Hälsa- vad är det? Hälsa i språklig betydelse. Hälsoperspektiv och vårdrelation?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hälsa- vad är det? 2012-09-09. Hälsa i språklig betydelse. Hälsoperspektiv och vårdrelation?"

Transkript

1 Hälsoperspektiv och vårdrelation? ANNA FORSBERG- PROFESSOR Hälsa- vad är det? Hälsa i språklig betydelse Hälsa betyder begreppsligt och historiskt helhet och helighet. Innebörden är människans djupa medvetenhet om sin individuella särart och sitt ansvar som människa Teoretiker talar om vad hälsa här (t.ex. Eriksson) eller hur hälsa uppstår och vad som leder till hälsa (t.ex. Orem, Hendersson, Travelbee) 1

2 Hälsa Hälsa som objektiv dimension Hälsa som subjektiv dimension Utgångspunkt är människan som en enhet av kropp, själ och ande Hälsa är inte statisk utan en rörelse Hälsa är bl.a. en känsla av välbefinnande. World Health Organization (WHO) Centrala årtal Betydelse av hälsa 1948 Hälsa betonas som ett idealtillstånd 1986 (Ottawakonferensen) Hälsa är en resurs för en handlande människa att nå något annat 1991 Hälsa är en resurs som man erövrar genom att kontrollera eller bemästra sin livssituation 1997 (Jakarta) Hälsa är en grundläggande mänsklig rättighet. Hälsa är nödvändig för social och ekonomisk utveckling. Hälsa är en process i ett livscykelperspektiv. Människans vardag betonas 2005 (Bangkok-deklarationen) Etiska aspekter på hälsa betonas WHO. Milestones in Health Promotion. Statments from Global Conferences, 2009) Hälsa bland lekmän Hälsa som frånvaro av sjukdom- Hälsan tiger still (motsvarar den biomedicinska traditionen) Hälsa som resurs och styrka Hälsa som att vara i jämvikt eller vara i form (Kallenberg& Karlsson (2000). Människans hälsa, livsåskådning och personlighet) 2

3 Hälsa i vårdvetenskaplig forskning Hälsa som adaption (Callista Roy) Hälsa som livsprocess (Imogene King) Hälsa som normaltillstånd (Dorotea Orem) Hälsa som en tillväxt- och utvecklingsprocess (Newman & Parse). Theory of human becoming by Parse. Hälsa är ett uthärdligt lidande (Katie Eriksson) Hälsa är känsla av sammanhang (Antonovsky) Orems teori Omvårdnad ersätter hälsorelaterade aktiviteter, s k egenvård, när individen inte själv klarar att utföra detta. Målet är att individen ska bli självständig och på egen hand klara sin egenvård. Omvårdnad beskrivs som en hälsoprocess, konst och teknologi. Egenvårdsbrist Egenvårdskrav Egenvårdskapacitet Behov av omvårdnad Närstående Sjukvården 3

4 Omvårdnadssystem Helt kompenserat Delvis kompenserat Stödjande-undervisande Vårdinsats Egenvård Dimensioner av hälsa Subjektiv upplevelse av hälsa (välbefinnande) 1. Symtom på sjukdom, men upplevelse av välbefinnande 2. Hälsa Objektiv sjukdom (disease) Objektiv hälsa 3. Sjukdom 4. Jag känner mig sjuk utan symtom på sjukdom Subjektiv upplevelse av sjukdom (illness) Olika hälsoperspektiv Medicinskt hälsoperspektiv Socialt hälsoperspektiv Personorienterat hälsoperspektiv 4

5 Medicinskt hälsoperspektiv Hälsa är frånvaro av sjukdomssymtom eller handikapp som är identifierade genom medicinsk vetenskap Sjukdom är närvaro av sjukdomssymtom eller handikapp som är identifierade genom medicinsk vetenskap. Smith J A. (1981) Advances in Nursing Science 3: Boorses hälsoteori Hälsa handlar om: - Funktionalitet - Normalitet - Sjukdom Hälsa har två betydelser, en teoretisk och en praktisk. Hälsa i dess teoretiska betydelse Hälsa är frånvaro av sjukdom.organismen är fri från sjukdom så länge den fungerar enligt artens naturliga design d.v.s de funktionella mönster som genom empiriska studier visats vara typiska. (Boorse C. (1975) On the Distinction between Disease and Illness. Philosophy and Public Affairs 5: 45-68) 5

6 Hälsa i praktisk betydelse Hälsa är frånvaro av illabefinnande. Personen upplever ett illabefinnande som har sin grund i en sjukdom med invalidiserande effekter vilket gör den icke-önskvärd. Funktionalitet och normalitet Hälsa bedöms med ett statistiskt normalitetsbegrepp. Hälsa i enlighet med naturen är normalt. Sjukdom är onormalt. Det normala bedöms med statistiska beräkningar. Funktionell förmåga bedöms utifrån biologi och fysiologiska kriterier. Definition av sjukdom Sjukdom föreligger när en eller flera möjliga funktioner hos organet eller organsystemet reduceras till en nivå under dess normala prestationsförmåga. Personen är sjuk om den aktuella funktionen medför att sannolikheten just för den här personens överlevnad eller reproduktion är mindre än vad som statistiskt sett är typiskt för arten. 6

7 Konsekvenser för mötet Konflikt mellan patientens användning av begreppet sjukdom och vårdarens vetenskapliga skolning. Patienten känner sig sjuk, men får ingen hjälp eftersom han/hon betraktas som frisk. Konsekvenser för mötet Det blir en logisk omöjlighet att ha en sjukdom och samtidigt ha hälsa. All hälsovård inriktas på behandling av sjukdom. Patientens hälsa bedöms utifrån vad som statistiskt sett är normalt. Konklusion Vårdaren måste ha förmåga att växla mellan ett medicinskt hälsoperspektiv och ett relationistiskt förhållningssätt. Vårdaren måste ha en social förmåga att utveckla en dialog med patienten. 7

