3. ALLMÄNNA REGLER. viss anpassning/specialanpassning på produkter som inte ryms inom begreppet hjälpmedel.

Transkript

1 3. ALLMÄNNA REGLER DEFINITION AV HJÄLPMEDEL Individuella hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning ryms inom begreppet Personliga hjälpmedel för det dagliga livet vilket betyder: hjälpmedel som fordras för att brukaren själv eller med hjälp av någon annan ska kunna tillgodose grundläggande personliga behov, till exempel att klä sig, sköta sin hygien, förflytta sig, informera sig och kommunicera med omvärlden (höra, se, tala, känna och förstå) och delta i fritidsaktiviteter hjälpmedel som är relaterade till brukarens individuella behov och som samtidigt möjliggör vård och behandling i hemmet. Det individuella behovet hos brukaren avgörs utifrån att hjälpmedlet medför ökad självständighet hjälpmedel för vård och behandling och som kompenserar förlust av kroppsdel eller kroppsfunktion eller som kan behövas efter en medicinsk behandlingsinsats och för att brukaren ska fungera i hemmet och i närmiljön. viss anpassning/specialanpassning på produkter som inte ryms inom begreppet hjälpmedel. Utanför begreppet personliga hjälpmedel för det dagliga livet står följande hjälpmedel, vilka landstingets hjälpmedelsverksamheter inte ansvarar för: arbetstekniska hjälpmedel pedagogiska hjälpmedel inom skolan förbrukningsartiklar arbetshjälpmedel och hjälpmedel för yrkesinriktad rehabilitering grundutrustning fritidshjälpmedel hjälpmedel i fritidsboende UTOMLÄNSVÅRD Riksavtalet för utomlänsvård, kommentarer samt förteckning E (Sveriges kommuner och landsting) anger vad som gäller när en person får vård i annat landsting än hemlandstinget. Avtalet omfattar också ett antal tjänster, däribland hjälpmedel. Riksavtalet gäller då verksamhet inte regleras med avtal inom sjukvårdsregionen eller avtal mellan landsting eller regioner. Definitioner: Med hemlandsting avses enligt riksavtalet det landsting där patienten är folkbokförd vid vårdtillfällets inledning. Vårdlandsting kallas det landsting där en utomlänspatient undersöks eller behandlas. Landstinget i Värmland

2 Ett vårdlandsting kan förskriva och utlämna vissa hjälpmedel till en utomlänspatient vid besök i landstinget om kostnaden understiger angivet belopp i förteckning E i riksavtalet. Hemlandstinget är kostnadsansvarigt. Ambitionen är att underlätta för personer med funktionsnedsättning som har behov av olika hjälpmedel att leva ett normalt liv även vid besök i annat landsting. Detta gäller både vid akuta behov och icke akuta när en brukare exempelvis behöver låna vissa hjälpmedel. Uppgår kostnaden till mer än som anges i förteckning E ska samråd ske med hemlandstinget för att vårdlandstinget även i dessa fall ska ha rätt till ersättning. Om hjälpmedlet kräver någon form av installation, service och underhåll eller måste anpassas till brukarens bostadsförhållanden ska det förskrivas och betalas av brukarens hemlandsting som äger hjälpmedlet. DEBITERINGSREGLER MELLAN SJUKVÅRDSHUVUDMÄNNEN En patients hemlandsting ersätter ett vårdlandsting som förskriver och lämnar ut hjälpmedel. I de fall ett hjälpmedel till en utomlänspatient beräknas överstiga det belopp som anges i Förteckning E ska förskrivning ske i samråd med hemlandstinget. Patientens hemlandsting äger hjälpmedlet. Lokala varianter vad gäller att hyra hjälpmedel kan förekomma. En huvudprincip är att en patients hemlandsting ska faktureras och inte enskilda sjukvårdsdistrikt, primärvårdsområden eller resultatenheter. I den mån ett landsting önskar att fakturorna ska skickas längre ut i organisationen behövs en särskild överenskommelse. Ett vårdlandsting fakturerar det betalningsansvariga landstinget så snart vården slutförts eller en gång per månad vid vårdtid över 30 dagar. Vårdlandstingets rätt till ersättning har förfallit om kravet inte fakturerats sex månader efter det att vårdtjänsten avslutats. Anmärkning mot framställt krav på ersättning ska göras av hemlandstinget senast tre månader efter det att fakturan mottagits. Möjligheter till efterreglering av priser finns således inte. SVENSK MEDBORGARE BOSATT I UTLANDET Utlandssvenskar från EU/EES-länder kan till ordinarie patientavgift få akut vård (inklusive hjälpmedel) vid vistelse i Sverige. Planerad vård ges i bosättnings- eller arbetsland. I de fall personen ej omfattas av gällande konvention kan i stället akut vård erhållas grundad på sjukvårdskonventionen. Försäkringskassan kontaktas då i varje enskilt ärende. Övriga utlandssvenskar från andra länder än EU/EES-länder betalar de verkliga kostnaderna för hjälpmedel i Sverige. Se även skriften Vård av personer från andra länder som kan beställas på Sveriges kommuner och landsting. UTLÄNDSK MEDBORGARE SOM ARBETAR I SVERIGE Person från ett annat EU/EES-land, som arbetar i Sverige men inte är folkbokförd här, kan få hjälpmedel efter samma regler som den som är folkbokförd i Sverige. Försäkringskassan kontaktas i varje enskilt ärende. Se även skriften Vård av personer från Landstinget i Värmland

