HJÄLPMEDELSHANDBOK FÖR BLEKINGE

Transkript

1 1 REV /BD. HJÄLPMEDELSHANDBOK FÖR BLEKINGE Hjälpmedelshanteringen i Blekinge Innehåll 1. Allmänna riktlinjer (Policy) 2. Ansvarsfördelning i Blekinge 3. Enheter med ansvar för hjälpmedel 4. Förskrivare av hjälpmedel 5. Personliga hjälpmedel 6. Hjälpmedel i skola och barnomsorg 6.1. Kommunernas ansvar i skola och barnomsorg 6.2. Landstingets ansvar i skola och barnomsorg 7. Arbetstekniska hjälpmedel 8. Hjälpmedel i arbetet 9. Hjälpmedel för fritid, sport och motion 10. Särskilda regler för hjälpmedel till utlandssvenskar, utländska medborgare samt asylsökande 10.1 Hjälpmedel till utlandssvenskar vid akut sjukdom under visteles i Blekinge 10.2 Hjälpmedel till utlandssvenska vid planerad vård 10.3 Hjälpmedel till utländska medborgare vid akut sjukdom under tillfällig vistelse i Blekinge 10.4 Hjälpmedel till utländsk medborgare vid planerad vård 10.5 Asylsökande 11. Förskrivning av hjälpmedel till boende i annat län/vistas i annat län 12. Brukarens ansvar för lånade hjälpmedel 13. Reseersättning 14. Klagomål Bilagor Bilaga 1. Lagar som berör hjälpmedelsområdet Bilaga 2. Myndigheter och organisationer Bilaga 3. Avgifter för hjälpmedel

2 2 Inledning Hjälpmedelshanteringen i Blekinge styrs av en Samverkansnämnd med representanter från samtliga Kommuner och Landstinget i Blekinge. Samverkansnämndens ansvarsområden för hjälpmedel är: Hjälpmedel för rörelsehinder, medicintekniska behandlingshjälpmedel, kognitionshjälpmedel och kommunikationshjälpmedel. Under Samverkansnämnden finns en Beredningsgrupp bestående av tjänstemän med kunskap om hjälpmedelsfrågor och som representerar respektive huvudman. Gruppen sammanträder tvåtre gånger per termin. Beredningsgruppen är beredande organ till Samverkansnämnden. Hjälpmedelschefen är föredragande i Beredningsgruppen. Beredningsgruppen beslutar om sammansättning och deltagare i Anvisningsgrupper. Dessa består av representanter från HMC och förskrivarna och tar fram förslag till förskrivningsanvisningar för beslut i Beredningsgruppen. Anvisningsgrupperna är också rådgivande i arbetet med att ta fram ett fungerande sortiment av hjälpmedel, samt deltar i upphandlingsarbetet. Anvisningsgruppen kan bilda undergrupper för olika tillfällen i sortiments- och upphandlingsarbetet. Handboken Allmän del innehåller information om hur hjälpmedelshanteringen fungerar i Blekinge. Innehållet i handboken baseras på gällande lagstiftning samt de politiska beslut som fattats i Blekinge angående hjälpmedel. Som bilaga till denna del återfinns den lagstiftning som berör hjälpmedelsområdet samt beskrivning över myndigheter och organisationer som på olika sätt påverkar hjälpmedelsverksamheten. 1. Allmänna riktlinjer (Policy) Hjälpmedelsverksamheten ska vila på de grunder som anges i Hälso- och sjukvårdslagen samt följa de etiska principer för prioritering som gäller för hälso- sjukvård. Grundprincipen för hjälpmedelsverksamheten ska vara en god hjälpmedelsförsörjning och service på lika villkor för alla invånare. Hjälpmedelsverksamheten ska ha en god kvalitet och tillgodose den funktionshindrades behov av trygghet i hela vårdprocessen, dvs. utprovning, förskrivning och uppföljning beträffande funktion och säkerhet. Hjälpmedel ska ingå som ett led i vård/behandling och habilitering/rehabilitering Med hjälpmedel avses här de produkter som kräver hälso- och sjukvårdens särskilda kompetens för bedömning och utprovning och som är avsedda: att kompensera för nedsatt eller förlorad funktion och förmåga att klara det dagliga livet - att förbättra eller vidmakthålla funktion och förmåga att förebygga framtida förluster av funktion eller förmåga Förskrivningen ska så långt det är möjligt ske i samråd med brukaren. Brukaren ska mötas med respekt så att hans/hennes erfarenhet och kunskap om sitt funktionshinder och sina behov tillvaratas. Vid förskrivning av hjälpmedel ska ersättande artikel vara försthandsval om inte särskilda skäl föreligger.

