Definition av huvudområdet omvårdnad. Empati. Personcentrerad vård och perspektiv på hälsa

Transkript

1 Personcentrerad vård och perspektiv på hälsa Andreas Rantala PhD-student, MSc, PEN, RN Definition av huvudområdet omvårdnad Omvårdnad utgår från människans behov, problem och tolkning relaterade till hälsa och ohälsa och till det dagliga livet, men också människors resurser och hanteringsförmåga. Inom omvårdnad utvecklas kunskap om hälsa och ohälsa, ett gott liv trots sjukdom eller funktionshinder och om en fridfull och värdig död. I omvårdnad är det människors reaktioner och upplevelser av ohälsa, sjukdom och/eller funktionshinder som är i fokus. I omvårdnad är goda vårdinsatser och en nära relation mellan sjuksköterska och patient, närstående eller grupper centralt. Relationen präglas av empati, förståelse och respekt samt bygger på kontinuitet, trygghet, tillit och bevarande av integritet. Den bygger också på en etisk och pedagogisk medvetenhet. Empati If you stand in someone else s shoes Hear what they hear See what they see Feel what they feel WOULD YOU TREAT THEM DIFFERENTLY? Cleveland clinic 1

2 Patienten Patient Patient kommer från latinets pati = lidande eller tåla Patienten Passiva mottagare Överlämnar sig åt vårdpersonalen (Kettunen, Poskiparta & Gerlander, 2002) Gränsen mellan patient eller inte Rätten till vård (Hagberg & Rybo, 2006) 2

3 Patientens trefaldiga underläge Institutionellt underläge Existentiellt underläge Kognitivt underläge (Kristensson Uggla, 2011) Personen/Människan Vad är en person? 3

4 Utgår från att en person har förmågor Vilja Värdighet Tilltro till sin egen förmåga och sårbarhet Relation med andra = Den kapabla människan (Homo Capax) (Riccoer, Kristensson Uggla, 2011) Konsensusbegrepp Person/människa Hälsa Omgivning/miljö Omvårdnad (nursing) Person/människa Ett fenomen av centralt intresse för vårdaren Vad är det att vara människa? Hur ser människans verklighet ut? Kunskap om människan är nödvändig för vårdpersonalens yrkesutövning 4

5 Person Individ, människa och människan som person/individ i familjer, samhällen och andra grupper som deltar i vårdandet. Tidigare sågs person som en mottagare av vård Idag ses person som en medaktör och deltagare i vård och vårdande (Fawcett, 2000). Människa och dess synonymer PERSON- gestalt, personlighet, ansikte VARELSE- existens, tillvaro VÄSEN- varande, (o)ljud INDIVID- enskild, existens, fader ORGINAL-förebild, urbild, geni, personlighet NÄSTA-medbroder, medsyster, medmänniska MEDMÄNNISKA-jämlike, kamrat, stallbroder LIKE- själsfrände, jämlike, stallbroder, kamrat, make, andra jag Betydelse Mötet med människan är ett med hennes existens och tillvaro, hennes gestalt och ansikte. Människan är en enskild individ, en personlighet, en urbild, ett original och en förebild. Människan är en nästa, medmänniska och like. (Sivonen, 2000) 5

6 Personen/Människan KROPP- bål, lekamen, enhet, helhet SJÄL hjärta, sinne, karaktär ANDE- anda, mening, sinnelag Kroppen Vården av den sjuka kroppen bör anpassas efter patientens inre hälsoprocesser Vårdarens främsta uppgift är att bidra till en gynnsam miljö för kroppen (Nightingale, 1954). Kroppen Sex delfaktorer i Hendersons teori rör kroppen: Att hjälpa patienten med uttömningar Att hjälpa patienten att inta lämplig kroppsställning Att hjälpa patienten till vila och sömn Att hjälpa patienten hålla en normal kroppstemperatur Att hjälpa patienten hålla sig ren och välvårdad Att skydda huden (Henderson, 1965) 6