3 andra länder, Sveriges kommuner och landsting, kan beställas på KVOTFLYKTING ELLER ASYLSÖKANDE För asylsökande som omfattas av överenskommelsen om hälso- och sjukvård till asylsökande med flera gäller att även hjälpmedel kan lämnas och ersättning för detta ingår i statens schablonersättning till landstinget för vård till asylsökande. I förekommande fall kompenserar staten landstinget med ersättning för viss kostnadskrävande vård inklusive hjälpmedel. För ytterligare anvisningar hänvisas till tillämpningsanvisningarna för patientavgifter (se avgiftshandboken). ERSÄTTNINGSSKYLDIGHET FÖR HJÄLPMEDEL Sammanfattning Landstinget lånar ut hjälpmedel till den enskilde brukaren, med undantag för de hjälpmedel där brukaren betalar en egenavgift och själv äger hjälpmedlet. Hjälpmedlet är formellt sett landstingets egendom och ska återlämnas när det inte längre behövs. Vårdtagaren förbinder sig i samband med utlämnandet att vårda hjälpmedlet väl och har ansvaret för att det inte förkommer eller förstörs. Om inte detta följs kan vårdtagaren bli ersättningsskyldig. Kontakta respektive hjälpmedelsverksamhet för närmare information. Landstinget har ansvar för service och underhåll av de hjälpmedel som kräver specialkunskap. Undantaget är hjälpmedel med servicetillgång på öppna marknaden. Brukaren alternativt vårdnadshavare eller skolhuvudman bör ha en försäkring som täcker hjälpmedelskostnaden. Vid inträffad skada på hjälpmedlet tar landstinget ut ersättning från patientens försäkringsbolag samt ersätter dennes självrisk. Inledning Det finns inga särskilda författningsbestämmelser som reglerar om en brukare kan bli ekonomiskt ansvarig för om lånat hjälpmedel missköts. Det står vårdgivare fritt att uppställa skäliga villkor för utlåning. Allmänna bestämmelser om ersättningsskyldighet återfinns i skadeståndslagen (1972:207). Enligt vad som kan betraktas som en huvudregel i skadeståndslagen är var och en som uppsåtligen eller av vårdslöshet vållar person- eller sakskada ersättningsskyldig härför. Landstinget lånar ut hjälpmedlen till brukaren. Hjälpmedlen är formellt sett huvudmannens egendom förutom med undantag för de hjälpmedel där brukaren betalar en egenavgift och själv äger hjälpmedlet. Reglerna i dessa fall redovisas under flik 9, 10 och 12. Försäkring Hjälpmedel är ur försäkringspunkt lös egendom som man innehar för sitt privata bruk. Landstinget kan inte kräva att brukaren tecknar försäkring men rekommenderar ändå att Landstinget i Värmland