3 3 Hjälpmedelsverksamheten ska vara organiserad så att hjälpmedel erhålls/anpassas i sådan takt att det inte blir onödig väntan för patienten eller förlängning av vårdtider. Samverkan mellan olika huvudmäns och enheters förskrivare ska fungera så att brukarna får bästa möjliga stöd vid behov av hjälpmedel. För patienter som efter behandling på sjukhus återvänder till sin boendemiljö och för detta är i behov av hjälpmedel ska hjälpmedelsbehovet beaktas i den samordnade vårdplaneringen. Vid tvist kring betalningsansvar för ett hjälpmedel ska brukarens basala behov tillgodoses. 2. Ansvarsfördelning i Blekinge Landstinget och kommunerna har ett grundläggande ansvar för hälso- och sjukvård för de personer som är folkbokförda i Blekinge. De ska erbjuda hjälpmedel till funktionshindrade som är bosatta inom länet. I samband med ädelreformen 1992 gjordes en överenskommelse mellan landstinget Blekinge och Blekinges kommuner avseende gränserna för de olika huvudmännens ansvar för hjälpmedel. Landstingets ansvar Landstinget ansvarar för hjälpmedel där hemmiljön saknar betydelse i användandet för personer som inte har pågående insatser från hemsjukvården. Kommunernas ansvar Ordinärt boende Hjälpmedel till personer i ordinärt boende enligt följande: a. Hälso- och sjukvård som utförs i hemmet b. Rehabilitering som utförs i hemmet c. Habilitering som utförs i hemmet Särskilt boende Kommunerna ansvarar för hjälpmedel i särskilda boenden 3. Enheter med ansvar för hjälpmedel Hjälpmedelscenter tillhandahåller hjälpmedel för rörelsehinder, medicintekniska behandlingshjälpmedel, kognitionshjälpmedel och kommunikationshjälpmedel. Ortopedtekniska avd. tillhandahåller proteser, ortopediska skor, ståskal, stödbandage mm. Syncentralen förskriver och tillhandahåller hjälpmedel till synsvaga och gravt synskadade. Hörselvården förskriver och tillhandahåller hjälpmedel för hörselskadade och döva. Anvisningar för förskrivning av hjälpmedel inom varje område återfinns i avsnitt C: Förskrivningsanvisningar. 4. Förskrivare av hjälpmedel Förskrivare kan den yrkesgrupp vara som utifrån sitt professionella kunnande kan bedöma behovet av ett visst hjälpmedel. Vem som normalt är förskrivare för olika typer av hjälpmedel framgår av förskrivningsanvisningarna. För att få förskriva hjälpmedel i Blekinge krävs att man genomgår den av HMC arrangerade förskrivarutbildningen. Respektive verksamhetschef beslutar om vilka som ska erhålla förskrivarutbildning.

