Definition av huvudområdet omvårdnad. Empati. Personcentrerad vård Perspektiv på hälsa

Transkript

1 Personcentrerad vård Perspektiv på hälsa Andreas Rantala PhD-student, MSc, PEN, RN Definition av huvudområdet omvårdnad Omvårdnad utgår från människans behov, problem och tolkning relaterade till hälsa och ohälsa och till det dagliga livet, men också människors resurser och hanteringsförmåga. Inom omvårdnad utvecklas kunskap om hälsa och ohälsa, ett gott liv trots sjukdom eller funktionshinder och om en fridfull och värdig död. I omvårdnad är det människors reaktioner och upplevelser av ohälsa, sjukdom och/eller funktionshinder som är i fokus. I omvårdnad är goda vårdinsatser och en nära relation mellan sjuksköterska och patient, närstående eller grupper centralt. Relationen präglas av empati, förståelse och respekt samt bygger på kontinuitet, trygghet, tillit och bevarande av integritet. Den bygger också på en etisk och pedagogisk medvetenhet. Empati If you stand in someone else s shoes Hear what they hear See what they see Feel what they feel WOULD YOU TREAT THEM DIFFERENTLY? 1

2 Personen/Människan Konsensusbegrepp Person/människa Hälsa Omgivning/miljö Omvårdnad (nursing) Patient Patient kommer från latinets pati = lidande eller tåla 2

3 Person/människa Ett fenomen av centralt intresse för vårdaren Vad är det att vara människa? Hur ser människans verklighet ut? Kunskap om människan är nödvändig för sjuksköterskans yrkesutövning. Vårdvetenskap skapar kunskap om vårdandet, människan hälsan och omgivningen. Person Individ, människa och människan som person/individ i familjer, samhällen och andra grupper som deltar i vårdandet. Tidigare sågs person som en mottagare av vård Idag ses person som en medaktör och deltagare i vård och vårdande (Fawcett, 2000). Människa och dess synonymer PERSON- gestalt, personlighet, ansikte VARELSE- existens, tillvaro VÄSEN- varande, (o)ljud INDIVID- enskild, existens, fader ORGINAL-förebild, urbild, geni, personlighet NÄSTA-medbroder, medsyster, medmänniska MEDMÄNNISKA-jämlike, kamrat, stallbroder LIKE- själsfrände, jämlike, stallbroder, kamrat, make, andra jag 3

4 Betydelse Mötet med människan är ett med hennes existens och tillvaro, hennes gestalt och ansikte. Människan är en enskild individ, en personlighet, en urbild, ett original och en förebild. Människan är en nästa, medmänniska och like. (Sivonen, 2000) Personen/Människan KROPP- bål, lekamen, enhet, helhet SJÄL hjärta, sinne, karaktär ANDE- anda, mening, sinnelag Kroppen Vården av den sjuka kroppen bör anpassas efter patientens inre hälsoprocesser Vårdarens främsta uppgift är att bidra till en gynnsam miljö för kroppen (Nightingale, 1954). 4

5 Kroppen Sex delfaktorer i Hendersons teori rör kroppen: Att hjälpa patienten med uttömningar Att hjälpa patienten att inta lämplig kroppsställning Att hjälpa patienten till vila och sömn Att hjälpa patienten hålla en normal kroppstemperatur Att hjälpa patienten hålla sig ren och välvårdad Att skydda huden (Henderson, 1965) Kroppen och kliniskt vårdarbete Kroppen är människans identitet och integritet. I kroppens innersta rum finns människans värdighet, ethos som det djupaste etiska värdet. Kroppen är en boning för själen och anden som gör varje människa unik och gestaltar liv. Kroppen är en boning för hälsa och lidande. Kroppen är bärare av människans tankar, minnen, språk, krafter, rädslor och vanmakt. Människan i vårdandet Se och vara öppen för människan Öppet sinne och förståelse Är det en människa som söker mening? Upplever han/hon en inre kamp? Vad hoppas hon på? Önskar hon gemenskap? Är atmosfären på vårdenheten vårdande för patienten? Vilka kraftkällor har patienten? 5