7 Kroppen och kliniskt vårdarbete Kroppen är människans identitet och integritet. I kroppens innersta rum finns människans värdighet, ethos som det djupaste etiska värdet. Kroppen är en boning för själen och anden som gör varje människa unik och gestaltar liv. Kroppen är en boning för hälsa och lidande. Kroppen är bärare av människans tankar, minnen, språk, krafter, rädslor och vanmakt. Människan i vårdandet Se och vara öppen för människan Öppet sinne och förståelse Är det en människa som söker mening? Upplever han/hon en inre kamp? Vad hoppas hon på? Önskar hon gemenskap? Är atmosfären på vårdenheten vårdande för patienten? Vilka kraftkällor har patienten? Personalism som filosofisk grund Personen utvecklas i relation till andra personer En reaktion mot individualism och kollektivism Respekten för den enskilda personen och vikten av relationer i personens liv och därigenom i vården (Ricoeur 1992; Smith 2010) 7

8 Personalismens ontologi Person varelse med självkännedom, självrespekt och värdighetsom kan medverka i en beslutsprocess centrum av reflektion och medvetenhet kan transcendera vägleds av etik och moral förmåga till komplexa handlingar (Smith, 2010) Personalismens ontologi Egenskaper och förmågor som utmärker en person kan uppmärksammas eller negligeras, uppmuntras eller motverkas, förstärkas eller förminskas av andra människor. Kommunion/intersubjektivitet Människan är fri autonomi betyder inte oberoende Person individ är inte synomyma Samhälle/system (många relationer) kan ej bestå av unika individer utan av personer Varje personlig erfarenhet inkluderar något som den enskilda inte ensam eller själv skapat (Smith 2010; MacDonald 2002; Mounier 2008) Personalismens epistemologi Varseblir världen genom våra sinnen Testar föreställningar genom praktiskt handlande Kontrollerar hur vår kunskap hänger samman (Smith, 2010) 8

9 Patient Person (University of Gothenburg Centre for Person-Centred Care (GPCC), 2011). Personcentrerad vård De sex kärnkompetenserna Personcentrerad vård Teamarbete i vården Evidensbaserad vård Kvalitetsutveckling Säker vård Informations- och kommunikationsteknik 9

10 Hur fastställs sjukdom? 1700 talet att förstå sjukdomskänslan genom patientens berättelse talet fastställa sjukdom oberoende av den sjukes utsagor Johannisson K Kroppens tecken. Bakgrund Svåra sjukdomar kan botas Livet förbättras för personer med kroniska sjukdomar Preventiv och palliativ vård uppmärksammas Patienter och närstående ej nöjda Bemötande Ej lyssnad till Ej tagen på allvar (Rantala et al., 2015) Åtgärd? Utgå från patienten som person Personcentrerad vård 10

11 Kärnbegrepp Att vara i en relation Att vara i en social värld Att känna sig själv Att vara på en plats Centrala utgångspunkter Vi är alla personer som kan råka ut för ohälsa till exempel i form av sjukdom. Man blir inte sin sjukdom eller sitt symtom d.v.s. man blir inte diabetiker, njursjuk eller lungan på sal två. Dag ett, dag två, dag tre patienter. Personens egen upplevelse av ohälsa, illnessperspektivet (jmf symtom) är lika viktigt som diseaseperspektivet (jmf tecken) vilket utgör de professionellas perspektiv på sjukdom och ohälsa. Vad kommer ni med? Kroppen och jag själv Kropp (biologi) - Förändringar i blodkärl, nerver, celler och inre organ innebär för professionen konkreta förändringar Känslor (jag själv) och de kroppsliga manifestationerna (biologi) kan patienten inte tänka på var för sig utan båda dimensionerna finns hela tiden - mer eller mindre framträdande. Ricoeur P. 1960, Freedom and Nature 11

12 Vad kännetecknar personcentrerad vård? Personcentrerad vård främjar självbestämmande och ger möjlighet till medbestämmande involverar patienten som en aktiv samarbetspartner strävar efter att involvera personens sociala nätverk i hans/hennes vård (University of Gothenburg Centre for Person-Centred Care (GPCC), 2011). Innebörden i personcentrerad vård Att personens unika perspektiv ges likvärdig giltighet som det professionella perspektivet (Svensk sjuksköterskeförening, 2010). Utgångspunkter i en personcentrerad vård? Personcentrerad vård: utgår från personen med en sjukdom och inte sjukdomen i en person anpassar vård och vårdmiljö efter den enskilde personen strävar efter att förstå symtom och beteenden utifrån personens upplevelse och utgångspunkt. 12

