Riktlinje Eldriven rullstol med ståfunktion Framtagen av Sortimentsgrupp Förflyttning- Eldrivna rullstolar

Transkript

1 Rubrik ISO-kod Diarienummer Hjälpmedelsguide 12 LD16/ (4) Riktlinje Eldriven rullstol med ståfunktion Framtagen av Sortimentsgrupp Förflyttning- Eldrivna rullstolar Godkänd och fastställd av Giltig från Rekommenderad förskrivare Leg fysioterapeut/sjukgymnast och/eller leg arbetsterapeut i samverkan med hjälpmedelskonsulent och vid behov med patientens/brukarens läkare. Kriterier Personer med bestående funktionsnedsättning vilket ger aktivitetsbegränsning när det gäller att förflytta sig i hemmet och/eller i dess närmiljö samt när det gäller att kunna stå självständigt eller med hjälp. Förflyttningsbehovet kan inte tillgodoses med gånghjälpmedel eller manuell rullstol. Det är ett krav att patient/brukare har ett stående eller tränar in ett stående innan utprovning påbörjas. Alternativa hjälpmedel för stående ska ha övervägts innan förskrivning. Patienten/brukaren ska ha ett dagligt behov av eldriven rullstol med ståfunktion. Den eldrivna rullstolen ska ersätta gångförmågan inte cykel/moped, bil eller allmänna kommunikationer. En förutsättning för förskrivning är att den som kör den eldrivna rullstolen ska kunna göra detta utan fara för sig själv eller andra. Eldriven rullstol får inte föras av den som på grund av sjukdom, uttröttning, påverkan av alkohol, andra stimulerande eller bedövande ämnen eller av andra skäl inte kan föra fordonet på ett betryggande sätt. Patient/brukaren ska inte ha pågående alkohol- och/eller drogmissbruk eller okontrollerbar epilepsi. Finns behov av eldriven rullstol för förflyttning både inom- och utomhus ska i första hand en elrullstol för kombinerat inom- och utomhusbruk förskrivas. Förskrivning av två elrullstolar en för inomhusbruk och en för utomhusbruk kan ske om behovet inte kan tillgodoses med en elrullstol för kombinerat inom- och utomhusbruk. Mål med hjälpmedlet Att eldriven rullstol med ståfunktion ger medicinska och praktiska vinster så som minskad smärta eller spasticitet kontrakturprofylax förbättrad tarmfunktion hindra och/eller lindra trycksår självständighet vid ståträning Att den eldrivna rullstolen på ett påtagligt sätt ökar den enskildes möjlighet till aktivitet och delaktighet i det dagliga livets aktiviteter d v s själv kan förflytta sig i hemmet och/ eller dess närmiljö. Att vara ett redskap vid behandling och träning i samband med habilitering och rehabilitering för barn och personer med nedsatt kognitiv förmåga.

2 Rubrik ISO-kod Diarienummer Hjälpmedelsguide 12 LD16/ (4) Riktlinje Eldriven rullstol med ståfunktion Framtagen av Sortimentsgrupp Förflyttning- Eldrivna rullstolar Godkänd och fastställd av Giltig från Typ av eldriven rullstol som kan förskrivas Eldriven rullstol med ståfunktion Eldriven rullstol med ståfunktion kompletterad med dubbelkommando (motoriserad styrning + vårdarstyrning) kan förskrivas om den enskilde inte i alla situationer klarar att manövrera den eldrivna rullstolen p g a nedsatt kognitiv förmåga, nedsatt uthållighet, stressad trafikmiljö eller i trånga utrymmen etc Eldriven rullstol med ståfunktion och vårdarstyrning Risk för personskada Det finns risk för tillbud vid användning som kan orsaka personskada. Var observant på följande: Om den eldrivna rullstolen framförs på ett ovarsamt/felaktigt sätt. Det är viktigt att ta del av tillverkarens anvisningar och att den eldrivna rullstolen används på det sätt som tillverkaren avsett och på det sätt som är överenskommet med förskrivaren Uppresning och stående ska ske på plant och stabilt underlag eftersom det annars föreligger tipprisk Förändringar i patientens/brukarens status som påverkar förutsättningarna för ståendet och/eller sittandet Överväg alltid risk för trycksår/sår Häng aldrig kasse/väska på styr- eller körhandtag Tänk på att inte belasta korg med skrymmande eller för tung last så att rullstolens köregenskaper förändras. Se rekommendation gällande last i tillhörande bruksanvisning Säkerhetsbälte och nackstöd monterat på eldriven rullstol ersätter inte bilbälte och bilens nackstöd vid sittande i rullstol under färd i bil/buss Förankring av rullstol i fordon t ex färdtjänstbuss. Följ alltid tillverkarens anvisningar av förankringspunkter, med eller utan brukare i rullstolen Rullstolsbord tas bort vid färd i bil/buss. Bordet innebär en allvarlig skaderisk vid ev kollision Kostnader som betalas av patient/brukare Däck och slang samt ev arbetskostnad för byte Extra eller speciella tillbehör t ex rullstolsväska, åkpåse, regncape, dragvagnar Anpassning av bil för att den eldrivna rullstolen ska kunna transporteras i denna. Bilstöd kan under vissa förutsättningar sökas hos Försäkringskassan Anpassning av eldriven rullstol för att möjliggöra transport i bil. Undantag sker då sjukvårdshuvudman, p g a förslitning, byter ut befintlig eldriven rullstol mot ny likvärdig eldriven rullstol. I detta fall står sjukvårdshuvudman för den anpassning på den eldrivna rullstolen som motsvarar det som fanns på tidigare rullstol. Råd i förskrivningsprocessen Behovsbedömning Innan utprovning påbörjas ska en fysioterapeutisk/sjukgymnastisk bedömning av ståendet vara gjord. Önskvärt är att den fysioterapeut/sjukgymnast som bedömer ståendet är med genom hela förskrivningen. Förskrivaren gör en bedömning av patientens/brukarens livssituation samt medicinska och praktiska vinster med eldriven rullstol med ståfunktion, bedömer om det finns medicinska kontraindikationer, överväger andra rehabiliteringsåtgärder samt utreder funktions- och aktivitetsförmåga utifrån 24-timmarsperspektivet. Samråd med patientens/brukarens läkare vid behov.

3 Rubrik ISO-kod Diarienummer Hjälpmedelsguide 12 LD16/ (4) Riktlinje Eldriven rullstol med ståfunktion Framtagen av Sortimentsgrupp Förflyttning- Eldrivna rullstolar Godkänd och fastställd av Giltig från Vid behov bedömer patientens/brukarens läkare om det finns medicinska kontraindikationer för att köra eldriven rullstol. Vederbörande läkare behöver inte ha sett patienten/brukaren i direkt anslutning till utprovningen. Patientens/brukarens läkare kontaktas om tveksamheter uppstår under förskrivningsprocessen. Inför läkarkontakt kan blankett Medicinskt utlåtande underlag inför beslut/utprovning av elrullstol användas. Tillsammans med patient, anhöriga, eventuella närstående och berörda personalgrupper utreds behov, mål, i vilken miljö den eldrivna rullstolen ska användas och var den ska förvaras. Det är viktigt att föra en dialog angående den eldrivna rullstolens framkomlighet t ex igenom dörröppningar i hemmet, i närmiljön, vid transporter, i och ur bil, in i hiss med tanke på eventuell anpassning av användarmiljön och/eller bilköp. Alternativa lösningar värderas och en bedömning görs av den totala nyttan samt användningsgraden. Hembesök ska göras i aktuell användarmiljö för kontroll av uppställningsplats, eluttag, ev behov av bostadsanpassning etc. Förvaringsutrymmet för rullstolen ska vara låsbart, torrt och hålla en temperatur på minst +5 grader. Samråd med elrullstolstekniker och kommunens handläggare av bostadsanpassningsbidrag när det finns tveksamheter gällande uppställningsplats för att diskutera lösningar. Prova ut, anpassa och välja lämplig specifik produkt Beställning av utprovning av eldriven rullstol med ståfunktion skall alltid kompletteras med underlag Utprovning/konsultation Rörelse, Kompletterande uppgifter för att förbereda och genomföra utprovning av elrullstol med ståfunktion I förekommande fall Medicinskt utlåtande underlag inför beslut/ utprovning av eldriven rullstol Utprovning sker alltid tillsammans med hjälpmedelskonsulent och hjälpmedelstekniker från LD Hjälpmedel, avdelning Rörelse. Utprovning av eldriven rullstol ska ske i den miljö där rullstolen ska användas eller under likvärdiga förhållanden för att kunna bedöma ev risker med rullstolen i aktuell miljö. I samråd med patient/brukare kommer förskrivaren och hjälpmedelskonsulent gemensamt fram till val av lämplig eldriven rullstol ur befintligt sortiment. Hjälpmedelstekniker medverkar för analys av tekniska möjligheter och anpassning av den eldrivna rullstolen. Undantag från bassortiment kan göras om medicinska eller andra särskilda skäl finns. Förskrivaren, hjälpmedelskonsulent och/eller hjälpmedelstekniker svarar för att rullstolen är rätt inställd för att patient/brukare ska få en optimal stå-, sitt- och körställning. Vid utprovningstillfället ska patienten/brukaren och vid behov anhörig, närstående eller berörd närvarande personal få information om hur rullstolen används utifrån tillverkarens avsedda syfte. Bruksanvisning och informationsmaterial från Hjälpmedelscentralen lämnas vid tillfället.