6 Personalism som filosofisk grund Personen utvecklas i relation till andra personer En reaktion mot individualism och kollektivism Respekten för den enskilda personen och vikten av relationer i personens liv och därigenom i vården (Ricoeur 1992; Smith 2010) Personalismens ontologi Person varelse med självkännedom, självrespekt och värdighetsom kan medverka i en beslutsprocess centrum av reflektion och medvetenhet kan transcendera vägleds av etik och moral förmåga till komplexa handlingar (Smith, 2010) Personalismens ontologi Egenskaper och förmågor som utmärker en person kan uppmärksammas eller negligeras, uppmuntras eller motverkas, förstärkas eller förminskas av andra människor. Kommunion/intersubjektivitet Människan är fri autonomi betyder inte oberoende Person individ är inte synomyma Samhälle/system (många relationer) kan ej bestå av unika individer utan av personer Varje personlig erfarenhet inkluderar något som den enskilda inte ensam eller själv skapat (Smith 2010; MacDonald 2002; Mounier 2008) 6

7 Personalismens epistemologi Varseblir världen genom våra sinnen Testar föreställningar genom praktiskt handlande Kontrollerar hur vår kunskap hänger samman (Smith, 2010) Personcentrerad vård De sex kärnkompetenserna Personcentrerad vård Teamarbete i vården Evidensbaserad vård Kvalitetsutveckling Säker vård Informations- och kommunikationsteknik 7

8 Hur fastställs sjukdom? 1700 talet att förstå sjukdomskänslan genom patientens berättelse talet fastställa sjukdom oberoende av den sjukes utsagor Johannisson K Kroppens tecken. Bakgrund Svåra sjukdomar kan botas Livet förbättras för personer med kroniska sjukdomar Preventiv och palliativ vård uppmärksammas Patienter och närstående ej nöjda Bemötande Ej lyssnad till Ej tagen på allvar Åtgärd? Utgå från patienten som person Personcentrerad vård 8

9 Kärnbegrepp Att vara i en relation Att vara i en social värld Att känna sig själv Att vara på en plats Centrala utgångspunkter Vi är alla personer som kan råka ut för ohälsa till exempel i form av sjukdom. Man blir inte sin sjukdom eller sitt symtom d.v.s. man blir inte diabetiker, njursjuk eller lungan på sal två. Dag ett, dag två, dag tre patienter. Personens egen upplevelse av ohälsa, illnessperspektivet (jmf symtom) är lika viktigt som diseaseperspektivet (jmf tecken) vilket utgör de professionellas perspektiv på sjukdom och ohälsa. Kroppen och jag själv Kropp (biologi) - Förändringar i blodkärl, nerver, celler och inre organ innebär för professionen konkreta förändringar Känslor (jag själv) och de kroppsliga manifestationerna (biologi) kan patienten inte tänka på var för sig utan båda dimensionerna finns hela tiden - mer eller mindre framträdande. Ricoeur P. 1960, Freedom and Nature 9

10 Vad kännetecknar personcentrerad vård? Personcentrerad vård främjar självbestämmande och ger möjlighet till medbestämmande involverar patienten som en aktiv samarbetspartner strävar efter att involvera personens sociala nätverk i hans/hennes vård (University of Gothenburg Centre for Person-Centred Care (GPCC), 2011). Innebörden i personcentrerad vård Att personens unika perspektiv ges likvärdig giltighet som det professionella perspektivet (Svensk sjuksköterskeförening, 2010). Utgångspunkter i en personcentrerad vård? Personcentrerad vård: utgår från personen med en sjukdom och inte sjukdomen i en person anpassar vård och vårdmiljö efter den enskilde personen strävar efter att förstå symtom och beteenden utifrån personens upplevelse och utgångspunkt. 10

11 Tidigare biomedicinsk modell En mängd breda begrepp som bestämmer på vilket sätt som medicin ska praktiseras Patientens berättelse om ohälsa (illness) tas som en indikation på att det föreligger en sjukdom, en patologisk process. Den kliniska metoden är inriktad på att identifiera och behandla sjukdomar på ett standardiserat sätt. Konsekvens: Patientens ohälsa reduceras till en uppsättning tecken och symtom vilka undersöks och tolkas inom ett positivistiskt och biomedicinskt ramverk. Barriärer för personcentrerad vård Att vårdpersonalen och patienten är främlingar för varandra Att patienten ofta upplever ett främlingskap för vårdens kultur att använda fackspråk, att vetenskapliggöra, att avprivatisera och att objektifiera patienten Att personalen alltid har mer makt, i sin egenskap i att äga kunskap och institutionell samhörighet än patienten som inte kan klara sitt dagliga liv och som är skild från sin hemmiljö och sina sociala relationer. Personcentrerad vård Patientens berättelse Skapa allians och delaktighet Dokumentera (Ekman et al, 2011) 11