13 Definitioner Person-centred care vs. personalized medicine Personalized medicine explains and predicts individual exceptions based on genetic or other phenotype variations Person-centred care (PCC) can explain and predict individual exception based on who the person is: their context, their history, their family and loved ones, their individual strengths and weaknesses ( Ekman, I. et al., 2011, p 2). Definitioner Person-centred care vs. patient-centred care Patient-centred care focus on the person as someone with a disease and passive target of medical intervention Person-centred care (PCC) is the antithesis of reductionism. It asserts that patients are persons and should not be reduced to their disease alone, but rather that their subjectivity and integration within a given environment, their strengths, their future plans and their rights should also be taken into account ( Ekman, I. et al., 2011, p 2). Utmaning En vård som strävar efter att synliggöra hela personen och prioriterar att tillgodose andliga, existentiella, sociala och psykiska behov i lika hög utsträckning som fysiska behov. 13

14 Fråga Finns det något problem med den biomedicinska modellen? Forsberg, ITNS, September 2011 Tidigare biomedicinsk modell En mängd breda begrepp som bestämmer på vilket sätt som medicin ska praktiseras Patientens berättelse om ohälsa (illness) tas som en indikation på att det föreligger en sjukdom, en patologisk process. Den kliniska metoden är inriktad på att identifiera och behandla sjukdomar på ett standardiserat sätt. Konsekvens: Patientens ohälsa reduceras till en uppsättning tecken och symtom vilka undersöks och tolkas inom ett positivistiskt och biomedicinskt ramverk. Fråga Hur förhåller sig sjuksköterskor till ramverket personcentrerad vård? 14

15 Barriärer för personcentrerad vård Att vårdpersonalen och patienten är främlingar för varandra Att patienten ofta upplever ett främlingskap för vårdens kultur att använda fackspråk, att vetenskapliggöra, att avprivatisera och att objektifiera patienten Att personalen alltid har mer makt, i sin egenskap i att äga kunskap och institutionell samhörighet än patienten som inte kan klara sitt dagliga liv och som är skild från sin hemmiljö och sina sociala relationer. Personcentrerad vård Patientens berättelse Skapa allians och delaktighet Dokumentera (Ekman et al, 2011) The meaning of being triaged to non-emergency ambulance care as experienced by patients Andreas Rantala PhD-student, MSc, PEN, RN 15

16 Kan man bedriva personcentrerad ambulanssjukvård? Kan man bedriva personcentrerad ambulanssjukvård? JA! 16

17 Transition Transition- ett centralt begrepp i omvårdnad A process of convoluted passage during which people redefine their sense of self and redevelop self-agency in response to disruptive life events (van Loon & Kralik, 2005). Olika typer av transition DEVELOPMENTAL- förändringar genom livscykeln t.ex. att bli förälder SITUATIONAL-olika yrkesmässiga eller utbildningsrelaterade roller t.ex. att ta sjuksköterskeexamen HEALTH-ILLNESS- reaktioner på sjukdom t.ex. hjärtinfarkt eller cancer ORGANISATIONAL-förändringar orsakade av ekonomiska eller politiska sammanhang. 17

18 Framgångsrik transition När känslor av lidande ersätts med en känsla av välbefinnande och att man behärskar förändringen (Schumacher & Meleis, 1994). Transition är inte enbart ett annat ord för förändring utan betecknar den psykologiska process som det innebär att anpassa sig till förändringen eller avbrottet (Bridges, 2004). Hälsa-Ohälsa Cancer Diabetes Stroke Livet Gift/Skild Änka/Änkeman Beroende/Oberoende Personcentrerad vård Familj/Socialt Arbetsför/Arbetslös Icke våld/våld Fritid Elitidrottare/Amatör Lagspelare/ Inte idrotta Hur går vi vidare? Hur kan vi skapa möten med människor ansikte mot ansikte? Hur arbetar vi personcentrerat i alla situationer där vi måste göra något tillsammans med en annan människa? 18