8 Socialt hälsoperspektiv Hälsa är personens förmåga att fungera i sin omgivning och att anpassa sig till uppkomna stressituationer. Hälsa är relaterad till personens förmåga att genomföra sina sociala funktioner och uppgifter. Whitbecks hälsoteori Hälsa innefattar en realistisk syn på sig själv och andra, fysisk duglighet och en förmåga att hantera stressande situationer. Personens hälsa bestäms i förhållande till dennes förmåga att uppnå uppsatta mål och inte enbart i förhållande till den biologiska kapaciteten. (Whitbeck C. A Theory of Health. Concepts of Health and Disease: Interdisciplinary Perspectives. Edited by A.L. Caplan., H.T.Engelhardt Jr., J.j.McCartney, Massachusetts: Addison-Wesley, 1981) Hälsa i relation till sjukdom En hög grad av hälsa går att förena med någon grad av sjukdom, skada eller handikapp. En bestämd psykofysiologisk process bedöms som en sjukdom endast om bäraren av processen också önskar eller har ett intresse av att förhindra och behandla den effektivt. 8

9 Hälsa i relation till sjukdom Sjukdom är något som drabbar oss, medan hälsa har att göra med vår inställning, även till sjukdom och vår förmåga att delta i olika slags handlingar. Hälsa är förenligt med sjukdom. Nordenfelts hälsoteori Holistisk teori med fokus på människans förmåga att förverkliga sina viktiga mål i tillvaron. För att vara vid hälsa måste man ha förmåga att inte bara överleva utan också att leva ett drägligt liv mot bakgrund av rimliga omständigheter. Det finns en förbindelse mellan hälsa och lycka. Whitbeck menar att hälsa uppnås om man kan realisera alla mål i livet medan Nordenfelt menar att hälsa uppnås om man realisera de vitala målen i livet. Anna Forsberg-Institutionen för omvårdnad,april 2003 Ett personorienterat hälsoperspektiv Hälsa är en process. Målet är självförverkligande. Människan strävar mot en utveckling i vilken hälsa är ett personligt ideal. Hälsa blir ett sätt att leva (Rogers 1983, Parse 1987). Hälsa är empowerment (Meleis &Jones 1993). 9

10 Hälsa är empowerment Den egna kraften hos patienten riktas mot ett bestämt mål. Patienten har möjlighet att utveckla sina möjligheter, sin livskvalitet eller kan avsluta livet på ett värdigt sätt. Anna Forsberg-Institutionen för omvårdnad,april 2003 Konsekvenser för mötet Möjlighet skapas för acceptans och bekräftelse av patienten utifrån känsla av välbefinnande utan att förneka lidandet. Det gäller att utveckla sin livskvalitet utifrån egna möjligheter och hälsa är en livsprocess. Vårdaren skapar en plattform för att möta varje enskild patient utifrån individens resurser och förmågor. Konsekvenser för mötet Vilken hälsodefinition låter vi oss påverkas av? Kan man anta en definition och sedan inte låta det förändra det egna beteendet eller verksamheten? Vad får det för konsekvenser för mötet om vi antar en definition, men i det dagliga arbetet beter oss om om en annan definition vore rådande? Vem avgör om patientens mål för att uppnå hälsa är för högt ställda eller realitetsanpassade? 10

11 Konsekvenser för mötet Om patienten och vårdaren har olika uppfattningar om vad hälsa är, vems uppfattning har företräde? Hur kan enighet uppnås? Vad händer om oenighet råder? Vårdrelation Vårdrelation Patient Sjuksköterska 11

12 SÄNGLIGGANDE Som ligger i sängen, vanligen p.g.a. skada eller sjukdom VÅRDFALL KONVA- LECENT En som håller på att bli frisk FALL Sjukdomsfall Kamp Dust Ibland: avsättning eller förödmjukelse Förnedring Kapitulation Även bildligt: totalt misslyckande PATIENT SJUKLING Sjuklig människa Person som lider av sjukdom Vårdbehövande SKYDDSLING Protogé En som står under någons beskydd VÅRDTAGARE Person som får vård, vanligen på (offentlig) inrättning KUND Köpare Stamgäst Konsument KLIENT Person som försvaras av en sakförare Skyddsling Betydelsedimensioner hos begreppet patient Kasén, Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik, sid 102. SJUKSYSTER VÅRDARE Den som vårdar Vakt Person vars uppgift är att vårda SJUKSKÖTERSKA SYSTER Vårdarinna Medmänniska Kvinna som står nära någon genom känslomässiga band SJUKVÅRDARE Person som vårdar eller sköter sjuka Särskilt om man med yrkesutbildning vid mentalsjukhus eller det militära Betydelsedimensioner hos begreppet sjuksköterska Kasén, Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik, sid 107. SAMARIT Osjälviskt hjälpsam person Person som är beredd att hjälpa Person utbildad i elementär sjukvård Den vårdande relationen 12

13 En vårdande relation som förhållande En vårdande relation är asymmetrisk eftersom vårdaren bär ett större ansvar. Relationen är inte ömsesidig då vårdaren och patienten inte kan byta position. (Kasén A. 2002) En vårdande relation är ett förhållande mellan en viss lidande människa och en viss vårdare som vårdar Anna Forsberg-Institutionen för omvårdnad,april 2003 En vårdande relation som förbindelse En bärande idé för en vårdande relation är att värna om patientens värdighet genom att lindra hans lidande. (Kasén A. 2002) I en vårdande relation påtar sig vårdaren förpliktelsen att värna om patientens värdighet genom att lindra hans lidande och ansvaret synliggörs redan i första mötet En vårdande relation som berättelse I en vårdande relation kan vårdaren bli patientens medaktör i lidandets drama och hjälpa honom mot försoning (Kasén A. 2002). Patientens berättelse om sitt lidande kan tilltala och vidröra vårdarens medlidande. Vårdaren svarar då med en kärleksfull hållning och inbjuder till en vårdrelation. Patienten svarar med tillit och förtroende. Berättelsen i en vårdande relation handlar om patientens lidandekamp. 13

14 En vårdande relation som beröring Relaterandet i en vårdande relation antas omfatta enheten kropp, själ och ande. Förekomst av vårdgemenskap och vårdande relationer befrämjar hälsa (Kasén A. 2002). I en vårdande relation kan patientens ev. tro bli en kraftkälla Den vårdande relationen 1. En vårdrelation som kan tolkas vara en vårdande relation. 2. En vårdrelation som kan bli en vårdande relation. 3. Vårdrelationen är frånvarande 4. Den icke-vårdande relationen mellan patient och vårdare. (Kasén A. Den vårdande relationen. Akademisk avhandling. Åbo Akademi 2002) Den vårdande relationen Patienten känner sig värdefull, uppmärksammad och har det gott. Patienten vårdas som helhet i en unik situation och får vara medelpunkten. Vården omfattar patientens hela liv, att bli sedd som människa. 14