12 Transition Transition- ett centralt begrepp i omvårdnad A process of convoluted passage during which people redefine their sense of self and redevelop self-agency in response to disruptive life events (van Loon & Kralik, 2005). Olika typer av transition DEVELOPMENTAL- förändringar genom livscykeln t.ex. att bli förälder SITUATIONAL-olika yrkesmässiga eller utbildningsrelaterade roller t.ex. att ta sjuksköterskeexamen HEALTH-ILLNESS- reaktioner på sjukdom t.ex. hjärtinfarkt eller cancer ORGANISATIONAL-förändringar orsakade av ekonomiska eller politiska sammanhang. 12

13 Framgångsrik transition När känslor av lidande ersätts med en känsla av välbefinnande och att man behärskar förändringen (Schumacher & Meleis, 1994). Transition är inte enbart ett annat ord för förändring utan betecknar den psykologiska process som det innebär att anpassa sig till förändringen eller avbrottet (Bridges, 2004). Hälsa- vad är det? Vad är hälsa? Hälsa utifrån ett semantiskt perspektiv Hälsa i ett omvårdnadsperspektiv Hälsa bland lekmän 13

14 Hälsa i språklig betydelse Hälsa betyder begreppsligt och historiskt helhet och helighet. Innebörden är människans djupa medvetenhet om sin individuella särart och sitt ansvar som människa Teoretiker talar om vad hälsa är (t.ex. Eriksson) eller hur hälsa uppstår och vad som leder till hälsa (t.ex. Orem, Hendersson, Travelbee) Hälsa Hälsa som objektiv dimension Hälsa som subjektiv dimension Utgångspunkt är människan som en enhet av kropp, själ och ande Hälsa är inte statisk utan en rörelse Hälsa är bl.a. en känsla av välbefinnande. Hälsa bland lekmän Hälsa som frånvaro av sjukdom- Hälsan tiger still (motsvarar den biomedicinska traditionen) Hälsa som resurs och styrka Hälsa som att vara i jämvikt eller vara i form (Kallenberg& Karlsson (2000). Människans hälsa, livsåskådning och personlighet) 14

15 Hälsa i omvårdnadsvetenskaplig forskning Hälsa som adaption (Callista Roy) Hälsa som normaltillstånd (Dorotea Orem) Hälsa som en tillväxt- och utvecklingsprocess(newman & Parse). Theory of human becoming by Parse. Hälsa är ett uthärdligt lidande (Katie Eriksson) Hälsa är känsla av sammanhang (Antonovsky) Olika hälsoperspektiv Medicinskt hälsoperspektiv Socialt hälsoperspektiv Personorienterat hälsoperspektiv Medicinskt hälsoperspektiv Hälsa är frånvaro av sjukdomssymtom eller handikapp som är identifierade genom medicinsk vetenskap Sjukdom är närvaro av sjukdomssymtom eller handikapp som är identifierade genom medicinsk vetenskap. Smith J A. (1981) Advances in Nursing Science 3:

16 Funktionalitet och normalitet Hälsa bedöms med ett statistiskt normalitetsbegrepp. Hälsa i enlighet med naturen är normalt. Sjukdom är onormalt. Det normala bedöms med statistiska beräkningar. Funktionell förmåga bedöms utifrån biologi och fysiologiska kriterier. Definition av sjukdom Sjukdom föreligger när en eller flera möjliga funktioner hos organet eller organsystemet reduceras till en nivå under dess normala prestationsförmåga. Personen är sjuk om den aktuella funktionen medför att sannolikheten just för den här personens överlevnad eller reproduktion är mindre än vad som statistiskt sett är typiskt för arten. Konsekvenser för mötet Konflikt mellan patientens användning av begreppet sjukdom och vårdarens vetenskapliga skolning. Patienten känner sig sjuk, men får ingen hjälp eftersom han/hon betraktas som frisk. 16

17 Konsekvenser för mötet Det blir en logisk omöjlighet att ha en sjukdom och samtidigt ha hälsa. All hälsovård inriktas på behandling av sjukdom. Patientens hälsa bedöms utifrån vad som statistiskt sett är normalt. Konklusion Vårdaren måste ha förmåga att växla mellan ett medicinskt hälsoperspektiv och ett relationistiskt förhållningssätt. Vårdaren måste ha en social förmåga att utveckla en dialog med patienten. Socialt hälsoperspektiv Hälsa är personens förmåga att fungera i sin omgivning och att anpassa sig till uppkomna stressituationer. Hälsa är relaterad till personens förmåga att genomföra sina sociala funktioner och uppgifter. 17