4 4 Förskrivarens ansvar: Bedöma behov av insatser Prova ut och välja lämplig produkt och anpassa denna. Specialanpassa initiera och utfärda anvisning vid behov Instruera, träna och informera Följa upp och utvärdera funktion och nytta Vid val av produkter ska förskrivaren beakta att: hjälpmedlet ska utgå från brukarens medicinska status, sociala situation, boendemiljö och hjälpmedlets funktion förskrivningen ska ske i samråd med brukaren alla förskrivningar ska utgå från enklaste möjliga hjälpmedel för att uppnå en godtagbar funktion 5. Personliga hjälpmedel Personliga hjälpmedel är hjälpmedel som fordras för att en person med funktionsnedsättning själv eller med hjälp av någon annan ska kunna tillgodose grundläggande personliga behov i eget och särskilt boende samt närmiljön i grund- och gymnasieskola, på högskola samt komvux fritidshem, förskola och daglig verksamhet Utanför begreppet personliga hjälpmedel finns: Pedagogiska hjälpmedel i skolan och i daglig verksamhet Arbetstekniska hjälpmedel Arbetshjälpmedel Hjälpmedel för att utöva sport, hobby, motion 6. Hjälpmedel i skola och barnomsorg 6.1. Skolans huvudman ansvar för hjälpmedel i skola och barnomsorg Ansvarsfördelningen gäller från förskola till högskola. Skolans huvudman ansvarar för grundutrustning för en eller flera elever, förbrukningsmaterial, undervisningsmaterial, pedagogiska hjälpmedel, arbetstekniska hjälpmedel samt lokalanpassning. Skolans huvudman ansvarar även för transport av hjälpmedel vid byte av skola. Pedagogiska hjälpmedel utmärks av att: de är i huvudsak kunskapsbärande de kan användas av fler elever de behöver inte omfattande individuell anpassning de kan utan stora svårigheter anpassas till andra elever 6.2. Landstingets ansvar för hjälpmedel i skola och barnomsorg Landstinget ansvarar för hjälpmedel där hemmiljön saknar betydelse i användandet för personer som inte har pågående insatser från hemsjukvården. Kravet på grundutrustning ska vara uppfyllt innan ett personligt hjälpmedel kan förskrivas.

5 5 Personliga hjälpmedel utmärks av att: de i huvudsak är kompenserande de är utprovade och anpassade till en specifik brukare 7. Arbetstekniska hjälpmedel Arbetstekniska är sådana hjälpmedel som behövs för att underlätta personalens arbete med brukaren/vårdtagaren. Arbetsgivaren ansvarar för dessa hjälpmedel. 8. Arbetshjälpmedel Arbetshjälpmedel är produkter som en person på grund av en funktionsnedsättning behöver på sin arbetsplats och som normalt inte behövs i det dagliga livet. Dessa hjälpmedel bekostas av arbetsgivaren, Försäkringskassan eller Länsarbetsnämnden. 9. Hjälpmedel för fritid, sport och motion Huvudmännens ansvar är att den funktionshindrade ska ha möjlighet att delta i normala fritidsoch rekreationsaktiviteter. Det innefattar vardagliga fritidssysselsättningar som utförs i hemmet och närmiljön. Det ingår inte i huvudmännens ansvar att förskriva hjälpmedel för sport-, motion och hobbyverksamhet. 10. Särskilda regler för hjälpmedel till utlandssvenskar, utländska medborgare samt asylsökande Hjälpmedel till utlandssvenskar vid akut sjukdom under tillfällig vistelse i Blekinge. Svensk medborgare, bosatt inom annan EU/EES-stat och som omfattas av EU/EES-avtalet har vid akut sjukdom under tillfällig vistelse i Blekinge rätt till samma vårdförmåner som bosatta i Blekinge. Detsamma gäller för hjälpmedel. Regler kring förskrivning, patientavgifter osv. gäller således för dessa patienter. Dessa svenska medborgare måste dock kunna styrka att de är anslutna till en EU/EES-stats försäkringssystem. Detta sker genom att patienten uppvisar sitt EU-kort eller ett särskilt formulär (blankett E 111) som styrker rätten till akut sjukvård. Denna blankett utfärdas av försäkringsorganet i det land där patienten är bosatt Hjälpmedel till utlandssvenskar vid planerad vård. Svensk medborgare, bosatt inom annan EU/EES-stat och som omfattas av EU/EES-avtalet har rätt till planerad vård i Blekinge till samma vårdförmåner, som bosatta i Blekinge. Regler kring förskrivning av hjälpmedel, patientavgifter osv. gäller således för dessa patienter. Dessa svenska medborgare måste dock kunna styrka att de är anslutna till en EU/EES-stats försäkringssystem. Detta sker genom ett särskilt formulär (blankett E 112) som styrker rätten till planerad vård. Denna blankett utfärdas av försäkringsorganet i det land där patienten är bosatt. Om patienten inte kan uppvisa en sådan giltig blankett ska patienten själv erlägga hela kostnaden. Detta gäller såväl vård och behandling som hjälpmedel Hjälpmedel till utländska medborgare vid akut sjukdom under tillfällig vistelse i Blekinge. Utländska medborgare bosatt inom EU/EES-stat och som omfattas av EU/EES-avtalet har rätt till akut vård under tillfällig vistelse i Blekinge till samma vårdförmåner, som bosatta i Blekinge.. Regler kring hjälpmedelsförskrivning, patientavgifter osv. gäller således för dessa patienter.