4 brukaren kontaktar sitt försäkringsbolag för att förvissa sig om att hemförsäkringen täcker lånade hjälpmedel eller för att teckna särskild försäkring. Försäkringspremie betalas av brukaren. Eventuell självrisk avseende hjälpmedlet betalas av landstinget. Om brukaren är omyndig eller saknar rättslig kapacitet, åvilar ansvaret målsman, god man eller förvaltare. Det är viktigt att brukaren görs uppmärksam på att en fullvärdesförsäkring är särskilt viktig vid lån av eldriven rullstol för utomhusbruk och vid lån av stöldbegärliga hjälpmedel som till exempel datorer och fyrhjuliga terrängfordon. Betalning för förstörda, borttappade eller stulna hjälpmedel Brukaren ska anmäla skada på hjälpmedel till utlånande hjälpmedelsenhet och i förekommande fall till försäkringsbolag. Detta gäller även skada vid åsknedslag. Stöld eller inbrott anmäls även till polisen. Brukaren ersätter landstinget för hjälpmedel som skadas, tappas bort, stjäls eller som förstörs utöver normal förslitning. Hjälpmedel som skadas vid transport med allmänna kommunikationsmedel Brukaren gör skadeanmälan till transportbolaget för hjälpmedel som skadats vid transport, till exempel vid flygresa. Transportskada ersätts ej av landstinget. Informationsskyldighet och dokumentation Den som förskriver hjälpmedel är skyldig att upprätta låneförbindelse och att informera brukare/målsman om rekommendation om försäkring och ersättningsskyldighet. VILLKOR FÖR LÅN AV HJÄLPMEDEL Överlämnas till brukaren vid förskrivning av hjälpmedel. Allmänt Landstinget lånar ut hjälpmedel och dessa är landstingets egendom förutom för de hjälpmedel där brukaren betalar en egenavgift och själv äger hjälpmedlet. Hjälpmedel ska återlämnas när de inte längre behövs. Brukaren får information om hur hjälpmedlet ska användas av den personal som provar ut hjälpmedlet. Brukaren ersätter landstinget för hjälpmedel som skadas, tappas bort, stjäls eller förstörs utöver normal förslitning. Med hänvisning till det ansvar brukaren har som låntagare rekommenderar landstinget att brukaren kontaktar sitt försäkringsbolag för att förvissa sig om att hemförsäkringen täcker lånade hjälpmedel eller för att teckna särskild försäkring. Försäkringspremie betalas av brukaren medan eventuell självrisk avseende hjälpmedlet betalas av landstinget. Om brukaren är omyndig, eller saknar rättslig kapacitet, åvilar ansvaret målsman, god man eller förvaltare. Låntagaren förbinder sig Landstinget i Värmland

5 att på egen hand, eller med hjälp av annan person, sköta och förvara hjälpmedlen så att de ej försämras utöver normal förslitning, att inte låna ut, hyra ut, sälja, pantsätta eller på annat sätt avyttra lånade hjälpmedel, att meddela och ersätta landstinget om hjälpmedlet skadas, tappas bort, stjäls eller förstörs utöver normal förslitning, att ta kontakt med anvisad enhet när hjälpmedlet inte fungerar som avsett och att rengöra hjälpmedlet innan det lämnas för reparation, att ta kontakt med landstinget om patienten avser att flytta från länet, för att få klarhet i vilka hjälpmedel som kan tas med, att själv, eller genom ombud, återlämna hjälpmedlen väl rengjorda till angiven enhet inom angiven lånetid, när behovet upphört eller på anmodan. Skrymmande hjälpmedel, till exempel eldrivna rullstolar, hämtas av landstinget. Försäkring och betalning för borttappade hjälpmedel Med beaktande av det ansvar brukare har som låntagare av hjälpmedel rekommenderar landstinget brukaren att kontakta sitt försäkringsbolag för att klarlägga att hemförsäkringen täcker lånade hjälpmedel eller för att teckna särskild försäkring. Det är särskilt angeläget att låntagande brukare överväger att försäkra eldrivna rullstolar för utomhusbruk, stöldbegärliga hjälpmedel och hjälpmedel som lätt tappas bort. Försäkringarna har olika namn hos olika bolag. Hjälpmedel är ur försäkringssynpunkt lös egendom som brukaren innehar för privat bruk. Brukaren ersätter landstinget för hjälpmedel som skadas, tappas bort, stjäls eller förstörs utöver normal förslitning. Landstinget i Värmland