15 Vårdrelation som kan bli en vårdande relation Omedelbar kontakt uppstår. Vårdrelationen liknar en vänskapsrelation. Relationen formas genom egenvårdarsystemet. Vårdrelationen formas genom patientens egen aktivitet. Vårdrelationen är frånvarande Patienten är ensam i sin oro, smärta och rädsla. Vårdaren är osynlig eller skyndar hastigt förbi. Relationerna till vårdarna är ytliga och de ter sig mer som grupp än individer. Alla vårdare är dock vänliga. Den icke-vårdande relationen Patienten blir ett objekt som vårdas medan vårdaren utför uppgifter. Patienten känner sig underkuvad och förödmjukad och känner skuld. Patientens kunskap förringas, blir inte trodd. Allvarligt löftesbrott är att dröja med utlovad smärtlindring. 15

16 Vilket perspektiv blir ditt? Sjukdom Provsvar Tecken Markörer Vilket perspektiv blir ditt? Vilken blir din roll som sjuksköterska? v Hälsa v Ohälsa v Välbefinnande v Livskvalitet v Lidande 16

Definition av huvudområdet omvårdnad. Empati. Personcentrerad vård Perspektiv på hälsa

Definition av huvudområdet omvårdnad. Empati. Personcentrerad vård Perspektiv på hälsa Personcentrerad vård Perspektiv på hälsa Andreas Rantala PhD-student, MSc, PEN, RN Definition av huvudområdet omvårdnad Omvårdnad utgår från människans behov, problem och tolkning relaterade till hälsa

Läs mer

Definition av huvudområdet omvårdnad. Empati. Personcentrerad vård och perspektiv på hälsa

Definition av huvudområdet omvårdnad. Empati. Personcentrerad vård och perspektiv på hälsa Personcentrerad vård och perspektiv på hälsa Andreas Rantala PhD-student, MSc, PEN, RN Definition av huvudområdet omvårdnad Omvårdnad utgår från människans behov, problem och tolkning relaterade till hälsa

Läs mer

Teorier om Hälsa och Sjukdom. Vetenskapsteoretisk bakgrund: Vetenskaperna innehåller alltid vissa grundantaganden

Teorier om Hälsa och Sjukdom. Vetenskapsteoretisk bakgrund: Vetenskaperna innehåller alltid vissa grundantaganden Teorier om Hälsa och Sjukdom Vetenskapsteoretisk bakgrund: Vetenskaperna innehåller alltid vissa grundantaganden 1) Teorier och lagar 2) Metafysik 3) Värderingar Alla vetenskaper kräver tydligt definierade

Läs mer

Teorier om Hälsa och Sjukdom. Alla vetenskaper kräver tydligt definierade begrepp som beskriver vetenskapens objekt och deras relationer.

Teorier om Hälsa och Sjukdom. Alla vetenskaper kräver tydligt definierade begrepp som beskriver vetenskapens objekt och deras relationer. Teorier om Hälsa och Sjukdom Vetenskapsteoretisk bakgrund: Vetenskaperna innehåller alltid vissa grundantaganden 1) Teorier och lagar 2) Metafysik 3) Värderingar Alla vetenskaper kräver tydligt definierade

Läs mer

Omvårdnadsarbete inom den. en vårdteoretisk. grund. rdutvecklare, RPR, Vadstena Doktorand i vårdvetenskap, Åbo Akademi. Vadstena nov 2011

Omvårdnadsarbete inom den. en vårdteoretisk. grund. rdutvecklare, RPR, Vadstena Doktorand i vårdvetenskap, Åbo Akademi. Vadstena nov 2011 Omvårdnadsarbete inom den rättspsykiatriska vården v utifrån en vårdteoretisk grund Nätverket för f r Rättspsykiatrisk R omvårdnad, Vadstena 10-11 11 nov 2011 Kenneth Rydenlund,vårdutvecklare rdutvecklare,

Läs mer

Kommunikation av sjukdom

Kommunikation av sjukdom Kommunikation av sjukdom Hur sjukdom uppfattas och hur sjukroller uttrycks och kommuniceras är kulturberoende och varierar i tid och rum hur förklarar man sjukdom till vem vänder man sig när man är sjuk

Läs mer

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Mötet Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Allt verkligt liv är möte Den kände filosofen Martin Buber ägnade sitt liv åt att påvisa den

Läs mer

Introduktion till Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad Provmoment: Ladokkod: VVI011/TEN1 Tentamen ges för: GSJUK15v samt tidigare

Introduktion till Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad Provmoment: Ladokkod: VVI011/TEN1 Tentamen ges för: GSJUK15v samt tidigare Introduktion till Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad Provmoment: Ladokkod: VVI011/TEN1 Tentamen ges för: GSJUK15v samt tidigare TentamensKod: (Kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Värdegrund för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Visionen om en god hälso- och sjukvård Landstinget i Stockholms län ska genom att erbjuda kompetent och effektiv hälso- och sjukvård bidra

Läs mer

Att främja hälsa vid psykisk sjukdom

Att främja hälsa vid psykisk sjukdom Att främja hälsa vid psykisk sjukdom Henrika Jormfeldt, PhD Petra Svedberg, PhD Hur främjas individens hälsa? Intervention Vad är hälsofrämjande arbete? Resultat Vad är hälsa? Grunden för det hälsopromotiva

Läs mer

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt Kunskap är nyckeln Bemötande vad skall man tänka på i mötet med demenssjuka och deras anhöriga/närstående Trine Johansson Silviasjuksköterska Enhetschef Solbohöjdens dagverksamhet och hemtjänst för personer

Läs mer

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och Högskolan i Halmstad Sektionen för hälsa och samhälle 2012 Omvårdnad Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och forskningsområde. Inom forskningsområdet omvårdnad

Läs mer

Teorier om Hälsa och Sjukdom. Alla vetenskaper kräver tydligt definierade begrepp som beskriver vetenskapens objekt och deras relationer.

