Hjälpmedel kvalitet ur ett brukarperspektiv

Transkript

1 Materialet är framtaget med stöd av Allmänna Arvsfonden Hjälpmedel kvalitet ur ett brukarperspektiv Tankar och idéer för dig som är i behov av och använder hjälpmedel

2 Hjälpmedel kvalitet ur ett brukarperspektiv Detta är ett material som har till syfte att lyfta fram de kvalitetsvariabler som är viktiga för brukarna i hjälpmedelsverksamheten. Materialet bygger på intervjuer med brukare med erfarenheter från hjälpmedelsverksamhet. Vår förhoppning är att materialet skall hjälpa brukarna att få så bra hjälpmedel som möjligt, i deras behovssituation. Intervjuer och framtagande av materialet har skett inom ramen för ett projekt som har kunnat genomföras tack vare stöd från Allmänna Arvsfonden. Skåne april 2011 Lars Gustavsson länsombudsman 1

3 FÖRORD Informationen som du hittar i detta häfte är resultatet av HSO Skånes projekt Hjälpmedel- kvalitet från ett brukarperspektiv. Häftet innehåller en sammanställning av de erfarenheter och reflektioner som har framkommit vid intervjuer med ett flertal hjälpmedelsanvändare runt om i Skåne. Personerna som har intervjuats har olika funktionsnedsättningar och en spridd erfarenhet av hjälpmedel, men allas erfarenheter är lika mycket värda. Tyngdpunkten har legat på deras upplevelser av att få ett hjälpmedel förskrivet. Syftet har varit att hitta, och lyfta fram, det som hjälpmedelsanvändarna upplever som god kvalitet i hjälpmedelsverksamheten. I detta häfte har vi samlat information som vi tror kan vara värdefull för dig som står inför att eventuellt få ett hjälpmedel. Ingenting som står i detta häfte ska tas som en absolut sanning då rutiner och regler skiftar mycket från verksamhet till verksamhet. Vi hoppas att informationen i häftet ska hjälpa och stödja dig så att du får en så bra upplevelse som möjligt av hjälpmedelsverksamheten och förskrivningen. Skåne i april 2011 Malin Björk Projekthandläggare HSO Skåne 2

4 HJÄLPMEDEL Begreppet hjälpmedel är svårt att definiera men ett hjälpmedel används som regel för att underlätta i vardagen och för att man ska kunna klara sig så självständigt som möjligt. Målet med hjälpmedel är att förbättra, bibehålla eller kompensera förmågan att klara vardagen. Hjälpmedel kan vara ett komplement till andra åtgärder inom rehabilitering och habilitering. Det är viktigt att komma ihåg att det är inte alltid ett hjälpmedel som är lösningen på svårigheterna. Hjälpmedel delas in i olika områden beroende på hur och var de ska användas. o Personliga hjälpmedel som ska användas i hemmet, närmiljön, skolan eller daglig verksamhet är ett ansvar för landstinget eller kommunen. o Arbetshjälpmedel är hjälpmedel som möjliggör för en person med funktionsnedsättning att arbeta, och är ett ansvar för Länsarbetsnämnden och Försäkringskassan. Produkter som normalt även används av personer utan funktionsnedsättning ingår inte i det sortiment som tillhandahålls av någon hjälpmedelsverksamhet, om de dessutom är tillgängliga i den öppna handeln, till exempel affärer, postorderföretag och apotek. Det kan röra sig om tunga bestick, ergonomiska saxar osv. De flesta hjälpmedel ligger inom ramen för personliga hjälpmedel och tillhandahålls av kommunen. 3

