1 Har din förening vårdpersonal som arbetar ideellt? Det är vanligt att ideella
Åt samma håll Nationella insatser för stärkt ledarskap i hälso- och sjukvården. Stockholm 2019
Åt samma håll Nationella insatser för stärkt ledarskap i hälso- och sjukvården Stockholm 2019 Innehåll Regeringens uppdrag till Vårdanalys och våra utgångspunkter Svar på regeringens frågor om förutsättningar
Vårdens prioriteringar union eller konflikt?
Nionde nationella prioriteringskonferensen Kalmar 23-25 oktober 2017 Vårdens prioriteringar union eller konflikt? Konferensprogram I samarbete med: Fysioterapeuterna, Nätverket Hälsa och Demokrati och
INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3
Riktlinje för Land stinget Västm manlands arbete med barnkonventionenn 2 (9) INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3 2 Definitioner landstinget västmanland... 4 3 Inriktningsmål... 6 4 Organisation... 7 5 Styrande
Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län
Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges
Modell för långsiktig samverkan mellan regional och nationell nivå för lokal nytta
Modell för långsiktig samverkan mellan regional och nationell nivå för lokal nytta Möte med Socialchefer i GR 30/11 2017 (Camilla Wiberg, Socialstyrelsen och ) Anneli Jäderland, Sveriges kommuner och Landsting
Nationellt kunskapscentrum för prioritering inom vård och omsorg
Nationellt kunskapscentrum för prioritering inom vård och omsorg Verksamheten 2004 Linköping 2005-03-01 PrioriteringsCentrum under luppen 2004 PrioriteringsCentrum fick goda vitsord av den externa utvärderare
Anteckningar från nätverkens gemensamma utvecklingsdag 05-05-26
Anteckningar från nätverkens gemensamma utvecklingsdag 05-05-26 Syftet med dagens möte var att avrapportera läget i nätverkens handlingsprograms olika aktivitetsområden. Programmet redovisas i bilaga 2.
Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning
Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver
Informationsspecifikation för kunskapsstöd inom hälsooch sjukvård och socialtjänst
Informationsspecifikation för kunskapsstöd inom hälsooch sjukvård och socialtjänst Gemensam begrepps- och informationsmodell för Socialstyrelsens kunskapsstöd Revisionshistorik Version Datum Kommentar
Året som gått. Prioriteringscentrums verksamhetsberättelse för 2010
PRIORITERINGSCENTRUM Året som gått Prioriteringscentrums verksamhetsberättelse för 2010 Prioriteringscentrum Nationellt kunskapscentrum för prioritering inom vård och omsorg Året som gått Med blicken mot
Kartläggnings- och uppföljningsarbete
Kartläggnings- och uppföljningsarbete Arbetssätt och metoder Nätverk uppdrag hälsa, utbildning, 2016-11-24, Anna Bengtsson Upplägg 1. Kartläggning vilka behovsgrupper behöver analyseras djupare? 2. Behovskartläggning
GRUNDEN FÖR VÄRDEBASERAD PRISSÄTTNING OCH TLV:S UTVECKLINGSARBETE
GRUNDEN FÖR VÄRDEBASERAD PRISSÄTTNING OCH TLV:S UTVECKLINGSARBETE TLV fattar beslut om att läkemedel ska ingå läkemedelsförmånerna utifrån en värdebaserad prissättning Det värdebaserade systemet för subvention
Vad händer på Socialstyrelsen?