Teorier om Hälsa och Sjukdom. Alla vetenskaper kräver tydligt definierade begrepp som beskriver vetenskapens objekt och deras relationer. Teorier om Hälsa och Sjukdom Vetenskapsteoretisk bakgrund: Vetenskaperna innehåller alltid vissa grundantaganden 1) Teorier och lagar 2) Metafysik 3) Värderingar Alla vetenskaper kräver tydligt definierade

Läs mer

Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan

Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan Henrika Jormfeldt och Petra Svedberg, 31 mars & 1 april, 2011. Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan Vad är omvårdnad? I både Henrikas och i Petras egna studier har de intervjuat

Läs mer

April Bedömnings kriterier

April Bedömnings kriterier Bedömnings kriterier Lärandemål Exempel på vad samtalet kan ta sin utgångspunkt i eller relateras till Viktigt är att koppla samtalet och reflektionen till konkreta patientsituationer och studentens egna

Läs mer

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt

Läs mer

Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan. Vad innebär dessa insatser? Vilket mål strävar vi emot? Hur gör vi?

Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan. Vad innebär dessa insatser? Vilket mål strävar vi emot? Hur gör vi? Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan Vad innebär dessa insatser? Vilket mål strävar vi emot? Hur gör vi? VAD INNEBÄR DESSA INSATSER? HÄLSOFRÄMJANDE OCH REHABILITERANDE INSATSER

Läs mer

Introduktion till etik i omvårdnaden GERD AHLSTRÖM, PROFESSOR I OMVÅRDNAD, GRUPPCHEF ÄLDRES HÄLSA OCH PERSONCENTRERAD VÅRD

Introduktion till etik i omvårdnaden GERD AHLSTRÖM, PROFESSOR I OMVÅRDNAD, GRUPPCHEF ÄLDRES HÄLSA OCH PERSONCENTRERAD VÅRD Introduktion till etik i omvårdnaden GERD AHLSTRÖM, PROFESSOR I OMVÅRDNAD, GRUPPCHEF ÄLDRES HÄLSA OCH PERSONCENTRERAD VÅRD Våra fyra grundpelare: Svensk sjuksköterskeförening http://www.swenurse.se All

Läs mer

Palliativ vård. Vård vid. slutskede

Palliativ vård. Vård vid. slutskede Palliativ vård Vård vid slutskede Grafisk produktion: Mediahavet Foto: Cia Lindkvist/Mediahavet att leva tills man dör Palliativ vård handlar om sjukdomar som vi inte kan läka och hela. Inför svår sjukdom

Läs mer

Salutogent förhållningssätt

Salutogent förhållningssätt Salutogent förhållningssätt i vård och omsorg om de äldre Socialförvaltningens ledningsförklaring Vi utgår från medborgarens egen förmåga och resurser för att främja hälsa. Det vi tillsammans åstadkommer

Läs mer

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator Diabetes- och endokrinologimottagningen Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator vid diabetes- och endokrinologimottagningen Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet

Läs mer

2010-04-12 Sundsvall Gun-Inger Soleymanpur Gis Handledning & Utveckling

2010-04-12 Sundsvall Gun-Inger Soleymanpur Gis Handledning & Utveckling Lyckas och må bra! Motivera dig själv till förändring Ditt minne påverkar hur du mår Parallellt tänkande, ta ett perspektiv i taget Vara i nuet och minska negativa tankar Skapa hållbara och effektiva lösningar

Läs mer

eller sjuk? Anna Nixon Andreasson Stressforskningsinstitutet och Med.dr Anna Nixon Andreasson

eller sjuk? Anna Nixon Andreasson Stressforskningsinstitutet och Med.dr Anna Nixon Andreasson Hur vet man om man är frisk eller sjuk? Anna Nixon Andreasson Stressforskningsinstitutet och Centrum för allmänmedicin Med.dr Anna Nixon Andreasson Hälsa och sjukdom genom historien Hälsa och sjukdom genom

Läs mer

Validering i Sörmland

Validering i Sörmland Kursbeskrivningar Här ges en kort beskrivning av innehållet i de kurser som i huvudsak ingår i vård- och omsorgsutbildning på gymnasienivå. Sammantaget omfattar vård- och omsorgsutbildningen på gymnasienivå

Läs mer

Paradigmskifte? ANNA FORSBERG

Paradigmskifte? ANNA FORSBERG Paradigmskifte? ANNA FORSBERG Hur utmanar vi det biomedicinska paradigmet? Läkaren har fokus på sjukdomen och refererar till ett biomedicinskt paradigm i mötet med patienten. Hela traditionen av naturvetenskaplig

Läs mer

Vad är folkhälsovetenskap?

Vad är folkhälsovetenskap? Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet 2 september 2010 karin.guldbrandsson@ki.se 1. Vad är hälsa? Vad är sjukdom? 2. Vad är folkhälsa? 3. Vad är ett folkhälsoproblem?

Läs mer

Salutogen demensomsorg

Salutogen demensomsorg Salutogen demensomsorg Skånes demensdagar Peter Westlund Salutogenes En positiv hälsoteori formulerad av Aaron Antonovsky baserad på avvikande fall i en livskvalitetsundersökning Det salutogena perspektivet

Läs mer

2011-08-22. Vad är folkhälsovetenskap? Vad är folkhälsovetenskap? Vad är hälsa? Vad är sjukdom? Vad är ett folkhälsoproblem? Vad är folkhälsa?

2011-08-22. Vad är folkhälsovetenskap? Vad är folkhälsovetenskap? Vad är hälsa? Vad är sjukdom? Vad är ett folkhälsoproblem? Vad är folkhälsa? Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet 31 augusti 2011 karin.guldbrandsson@ki.se 1. Vad är hälsa? Vad är sjukdom? 2. Vad är folkhälsa? 3. Vad är ett folkhälsoproblem?

Läs mer

Hälsoperspektiv och livskvalitet. Olika hälsoperspektiv. Medicinskt hälsoperspektiv

Hälsoperspektiv och livskvalitet. Olika hälsoperspektiv. Medicinskt hälsoperspektiv Hälsoperspektiv och livskvalitet Begrepp av betydelse för vårdmötet och den kirurgiska patienten Anna Forsberg-docent Olika hälsoperspektiv Medicinskt hälsoperspektiv Socialt hälsoperspektiv Personorienterat

Läs mer

Existentiell hälsa i vården

Existentiell hälsa i vården Existentiell hälsa i vården Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS), temadag 2016-11-29 Regeringens propposition 2007/08:10 En förnyad folkhälsopolitik Skälen för regeringens bedömning: Människan har

Läs mer

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt

Läs mer

Att vara syskon till en bror eller syster med en allvarlig sjukdom eller funktionsnedsättning

Att vara syskon till en bror eller syster med en allvarlig sjukdom eller funktionsnedsättning Att vara syskon till en bror eller syster med en allvarlig sjukdom eller funktionsnedsättning Barns välbefinnande och familjers villkor, 22 juni 2010 Margaretha Jenholt Nolbris barnsjuksköterska, fil.dr

Läs mer

Introduktion till etik i omvårdnaden GERD AHLSTRÖM, PROFESSOR I OMVÅRDNAD, CHEF FÖR VÅRDALINSTITUTET

Introduktion till etik i omvårdnaden GERD AHLSTRÖM, PROFESSOR I OMVÅRDNAD, CHEF FÖR VÅRDALINSTITUTET Introduktion till etik i omvårdnaden GERD AHLSTRÖM, PROFESSOR I OMVÅRDNAD, CHEF FÖR VÅRDALINSTITUTET Innebörden av Etik och Moral idag (Statens Medicinsk-Etiska råd http://www.smer.se/etik/etik-och-moral/

Läs mer

Man måste vila emellanåt

Man måste vila emellanåt Man måste vila emellanåt Patienters självskattade och berättade erfarenheter av att leva med kronisk hjärtsvikt Lena Hägglund Institutionen för Omvårdnad och Institutionen för Folkhälsa och Klinisk medicin

Läs mer

Se människan Ersta diakonis värdegrund

Se människan Ersta diakonis värdegrund Se människan Ersta diakonis värdegrund Ersta diakoni är en fristående organisation som bedriver sjukvård, social verksamhet samt utbildning och forskning utifrån en kristen helhetssyn på människan. Tryck:

Läs mer

Introduktion till Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad Provmoment: Ladokkod: VVI011/TEN3 Tentamen ges för: SSK09 samt SSK08+07

Introduktion till Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad Provmoment: Ladokkod: VVI011/TEN3 Tentamen ges för: SSK09 samt SSK08+07 Introduktion till Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad Provmoment: Ladokkod: VVI011/TEN3 Tentamen ges för: SSK09 samt SSK08+07 TentamensKod: Tentamensdatum: 2012 01 14 Tid: 9.3013.30 Hjälpmedel:

Läs mer

Motiverande Samtal (MI)

Motiverande Samtal (MI) Motiverande Samtal (MI) en introduktionsföreläsning Göteborg den 23 september 2010 Yvonne Bergmark Bröske leg. sjuksköterska, utbildnings & projektkonsult, MINT-utbildare YB Hälsan, Tvååker y.bergmark.broske@telia.com

Läs mer

Se människan Ersta diakonis värdegrund

Se människan Ersta diakonis värdegrund Se människan Ersta diakonis värdegrund Våra värdeord Våra tre värdeord är ledstjärnor för oss på Ersta diakoni. De tydliggör vår värdegrund och genomsyrar vårt bemötande av patienter, boende och brukare

Läs mer

Student Portfolio. 2. till att planera, tillämpa och ge stöd till patient i omvårdnadssituationer (professionsblock 2)

Student Portfolio. 2. till att planera, tillämpa och ge stöd till patient i omvårdnadssituationer (professionsblock 2) Student Portfolio Vad är en Student Portfolio? Student Portfolio är studentens dokument och är ett medel för måluppfyllelse. Den ska fungera som ett stöd samt ge en tydlig struktur i studentens lärandeprocess

Läs mer

Välkommen till kurator

Välkommen till kurator Njurmedicinska enheten Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator på njurmedicinska enheten Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet både för dig som patient och för

Läs mer

Utbildningsmaterial kring delegering

Utbildningsmaterial kring delegering Utbildningsmaterial kring delegering Att användas vid undervisning inför delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter. Innehåller även overheadmaterial Framtagen av MAS gruppen i Jämtlands län 2005 Omvårdnad

Läs mer

VÅRDVETENSKAP FÖR FRAMTIDEN. Lisbeth Fagerström Professor i vårdvetenskap vid ÅA Professor i sykepleievitenskap, Høgskolen Sørøst-Norge

VÅRDVETENSKAP FÖR FRAMTIDEN. Lisbeth Fagerström Professor i vårdvetenskap vid ÅA Professor i sykepleievitenskap, Høgskolen Sørøst-Norge VÅRDVETENSKAP FÖR FRAMTIDEN Lisbeth Fagerström Professor i vårdvetenskap vid ÅA Professor i sykepleievitenskap, Høgskolen Sørøst-Norge FÖRELÄSNINGENS STRUKTUR VÅRDVETENSKAPEN FÖR PATIENTEN OCH I TIDEN

Läs mer

Underlag som stöd vid bedömningssamtal. Utgår från Lärandemål: Exempel på vad bedömningssamtalen kan ta sin utgångspunkt i eller relateras till 1.

Underlag som stöd vid bedömningssamtal. Utgår från Lärandemål: Exempel på vad bedömningssamtalen kan ta sin utgångspunkt i eller relateras till 1. Bedömnings -kriterium: Kunskap och förståelse Utgår från Lärandemål: Exempel på vad bedömningssamtalen kan ta sin utgångspunkt i eller relateras till 1. 1 1 Studenten har gett utrymme för patienten att

Läs mer

Sahlgrenska akademin. Filosofie masterexamen med huvudområdet omvårdnad. Degree of Master of Science (Two Years) with a major in Nursing

Sahlgrenska akademin. Filosofie masterexamen med huvudområdet omvårdnad. Degree of Master of Science (Two Years) with a major in Nursing Sahlgrenska akademin LOKAL EXAMENSBESKRIVNING Dnr J 11 1162/08 Filosofie masterexamen med huvudområdet omvårdnad Degree of Master of Science (Two Years) with a major in Nursing 1. Fastställande Examensbeskrivning

Läs mer

Bedömningsformulär för Verksamhetsförlagd utbildning (BeVut)

Bedömningsformulär för Verksamhetsförlagd utbildning (BeVut) Skola/BVC Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Bedömningsformulär för Verksamhetsförlagd utbildning (BeVut) Termin 2 Kurs: Hälsovård för barn, 7,5 hp. Kurs kod: OM3520 Studentens namn Handledare Personnummer