19 Hälsa- vad är det? Vad är hälsa? Hälsa utifrån ett semantiskt perspektiv Hälsa i ett omvårdnadsperspektiv Hälsa bland lekmän Hälsa i språklig betydelse Hälsa betyder begreppsligt och historiskt helhet och helighet. Innebörden är människans djupa medvetenhet om sin individuella särart och sitt ansvar som människa Teoretiker talar om vad hälsa är (t.ex. Eriksson) eller hur hälsa uppstår och vad som leder till hälsa (t.ex. Orem, Hendersson, Travelbee) 19

20 Hälsa Hälsa som objektiv dimension Hälsa som subjektiv dimension Utgångspunkt är människan som en enhet av kropp, själ och ande Hälsa är inte statisk utan en rörelse Hälsa är bl.a. en känsla av välbefinnande. Hälsa bland lekmän Hälsa som frånvaro av sjukdom- Hälsan tiger still (motsvarar den biomedicinska traditionen) Hälsa som resurs och styrka Hälsa som att vara i jämvikt eller vara i form (Kallenberg& Karlsson (2000). Människans hälsa, livsåskådning och personlighet) Hälsa i omvårdnadsvetenskaplig forskning Hälsa som adaption (Callista Roy) Hälsa som normaltillstånd (Dorotea Orem) Hälsa som en tillväxt- och utvecklingsprocess(newman & Parse). Theory of human becoming by Parse. Hälsa är ett uthärdligt lidande (Katie Eriksson) Hälsa är känsla av sammanhang (Antonovsky) 20

21 Orems teori Omvårdnad ersätter hälsorelaterade aktiviteter, s k egenvård, när individen inte själv klarar att utföra detta. Målet är att individen ska bli självständig och på egen hand klara sin egenvård. Omvårdnad beskrivs som en hälsoprocess, konst och teknologi. Dimensioner av hälsa Subjektiv upplevelse av hälsa (välbefinnande) 1. Symtom på sjukdom, men upplevelse av välbefinnande 2. Hälsa Objektiv sjukdom (disease) Objektiv hälsa 3. Sjukdom 4. Jag känner mig sjuk utan symtom på sjukdom Subjektiv upplevelse av sjukdom (illness) Olika hälsoperspektiv Medicinskt hälsoperspektiv Socialt hälsoperspektiv Personorienterat hälsoperspektiv 21

22 Medicinskt hälsoperspektiv Hälsa är frånvaro av sjukdomssymtom eller handikapp som är identifierade genom medicinsk vetenskap Sjukdom är närvaro av sjukdomssymtom eller handikapp som är identifierade genom medicinsk vetenskap. Smith J A. (1981) Advances in Nursing Science 3: Boorses hälsoteori Hälsa handlar om: - Funktionalitet - Normalitet - Sjukdom Hälsa har två betydelser, en teoretisk och en praktisk. Hälsa i dess teoretiska betydelse Hälsa är frånvaro av sjukdom.organismen är fri från sjukdom så länge den fungerar enligt artens naturliga design d.v.s de funktionella mönster som genom empiriska studier visats vara typiska. (Boorse C. (1975) On the Distinction between Disease and Illness. Philosophy and Public Affairs 5: 45-68) 22

23 Hälsa i praktisk betydelse Hälsa är frånvaro av illabefinnande. Personen upplever ett illabefinnande som har sin grund i en sjukdom med invalidiserande effekter vilket gör den icke-önskvärd. Funktionalitet och normalitet Hälsa bedöms med ett statistiskt normalitetsbegrepp. Hälsa i enlighet med naturen är normalt. Sjukdom är onormalt. Det normala bedöms med statistiska beräkningar. Funktionell förmåga bedöms utifrån biologi och fysiologiska kriterier. Definition av sjukdom Sjukdom föreligger när en eller flera möjliga funktioner hos organet eller organsystemet reduceras till en nivå under dess normala prestationsförmåga. Personen är sjuk om den aktuella funktionen medför att sannolikheten just för den här personens överlevnad eller reproduktion är mindre än vad som statistiskt sett är typiskt för arten. 23