4 Rubrik ISO-kod Diarienummer Hjälpmedelsguide 12 LD16/ (4) Riktlinje Eldriven rullstol med ståfunktion Framtagen av Sortimentsgrupp Förflyttning- Eldrivna rullstolar Godkänd och fastställd av Giltig från Informera, instruera och träna Förskrivaren ansvarar för att informera, instruera och träna patient/brukare, närstående och eventuellt övriga berörda samt att försäkra sig om att användaren har förstått hur den eldrivna rullstolen med ståfunktion fungerar och används i avsedd miljö. I de fall personal är behjälpliga vid skötsel eller behöver köra den eldrivna rullstolen så ansvarar dennes arbetsgivare för att ny eller vid tillfället inte närvarande personal får information om handhavandet av stolen. Körträning i aktuell miljö krävs för att få köra eldriven rullstol. Checklista vid körträning av eldriven rullstol finns. Förskrivaren ansvarar för körträning och bedömer om patienten kan framföra den eldrivna rullstolen utan fara för sig själv eller andra. Körträning kan överlåtas till annan person om det är förenligt med kravet på en god och säker vård. Under utprovnings- och körträningsperioden är rekommenderad hastighet på den eldrivna rullstolen max 10 km/ tim. Förskrivaren bedömer sedan om hastighet kan programmeras upp. Om rullstolen körs utomhus och i normal gånghastighet, ca 4 km/tim, ska regler för gångtrafikant följas. Om rullstolen körs med högre hastighet ska trafikregler för cyklist följas. Grundläggande information om trafikregler ges vid utprovning och körträning. Följa upp och utvärdera funktion och nytta Efter 3 månader rekommenderas en uppföljning tillsammans med hjälpmedelskonsulent och hjälpmedelstekniker. Tid för detta bokas förslagsvis vid den avslutande utprovningen på HMC. Förskrivaren ansvarar sedan för att uppföljning sker efter avslutad körträning och inträning av ståendet. Vid uppföljning utvärderas om den eldrivna rullstolen uppfyller uppgjorda mål och om ev korrigeringsåtgärder behöver göras. Uppföljning med omprövning av beslut sker därefter minst 1ggr/år. Leverantör av hjälpmedel och tjänster LD Hjälpmedel, Hjälpmedel Dalarna enligt Hjälpmedelsnämnden Dalarnas avtal.

5 Rubrik Diarienummer Hjälpmedelsguide LD16/ (3) Regelverk Återlämning av förskrivet hjälpmedel Framtagen av Godkänd och fastställd av Giltig från Annelie Haglind RUTIN VID ÅTERLÄMNING AV FÖRSKRIVET HJÄLPMEDEL INLEDNING Enligt hälso-och sjukvårdslagen är hälso- och sjukvården skyldig att vid behov tillhandahålla hjälpmedel. Vårdgivarens personal förskriver och lånar ut hjälpmedel till patient/brukare. Hjälpmedlen är formellt sett vårdgivarens egendom. På låneavtalet uppmanas patient/brukare att lämna åter rent hjälpmedlet till enheten efter lånetidens slut eller om patient/brukare inte behöver hjälpmedlet eller när långivaren ber patient/brukare lämna åter hjälpmedlet. Ersättningskrav på hjälpmedlets restvärde kan ställas om patient/brukare inte snarast återlämnar sitt hjälpmedel efter att förskrivaren avslutat förskrivningen och uppmanat patient/ brukare att återlämna hjälpmedlet. Det framgår tydligt i lånevillkoren. INFORMATIONSSKYLDIGHET OCH DOKUMENTATION Det är viktigt att den som förskriver ett hjälpmedel förklarar att det är ett lån, att det ska lämnas tillbaka när behovet upphört samt att de flesta hjälpmedel återanvänds när de lämnats tillbaka. Den som förskriver hjälpmedel är skyldig att upprätta låneavtal och att informera patient/brukare, vårdnadshavare eller annan kontaktperson om lånevillkor samt när patient/brukare(låntagare) kan bli ersättningsskyldig vid skada eller förlust av hjälpmedel. Förskrivaren ska dokumentera i journal att patient/brukare har tagit del av och har kunnat förstå informationen. Låneavtal inklusive lånevillkor undertecknas vid förskrivning av kostsamma hjälpmedel samt vid upprepad skada eller förlust och vid särskilt stöldbegärliga hjälpmedel. När skrivs låneavtal? Se Hjälpmedelsguiden under Läs mer om lånevillkor/hantering av låneavtal. Huvudsyftet med ett undertecknat låneavtal är att visa att patient/brukare (låntagare) och förskrivare (långivare) är överens om villkoren för utlåning. Låneavtalet är ingen förutsättning för ersättningskrav men den underlättar processen. Om en patient/brukare har behov av ett hjälpmedel är vårdgivaren skyldig att förskriva det, även om patient/brukare vägrar att underteckna låneavtalet. Ett hjälpmedel kan lånas tidsbegränsat eller tillsvidare. Det anges i låneavtalet eller meddelas till patient/brukare muntligt. Det är alltid aktuell förskrivare som gör bedömningen om förskrivningen ska fortgå eller avbrytas. Bruksanvisning för hjälpmedel och eventuell individuell anvisning ska gås igenom och lämnas till patient/brukare. Förskrivaren ska försäkra sig om att patient/brukare kan förstå informationen. Vid behov ska den utformas individuellt.

6 Rubrik Diarienummer Hjälpmedelsguide LD16/ (3) Regelverk Återlämning av förskrivet hjälpmedel Framtagen av Godkänd och fastställd av Giltig från Annelie Haglind VÄGLEDNING Definitioner och begrepp Patient/brukare (låntagare) kan i vissa fall bli ersättningsskyldig. När sjukvårdshuvudmannen kräver ersättning av patient/brukare ställer man ersättningskrav eller ersättningsanspråk. Förlorat/ förkommet hjälpmedel innebär att det inte återlämnas till sjukvårdshuvudmannen. Förlust uppstår när patient/brukare inte återlämnar det trots uppmaning. Låneavtalet är en skriftlig överenskommelse mellan patient/brukare (låntagare) och förskrivare (långivare) om villkoren för utlåning av hjälpmedel. Lånevillkor beskriver vad lån av hjälpmedel innebär och vad som förväntas av låntagaren. Låntagaren är i detta sammanhang patient/ brukare som lånar hjälpmedel. När det gäller barn upp till 18 år är vårdnadshavare låntagare. Nyvärde innebär att ett hjälpmedel är nytt. Om ett hjälpmedel har använts har det inget nyvärde utan ett restvärde. Återlämningskrav eller återkrav Patient/brukare ska lämna tillbaka hjälpmedel när hon eller han blir uppmanad till det. Vårdgivaren återkallar hjälpmedel och kan i samband med detta ställa återlämningskrav/ återkrav. När kan vårdgivaren ställa ersättningskrav? Ersättningskrav kan bara ställas om patient/ brukare har fått information och tagit del av lånevillkoren eller undertecknat ett låneavtal. Dokumentation ska ske i patientjournalen. Förutsättning för att kräva ersättning är att hjälpmedlet har ett nyvärde över kr och att hjälpmedlet inte återlämnas efter anmodan Kostnad för hjälpmedel som inte lämnas åter efter anmodan Typ av hjälpmedel Hyreshjälpmedel Låntagaren betalar (ingen moms) Ekonomiskt restvärde dock lägst 20 % av hjälpmedlets inköpspris Retursortiment Återanvändningsvärde vilket motsvarar återbetalningsbelopp enligt dokument Månadsstatistik retursortiment vuxna

7 Rubrik Diarienummer Hjälpmedelsguide LD16/ (3) Regelverk Återlämning av förskrivet hjälpmedel Framtagen av Godkänd och fastställd av Giltig från Annelie Haglind RUTIN VID ÅTERKALLNING AV HJÄLPMEDEL Varje steg i rutinen ska dokumenteras av förskrivaren. När förskrivare bedömt att behovet av hjälpmedlet upphört tas en muntlig dialog med patient/brukare om denna bedömning samt att hjälpmedlet ska lämnas åter. Lämnas hjälpmedlet inte åter tas ny muntlig kontakt med uppmaning att lämna åter hjälpmedlet. Efter två muntliga kontakter skickar förskrivaren brev med återkallelse och ersättningskrav. Brevmall. Detta görs två gånger. Hyreshjälpmedel Förskrivaren meddelar LD Hjälpmedel att patient/brukare inte lämnat åter hjälpmedlet trots muntliga och skriftliga påminnelser. LD Hjälpmedel skickar faktura med ersättningskrav om hjälpmedlet inte återlämnats efter ovanstående kontakter. Brevmall Aktuell betalare debiteras hyra tills hjälpmedlet är återlämnat eller fakturerat brukaren. Retursortiment Vid ett nyvärde över kr Vårdgivaren skickar faktura med ersättningskrav om hjälpmedlet inte återlämnats efter ovanstående kontakter. Brevmall Dödsbo Ett dödsbo är en juridisk person som uppstår i och med dödsfallet och som upplöses vid ett arvsskifte. När endast en dödsbodelägare finns, är dödsboet upplöst när bouppteckningen registreras. Hjälpmedel ska återlämnas. Dödsbodelägare ansvarar solidariskt för detta. Skulder ärvs inte, men ett dödsbo ansvarar för boets skulder med sina tillgångar. Ett dödsbo får inte skiftas innan skulderna betalats, eller en uppgörelse träffats med samtliga fordringsägare. Om man ändå skiftar ett dödsbo innan skulderna reglerats och lånad egendom återställts, kan dödsbodelägarna bli personligt betalningsansvariga. Samtliga fordringsägare ska underrättas av dödsboet när ett dödsfall skett, om inte alla skulder kan betalas, med förslag till uppgörelse eller avskrivning.

8 Enhet Datum Ert datum Diarienr Er beteckning Påminnelse om att återlämna hjälpmedel Gäller hjälpmedel med individnr Ovanstående hjälpmedel har inte återlämnats trots muntlig påminnelse Det/ de hjälpmedel som du lånar tillhör vårdgivaren. I samband med förskrivning av hjälpmedlet/en informerades du om lånevillkor, eventuellt upprättades ett låneavtal och en muntlig överenskommelse om lån gjordes. Enligt lånevillkoren är du skyldig att ersätta kostnad för hjälpmedel som inte lämnas tillbaka på förskrivarens anmodan. Med hänvisning till ovanstående kan du komma att/kommer du att faktureras kostnaden för hjälpmedel som inte återlämnas. Du ansvarar själv för att hjälpmedlen lämnas tillbaka till Med vänlig hälsning Namnförtydligande Titel Enhet Adress Ort Enhet Adress Postnr och postort Ev Besöksadress Tfn Fax E-post Webbplats

9 Datum Ert datum Diarienr Er beteckning Fakturering av hjälpmedel som inte lämnats tillbaka trots anmodan Gäller hjälpmedel med individnr Ovanstående hjälpmedel har inte återlämnats trots muntlig påminnelse skriftlig påminnelse och samt och Det/ de hjälpmedel som du lånar tillhör vårdgivaren. I samband med förskrivning av hjälpmedlet/en informerades du om lånevillkor, eventuellt upprättades ett låneavtal och en muntlig överenskommelse om lån gjordes. Enligt lånevillkoren är du skyldig att ersätta kostnad för hjälpmedel som inte lämnas tillbaka på förskrivarens anmodan. Med hänvisning till ovanstående faktureras du kostnaden för ovanstående hjälpmedel Fakturan avser restvärde. Med vänlig hälsning Namnförtydligande Titel Enhet Adress Ort Enhet Adress Postnr och postort Ev Besöksadress Tfn Fax E-post Webbplats

10 Rubrik Diarienummer Hjälpmedelsguide LD16/ (8) Regelverk Skadat och förlorat hjälpmedel Framtagen av Godkänd och fastställd av Giltig från Annelie Haglind SKADAT ELLER FÖRLORAT HJÄLPMEDEL Innehållsförteckning INLEDNING... 2 INFORMATIONSSKYLDIGHET OCH DOKUMENTATION... 2 VÄGLEDNING... 3 Definitioner och begrepp... 3 ERSÄTTNINGSKRAV I OLIKA SAMMANHANG... 4 Förvaring... 4 När någon inte följer bruksanvisningen/instruktionen... 4 Åverkan eller ingrepp... 4 Upprepade mindre skador... 5 Upprepade förluster... 5 När personal eller anhörig orsakar skadan... 5 När annan person avsiktligt har orsakat skada på hjälpmedel... 5 Allmän och särskild kollektivtrafik... 6 NÄR KAN VÅRDGIVAREN STÄLLA ERSÄTTNINGSKRAV?... 6 HUR STÄLLS ERSÄTTNINGSKRAV VID SKADA ELLER FÖRLUST AV HJÄLPMEDEL?... 6 Försäkring... 6 Kostnad för skadade eller förlorade hjälpmedel... 7 Arbetskostnad för ny utprovning... 7 RUTIN VID SKADA ELLER FÖRLUST AV ETT HJÄLPMEDEL... 8 Hyreshjälpmedel... 8 Retur- och försäljningssortiment... 8

11 Rubrik Diarienummer Hjälpmedelsguide LD16/ (8) Regelverk Skadat och förlorat hjälpmedel Framtagen av Godkänd och fastställd av Giltig från Annelie Haglind INLEDNING Enligt hälso-och sjukvårdslagen är hälso- och sjukvården skyldig att vid behov tillhandahålla hjälpmedel. Vårdgivarens personal förskriver och lånar ut hjälpmedel till patienten. Hjälpmedlen är formellt sett vårdgivarens egendom. På låneavtalet uppmanas patient/brukare att lämna åter rent hjälpmedlet till enheten efter lånetidens slut eller om patient/brukare inte behöver hjälpmedlet eller när långivaren ber patient/brukare att lämna åter hjälpmedlet. Det finns inga särskilda författningsbestämmelser som reglerar om en patient/brukare kan bli ekonomiskt ansvarig för om lånat hjälpmedel missköts. Det står vårdgivaren fritt att uppställa skäliga villkor för utlåning. Vårdgivaren ansvarar för eventuella anspråk på ersättning från patienten/ brukaren om hjälpmedlet skadats utöver normal förslitning eller kommit bort på grund av oaktsamhet. Det är vårdgivaren som beslutar om skadan bedöms vara utöver normal förslitning med hänsyn tagen till att det kan finnas tillfällen där funktionsnedsättningen i sig förorsakar onormal förslitning eller skada. Allmänna bestämmelser om ersättningsskyldighet återfinns i skadeståndslagen (1972:207). Enligt vad som kan betraktas som en huvudregel i skadeståndslagen är var och en som uppsåtligen eller av vårdslöshet vållar person- eller sakskada är ersättningsskyldig härför. INFORMATIONSSKYLDIGHET OCH DOKUMENTATION Det är viktigt att den som förskriver ett hjälpmedel förklarar att det är ett lån, att det ska lämnas tillbaka när behovet upphört samt att de flesta hjälpmedel återanvänds när de lämnats tillbaka. Den som förskriver hjälpmedel är skyldig att upprätta låneavtal och att informera patient/brukare, vårdnadshavare eller annan kontaktperson om lånevillkor samt när patient/brukare(låntagare) kan bli ersättningsskyldig vid skada eller förlust av hjälpmedel. Förskrivaren ska dokumentera i journal att patient/brukare har tagit del av och har kunnat förstå informationen. Låneavtal inklusive lånevillkor undertecknas vid förskrivning av kostsamma hjälpmedel samt vid upprepad skada eller förlust och vid särskilt stöldbegärliga hjälpmedel. När skrivs låneavtal? Se Hjälpmedelsguiden under Läs mer om lånevillkor/ Hantering av låneavtal. Huvudsyftet med ett undertecknat låneavtal är att visa att patient/brukare (låntagare) och förskrivare (långivare) är överens om villkoren för utlåning. Låneavtalet är ingen förutsättning för ersättningskrav men den underlättar processen. Om en patient/brukare har behov av ett hjälpmedel är vårdgivaren skyldig att förskriva det, även om patient/brukare vägrar att underteckna låneavtalet. Om patient/brukare inte håller sig till lånevillkoren och förskrivarens instruktioner ska vårdgivaren kunna kräva ersättning för förlorat eller skadat hjälpmedel.

12 Rubrik Diarienummer Hjälpmedelsguide LD16/ (8) Regelverk Skadat och förlorat hjälpmedel Framtagen av Godkänd och fastställd av Giltig från Annelie Haglind Ett hjälpmedel kan lånas tidsbegränsat eller tillsvidare. Det anges i låneavtalet eller meddelas till patient/brukare muntligt. Det är alltid aktuell förskrivare som gör bedömningen om förskrivningen ska fortgå eller avbrytas. Bruksanvisning för hjälpmedel och eventuell individuell anvisning ska gås igenom och lämnas till patient/brukare. Förskrivaren ska försäkra sig om att patient/ brukare kan förstå informationen. Vid behov ska den utformas individuellt. VÄGLEDNING Definitioner och begrepp Att vara aktsam innebär att om möjligt undvika skador, att väl vårda sitt hjälpmedel och att följa bruksanvisningen och förskrivarens individuella anvisningar. Individuella anvisningar kan handla om hur hjälpmedel ska användas och hur de ska skötas/underhållas. En olyckshändelse kan hända även om låntagaren är aktsam. Patient/brukare(låntagare) kan i vissa fall bli ersättningsskyldig. När sjukvårdshuvudmannen kräver ersättning av patient/brukare ställer man ersättningskrav eller ersättningsanspråk. Ersättningskrav ställs inte vid aktsamhet. Förlorat/ förkommet hjälpmedel innebär att det inte återlämnas till sjukvårdshuvudmannen. Förlust kan bland annat uppstå när ett hjälpmedel tappas bort eller blir stulet. Försäkringsskydd betyder att låntagaren har försäkrat sitt eller sina hjälpmedel. Självrisk är den utgift som försäkringstagaren svarar för själv vid beräkning av ersättningen från försäkringen i de fall patienten/brukaren bedöms vara ersättningsskyldig för skada eller förlust av hjälpmedel. Låneavtalet är en skriftlig överenskommelse mellan patient/brukare (låntagare) och förskrivare(långivare) om villkoren för utlåning av hjälpmedel. Lånevillkor beskriver vad lån av hjälpmedel innebär och vad som förväntas av låntagaren. Låntagaren är i detta sammanhang patient/ brukare som lånar hjälpmedel. När det gäller barn upp till 18 år är vårdnadshavare låntagare. Nyvärde innebär att ett hjälpmedel är nytt. Om ett hjälpmedel har använts har det inget nyvärde utan ett restvärde. Skada innebär att ett hjälpmedels funktioner eller utseende har förändrats. En skada leder till att: - hjälpmedlet behöver bytas ut eller repareras för att kunna användas - behöver repareras för att kunna återanvändas eller - underhåll eller rekonditionering försvåras En skada kan uppstå genom normal förslitning. Förändringar uppstår med tiden vid normal användning. Skada utöver normal förslitning kan inte förklaras med normal användning.

13 Rubrik Diarienummer Hjälpmedelsguide LD16/ (8) Regelverk Skadat och förlorat hjälpmedel Framtagen av Godkänd och fastställd av Giltig från Annelie Haglind Skadeanmälan måste göras för att kunna kräva skadestånd eller annan ersättning. I detta sammanhang handlar det om att patient/brukare gör en skadeanmälan för att få ersättning från tredje part till exempel trafikbolag eller försäkring. Åverkan och ingrepp betyder att patient/brukare förändrar hjälpmedlet genom att exempelvis klistra på märken eller skumgummi, måla, såga mm. ERSÄTTNINGSKRAV I OLIKA SAMMANHANG Patient/brukare ska följa bruksanvisning och förskrivarens individuella anvisningar. Den som lånar ett hjälpmedel ska vara aktsam om det och göra sitt bästa för att förebygga samt undvika att hjälpmedlet skadas. Förvaring Hjälpmedel ska i första hand förvaras enligt leverantörens bruksanvisning eller i förekommande fall enligt LD Hjälpmedels instruktioner. Om patient/ brukare har försäkrat sitt hjälpmedel behöver hon eller han också undersöka villkoren för förvaring med försäkringsbolaget. Då hjälpmedel förvaras i utrymme som är åtkomligt för flera (exempelvis barnvagns- eller cykelförråd) kan det vara nödvändigt att låsa fast hjälpmedlet med kompletterande lås. För hjälpmedel som förvaras i jackficka eller väska gäller att man ska förvara dem så som man förvarar sin egen plånbok. När någon inte följer bruksanvisningen/instruktionen Om skada uppkommer till följd av att patient/ brukare inte följt bruksanvisningen kan ersättningskrav utgå för skada utöver normal förslitning. Förskrivaren ska försäkra sig om att patient/brukare förstått given information i samband med förskrivningen eller utlämnandet av hjälpmedel. Avsteg från bruksanvisningen kan exempelvis vara att patient/ brukare inte laddat batteriet till sin elrullstol, bytt batteri i sin handdator på felaktigt sätt, använt sin rollator för att transportera personer på sitsen, belastat rullstol, madrass eller annat med för tung vikt eller utsatt klocka, tangentbord eller rullstol för vatten. Vattenskador kan uppstå både inomhus och utomhus. Åverkan eller ingrepp Det som inte går att återställa kan patienten/brukaren bli ersättningsskyldig för. Åverkan kan exempelvis vara att patient/ brukare har förändrat sitt hjälpmedel på sådant sätt att det inte enkelt kan återställas i samband med reparation eller rekonditionering.

14 Rubrik Diarienummer Hjälpmedelsguide LD16/ (8) Regelverk Skadat och förlorat hjälpmedel Framtagen av Godkänd och fastställd av Giltig från Annelie Haglind Upprepade mindre skador Förskrivaren behöver följa upp och utvärdera om hjälpmedlet använts på rätt sätt och enligt anvisning, om ytterligare instruktion eller träning behövs eller om hjälpmedlet behöver bytas mot annat hjälpmedel eller återtas. Bedömer förskrivaren att patient/brukaren kan hantera hjälpmedlet på rätt sätt och har fått tillräckligt med information för att hantera och sköta det, kan ersättningskrav ställas vid upprepade skador. Upprepade förluster Vid upprepade förluster av hjälpmedel kan ersättningskrav ställas. Vid upprepade förluster som inte beror på själva funktionsnedsättningen kan det vara angeläget att skriva ett låneavtal för att vid nästa tillfälle lättare kunna ställa ersättningskrav. Vissa funktionsnedsättningar (exempelvis nedsatt minnesfunktion) kan medföra risk för upprepad förlust av hjälpmedel. Förskrivaren ska i så fall undersöka om det finns andra lösningar (annan förvaring, andra rutiner, annat hjälpmedel med mera). När personal eller anhörig orsakar skadan Om en arbetstagare, till exempel personal på ett särskilt boende, en personlig assistent eller skolpersonal, vållar sakskada eller förlust av hjälpmedel genom fel eller försummelse i tjänsten skall arbetsgivaren enligt skadeståndslagen ersätta skadan. Undantag är ersättningskrav mot assistensbolag, i de fallen kontaktar patienten/ brukaren själv sitt försäkringsbolag som i sin tur kan driva krav om ersättning mot assistansfirman. Det är viktigt att patient/brukare genast rapporterar eventuella skador till förskrivaren så att man tillsammans kan formulera en anmälan om skadat eller förlorat hjälpmedel som vårdgivaren skickar till personalens arbetsgivare. När anhörig eller närstående förorsakar skada eller förlust av ett hjälpmedel kan patient/ brukare bli ersättningsskyldig. Patient/brukare har ansvar att förmedla information om exempelvis skötsel, hantering och förvaring till personer i närheten som kan komma att hantera hjälpmedlet. I många fall kan den anhöriges hemförsäkring ersätta eventuell skada. När annan person avsiktligt har orsakat skada på hjälpmedel Patient/ brukare ansvarar för anmälan till polis och kontakt med försäkringsbolag. Bedömer vårdgivaren att patient/brukare varit oaktsam och ersättningskrav ska utgå, ställs det till patient/brukare. Har patient/ brukare gjort sitt bästa för att undvika att hjälpmedel skadas ställs inget ersättningskrav.

15 Rubrik Diarienummer Hjälpmedelsguide LD16/ (8) Regelverk Skadat och förlorat hjälpmedel Framtagen av Godkänd och fastställd av Giltig från Annelie Haglind Allmän och särskild kollektivtrafik Patient/ brukare lånar hjälpmedel med nyttjanderätt och ansvarar därmed för transport av hjälpmedel under förskrivningstiden. Skadas hjälpmedel eller förloras i samband med transport går ersättningskrav till patient/brukare. Det är viktigt att förskrivaren informerar om att patient/brukare kan göra skadeanmälan till trafikbolaget. I samband med flygresa är det viktigt att skada eller förlust av hjälpmedel anmäls innan man lämnar flygplatsen. NÄR KAN VÅRDGIVAREN STÄLLA ERSÄTTNINGSKRAV? Ersättningskrav kan bara ställas om patient/ brukare har fått information och tagit del av lånevillkoren eller undertecknat ett låneavtal. Dokumentation ska ske i patientjournalen. Om ett hjälpmedel skadas eller förloras har vårdgivaren tillsammans med LD Hjälpmedel att bedöma om brukaren varit vårdslös. Det gäller även i de fall en annan person än brukaren skadar ett hjälpmedel. För barn och ungdomar gäller särskilda regler i fråga om skadeståndsansvar. Begränsat skadeståndsansvar kan även gälla personer med psykisk funktionsnedsättning i enlighet med Skadeståndslagen kap 2, 4 och 5. Förutsättning för att kräva ersättning av skadat eller förlorat hjälpmedel är att hjälpmedlet har ett nyvärde över kr och att skada, förlust orsakats av oaktsamhet Vid upprepad skada eller förlust kan dock ersättningskrav ställas även om det enskilda hjälpmedlet har ett lägre värde. HUR STÄLLS ERSÄTTNINGSKRAV VID SKADA ELLER FÖRLUST AV HJÄLPMEDEL? Det är vårdgivarens ansvar att ställa eventuella ersättningskrav. Ersättning kan ställas för skadat eller förlorat hjälpmedel, inte för att bekosta ett nytt hjälpmedel. Behöver patienten/brukaren ett nytt hjälpmedel är vårdgivaren skyldig att förskriva detta även om patient/ brukare ännu inte ersatt det hjälpmedel som är skadat eller förlorat. Ersättningskrav för hjälpmedel till vuxna personer går i regel till patient/ brukare som själv har ansvar för att föra talan mot exempelvis försäkringsbolag, färdtjänst, flygbolag eller liknande. Patient/ brukare kan i vissa fall få stöd av en God man eller förvaltare. Ersättningskrav för hjälpmedel till barn upp till 18 år går till vårdnadshavaren. Skadeståndslagen ska beaktas (kap 2, 4 ) innan ersättningskrav ställs. Försäkring Hjälpmedel är ur försäkringssynpunkt lös egendom som man innehar för sitt privata bruk. I samband med att ett hjälpmedel lämnas ut rekommenderas patient/ brukare att se över sitt försäkringsskydd. Försäkringspremie betalas av

16 Rubrik Diarienummer Hjälpmedelsguide LD16/ (8) Regelverk Skadat och förlorat hjälpmedel Framtagen av Godkänd och fastställd av Giltig från Annelie Haglind patient/brukare. Självrisk betalas av patient/brukare när hjälpmedlet skadats eller förlorats på grund av oaktsamhet. Om patient/brukare är omyndig eller saknar rättslig kapacitet åvilar ansvaret vårdnadshavare, god man eller förvaltare. Förskrivaren ska informera om att det är möjligt att patientens/brukarens befintliga försäkringar täcker skada eller förlust av hjälpmedel och att det är upp till patient/brukare att kontrollera det. Att försäkra sitt hjälpmedel är ett sätt att gardera sig så att man i vissa fall inte behöver betala ersättning själv. Förskrivaren ska kunna ge exempel och redogöra för vad som händer när ett hjälpmedel skadas eller förloras. Vårdgivaren kan inte kräva att patient/brukare tecknar försäkring för lån av hjälpmedel. Det innebär att förskrivning av hjälpmedel inte kan nekas även om patient/brukare inte vill teckna försäkring. Kostnad för skadade eller förlorade hjälpmedel Typ av hjälpmedel Hyreshjälpmedel låntagaren har försäkring Låntagaren betalar (ingen moms) Låntagaren betalar hjälpmedlets ekonomiska restvärde dock lägst 20 % av hjälpmedlets inköpspris. Låntagaren betalar självrisken. Hyreshjälpmedel låntagaren har ingen försäkring Retursortiment vuxna Retursortiment barn Försäljningssortiment hörapparater Försäljningssortiment övrigt Glasögon/ kontaktlinser Peruker/toupeér Låntagaren betalar hjälpmedlets ekonomiska restvärde dock högst 20 % av basbeloppet. Återanvändningsvärde vilket motsvarar återbetalningsbelopp enligt dokument Månadsstatistik retursortiment vuxna. Återstående värde beräknat på 3 års avskrivning dock lägst 20 % av aktuellt inköpspris. Återstående värde beräknat på 5 års avskrivning dock lägst 20 % av apparatens inköpspris. Belopp enligt LDH:s/ OTA:s försäljningspris. Fastställda bidragsregler gäller. Ingen ersättning utgår. Fastställda bidragsregler gäller. Arbetskostnad för ny utprovning Betalas av vårdgivaren.

17 Rubrik Diarienummer Hjälpmedelsguide LD16/ (8) Regelverk Skadat och förlorat hjälpmedel Framtagen av Godkänd och fastställd av Giltig från Annelie Haglind RUTIN VID SKADA ELLER FÖRLUST AV ETT HJÄLPMEDEL Förskrivare undersöker hur skadan eller förlusten har gått till. Dokumenteras i journal. Patient/brukare gör anmälan till sitt försäkringsbolag. Gäller även skada vid åsknedslag. Stöld/inbrott anmäls även till polisen. Vid transportskada gör patient/brukare anmälan till aktuellt transportbolag. Om transportbolaget inte lämnar någon ersättning gör patient/brukare anmälan till sitt försäkringsbolag. Ny förskrivning görs till patient/brukare om behovet kvarstår. Skadat eller förlorat hjälpmedel anmäls till LD Hjälpmedel. Avtal om lån ingås alltid med patient/brukare (låntagare) och vårdgivaren har inget avtalsförhållande med någon annan part varför vårdgivaren inte har någon skyldighet eller möjlighet att fakturera någon annan part än patient/brukare. Hyreshjälpmedel LD Hjälpmedel tar tillsammans med förskrivaren ställning till om skadan/förlusten beror på oaktsamhet. Har skadan/förlusten orsakats av oaktsamhet ställer LD Hjälpmedel ersättningskrav på patient/brukare. LD Hjälpmedel avregistrerar hjälpmedlet när ärendet är avslutat. I första hand repareras trasigt hjälpmedel och i andra hand levereras ersättningshjälpmedel. Patient/brukare ersätter sjukvården för reparation (arbetstid och reservdelar) alternativt kostnad för skadat/förstört/stulet hjälpmedel. LD Hjälpmedel fakturerar patient/brukare som i sin tur reglerar kostnaden med sitt försäkringsbolag eller med transportbolaget. Om hjälpmedlet återfinns ska detta meddelas LD Hjälpmedel som vidtar lämpliga åtgärder utifrån de omständigheter som råder. Retur- och försäljningssortiment Vid ett nyvärde över kr Förskrivaren tar ställning till om skadan/förlusten beror på oaktsamhet. Vårdgivaren fakturerar patient/brukare som i sin tur reglerar kostnaden med sitt försäkringsbolag eller med transportbolaget.

18 PM Avdelningen för juridik Vissa frågor angående hjälpmedel Bakgrund Kommunernas och landstingens kostnader för hjälpmedel uppgår i dagsläget till avsevärda belopp. Kostnaderna tenderar dessutom att öka för varje år. En återkommande fråga till förbundet från personer i kommuner och landsting som arbetar med hjälpmedel är vad som gäller om ett hjälpmedel skadas eller försvinner. Förbundet får också återkommande frågor rörande försäkring av hjälpmedel. Kommunernas och landstingens ansvar Kommunen ansvarar enligt 18 hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), fortsättningsvis benämnd HSL, för hälso- och sjukvården för alla boende i särskilda boendeformer enligt socialtjänstlagen och motsvarande boenden som bedrivs som enskild verksamhet. Kommunen ansvarar även för hälso- och sjukvård för dem som omfattas av den kommunala dagverksamheten. En kommun kan enligt andra stycket samma paragraf på frivillig väg erbjuda dem som vistas i kommunen hälso- och sjukvård i hemmet (hemsjukvård). Kommunen kan också härutöver, efter överenskommelse med landstinget, ta på sig skyldigheten och ansvaret för att erbjuda sådan vård (tredje stycket). Det kommunala hälso- och sjukvårdsansvaret omfattar emellertid inte sådan hälso- och sjukvård som meddelas av läkare. Av 18 b första stycket HSL framgår att kommunen i samband med ovan nämnda sjukvård ansvarar för hjälpmedel för funktionshindrade. Av andra stycket samma paragraf framgår att landstinget får även utan samband med överlåtelse av ansvar för hälso- och sjukvård enligt 18 träffa överenskommelse med en kommun inom landstinget om att kommunen ska ha ansvar för hjälpmedel för funktionshindrade. Landstingets ansvar när det gäller hjälpmedel framgår av 3 b HSL. Enligt nämnda bestämmelse skall landstinget erbjuda dem som är bosatta inom landstinget eller som är kvarskrivna enligt folkbokföringslagen och stadigvarande vistas där, med undantag för dem som omfattas av kommunens ansvar, hjälpmedel Sveriges Kommuner och Landsting Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel , Fax: info@skl.se,

19 (5) för funktionshindrade. Ansvaret innebär dock inte någon inskränkning i de skyldigheter som kan åvila arbetsgivare eller annan enligt annan lag 1. Av ovan nämnda bestämmelser framgår att hälso- och sjukvården är skyldig att vid behov tillhandahålla hjälpmedel för funktionshindrade. Denna skyldighet är absolut och torde inte kunna villkoras på så sätt att landstinget eller kommunen kräver att den enskilde, för att få hjälpmedlet förskrivet, åtar sig ett betalningsansvar för skadat eller förlorat hjälpmedel. Inte heller finns det stöd i lagen för att landstinget eller kommunen skulle kunna kräva att patienten har en hemförsäkring. Landstingens och kommunernas rätt att ta ut avgifter regleras i den allmänna avgiftsbestämmelsen i 26 HSL. Ansvaret för hjälpmedel i skolan Kommuner och landsting har ett delat ansvar för att barn och elever med funktionsnedsättning som har behov av hjälpmedel i skolan, ska få tillgång till sådana. Skolhuvudmannens respektive landstingets ansvar regleras bl.a. i skollagen (1985:1100) och HSL. Landstinget ansvarar för personliga hjälpmedel och skolhuvudmannen för pedagogiska hjälpmedel, läromedel och utrustning. Ofta uppstår det emellertid diskussioner om vem som egentligen har ansvaret eftersom en och samma produkt kan vara antingen ett personligt eller ett pedagogiskt hjälpmedel, läromedel eller utrustning. Det gäller t.ex. för datorer och datorprogram. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) uppdrog i mars 2007 åt Hjälpmedelsinstitutet (HI) att göra en kartläggning av landstingens/regionernas och kommunernas överenskommelser och tillämpningar angående hjälpmedel i skolan, främst avseende gränsdragning mellan grundutrustning, pedagogiska hjälpmedel och personliga hjälpmedel. Som en följd av detta gav HI år 2008 ut en rapport Vems är ansvaret för hjälpmedel i skolan. I denna föreslås att landstinget och kommunerna i landstingsområdet ska utarbeta lokala överenskommelser om hjälpmedel i skolan. I överenskommelserna bör det bl.a. ingå definitioner av hjälpmedel, en beskrivning av ansvar för kompetens omkring hjälpmedel samt beskrivning av samverkansformer. Utredningen kom vidare fram till att specialanpassade hjälpmedel alltid är att se som personliga hjälpmedel samt att datorer och datorprogram för elever med läs- eller skrivsvårigheter/dyslexi i skolan är pedagogiska hjälpmedel och därmed ett ansvar för skolhuvudmannen. 1 Av 1 förordningen (1991:1046) om ersättning från sjukförsäkringen enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring i form av bidrag till arbetshjälpmedel framgår att försäkringskassan ansvarar för bidrag till arbetshjälpmedel som ett led i rehabiliteringen av en förvärvsarbetande försäkrad. Av 3 kap. 2a och 3 arbetsmiljölagen (1977:1160) framgår att arbetsgivaren ansvarar för att erbjuda de anställda en god arbetsmiljö som är anpassad till de anställdas förutsättningar. I det ligger att inom rimliga gränser bekosta arbetshjälpmedel för de anställda (se KRNJ ).

20 (5) Brukarens ansvar Oavsett om ett hjälpmedel tillhandahålls av kommunen eller landstinget är detta formellt sett ett lån. Det ifrågavarande hjälpmedlet är hela tiden kommunens respektive landstingets egendom och skall i princip återställas när detta inte längre behövs. I samband med att hjälpmedlet lämnas ut bör brukaren skriva under en låneförbindelse, varigenom denne åtar sig att återlämna hjälpmedlet då behov inte längre föreligger. Brukaren är skyldig att väl vårda sitt hjälpmedel samt följa de instruktioner och anvisningar som följer med detta. För det fall ett hjälpmedel skadas eller försvinner uppkommer frågan om ersättningsansvar för brukaren. Vid bedömning av ersättningsfrågan är skadeståndslagen (1972:207) tillämplig. Enligt 2 kap. 1 skadeståndslagen skall den som uppsåtligen eller av vårdslöshet vållar personskada eller sakskada ersätta skadan. Med sakskada jämställs därvid förlust av föremålet. Om ett hjälpmedel skadas till följd av en ren olyckshändelse är brukaren inte ersättningsskyldig. Någon möjlighet att genom avtal ålägga brukaren ett strikt ansvar torde inte finnas. I samband med att ett hjälpmedel lämnas ut bör brukaren informeras om att ersättningsskyldighet kan uppkomma vid skada eller förlust av hjälpmedlet. Om ett hjälpmedel skadas eller försvinner har kommunen respektive landstinget att bedöma om brukaren har varit vårdslös. Att det skulle vara fråga om uppsåtligt handlande är kanske mindre troligt i dessa sammanhang. En skadeståndsrättslig bedömning måste göras i varje enskilt fall. Att ge några allmänna riktlinjer för när vårdslöshet kan anses föreligga är knappast möjligt. Ersättningsskyldighet kan t.ex. uppkomma om brukaren lämnar sitt hjälpmedel utan uppsikt och detta försvinner. En brukare som inte sköter sitt hjälpmedel på föreskrivet sätt torde också kunna bli ansvarig för skada till följd av misskötseln. Normalt slitage föranleder dock inte någon ersättningsskyldighet för brukaren. Det skall också noteras att det kan finnas fall där funktionshindret i fråga kan förorsaka onormal förslitning. Motsvarande skadeståndsrättsliga bedömning får göras även i det fall en annan person än brukaren, t.ex. en vårdnadshavare, skadar ett hjälpmedel. Om en arbetstagare vållar personskada eller sakskada genom fel eller försummelse i tjänsten skall arbetsgivaren enligt 3 kap. 1 1 p skadeståndslagen ersätta skadan. Om t.ex. personal på ett särskilt boende eller en personlig assistent i samband med utförandet av sina arbetsuppgifter av vårdslöshet skadar ett hjälpmedel är således arbetsgivaren (kommunen) ersättningsskyldig för skadan i enlighet med principalansvaret. För barn och ungdomar gäller särskilda regler i fråga om skadeståndsansvar. Om skada vållas av någon som ännu inte har fyllt 18 år gäller enligt 2 kap. 4 skadeståndslagen att skadan skall ersättas i den mån det är skäligt med hänsyn till

21 (5) ålder och utveckling, handlingens beskaffenhet, föreliggande ansvarsförsäkring och andra ekonomiska förhållanden samt övriga omständigheter. När det gäller barn kan det inte uppställas lika höga krav på aktsamhet som när det gäller vuxna. Resultatet av den skadeståndsrättsliga bedömningen kan bli att barnet får betala en viss del av skadan. För riktigt små barn aktualiseras sällan något ansvar, medan fullt ansvar vanligen åläggs ungdomar i åldern 16 till 18 år. Om skadan skall betalas av en försäkring görs dock inte någon skälighetsbedömning eftersom skadan i det fallet ersätts fullt ut av försäkringen. Också för psykiskt störda personer kan skadeståndsansvaret komma att begränsas. Om skadan vållas under påverkan av en allvarlig psykisk störning eller av någon annan psykisk störning som inte är självförvållad och tillfällig skall enligt 2 kap. 5 skadeståndslagen skadan ersättas i den mån det är skäligt med hänsyn till sinnestillstånd, handlingens beskaffenhet, föreliggande ansvarsförsäkring och andra ekonomiska förhållanden samt övriga omständigheter. Om det finns en försäkring som betalar skadeståndet görs inte heller i dessa fall någon skälighetsbedömning. När det gäller beräkning av skadeståndet framgår det av 5 kap. 7 skadeståndslagen att ersättning för sakskada skall omfatta ersättning för sakens värde eller reparationskostnad och värdeminskning. Ersättning för värdet för det skadade föremålet blir aktuellt vid totalskada och kan lämpligen beräknas utifrån återanskaffningskostnaden med avdrag för ålder och bruk. Ersättning för reparationskostnad och värdeminskning aktualiseras vid partiell skada. Den skadeståndsrättsliga bedömningen görs lämpligen av en jurist. Samråd bör ske med en tekniker som bl.a. kan avgöra om skadan är hänförlig till normal förslitning. För att bedöma om skadan är hänförlig till personens funktionsnedsättning bör samråd också ske med hjälpmedelskonsulent eller förskrivare. Försäkring Hjälpmedel kan omfattas av kommunens eller landstingets egendomsförsäkring. Då självrisken för denna typ av försäkringar oftast är hög torde försäkringen dock endast i undantagsfall kunna tas i anspråk. Det skall emellertid noteras att villkoren kan variera mellan olika försäkringsbolag. Om brukaren eller någon annan bedöms vara ersättningsskyldig för skada eller förlust av ett hjälpmedel bör kontrolleras om denne har någon försäkring som kan tas i anspråk. Även om skadan förorsakats av en olyckshändelse och brukaren således inte är ersättningsskyldig bör brukarens eventuella försäkring tas i anspråk. Kommunen respektive landstinget har därvid att betala självrisken. I samband med att ett hjälpmedel lämnas ut kan det vara lämpligt att uppmana brukaren att se över sitt försäkringsskydd. En brukare kan dock inte nekas ett hjälpmedel på grund av att denne saknar försäkring som täcker skada eller förlust

22 (5) av det ifrågavarande hjälpmedlet. Det är inte heller möjligt att avtalsvägen uppställa krav på att brukaren har en försäkring. Om brukaren befinns vara ersättningsskyldig för ett skadat eller försvunnet hjälpmedel kan kommunen eller landstinget inte neka brukaren ett nytt hjälpmedel under åberopande av att denne inte har fullgjort sin betalningsskyldighet avseende tidigare skada. Kommunens eller landstingets fordran på brukaren får hanteras enligt sedvanliga rutiner. Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för juridik Anna Björklund Anna Åberg

23 Rubrik Försäljning av hjälpmedel Försäljning av hjälpmedel i butik till privatperson Framtagen av Godkänd och fastställd av Giltig från LD Hjälpmedel Diarienummer LD17/ (4) Försäljning av hjälpmedel i butik till privatperson LD Hjälpmedel har i uppdrag av Landstinget Dalarna och Dalarnas kommuner att driva hjälpmedelsbutiker i länet med syfte att skapa tillgänglighet till hjälpmedel genom försäljning av produkter samt att ge råd och stöd i samband med det. Bakgrund År 2001 togs ett politiskt beslut om att vissa hjälpmedel, där inte hälso- och sjukvårdens kunskap krävs, ska bekostas av den enskilde. Hjälpmedel som tidigare förskrivits blev därmed egenansvar. De var dock svåra att hitta på öppna marknaden och för att skapa fortsatt tillgänglighet till hjälpmedlen erbjöds försäljning på sjukvårdsinrättningar i länet. År 2007 öppnades den första särskilda hjälpmedelsbutiken på Falu lasarett i dåvarande Arbetsterapienhetens regi. Orsaken var det politiska beslut som togs 2001 men också det ökade antalet bra produkter som inte var aktuella för förskrivning men som underlättar i vardagen och är svåra att hitta på den öppna marknaden. Hjälpmedelsbutiken tog namnet Hjälpmedelsshopen och en egen logotyp utfärdades. Namn och logga är registrerat hos Patent- och registreringsverket. Året efter startade försäljning i butiksform på Hjälpmedelscentralen i Borlänge och Mora i LD Hjälpmedels regi och samtliga antog det gemensamma namnet Hjälpmedelsshopen. Hjälpmedelsbutikerna har sedan dess drivits och utvecklats i nära samarbete mellan LD Hjälpmedel och Arbetsterapi- och Kuratorsenheten Falun, Mora och Ludvika. En organisation för butikerna skapades i form av styrgrupp, butiksansvariga, sortimentsgrupp och butikspersonal. Den 1 januari 2015 övergick butiken på Falu lasarett i LD Hjälpmedels regi. LD Hjälpmedel har under många år drivit olika projekt med syftet att med ökad medverkan från patient/brukare/anhöriga/befolkningen i Dalarna samt berörda personalgrupper, ta reda på vilket behov som finns av information och tillgänglighet till bra produkter, hjälpmedel och tjänster. Resultatet har pekat på ett stort behov av ökad information och tillgänglighet till egenansvarsprodukter, hjälpmedel och tjänster. Butikerna är en viktig del i arbetet för ökad tillgänglighet av egenansvarsprodukter och hjälpmedel som inte är lätt tillgängliga på öppna marknaden idag.

24 Rubrik Försäljning av hjälpmedel Försäljning av hjälpmedel i butik till privatperson Framtagen av Godkänd och fastställd av Giltig från LD Hjälpmedel Diarienummer LD17/ (4) Inom en snar framtid kommer en större andel av befolkningen att vara äldre än 65 år, något som kraftigt påverkar den demografiska försörjningskvoten. På grund av en åldrande befolkning kommer efterfrågan av hjälpmedel att öka betydligt. Detta kan inte finansieras enbart från myndighetshåll och den som behöver ett hjälpmedel kommer i större utsträckning få bekosta det själv. På nationell nivå har begreppet Fritt Val och Friare val av hjälpmedel lanserats vilket påverkar efterfrågan av hjälpmedel. Fritt Val och Friare val innebär att den som får ett hjälpmedel förskrivet ges större möjlighet att själv bestämma modell av hjälpmedel. De senaste åren har vi sett en ökad efterfrågan att själv kunna köpa sitt hjälpmedel som ett alternativ eller komplement till hälso- och sjukvårdsinsatser. Syfte Syftet med butikerna är att skapa tillgänglighet till hjälpmedel genom försäljning av produkter till marknadsmässiga priser samt att ge råd och stöd i samband med det. Mål Att göra egenansvarsprodukter och hjälpmedel tillgängliga för länets invånare. Målsättning Att genom bland annat utveckla ett samarbete med företag på öppna marknaden, verka för en övergång från försäljning av egenansvarsprodukter och hjälpmedel inom landstinget och kommunerna till huvudsaklig försäljning på den öppna marknaden. När produkten finns tillgänglig på öppna marknaden, det vill säga när produkten finns att köpa över disk i närmaste tätort/huvudort där individen i övrigt tillgodoser sitt servicebehov, då ska den inte längre säljas i LD Hjälpmedels butiker. Styrande dokument Hälso- och sjukvårdslagen Kommunallagen Lagen om konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet Konsumentköplagen Produktsäkerhetslagen Marknadsföringslagen Prisinformationslagen Försäljning av hjälpmedel på hjälpmedelscentral, Hjälpmedelsinstitutet Landstinget Dalarnas Köpevillkor Styrkort för Hjälpmedelsshopen, Dalarna

25 Rubrik Försäljning av hjälpmedel Försäljning av hjälpmedel i butik till privatperson Framtagen av Godkänd och fastställd av Giltig från LD Hjälpmedel Ansvar och roller Tydlig linje finns avseende ansvar och befogenheter. Framtagen handlingsplan och styrkort ska följas. Huvudansvariga för butikerna: Förvaltningschef, LD Hjälpmedel Verksamhetschef, förvaltning 51 Hjälpmedel Landstinget Dalarna Verksamhetschef, förvaltning 86 Hjälpmedel Dalarna Ansvar/befogenheter: Ledning och styrning av butikernas verksamhet. Butiksanvarig: Butiksansvarig, LD Hjälpmedel Ansvar/befogenheter: Ansvar för utveckling av butikskonceptet. Ansvar för kostnadsställe, samverkan inom hjälpmedelsbutikerna och med närliggande verksamheter. Ansvarig för att butikssortiment följer butikernas huvudsyfte. Ansvarig för att handlingsplan och styrkort upprättas och efterföljs och att uppföljning/revidering av handlingsplan och styrkort görs. Handlingsplanen fastställs av huvudansvarig. Butiksansvarig rapporterar till huvudansvarig vid behov. Butikssamordnare: Butikssamordnare, Borlänge Butikssamordnare, Falun Butikssamordnare, Mora Diarienummer LD17/ (4) Ansvarig/befogenheter: Ansvarig för verkställande av beslut rörande driftsfrågor samt samverkan inom personalgruppen rörande driftsfrågor. Sortimentsgrupp: Har som huvuduppgift att besluta om standardsortiment till butikerna utifrån omvärldsbevakning, önskemål från landstingsverksamheter och kunder samt beslut av Hjälpmedelsnämnden och förvaltningschef gällande egenansvarsprodukter (se dokument Försäljning av produkter för egenansvar). Butiksansvarig Butikssamordnare, Falun Butikssamordnare, Borlänge Butikssamordnare, Mora Representant, Hörcentralen Representant, Syncentralen Inköpsassistent

26 Rubrik Försäljning av hjälpmedel Försäljning av hjälpmedel i butik till privatperson Framtagen av Godkänd och fastställd av Giltig från LD Hjälpmedel Diarienummer LD17/ (4) Ansvarig för sortimentsgrupp: Sammankallande och ordförande; butiksansvarig. Ansvar/befogenheter: Beslutar om butikssortiment, vilka produkter som skall tillhöra standard eller butiksspecifikt sortiment enligt rutin. Standardsortiment definieras som produkter som finns i alla tre butiker. Beslutar om leverantör av produkt samt vilka produkter som lagerhålls. Beslutar om när produkter ska utgå ur standardsortimentet samt när nya ska tillföras. Beslutar om prissättning av produkter enligt rutin. Referensgrupp: Referensgruppen är en grupp av sakkunniga som kan adjungeras och/eller ge förslag till sortimentsgruppen i frågor som rör sortimentsurval. Ansvar att återrapportera till respektive enhet. Gruppen består av sakkunniga från respektive funktionsområde inom LD Hjälpmedel.

27 Rubrik Försäljning av hjälpmedel Försäljning av produkter för egenansvar Framtagen av Godkänd och fastställd av Giltig från LD Hjälpmedel Diarienummer LD17/ (1) Försäljning av produkter för egenansvar Bakgrund Dokumentet hänvisar till den försäljning av egenansvarsprodukter som sker via LD Hjälpmedel inom Landstinget Dalarna och Dalarnas kommuner. År 2001 togs ett politiskt beslut i Landstinget Dalarna att vissa hjälpmedel, där i de flesta fall inte hälso- och sjukvårdens särskilda kompetens krävs, ska bekostas av den enskilde. Syfte Syftet med försäljning av produkter för egenansvar på landstingets sjukvårdsinrättningar och i Dalarnas kommuner är att öka tillgängligheten till produkter som tidigare förskrivits som hjälpmedel men övergått till egenansvar och till produkter som inte tidigare förskrivits, men som bedöms vara hjälpmedel i form av egenansvar i t.ex. behandlings/rehabiliteringssyfte. Kriterier Kriterier för att produkter för egenansvar ska kunna säljas på landstingets sjukvårdsinrättningar och i Dalarnas kommuner är: Att produkten övergått från förskrivningshjälpmedel till egenansvar. Att produkten bedöms vara hjälpmedel i vissa fall (se ovan). Att i de flesta fall krävs inte hälso- och sjukvårdens särskilda kompetens för individuell utprovning Att hjälpmedlet inte är lätt att införskaffa i butik på öppna marknaden Att hjälpmedlet säljs för gällande marknadsmässigt pris Beslut om sortiment Beslut om vilka hjälpmedel och produkter som ska erbjudas till försäljning på landstingets sjukvårdsinrättningar och i Dalarnas kommuner fattas av: Hjälpmedelsnämnden Dalarna, i de fall produkten övergår från förskrivning till egenansvar. Förvaltningschef LD Hjälpmedel, i de fall produkten inte tidigare varit förskrivningsbar. Sortiment och pris revideras två gånger per år; 1 januari och 1 juli. Former för försäljning Hjälpmedel och produkter med egenansvar kan försäljas inom landstingets olika vårdinrättningar samt inom kommunernas hälso och sjukvårdsenheter. De försäljs också i de butiker för hjälpmedel som bedrivs av LD Hjälpmedel i Borlänge, Falun och Mora (se dokument Försäljning av hjälpmedel i butik till privatperson).

28 Sändlista Beslutande Maja Gilbert Westholm (V), ordförande, Landstinget Dalarna Kenneth Dahlström (C), 1:e vice ordförande, Leksands kommun Kerstin Marits (M), Landstinget Dalarna Åsa Bergkvist (S), Ludvika kommun Monica Forsgren (S), 2:e vice ordförande, Smedjebackens kommun Ersättare Camilla Andersson (S), Landstinget Dalarna Thorbjörn Tomtlund (M), Ludvika kommun Birgitta Sacrédeus (KD), Landstinget Dalarna Jörgen Norén (S), Malung-Sälens kommun Britt-Marie Essell (S), Rättviks kommun Föredragande Gunilla Lillhager, Förvaltningschef Övrig tjänsteman Linus Nielsen, Verksamhetschef