Läs mer

Professionsetik i vårdens vardag ANNA FORSBERG- PROFESSOR

Professionsetik i vårdens vardag ANNA FORSBERG- PROFESSOR Professionsetik i vårdens vardag ANNA FORSBERG- PROFESSOR Professionskriterier Samhällsnytta och offentligt erkännande Vetenskaplig kunskap och lång teoretisk utbildning Etisk kod Autonomi Klassiska professioner:

Läs mer

Omvårdnad vid förestående och inträffad död. Annette Holst-Hansson 2017

Omvårdnad vid förestående och inträffad död. Annette Holst-Hansson 2017 Omvårdnad vid förestående och inträffad död Annette Holst-Hansson 2017 DÖENDET OCH DÖDEN EN NATURLIG DEL AV LIVET Livshotande tillstånd - sjukdom - trauma - suicid OMVÅRDNAD I SAMBAND MED Döende och död

Läs mer

Sahlgrenska akademin

Sahlgrenska akademin Sahlgrenska akademin Dnr J 11 4600/07 LOKAL EXAMENSBESKRIVNING Filosofie magisterexamen med huvudområdet omvårdnad Degree of Master of Science (One Year) with a major in Nursing Science 1. Fastställande

Läs mer

Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning barnsjukvård

Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning barnsjukvård 1 (5) Medicinska fakultetsstyrelsen Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning barnsjukvård 60 högskolepoäng (hp) Avancerad nivå (A) VASBS Programbeskrivning Utbildningen syftar till att utbilda specialistsjuksköterskor

Läs mer

SJUKVÅRD. Ämnets syfte

SJUKVÅRD. Ämnets syfte SJUKVÅRD Ämnet sjukvård är tvärvetenskapligt och har sin grund i vårdvetenskap, pedagogik, medicin och etik. Det behandlar vård- och omsorgsarbete främst inom hälso- och sjukvård. I begreppet vård och

Läs mer

Samtal med den döende människan

Samtal med den döende människan Samtal med den döende människan Carl Johan Fürst Örenäs 2016-06-08 Samtal med den döende människan Vad kan det handla om Läkare Medmänniska När Hur Svårigheter - utmaningar http://www.ipcrc.net/video_popup.php?vimeo_code=20151627

Läs mer

Specialistsjuksköterskans funktion. Professionskriterier. Professionell yrkesverksamhet

Specialistsjuksköterskans funktion. Professionskriterier. Professionell yrkesverksamhet Specialistsjuksköterskans funktion Docent Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Professionskriterier Samhällsnytta och offentligt erkännande Vetenskaplig kunskap och lång teoretisk utbildning Etisk

Läs mer

Utbildningsplan för masterprogram i vårdvetenskap palliativ vård, 120 hp

Utbildningsplan för masterprogram i vårdvetenskap palliativ vård, 120 hp 1 (5) Utbildningsplan för masterprogram i vårdvetenskap palliativ vård, 120 hp Programme Syllabus for Master [120 credits] in Health Care Sciences Palliativ Care 1. Kod, omfattning och fastställande Programkod

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP OCH HÄLSA

INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP OCH HÄLSA INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP OCH HÄLSA OM4350 Omvårdnad vid hälsa och ohälsa, 30 högskolepoäng Nursing in health and illness, 30 credits Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen för vårdvetenskap

Läs mer

Institutionen för vårdvetenskap och hälsa. Studentens namn. Studentens personnummer. Handledare/ansvarig. Vårdavdelning/enhet

Institutionen för vårdvetenskap och hälsa. Studentens namn. Studentens personnummer. Handledare/ansvarig. Vårdavdelning/enhet Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Termin 3 BeVut, Bedömningsformulär för Verksamhetsförlagd utbildning Kurs: Omvårdnad vid hälsa och ohälsa, 30 hp. Kurskod: OM4350 Studentens namn Studentens personnummer

Läs mer

Student Portfolio. 1. observations-/ deltagarperspektiv i omvårdnadssituationer (professionsblock 1)

Student Portfolio. 1. observations-/ deltagarperspektiv i omvårdnadssituationer (professionsblock 1) Student Portfolio Vad är en Student Portfolio? Student Portfolio är studentens dokument och är ett medel för måluppfyllelse. Den ska fungera som ett stöd samt ge en tydlig struktur i studentens lärandeprocess

Läs mer

Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården

Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården Att möta och uppmärksamma patienters behov av existentiellt stöd vid livets slut Annica Charoub Specialistsjuksköterska palliativ vård

Läs mer

Att våga prioritera det existentiella samtalet

Att våga prioritera det existentiella samtalet Att våga prioritera det existentiella samtalet Vad innebär existentiella frågor? När man drabbas av svår sjukdom handlar det inte bara om en sjuk kropp Livets, själva existensens grundvalar skakas Det

Läs mer

Hälsosamt åldrande. Emmy Nilsson, utredare. emmy.nilsson@fhi.se. www.fhi.se. 2011-05-24 Sid 1

Hälsosamt åldrande. Emmy Nilsson, utredare. emmy.nilsson@fhi.se. www.fhi.se. 2011-05-24 Sid 1 Hälsosamt åldrande Emmy Nilsson, utredare emmy.nilsson@fhi.se www.fhi.se 2011-05-24 Sid 1 Innehåll Flytta fokus från risk- till friskfaktorer, från ohälsa till hälsa Helhetssyn - hälsans bestämningsfaktorer,

Läs mer

Utbildningsplan. Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap Institutionen för hälso och vårdvetenskap

Utbildningsplan. Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap Institutionen för hälso och vårdvetenskap Dnr: FAK 2011/82 Utbildningsplan Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap Institutionen för hälso och vårdvetenskap Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning ambulanssjukvård,

Läs mer

Att vara syskon till en bror eller syster med en allvarlig sjukdom eller funktionsnedsättning Barn av vår tid, 17 mars 2011

Att vara syskon till en bror eller syster med en allvarlig sjukdom eller funktionsnedsättning Barn av vår tid, 17 mars 2011 Att vara syskon till en bror eller syster med en allvarlig sjukdom eller funktionsnedsättning Barn av vår tid, 17 mars 2011,, Syskonskap Nära Ömsesidig Omfattande Gemenskap Förtroende Beroende Oavsett