6 6 Dessa utländska medborgare måste dock kunna styrka att de är anslutna till en EU/EES-stats försäkringssystem. Detta sker genom att patienten uppvisar sitt EU-kort eller ett särskilt formulär (blankett E 111) som styrker rätten till akut sjukvård. Denna blankett utfärdas av försäkringsorganet i det land där patienten är bosatt. I de fall Sverige har särskilda överenskommelser, s.k. konventioner om sjukvårdsförmåner, med såväl EU/EES-stater som andra stater, så gäller samma regler vid akut sjukdom under tillfällig vistelse i Blekinge som ovan. I sådant fall måste patienten kunna styrka att vederbörande är bosatt i ett sådant land och uppvisa ett försäkringsintyg Hjälpmedel till utländska medborgare vid planerad vård. En person som är bosatt och medborgare i någon annan EU/EES-stat men arbetar i Sverige har rätt till hjälpmedel på samma sätt som person som är bosatt här. Personen ska vara inskriven i svensk försäkringskassa, vilket ska kunna styrkas med intyg Asylsökande Staten och landstingsförbundet har i överenskommelse reglerat hälso- och sjukvården för asylsökande. En asylsökande har en tillfällig identitetshandling, LMA kort, utfärdat av Migrationsverket. LMA står för Lagen om mottagande av asylsökande. LMA-kortet ska visas upp när den asylsökande söker vård. Asylsökande erhåller vård (hjälpmedel kan vara vård) enligt följande: Asylsökande som fyllt 18 år har rätt till akut vård och vård som inte kan vänta. Detta avgörs av medicinskt ansvarig läkare. Asylsökande som inte fyllt 18 år har rätt att få samma hälso- och sjukvård samt tandvård som andra barn boende inom landstinget. Staten ersätter landstingen med en schablonersättning som grundas på antal registrerade asylsökande som bor inom landstinget. Ersättningen ska täcka kostnader för hälso- och sjukvård, tandvård, tolk, hjälpmedel samt sjukresor och transporter. 11. Förskrivning av hjälpmedel till boende i annat län/vistas i annat län 11.1 Boende i annat län Riksavtalet för hälso- och sjukvård gäller för person med funktionshinder som inte är bosatt i Blekinge. Hjälpmedel till utomlänspatienter ska förskrivas i samråd med brukarens hemlandsting om kostnaden beräknas överstiga kronor. Dock bör, oberoende av beloppets storlek, hemlandstinget alltid kontaktas innan förskrivning sker. Om hjälpmedlet kräver någon form av installation eller måste anpassas till brukarens bostadsförhållanden eller den vardagliga miljön i övrigt ska det förskrivas och betalas av brukarens hemlandsting. Ersättning enligt riksavtalet beräknas enligt det belopp som motsvarar kostnaden för inköp och individuell anpassning, fraktkostnad och andra kostnader som direkt kan hänföras till hjälpmedlet Vistas i annat län Förskrivning av hjälpmedel vid vistelse i ett annat landsting än Blekinge: Riksavtalet för hälso- och sjukvård gäller för person med funktionshinder som är bosatta/ folkbokförda i Blekinge.

7 7 Det finns idag inga krav att kontakt skall ske med förskrivare i hemkommunen om hjälpmedelskostanden understiger kr. Om kontakt görs innan förskrivning bör en uppskattning göras av hur länge behov av hjälpmedel kommer att finnas. Kontakt skall tas med Hjälpmedelscenter för att eftersträva en funktionell och kostnadseffektiv lösning. Kostnaden för hjälpmedel inklusive en eventuell anpassning betalas vanligtvis av ansvarig vårdenhet för hemsjukvården där brukaren är mantalsskriven. Om brukaren ej har behov av hemsjukvård är den vårdcentral där personen är listad kostnadsansvarig. Fakturan skickas till Hjälpmedelscenter som i sin tur fakturerar aktuell vårdenhet. Eventuella kostnader för förskrivarens arbetstid i den kommun/ region/ landsting där brukaren vistas/ kommer att vistas debiteras Landstinget Blekinge centralt som s.k. köpt vård. 12. Brukarens ansvar för lånade hjälpmedel Hjälpmedel förskrivs till brukare som ett lån med nyttjanderätt. Brukaren eller dennes anhörig/vårdnadshavare ansvarar för hjälpmedlet under lånetiden. Ansvaret omfattar alla hjälpmedel och hjälpmedelstillbehör som förskrivits som personliga hjälpmedel. Egen åverkan eller förändring av hjälpmedlet är inte tillåtet och kan föranleda att brukaren blir ersättningsskyldig. Brukare som lånar dyrare hjälpmedel bör komplettera sitt försäkringsskydd. Brukaren har ansvar för att: följa de instruktioner och anvisningar för hjälpmedlets användning som anges i bruksanvisning och som lämnats av förskrivaren förvara hjälpmedlet så att det inte utsätts för stöld eller annan åverkan. Speciella regler gäller om förvaring/uppställning av elrullstolar kontakta förskrivare eller Hjälpmedelscenter vid driftsstörning eller behov av reparation hålla hjälpmedlet rent och inte utsätta det för onormalt slitage kontakta förskrivare vid olycka eller tillbud i samband med hjälpmedelsanvändningen kontakta förskrivaren vid förändrat hjälpmedelbehov hjälpmedlet och dess tillbehör ska vid återlämnandet vara rengjorda kontakta förskrivare inför byte av bostad 13. Reseersättning Brukare har enligt samma regler som för annan sjukvård, rätt till ersättning för resor för att prova ut eller hämta hjälpmedel. 14. Klagomål Bedömning av hjälpmedelsbehov är en sjukvårdsinsats enligt hälso- och sjukvårdslagen och kan inte överklagas. Den person som anser sig fått en felaktig bedömning av sitt hjälpmedelsbehov bör i första hand diskutera frågan med verksamhetschefen för berörd enhet. En annan möjlighet är att kontakta Förtroendenämnden i Blekinge till vilken samtliga kommuner är anslutna.

8 8 15. Avgifter för hjälpmedel Alla hjälpmedel ägs av Hjälpmedelscenter. De flesta hjälpmedel lånas ut kostnadsfritt. Samverkansnämnden lägger förslag till respektive fullmäktige för beslut om vilka besök och hjälpmedel som ska vara avgiftsbelagda och avgifternas storlek. Följande hjälpmedel är belagda med egenavgift: Peruker/tupéer Elektroniska nervstimulatorer TENS CPAP-apparater Kryck/stödkäppar Ortopedtekniska skor Cyklar: särskilda regler gäller för inköp av trehjuliga cyklar samt par- och tandemcyklar till vuxna För prisuppgift se separat förteckning/prislista. Bilaga 1 Lagstiftning som berör hjälpmedelsområdet I lagar, förordningar och föreskrifter regleras hälso- och sjukvården och befattningshavares skyldigheter, vilket inkluderar förskrivning av hjälpmedel. Hälso- och sjukvårdshuvudmännen har ett ansvar för hjälpmedel till funktionshindrade, vilket regleras i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) 3 b. Hjälpmedlen ska ses som en integrerad del i sjukvården. Landstinget ska erbjuda dem som är bosatta inom landstinget eller som är kvarskrivna enligt 16 folkbokföringslagen (1991:481) och stadigvarande vistas där. Detta innefattar habilitering och rehabilitering hjälpmedel för funktionshindrade, och tolktjänst för vardagstolkning för barndomsdöva, dövblinda, vuxendöva och hörselskadade. Habilitering eller rehabilitering samt tillhandahållande av hjälpmedel ska planeras i samverkan med den enskilde. Av planen ska planerade och beslutade insatser framgå. (Lag 2000:356) 18b anger att kommunen ska erbjuda habilitering, rehabilitering och hjälpmedel till funktionshindrade enligt ett kommunalt ansvar. Att landsting och kommuner har dessa skyldigheter innebär inte att en patient har motsvarande rättigheter. Därför går det inte att överklaga vårdbeslut eller beslut enligt Hälso- och sjukvårdslagen till domslut. SOSFS 1996:24 Kvalitetssystem i hälso- och sjukvården innehåller riktlinjer om kvalitetssystem i hälso- och sjukvården för att verksamheten systematiskt och fortlöpande ska utvecklas och säkras. Utgångspunkten finns i hälso- och sjukvårdslagen.

9 9 SOSFS 1997:8 Verksamhetschef inom hälso- och sjukvård SOSFS 1997:10 Medicinskt ansvarig sjuksköterska i kommunernas hälso- och sjukvård Det måste finnas en verksamhetschef som ansvarar för den löpande verksamheten och som bevakar att kravet på hög patientsäkerhet och god kvalitet tillgodoses. Verksamhetschefen ansvarar för att omvandla vårdgivarens mål och prioriteringar till rutiner för verksamheten. Den medicinskt ansvariga sjuksköterskans ansvar innefattar bland annat att: rutiner finns för att kontakta läkare och annan personal delegeringsbeslut för vårduppgifterna är förenliga med patientsäkerhet rutiner finns för hantering av medicintekniska produkter SFS 2010:659, Patientsäkerhetslagen Hälso- och sjukvårdspersonalen är skyldig att anmäla till vårdgivaren om en patient drabbas av eller utsätts för risk att drabbas av allvarlig skada eller sjukdom. Vårdgivaren ska i sin tur snarast anmäla detta till Socialstyrelsen, en så kallad Lex Maria anmälan. Det ska finnas rutiner i verksamheten för att hantera avvikelser som felbehandlingar, olyckor och tillbud. SFS 1993:584 Lag om medicintekniska produkter SFS 1993:876 Förordning om medicintekniska produkter SFS 1988:1 604 Produktsäkerhetslagen Enligt lagen räknas hjälpmedel in i begreppet medicintekniska produkter. Tillverkaren har det totala ansvaret för att en produkt är säker och ändamålsenlig när den släpps på marknaden. Krav på CE-märkning och vad som gäller för detta finns beskrivet. Förordningen fastställer att det är Läkemedelsverket som är tillsynsmyndighet för lagen om medicintekniska produkter och anger verkets uppgifter och skyldigheter. SOSFS 2001:12 Användning och egentillverkning av medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården LVFS 2001:6 Medicintekniska produkter LVFS 2001:8 Tillverkarens skyldighet att rapportera olyckor och tillbud Vid specialanpassning av hjälpmedel kommer vårdgivaren i många fall att ta över produktansvaret från den ursprunglige tillverkaren. Närmare anvisningar om hur detta ska ske finns i föreskriften från Läkemedelsverket. Händelser som sker med medicintekniska produkter då dessa förorsakat eller kunnat förorsaka allvarliga skador för patienten ska anmälas till Läkemedelsverket och till Socialstyrelsen för egenhändigt tillverkade produkter. I föreskriften från Socialstyrelsen framgår att det ska finnas lokala rutiner för hur hanteringen av medicintekniska produkter ska ske samt instruktioner för anmälningsförfarandet. SFS 2008:355 Patientdatalagen Den som förskriver hjälpmedel är skyldig att föra patientjournal. En patientjournal ska innehålla de uppgifter som behövs för en god och säker vård av patienten. Dokumentation är viktig i alla faser av förskrivningsprocessen. I lagen anges vilka yrkeskategorier som är skyldiga att föra patientjournal (gäller legitimerade yrkesgrupper). Om även annan hälso- och sjukvårdspersonal än de som är skyldiga att föra patientjournal ska göra det är en medicinsk ledningsfråga för aktuell verksamhet. Då det förekommer att olika yrkeskategorier deltar i förskrivningsprocessen är det