Vad händer på Socialstyrelsen?. Monica Pehrsson, utredare, leg dietist 2017-05-05 Gällande undernäring finns idag förskriften Förebyggande av och behandling vid undernäring, SOSFS 2014:10 Både hälso-och
Implementering av SBU-rapporter
Revisorerna Linn Erlandsson Bo H Eriksson 2005-11-16 Rev/05080 Implementering av SBU-rapporter Uppföljning av granskningsrapport 3-03 Rapport 7-05 2 Sammanfattning Landstingets revisorer genomförde under
Remissvar avseende För barnets bästa? Utredningen om tvångsåtgärder mot barn inom psykiatrisk tvångsvård (SOU 2017:111)
Remissvar 1 (5) Datum Vår beteckning 2018-04-23 SBU2018/53 Regeringskansliet Socialdepartementet Er beteckning S2018/00232/FS Remissvar avseende För barnets bästa? Utredningen om tvångsåtgärder mot barn
Yttrande över betänkandet Träning ger färdighet koncentrera vården för patientens bästa (SOU 2015:98)
Planeringsenheten Regionsjukvården TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(2) Datum 2016-04-19 Diarienummer 160042 Landstingsstyrelsen Yttrande över betänkandet Träning ger färdighet koncentrera vården för patientens
/2018 1(5) Socialdepartementet
2018-10-10 3.1.19015/2018 1(5) Rättsavdelningen Katrin Westlund Socialdepartementet s.remissvar@regeringskansliet.se s.jam@regeringskansliet.se Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Att bryta ett
Mänskliga rättigheter i styrning och ledning
2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016
Landstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2005:27 1 (7) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2004:9 av Stig Nyman m.fl. (kd) om prioriteringsprinciper för landstingets hälso- och sjukvård Föredragande landstingsråd: Inger Ros
Beslutad i Landstingsstyrelsen
- Beslutad i Landstingsstyrelsen 2013-03-12 LS-LED12-419 Till denna riktlinje finns handlingsplanen FRÄMJA SÄKERSTÄLLA BEVAKA BARNETS RÄTTIGHETER. Handlingsplanen är beslutad av landstingsdirektören i
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Anna Mattsson Projektledare 2016-12-01 Vad är nationella riktlinjer? Underlag för prioriteringar och resursfördelning inom hälso- och sjukvården och
På väg. Delrapport om genomförandet av lagen om samverkan vid utskrivning från slutenvården. Seminarium om Nära vård, Kfsk och Region Skåne
På väg Delrapport om genomförandet av lagen om samverkan vid utskrivning från slutenvården Seminarium om Nära vård, Kfsk och Region Skåne 2019-01-25 Agenda Kort om Vårdanalys Presentation av På väg Delrapport
Revision och barnkonventionens krav på styrning och uppföljning inom kommunal och regional förvaltning
Revision och barnkonventionens krav på styrning och uppföljning inom kommunal och regional förvaltning Kenneth Ljung, Barnombudsmannen Tobias Bjöörn, PwC Välkomna! Presentation Barnkonventionen Revision,
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Anna Mattsson Projektledare 2017-09-15 Vad är nationella riktlinjer? Underlag för prioriteringar och resursfördelning inom hälso- och sjukvården och
Verksamhetsplan 2016 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa)
Verksamhetsplan 2016 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa) Sida 1 Uppdrag Kunskapscentrum startade 2010 för att stödja den kommunala hälso- och sjukvården.
Från mottagare till medskapare Ett kunskapsunderlag för en mer personcentrerad hälso- och sjukvård
Från mottagare till medskapare Ett kunskapsunderlag för en mer personcentrerad hälso- och sjukvård Innehåll Personcentrerad hälso- och sjukvård vad och varför? Strategier för att göra vården mer personcentrerad
Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-09-01 De nationella riktlinjerna 2014-09-01 2 Varför riktlinjer för
Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag
Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det
Året som gått Prioriteringscentrums verksamhetsberättelse
Året som gått 2016 Prioriteringscentrums verksamhetsberättelse 1 De oundvikliga prioriteringarna 2 När vi vid Prioriteringscentrum summerar arbetsåret 2016 kan vi med tillfredställelse se tillbaka på ännu
Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården :
Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : genom medborgare, patient och Datum: 2015-06-24 Version: 1 Dnr: 150054 Sammanfattning Medborgare, patienter och närståendes
Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen
Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En
Brukardialogberedningar i Region Östergötland
Brukardialogberedningar i Region Östergötland www.regionostergotland.se Man får vara beredd på att sätta av tid och energi ledamot i brukardialogberedning Denna broschyr vänder sig till dig som vill veta
Nya nationella riktlinjer för tandvård
Nya nationella riktlinjer för tandvård Svensk samhällsodontologisk förening Agenda Socialstyrelsens nationella riktlinjer Nya nationella riktlinjer för tandvård Inför gruppdiskussionerna Agenda Socialstyrelsens
Anvisningar för kodning av akut appendicit
Anvisningar för kodning av akut appendicit Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens tillstånd.
Primärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016
Primärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer
Information om Socialstyrelsens beredskapslagring av antidoter och infusionsvätskor
Information om Socialstyrelsens beredskapslagring av antidoter och infusionsvätskor Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer
Verksamhetsplan 2014 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa)
Verksamhetsplan 2014 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa) Högskolan Dalarna Sida 1 Uppdrag Kunskapscentrum startade 2010 för att stödja den kommunala
Socialstyrelsens yttrande över departementsskrivelsen Patientrörlighet i EU förslag till ny lag (Ds 2012:6), ert diarienummer S2012/2474
2012-06-19 Dnr 18178/2012 1(5) Regler och tillstånd Barbro Rohdin barbro.rohdin@socialstyrelsen.se Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Socialstyrelsens yttrande över departementsskrivelsen
Kommittédirektiv. Patientens rätt i vården. Dir. 2007:90. Beslut vid regeringssammanträde den 20 juni 2007
Kommittédirektiv Patientens rätt i vården Dir. 2007:90 Beslut vid regeringssammanträde den 20 juni 2007 Sammanfattning av uppdraget Utredaren skall lämna förslag på hur patientens ställning och inflytande
Utbildningsplan för masterprogrammet i hälsoekonomi, policy och management
Utbildningsplan för masterprogrammet i hälsoekonomi, policy och 4HM17 Inrättad av Rektor 2016-05-10 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2016-05-10 Sid 2 (6) 1. Basdata 1.1. Programkod 4HM17 1.2. Programmets
Värden i vården Dilemman vid prioriteringar
Åttonde nationella prioriteringskonferensen Norrköping 21-22 oktober 2015 Värden i vården Dilemman vid prioriteringar Konferensprogram I samarbete med: Socialstyrelsen, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket,
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Charlotta Rehnman Wigstad, samordnare ANDTS (alkohol, narkotika, dopning, tobak, spel) charlotta.rehnman-wigstad@socialstyrelsen.se
Kommentarer till Riksrevisionens Slutrapport om statens styrning av vården
Riksrevisionen 114 90 Stockholm Kommentarer till Riksrevisionens Slutrapport om statens styrning av vården Bakgrund/inledning Riksrevisionens (RiR) slutrapport om statens styrning av vården bygger på tio
Folkhälsomyndighetens återrapportering av regeringsuppdrag om fortsatt utbildning i föräldrastödjande arbete
Socialdepartmentet 103 33 Stockholm Handläggare Elsa Rudsby strandberg Vårt ärendenummer 03984-2014 Ert ärendenummer S2014/4634/FST Datum 2016-05-01 Sida 1 (10) Folkhälsomyndighetens återrapportering av
Bilaga 12. Etiska aspekter vid prioritering av vetenskapliga kunskapsluckor. inom ett forskningsfält. Inledning. reviderad 2015
Bilaga 12. Etiska aspekter vid prioritering av vetenskapliga kunskapsluckor Inledning reviderad 2015 Etiska problem kan spela stor roll för vilka vetenskapliga kunskapsluckor i hälso- och sjukvården som
Tillgänglighet för alla! Vårdens nya "etiska" princip?
Tillgänglighet för alla! Vårdens nya "etiska" princip? Moderator: Lars Sandman, föreståndare Prioriteringscentrum Panel: Jonas Andersson, landstingspolitiker (L) och ordförande i hälso- och sjukvårdsstyrelsen,
Förstärkt familjehemsvård. Ansvar och roller när socialnämnden anlitar privata konsulentverksamheter
Förstärkt familjehemsvård Ansvar och roller när socialnämnden anlitar privata konsulentverksamheter Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier