Propp-rehabilitering av patienter med hjärt- och kärlsjukdomar. - Uppföljning och utvärdering av verksamheten i Jakobstad

Transkript

1 Propp-rehabilitering av patienter med hjärt- och kärlsjukdomar. - Uppföljning och utvärdering av verksamheten i Jakobstad HVD, ft Pia Nyman, Staden Jakobstad, social- och hälsovårdsverket PeL Kaj Palenius, Fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier vid Åbo Akademi

2 Bakgrund Hjärt- och kärlsjukdomar är fortfarande en av de mest vanliga folksjukdomarna i vårt land och är intimt förknippade med vår livsstil. Finlands Hjärtförbund har utvecklat en s.k. Propp-rehabiliteringskurs med syfte att motivera deltagarna till ett hälsosammare liv. I Jakobstad genomförs en kortare kurs, Propp light. Jakobstadsnejdens Hjärtförening r.f. har donerat pengar till en dylik kursverksamhet som genomförs vid hälsovårdscentralen som öppenvårdsrehabilitering och som förankras i en vetenskaplig studie.

3 Undersökningsfrågor Forskningens övergripande syfte är att i Jakobstadsregionen studera hjärtpatienters livssituation och att utvärdera erfarenheterna av den pågående öppenvårdsrehabiliteringen. Skede 1 (före) - Hur upplever kursdeltagarna sin hälsa och totalsituation? - Vilka förväntningar har deltagarna inför kursen? - Laboratorieprov och övriga mätningar. Skede 2 (efter) - Hurdana erfarenheter har deltagarna av kursen? - Har det skett förändringar i livsstilen (motion, matvanor, användning av njutningsmedel)? - Har det skett ändringar i mätbara värden (blodtryck, kolesterolvärden, fysisk aktivitet)? Kursen pågår och beräknas vara klar hösten 2017, varefter slutlig datainsamling och bearbetning kan äga rum.

4 Informanter/kursdeltagare Två kurser med sammanlagt 16 deltagare är på gång (och en tredje kurs påbörjas 10/2016). Kön Kvinnor 4 Män 12 Ålder Medelvärde 66,1 SD 7,1 Variationsvidd (52-77) Hjärtdiagnoser Ballongutvidgning 13 By pass-operation 3

5 Metoder I forskningen tillämpas en Mixed Methods-design med datainsamling före och efter kursen. Datainsamling - Kvalitativ: fokusgruppintervjuer och specifika individuella frågor om eventuella riskfaktorer - Kvantitativ: SF-36 (short-form health survey), laboratorieprov o.a. mätningar Analys - Kvalitativ: fenomenologisk temaanalys (enligt Giorgi) - Kvantitativ: central- och spridningsmått, korrelationsberäkningar och signifikansprövning (SPSS)

6 Propp öppenvårdsrehabilitering Rehabiliteringen, som sker i grupp, är avsedd för personer med kranskärlssjukdom, störningar i hjärnans blodcirkulation, typ 2-diabetes eller ett flertal riskfaktorer för artärsjukdomar. Gruppen träffas en gång i veckan under 6 veckor (2-3 timmar). På programmet står hälsokontroller, samtal och information samt fysisk träning. Deltagarna väljer ut en nyckelfaktor (riskfaktor som man vill ändra på). Uppföljningsträffar sker efter 6 månader och 1 år. Tidigare studier har visat att deltagarna fått betydligt bättre levnadsvanor och lärt sig motionera effektivt och utan risker. Prestationsförmågan har förbättrats.

7 Diskussionsunderlag/intervjuguide Liv i tiden Stimulans Umgänge Utmaningar Utmaningar Tillhörighet och engagemang Kulturell aktivitet Tillfredsställelse Evenemang INTELLEKTUELLT SOCIALT FYSISKT Ork Intresse Prestation/resultat Hjärtpatientens liv och resurser Upplevelser och delaktighet Acceptens/bekräftelse Vilja/motivation MENTALT Kondition Rutiner, som skyddar mot Meningsfullhet Rörlighet och styrka tristess, isolering, missbruk, Rekreation Smärta passivering m.m. Mål

8 Vad bygger modellen på? Modellen är en egen tillämpning av SF-36 om hur man uppfattar sin hälsa och förmåga att utföra dagliga aktiviteter samt om man är hindrad eller besvärad på grund av ohälsa. SF-36 består av 36 frågor som bildar 8 domäner: - Fysisk funktion - Fysisk rollfunktion - Smärta - Allmän hälsa - Vitalitet - Social funktion - Emotionell rollfunktion - Psykiskt välbefinnande

9 Resultat (Propp light, mätning 1) Föda; fett Mycket bra 3 Riktigt bra 7 Att ändra 6 Inte bra 0 Föda; fiber Strålande 2 Utmärkt 2 Litet till 6 För lite 6 Föda; salt Strålande 1 Bra 12 Vän av salt 3 Saltstod 0

10 Resultat (Propp light, mätning 1) Blodsocker Normalt blodsocker 5 Förhöjt fastevärde 1 Nedsatt sockertolerans 3 Diabetes 7 Alkohol Liten risk 16 Risken måttligt förhöjd 0 Risken ökat markant 0 Stor risk 0 Mycket stor risk 0

11 Resultat (Propp light, mätning 1) Depression Inga problem 12 Skäl att diskutera situationen 4 Socialt stöd Fungerande nätverk 15 Lågt socialt stöd 1 Nyckelfaktor Motion 7 Kost 1 Vikt 6 Stress 2

12 Resultat (SF-36) Ett första resultat visar att 10 av 16 deltagare har bedömt sin hälsa som god eller mycket god. 6 skattar sin hälsa som någorlunda. Få begränsningar redovisas gällande fysiska aktiviteter beroende av hjärtproblem. Begränsningarna kan snarare hänföras till andra hälsoproblem. Gällande vitaliteten och den emotionella domänen uppvisar hjärtpatienterna lägre värden (max = 100 poäng). Däremot besväras inte hjärtpatienterna av smärta. Fysisk Fysisk Smärta Allmän Vitalitet Social Emotionell Psykiskt funktion roll hälsa funktion roll välbef. Hjärtpatienterna 85,3 70,0 81,0 61,0 56,3 84,2 53,3 72,0 Axelpatienter (efter operation) 86,4 64,0 68,9 67,5 68,9 90,1 87,5 82,9 Normvärden (män i ålder 65-69) 70,0 58,6 71,5 52,6 67,0 81,7 70,3 77,6

13 Resultat (fokusgrupper) Regelbunden uppföljning och kontinuitet i vården upplevs som viktiga faktorer. Många upplever diabetesvården som bättre strukturerad med en kontinuerlig uppföljning. Man uppskattar att bli kallad till kurs och ser fram emot konkreta mätningar. Kallelse fungerar bättre än att själv ta kontakt. Bekräftelse som individ, delaktighet i processen, gruppaktiviteter och mentalt stöd efterlyses i högre grad. Yngre patienter upplever inte nödvändigtvis samhörighet med de äldre och efterlyser nya ledda verksamhetsformer.

14 Konklusioner Det är värdefullt att lyssna till patienternas erfarenheter då vården utvärderas och nya verksamhetsmodeller skapas. Det fåtaliga antalet informanter tillåter inte en generalisering men beskriver ändå läget i den berörda populationen. Det känns angeläget att satsa på gruppaktiviteter som komplement till individuell rehabilitering. Med enkla medel kunde man i grupp påverka både kost- och motionsvanor samt också motverka isolering, också i förebyggande syfte.