18 Hälsa i relation till sjukdom En hög grad av hälsa går att förena med någon grad av sjukdom, skada eller handikapp. En bestämd psykofysiologisk process bedöms som en sjukdom endast om bäraren av processen också önskar eller har ett intresse av att förhindra och behandla den effektivt. Hälsa i relation till sjukdom Sjukdom är något som drabbar oss, medan hälsa har att göra med vår inställning, även till sjukdom och vår förmåga att delta i olika slags handlingar. Hälsa är förenligt med sjukdom. Ett personorienterat hälsoperspektiv Hälsa är en process. Målet är självförverkligande. Människan strävar mot en utveckling i vilken hälsa är ett personligt ideal. Hälsa blir ett sätt att leva (Rogers 1983, Parse 1987). Hälsa är empowerment (Meleis &Jones 1993). 18

19 Hälsa är empowerment Den egna kraften hos patienten riktas mot ett bestämt mål. Patienten har möjlighet att utveckla sina möjligheter, sin livskvalitet eller kan avsluta livet på ett värdigt sätt. Anna Forsberg-Institutionen för omvårdnad,april 2003 Konsekvenser för mötet Möjlighet skapas för acceptans och bekräftelse av patienten utifrån känsla av välbefinnande utan att förneka lidandet. Det gäller att utveckla sin livskvalitet utifrån egna möjligheter och hälsa är en livsprocess. Vårdaren skapar en plattform för att möta varje enskild patient utifrån individens resurser och förmågor. Konsekvenser för mötet Vilken hälsodefinition låter vi oss påverkas av? Kan man anta en definition och sedan inte låta det förändra det egna beteendet eller verksamheten? Vad får det för konsekvenser för mötet om vi antar en definition, men i det dagliga arbetet beter oss om om en annan definition vore rådande? Vem avgör om patientens mål för att uppnå hälsa är för högt ställda eller realitetsanpassade? 19

20 Konsekvenser för mötet Om patienten och vårdaren har olika uppfattningar om vad hälsa är, vems uppfattning har företräde? Hur kan enighet uppnås? Vad händer om oenighet råder? Den vårdande relationen Den vårdande relationen 1. En vårdrelation som kan tolkas vara en vårdande relation. 2. En vårdrelation som kan bli en vårdande relation. 3. Vårdrelationen är frånvarande 4. Den icke-vårdande relationen mellan patient och vårdare. (Kasén A. Den vårdande relationen. Akademisk avhandling. Åbo Akademi 2002) 20

21 Den vårdande relationen Patienten känner sig värdefull, uppmärksammad och har det gott. Patienten vårdas som helhet i en unik situation och får vara medelpunkten. Vården omfattar patientens hela liv, att bli sedd som människa. Vårdrelation som kan bli en vårdande relation Omedelbar kontakt uppstår. Vårdrelationen liknar en vänskapsrelation. Vårdrelationen formas genom patientens egen aktivitet. Vårdrelationen är frånvarande Patienten är ensam i sin oro, smärta och rädsla. Vårdaren är osynlig eller skyndar hastigt förbi. Relationerna till vårdarna är ytliga och de ter sig mer som grupp än individer. Alla vårdare är dock vänliga. 21

22 Den icke-vårdande relationen Patienten blir ett objekt som vårdas medan vårdaren utför uppgifter. Patienten känner sig underkuvad och förödmjukad och känner skuld. Patientens kunskap förringas, blir inte trodd. Allvarligt löftesbrott är att dröja med utlovad smärtlindring. Värmlandsnytt 28/4-14 Makt Utvecklas mellan människor inom deras verksamhet utifrån de villkor och möjligheter som finns och uttrycks i tal och handling. I vårdrelationen är maktbalansen ojämn. När en person besitter mer makt än en annan person, är hennes ansvar också större än den andras. När man inser det och tar sitt ansvar så överger man inte= ANSVARETS ETIK Vilket perspektiv blir ditt? Sjukdom Provsvar Tecken Markörer 22

23 Vilket perspektiv blir ditt? Vilken blir din roll som sjuksköterska? Hälsa Ohälsa Välbefinnande Livskvalitet Lidande 23