24 Konsekvenser för mötet Konflikt mellan patientens användning av begreppet sjukdom och vårdarens vetenskapliga skolning. Patienten känner sig sjuk, men får ingen hjälp eftersom han/hon betraktas som frisk. Konsekvenser för mötet Det blir en logisk omöjlighet att ha en sjukdom och samtidigt ha hälsa. All hälsovård inriktas på behandling av sjukdom. Patientens hälsa bedöms utifrån vad som statistiskt sett är normalt. Konklusion Vårdaren måste ha förmåga att växla mellan ett medicinskt hälsoperspektiv och ett relationistiskt förhållningssätt. Vårdaren måste ha en social förmåga att utveckla en dialog med patienten. 24

25 Socialt hälsoperspektiv Hälsa är personens förmåga att fungera i sin omgivning och att anpassa sig till uppkomna stressituationer. Hälsa är relaterad till personens förmåga att genomföra sina sociala funktioner och uppgifter. Hälsa i relation till sjukdom En hög grad av hälsa går att förena med någon grad av sjukdom, skada eller handikapp. En bestämd psykofysiologisk process bedöms som en sjukdom endast om bäraren av processen också önskar eller har ett intresse av att förhindra och behandla den effektivt. Hälsa i relation till sjukdom Sjukdom är något som drabbar oss, medan hälsa har att göra med vår inställning, även till sjukdom och vår förmåga att delta i olika slags handlingar. Hälsa är förenligt med sjukdom. 25

26 Ett personorienterat hälsoperspektiv Hälsa är en process. Målet är självförverkligande. Människan strävar mot en utveckling i vilken hälsa är ett personligt ideal. Hälsa blir ett sätt att leva (Rogers 1983, Parse 1987). Hälsa är empowerment (Meleis &Jones 1993). Hälsa är empowerment Den egna kraften hos patienten riktas mot ett bestämt mål. Patienten har möjlighet att utveckla sina möjligheter, sin livskvalitet eller kan avsluta livet på ett värdigt sätt. Konsekvenser för mötet Möjlighet skapas för acceptans och bekräftelse av patienten utifrån känsla av välbefinnande utan att förneka lidandet. Det gäller att utveckla sin livskvalitet utifrån egna möjligheter och hälsa är en livsprocess. Vårdaren skapar en plattform för att möta varje enskild patient utifrån individens resurser och förmågor. 26

27 Konsekvenser för mötet Vilken hälsodefinition låter vi oss påverkas av? Kan man anta en definition och sedan inte låta det förändra det egna beteendet eller verksamheten? Vad får det för konsekvenser för mötet om vi antar en definition, men i det dagliga arbetet beter oss om om en annan definition vore rådande? Vem avgör om patientens mål för att uppnå hälsa är för högt ställda eller realitetsanpassade? Konsekvenser för mötet Om patienten och vårdaren har olika uppfattningar om vad hälsa är, vems uppfattning har företräde? Hur kan enighet uppnås? Vad händer om oenighet råder? Vårdrelation 27

28 Vårdrelation Patient Sjuksköterska SÄNGLIGGANDE Som ligger i sängen, vanligen p.g.a. skada eller sjukdom VÅRDFALL FALL Sjukdomsfall Kamp Dust Ibland: avsättning eller förödmjukelse Förnedring Kapitulation Även bildligt: totalt misslyckande PATIENT SJUKLING Sjuklig människa Person som lider av sjukdom Vårdbehövande SKYDDSLING Protogé En som står under någons beskydd KUND Köpare Stamgäst Konsument Betydelsedimensioner hos begreppet patient Kasén, Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik, sid 102. SJUKSYSTER VÅRDARE Den som vårdar Vakt Person vars uppgift är att vårda SJUKSKÖTERSKA SYSTER Vårdarinna Medmänniska Kvinna som står nära någon genom känslomässiga band SJUKVÅRDAR E Person som vårdar eller sköter sjuka Särskilt om man med yrkesutbildning vid mentalsjukhus eller det militära Betydelsedimensioner hos begreppet sjuksköterska Kasén, Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik, sid 107. SAMARIT Osjälviskt hjälpsam person Person som är beredd att hjälpa Person utbildad i elementär sjukvård 28