5 FÖRSKRIVNINGSPROCESSEN Förskrivning av ett hjälpmedel görs i regel av arbetsterapeuter eller sjukgymnaster. För enkelhetens skull används genomgående ordet förskrivare i detta häfte. För att du ska känna dig delaktig och veta vad du kan förvänta dig presenteras här hur den processen ser ut. I detta häfte kommer vi att titta närmare på de olika delarna av förskrivningsprocessen och lyfta fram saker som kan vara viktiga för dig att tänka på i de olika faserna. Den första fasen innebär att man får kunskap och information om hjälpmedel och vart man ska vända sig för att få hjälp. Detta innebär både att information finns tillgänglig och vid behov att den förmedlas till den som är i behov av hjälpmedel, men som inte själv har förmågan att söka kunskap. Den andra fasen innebär att förskrivaren gör en systematisk bedömning och värdering av hjälpmedelsbehovet, samt att det finns ett utbud och sortiment av hjälpmedel som svarar till detta behov. Den tredje fasen är förskrivning, utprovning, anpassning och träning med hjälpmedlet. Den fjärde fasen innebär uppföljning av hur hjälpmedlet fungerar för hjälpmedelsanvändaren och om det kompenserar de funktionsbrister som det är tänkt att göra. Var det rätt hjälpmedel för användaren? Har det löst hennes svårigheter i vardagen? 4

6 INFORMATION Det kan ibland vara svårt att veta vart man ska vända sig, eftersom olika hjälpmedel tillhandahålls av olika huvudmän. Om du inte vet vart du ska vända dig kan du alltid ringa till kommunens växel och be att få bli kopplad till den arbetsterapeut som har hand om det område som du bor i. Om du presenterar ditt ärende och vilka svårigheter som du har så kan arbetsterapeuten eller sjukgymnasten avgöra om du har kommit rätt, eller ge dig tips på vart du ska vända dig istället. Du kan också höra med läkare, distriktssköterska, hemvårdspersonal eller liknande om de vet vart du ska vända dig. Innan du tar kontakt med en förskrivare är det bra om du har funderat igenom vilka svårigheter som du upplever i din vardag och kan beskriva en situation när du inte klarar, eller har svårt att göra det som du vill. Det är vanligt att förskrivaren vill träffa dig för att diskutera mer. Ofta bokas någon form av möte för en bedömning. Det kan vara på en mottagning, i hemmet, daglig verksamhet osv. Att tänka på före kontakt med hjälpmedelsverksamheten: o Vilket är mitt huvudproblem? När fungerar inte vardagslivet för mig? o Vad är det som jag tycker är svårt att göra? o Vad har jag redan provat för att underlätta? o Vad tror jag själv är lösningen? 5

7 Frågor att ställa till förskrivaren: o Var kommer bedömningen att ske? o Kostar det något? o Hur lång tid tar bedömningen? o Vem skall vara med (anhörig, personal osv.)? BEDÖMNING En förskrivning av ett hjälpmedel innehåller alltid en bedömning. Bedömningen är en utredning av vilka svårigheter som finns och vilket eventuellt behov av träning som finns, eller vilket hjälpmedel som skulle kunna avhjälpa svårigheterna. När du träffar en förskrivare kommer hon antagligen att ställa många frågor till dig för att ringa in VAD det är som gör att du har svårt att utföra den aktivitet som det rör sig om, NÄR du har svårt att utföra den osv. Hon kommer också att vilja se hur det praktiskt ser ut när du utför det som du har svårt för. Detta görs för att få en så bra helhetsbild som möjligt av din situation, för att på så vis kunna bistå med den bästa hjälpen. Bedömningen sker vanligtvis i den miljö där du vistas till vardags och där svårigheten finns, eftersom det är viktigt med en så naturtrogen bedömning som möjligt. Resultatet av bedömningen innebär förslag på insatser som troligast kommer att kunna avhjälpa de svårigheter som finns. Om det är träning påbörjas en period av träning av de funktioner eller aktiviteter som behövs, och om det är ett hjälpmedel så förskrivs ett hjälpmedel. 6