Läs mer

Empati och medlidande i vårdmötet. Maria Arman, leg sjuksköterska, leg barnmorska, docent i vårdvetenskap

Empati och medlidande i vårdmötet. Maria Arman, leg sjuksköterska, leg barnmorska, docent i vårdvetenskap Empati och medlidande i vårdmötet Maria Arman, leg sjuksköterska, leg barnmorska, docent i vårdvetenskap Vårdande gör vårdaren mer mänsklig (Kleinman 2009) The art of medicine, Caregiving: the odyssey

Läs mer

Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com

Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com Känslor och sårbarhet Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com Emotionell instabilitet Impulsivitet Kraftig ångest Snabba svängningar i humör Ilskeproblematik Svårigheter i relationer Svårt att veta vem

Läs mer

Kontaktmannaskap LSS. Vård- och omsorgsförvaltningen

Kontaktmannaskap LSS. Vård- och omsorgsförvaltningen Kontaktmannaskap LSS Vård- och omsorgsförvaltningen Vad är kontaktmannaskap? Att vara kontaktansvarig är inte bara ett uppdrag utan också en förtroendefull relation som bara du har med kunden. Förtroendet

Läs mer

Aktivitet Relation - Identitet

Aktivitet Relation - Identitet Aktivitet Relation - Identitet perspektiv på fritidens betydelse för unga med funktionsnedsättningar Jens Ineland Umeå universitet Innehåll Perspektiv på hälsa och funktionsnedsättningar Fritidens roll

Läs mer

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll?

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? AL81 Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? Lärandemål för dagen Att kunna reflektera över den palliativa vårdens mål och förhållningssätt Att lära sig om hur smärta och andra symtom och obehag

Läs mer

RÅD till närstående Diagnos Sjukdomsutveckling/insikt Läkarbesök: Vara steget före Medicin

RÅD till närstående Diagnos Sjukdomsutveckling/insikt Läkarbesök: Vara steget före Medicin RÅD till närstående Diagnos Tag diagnosen som en utmaning och lär känna sukdomen. Stöd den parkinsondrabbades ansvar för sin hälsa, var delaktig i det förebyggande arbetet att morverka sjukdomsförloppet.

Läs mer

Validand och valideringshandledare

Validand och valideringshandledare Validering av kurs: Palliativ vård (100p) Fördjupad kunskapskartläggning Validand och valideringshandledare Validand Mejladress Telefon Särskilda behov Valideringspedagog Mejladress Aktuella veckor för

Läs mer

Lindra din smärta, smaka livets sötma, hitta hem genom labyrinten, glöm varför, kom bara ihåg att minnas styrkan inom dig, och lev.

Lindra din smärta, smaka livets sötma, hitta hem genom labyrinten, glöm varför, kom bara ihåg att minnas styrkan inom dig, och lev. V arje människa är unik och har sina egna skäl varför dennes liv ser ut som det gör. Livet formas utifrån de val vi gör just nu och på så sätt väljer vi den väg vi vill följa. Det är skillnaden mellan

Läs mer

Hur viktigt är det att vara lycklig? Om lycka, mening och moral

Hur viktigt är det att vara lycklig? Om lycka, mening och moral Hur viktigt är det att vara lycklig? Om lycka, mening och moral Bengt Brülde Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori Göteborgs Universitet Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur

Läs mer

Arbetsförmåga En definition av ett centralt begrepp i sjukförsäkringen

Arbetsförmåga En definition av ett centralt begrepp i sjukförsäkringen Arbetsförmåga En definition av ett centralt begrepp i sjukförsäkringen Per-Anders Tengland Hälsa och samhälle Malmö högskola Problem Sjukdom och arbets(o)förmåga är de två grundläggande begrepp som bygger

Läs mer

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? pkc.sll.se

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? pkc.sll.se Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? Välkomna till seminarium! Program 12.45 13.00 Registrering 13.00 14.00 Ett palliativt förhållningssätt 14.00 14.30 FIKA 14.30 15.30 Symtom och vård i

Läs mer

Münchhausen by Proxy Ett omdiskuterat pediatriskt tillstånd

Münchhausen by Proxy Ett omdiskuterat pediatriskt tillstånd Münchhausen by Proxy Ett omdiskuterat pediatriskt tillstånd Regiondagar i Barnkardiologi Lund 12-11-09 Kati Falk, leg psykolog Animato falkbo@swipnet.se MBP är en vuxenpsykiatrisk diagnos för förövare

Läs mer

Pedagogikens systemteori

Pedagogikens systemteori Pedagogikens systemteori Konsekvenspedagogik Pedagogikens väsentligaste uppgift är att skapa ramar och villkor för den individuella utvecklingen genom att lägga vikt på social handlingskompetens och självbildning

Läs mer

När mamma eller pappa dör

När mamma eller pappa dör När mamma eller pappa dör Anette Alvariza fd Henriksson Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta Sköndal

Läs mer

Livet är enkelt att leva

Livet är enkelt att leva Livet är enkelt att leva 2 Livet är enkelt att leva Teresa M Rask 3 Livet är enkelt att leva 2013, Teresa M Rask Ansvarig utgivare Novaera. ISBN 978-91-637-1031-5 Illustrationer Eva Rask. Omslagsfotografi

Läs mer

Främjande av psykisk hälsa i ett livsloppsperspektiv: Fokus på individuella och kontextuella hälsoresurser 5 sp

Främjande av psykisk hälsa i ett livsloppsperspektiv: Fokus på individuella och kontextuella hälsoresurser 5 sp Främjande av psykisk hälsa i ett livsloppsperspektiv: Fokus på individuella och kontextuella hälsoresurser 5 sp Anna K. Forsman Docent med inriktning psykisk hälsa under livsloppet Åbo Akademi, hälsovetenskaper,

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. Oroliga själar Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. 1 Sluta oroa dig i onödan! Om du har generaliserat ångestsyndrom har du antagligen fått uppmaningen många

Läs mer

Kursplan för den Kvalificerade Yrkesutbildningen i Psykiatri, 80 KY-p

Kursplan för den Kvalificerade Yrkesutbildningen i Psykiatri, 80 KY-p Kursplan för den Kvalificerade Yrkesutbildningen i Psykiatri, 80 KY-p 1. Introduktion, (2 poäng) - redogöra för utbildningens uppläggning, innehåll, genomförande, - kunna tillämpa problembaserat lärande