29 Den vårdande relationen En vårdande relation som förhållande En vårdande relation är asymmetrisk eftersom vårdaren bär ett större ansvar. Relationen är inte ömsesidig då vårdaren och patienten inte kan byta position. (Kasén A. 2002) En vårdande relation är ett förhållande mellan en viss lidande människa och en viss vårdare som vårdar En vårdande relation som förbindelse En bärande idé för en vårdande relation är att värna om patientens värdighet genom att lindra hans lidande. (Kasén A. 2002) I en vårdande relation påtar sig vårdaren förpliktelsen att värna om patientens värdighet genom att lindra hans lidande och ansvaret synliggörs redan i första mötet 29

30 En vårdande relation som berättelse I en vårdande relation kan vårdaren bli patientens medaktör i lidandets drama och hjälpa honom mot försoning (Kasén A. 2002). Patientens berättelse om sitt lidande kan tilltala och vidröra vårdarens medlidande. Vårdaren svarar då med en kärleksfull hållning och inbjuder till en vårdrelation. Patienten svarar med tillit och förtroende. Berättelsen i en vårdande relation handlar om patientens lidandekamp. En vårdande relation som beröring Relaterandet i en vårdande relation antas omfatta enheten kropp, själ och ande. Förekomst av vårdgemenskap och vårdande relationer befrämjar hälsa (Kasén A. 2002). I en vårdande relation kan patientens ev. tro bli en kraftkälla Den vårdande relationen 1. En vårdrelation som kan tolkas vara en vårdande relation. 2. En vårdrelation som kan bli en vårdande relation. 3. Vårdrelationen är frånvarande 4. Den icke-vårdande relationen mellan patient och vårdare. (Kasén A. Den vårdande relationen. Akademisk avhandling. Åbo Akademi 2002) 30

31 Den vårdande relationen Patienten känner sig värdefull, uppmärksammad och har det gott. Patienten vårdas som helhet i en unik situation och får vara medelpunkten. Vården omfattar patientens hela liv, att bli sedd som människa. Vårdrelation som kan bli en vårdande relation Omedelbar kontakt uppstår. Vårdrelationen liknar en vänskapsrelation. Vårdrelationen formas genom patientens egen aktivitet. Vårdrelationen är frånvarande Patienten är ensam i sin oro, smärta och rädsla. Vårdaren är osynlig eller skyndar hastigt förbi. Relationerna till vårdarna är ytliga och de ter sig mer som grupp än individer. Alla vårdare är dock vänliga. 31

32 Den icke-vårdande relationen Patienten blir ett objekt som vårdas medan vårdaren utför uppgifter. Patienten känner sig underkuvad och förödmjukad och känner skuld. Patientens kunskap förringas, blir inte trodd. Allvarligt löftesbrott är att dröja med utlovad smärtlindring. Värmlandsnytt 28/4-14 Sydnytt 24/10-12 Vårdlidande Att inte bli sedd, hörd eller räknas med är att bli förödmjukad och förolämpad. Personens självklara värdighet kränks. Konsekvens: MAKTLÖSHET och UTANFÖRSKAP 32

33 Makt Utvecklas mellan människor inom deras verksamhet utifrån de villkor och möjligheter som finns och uttrycks i tal och handling. I vårdrelationen är maktbalansen ojämn. När en person besitter mer makt än en annan person, är hennes ansvar också större än den andras. När man inser det och tar sitt ansvar så överger man inte= ANSVARETS ETIK Vilket perspektiv blir ditt? Sjukdom Provsvar Tecken Markörer Vilket perspektiv blir ditt? Vilken blir din roll som sjuksköterska? Hälsa Ohälsa Välbefinnande Livskvalitet Lidande 33

34 Andreas Rantala Universitetsadjunkt/doktorand Institutionen för hälsovetenskap Forskargruppen för vård i högteknologisk miljö andreas.rantala@med.lu.se 34