10 10 viktig att det finns klara lokala rutiner som anger vem som ska svara för dokumentationen. SOSFS 1996:32 Informationsöverföring och samordnad vårdplanering är en förutsättning för att samverkan ska fungera genom hela vårdkedjan är att informationsöverföringen mellan olika vårdgivare fungerar i samband med att brukaren flyttar från en vårdform till annan. Rehabiliterings-, och hjälpmedelsinsatser och eventuellt behov av uppföljning ingår som en del i den samordnade vårdplaneringen. Förskrivare är hälso- och sjukvårdspersonal som förskriver en medicinteknisk produkt som patient/brukare ska använda själv eller tillsammans med assistent, anhörig eller någon annan person (SOSFS 2001:12). Lag(2007:1091). Inköp av hjälpmedel omfattas av LOU, Lagen om Offentlig Upphandling. Lagen reglerar hur upphandlingsarbetet ska bedrivas. Bilaga 2 Myndigheter och organisationer Socialstyrelsen Socialstyrelsen har som central förvaltningsmyndighet för hälso- och sjukvårdsområdet samt socialtjänstområdet ansvar för tillsynen över de hjälpmedel som ingår i sjukvårdande behandling samt i habilitering och rehabilitering som sjukvårdshuvudmännen tillhandahåller. Läkemedelsverket Myndighetsansvaret för produkter inom medicinteknik är delat mellan Läkemedelsverket och Socialstyrelsen. Läkemedelsverket ansvarar för tillsynen av tillverkare och produkter och Socialstyrelsen för tillsynen över den yrkesmässiga användningen. Boverket Boverket har tillsyn över kommunernas bidragsverksamhet avseende bostadsanpassningsbidrag. Verket svarar bland annat för att det lämnas kontinuerlig information och utbildning till kommunens handläggare och till andra personalgrupper som deltar i handläggningen. Handisam Handisam är en myndighet för handikappolitisk samordning. I myndigheten ingår bemötandegruppen från Sisus och Tillgänglighetscentret hos Handikappombudsmannen. Handisam har ett strategiskt uppdrag att verka pådrivande i svensk handikappolitik.

11 11 Hjälpmedelsinstitutet Hjälpmedelsinstitutet är ett nationellt kunskapscentrum inom området hjälpmedel och tillgänglighet för människor med funktionsnedsättningar. Hjälpmedelsinstitutets huvudman är staten och Sveriges Kommuner och Landsting. Institutets verksamhet omfattar forskning, utveckling, upphandling, provning av nya hjälpmedel, utredningsverksamhet och utbildning. De produkter som Hjälpmedelsinstitutet bedömer som bra hjälpmedel återges i publikationen Förteckning över bra hjälpmedel. Hjälpmedelsinstitutet har via ett brukarråd ett nära samarbete med pensionärs- och handikapporganisationerna. Handikapporganisationerna Handikapporganisationerna arbetar för att människor med funktionsnedsättningar ska få en bättre livssituation. Organisationerna är demokratiskt uppbyggda och flertalet medlemmar har någon form av funktionsnedsättning. Anhöriga och andra intresserade kan också vara medlemmar. Länsorganisationerna, med i vissa fall tillhörande lokalavdelningar, tillhör alltid en riksorganisation. De flesta organisationer tillhör Handikappförbundets Samarbetsorganisation (HSO), några organisationer står utanför men har nära samverkan med De Handikappades Riksförbund (DHR). Dessa är, Synskadades Riksförbund (SFR) och Sveriges Dövas Riksförbund (SDR). Bilaga 3. Rev /BD Kostnader/egenavgifter för hjälpmedel Peruker/tupéer Kostnadstak kr/år, (inkluderar utprovning och anpassning). Patienterna står för kostnader utöver kr/år. Kostnadsfritt för barn och ungdomar fram t o m det år då de fyller 19 år. Elektroniska nervstimulatorer TENS Egenavgift 400 kr för lån av apparat under 6 månader. Faktureras av hjälpmedelscenter. Kostnadsfritt för barn och ungdomar fram t o m det år då de fyller 19 år. CPAP-apparater Egenavgift 500 kr för utprovning och lån av apparat. Avgiften är en utprovningskostnad och återbetalas inte vid återlämnande. Utbyte av mask och filter till självkostnadspris Kostnadsfritt för barn och ungdomar fram t o m det år då de fyller 19 år.

12 12 Kryck/stödkäppar Köpes för 100 kr/st. eller par. Brukaren får behålla krycka/stödkäpp. Kostnadsfritt för barn och ungdomar fram t o m det år då de fyller 19 år. Barn och ungdomar får behålla sina kryckkäppar. Ortopedtekniska skor Vuxna egenavgift 500 kr/par. Barn och ungdomar fram t o m det år då de fyller 19 år 200 kr/par. Trehjuliga cyklar samt par- och tandemcyklar: Egenavgift 4.000:- för brukaren från 18 års ålder samt för yngre brukare som behöver vuxenstorlek på cykel, var god se måttangivelser i förskrivningsanvisningarna. Ny förskrivning kan göras tidigast efter 10 år