Läs mer

Religion Livsfrågor och etik

Religion Livsfrågor och etik Delmål Delmål 2010-06-14 Religion Skolan strävar efter att eleven: utvecklar förståelse av ställningstaganden i religiösa och etiska frågor samt en grundläggande etisk hållning som grund för egna ställningstaganden

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Hälsopromotion i arbetslivet -hälsofrämjande som idé, kunskapsområde och strategi

Hälsopromotion i arbetslivet -hälsofrämjande som idé, kunskapsområde och strategi Hälsopromotion i arbetslivet -hälsofrämjande som idé, kunskapsområde och strategi Anders Hanson Anders Hanson 1 Det finns en tradition. 1946 WHO bildas och förespråkar en helhetssyn på hälsan. 1974 Marc

Läs mer

Stegen in i arbetslivet Processtöd - SIA-modellens metod

Stegen in i arbetslivet Processtöd - SIA-modellens metod Stegen in i arbetslivet M Processtöd - SIA-modellens metod Ann-Christine Gullacksen Docent i socialt arbete Hälsa och Samhälle Malmö högskola december 2012 Förloppets faser i SIA-modellen Fas 1 Fas 2 Fas

Läs mer

TEMA I HÄLSOFRÄMJANDE LIVSSTIL

TEMA I HÄLSOFRÄMJANDE LIVSSTIL TEMA I HÄLSOFRÄMJANDE LIVSSTIL Professor Karin C Ringsberg, Nordic School of Public Health NHV, har ha; huvudansvar för u>ormningen av temat, som gjorts i samarbete med Hrafnhildur GunnarsdoBr, doktorand,

Läs mer

ETIK. och konsten att vara en medmänniska

ETIK. och konsten att vara en medmänniska ETIK och konsten att vara en medmänniska Du håller i Din hand ett dokument som syftar till att lyfta fram etiken som ett livsnödvändigt måste i det dagliga livet. Sjukhusledningen hoppas denna lilla skrift

Läs mer

Seminar fra sykt till sunt 19 november 2009, Litteraturhuset i Oslo

Seminar fra sykt till sunt 19 november 2009, Litteraturhuset i Oslo Perspektiver - Mestring og folkehelse Seminar fra sykt till sunt 19 november 2009, Litteraturhuset i Oslo Nils Söderman, universitetsadjunkt Högskolan Väst i Trollhättan, Institutionen för omvårdnad, hälsa

Läs mer

Problematisk frånvaro Hemmasittare. Vilken benämning ska vi använda? Vad säger forskningen 2014-02-03

Problematisk frånvaro Hemmasittare. Vilken benämning ska vi använda? Vad säger forskningen 2014-02-03 Problematisk frånvaro Hemmasittare Miriam Lindström Föreläsare, handledare, speciallärare Vilken benämning ska vi använda? Hemmasittande Långvarig ogiltig frånvaro Skolk Skolvägran, (skolfobi), ångestrelaterad

Läs mer

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda.

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. 1 PSYKOTERAPI ALA PETRI - Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. - Definition av psykoterapi: Psykoterapi är en behandlingsmetod väl förankrad i psykologisk

Läs mer

Hälsa historiskt perspektiv

Hälsa historiskt perspektiv Hälsa historiskt perspektiv För överlevnad Frihet från sjukdom WHO definition 1948 a complete state of physical mental and social wellbeing and not merely the absence of disease and infirmity Hälsans bestämningsfaktorer

Läs mer

Christèl Åberg - Äldreomsorgsdagarna

Christèl Åberg - Äldreomsorgsdagarna ALDRIG NÅNSIN KAN JAG VARA FÄRDIG En kvalitativ intervjustudie om tröst i mötet med personer med demenssjukdom Magisteruppsats, 15hp Avancerad nivå Specialistsjuksköterskeprogrammet inriktning demensvård

Läs mer

Palliativ vård. De fyra hörnstenarna

Palliativ vård. De fyra hörnstenarna Palliativ vård De fyra hörnstenarna Symtomkontroll Teamarbete Kommunikation Stöd till närstående SYMTOMKONTROLL Fysiska Psykiska Sociala Existentiella FYSISKA SYMTOM ESAS Vanligast : trötthet, smärta,

Läs mer

UNDERSKÖTERSKANS ROLL

UNDERSKÖTERSKANS ROLL Symtomkontroll Närståendestöd UNDERSKÖTERSKANS ROLL Marie-Louise Ekeström Leg sjuksköterska FoUU Kommunikation/ Relation? Teamarbete 1 Några frågor Vad är god omvårdnad vid livets slut? Hur ser det ut

Läs mer

SAHLGRENSKA AKADEMIN. Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot distriktssköterska, 75 högskolepoäng

SAHLGRENSKA AKADEMIN. Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot distriktssköterska, 75 högskolepoäng Utbildningsplan Dnr G2018/317 SAHLGRENSKA AKADEMIN Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot distriktssköterska, 75 högskolepoäng Programkod: V2DIS 1. Fastställande Utbildningsplanen är fastställd

Läs mer

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se KOMPONENTER SOM DELVIS HÄNGER SAMMAN Attityder Värderingar Kultur Identitet Livstil (statiskt föränderligt)

Läs mer

Delaktighet i hemvården

Delaktighet i hemvården Delaktighet i hemvården Kort överblick Delaktighet och inflytande i vården är en grundläggande förutsättning för hälsa och god vård. Enskilda individer behöver känna att de har möjlighet att påverka sin

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

PERSONCENTRERAD VÅRD. Åsa Andersson

PERSONCENTRERAD VÅRD. Åsa Andersson PERSONCENTRERAD VÅRD Åsa Andersson Leg. sjuksköterska, doktorand Strategisk rådgivare Svensk sjuksköterskeförening asa.andersson@swenurse.se 24.10.2014 Centrum för personcentrerad vård, Tvärvetenskapligt

Läs mer

Etik Värdegrund Samvete introduktion till vårdetik. Anna Söderberg

Etik Värdegrund Samvete introduktion till vårdetik. Anna Söderberg Etik Värdegrund Samvete introduktion till vårdetik Anna Söderberg Syftet med ETIK-undervisning Redogöra för olika etiska principer o kunna diskutera dess betydelse för omvårdnad vilket bidrar till: Förståelse

Läs mer