8 Valet av hjälpmedel görs utifrån behov och upphandlat sortiment. Normalt finns det en leveranstid för hjälpmedel och om inte förskrivaren själv levererar hjälpmedlet, så gör någon annan från hjälpmedelsverksamheten det. Det finns också fall då du själv eller någon anhörig eller personal får hämta hjälpmedlet. Att tänka på i samband med bedömning: o Tänk igenom alla situationer som du upplever som svåra. Skriv gärna en lista inför bedömningen. o Försök inte att vara varken bättre eller sämre än du är i vanliga fall, men berätta gärna för förskrivaren om du har en bra eller dålig dag just idag. UTPROVNING OCH TRÄNING Vare sig hjälpmedlet levereras hem till dig, eller om du eller en anhörig har hämtat det någonstans är det viktigt att du får lära känna hjälpmedlet och dess funktioner. Det kan behövas lite träning med ett nytt hjälpmedel. Det är viktigt att du känner dig trygg med hjälpmedlet och känner att du kan använda det på ett bra sätt. Dessutom ska du få information om hur du ska sköta hjälpmedlet samt var och hur du förvarar det när det inte används. Har du tur passar hjälpmedlet bra och du upplever med en gång att du kan göra det som du vill utan svårighet. Det kan också visa sig efter ett tag att hjälpmedlet inte fungerar så som det var tänkt och du har fortfarande svårt att göra det som du vill. Då ska du ta kontakt med arbetsterapeuten/sjukgymnasten för att 7

9 berätta det. Kanske behöver du mer instruktioner eller träning med hjälpmedlet, kanske behöver du prova en annan modell eller så kanske det behövs en bostadsanpassning. Hur det än är så är ärendet inte avslutat förrän du är nöjd, eller att alla tänkbara och möjliga lösningar har provats. Målet är ju att du ska kunna fungera så självständigt som möjligt i din vardag! Men ibland finns det helt andra anledningar till att det inte fungerar, ett hjälpmedel kanske inte är lösningen och ibland finns det begränsningar som vilka hjälpmedel som är upphandlade och så vidare. Att tänka på i samband med utprovning och träning: o Är hjälpmedlet rätt inställt, t.ex. i rätt höjd för mig? o Har jag alla de tillbehör som jag behöver? o Vet jag hur jag ska använda hjälpmedlet? Är anhöriga eller personal som hjälper mig informerade om hjälpmedlets funktion? o Känner jag mig trygg och säker när jag använder hjälpmedlet? o Fungerar det som jag har tänkt mig? UTVÄRDERING OCH UPPFÖLJNING Lika viktigt som den första bedömningen och träningen med hjälpmedlet är, är utvärderingen av hur hjälpmedlet fungerar. En förskrivning är inte lyckad, och ett ärende är inte avslutat, förrän man har utvärderat effekten och nyttan av hjälpmedlet. 8

10 Rutinerna kring hur uppföljningar och utvärderingar av hjälpmedel görs skiftar från verksamhet till verksamhet. Oavsett detta är det viktigt att du har ett hjälpmedel som fungerar, som känns bra, som du känner dig trygg med och som underlättar i din vardag. Det kan ta tid att hitta rätt, men det finns i många fall flera olika lösningar på en svårighet. Du har rätt att få hjälp att hitta en lösning på ditt problem! Att tänka på kring utvärdering och uppföljning: o När kommer uppföljning att ske? o Hur går vi vidare om jag inte är nöjd med hjälpmedlet? o Vad händer om mitt tillstånd blir bättre eller sämre? Övrigt att tänka på: o Vilket ansvar har jag för hjälpmedlet? o Behöver jag någon särskild försäkring? o Vad händer om hjälpmedlet går sönder eller behöver repareras? o Kostar service och reparation något? o Var kan jag återlämna hjälpmedel som jag inte längre använder? 9

11 10

12 HSO Skåne är en samarbetsorganisation för huvuddelen av Skånes handikappföreningar. Dessa har närmare funktionshindrade medlemmar i länet. HSO Skånes uppgift är att arbeta med övergripande frågor som är gemensamma för medlemsföreningarna. Prioriterade arbetsområden är tillgänglighet, vård, rehabilitering/habilitering, hjälpmedel, social service, bemötandefrågor m.m. Vaktgatan 3, Helsingborg Tfn Fax E-post: info@skane.hso.se 11