Vuxennämnden och Torshälla Stads nämnd VÄRDEGRUND & ETIK för medarbetare inom vård och omsorg

Transkript

1 Vuxennämnden och Torshälla Stads nämnd 2014 VÄRDEGRUND & ETIK för medarbetare inom vård och omsorg

2

3 Innehåll Riktlinjer för värdegrund och etik... 4 Det goda mötet... 6 Insatser av god kvalitet... 7 Vad är etik?... 8 Yrkesetik... 8 Medarbetaretik... 9 Etiskt dilemma... 9 Våra roller Tystnadsplikt Engagemang Självbestämmande Trygghet Meningsfullhet och sammanhang Privatliv och integritet Individanpassning och delaktighet Reflektion och samtal en del av vårt arbete

4 Riktlinjer för värdegrund och etik Värdegrund handlar om ett grundläggande förhållningssätt som slår vakt om alla människors lika värde, rättvisa och jämlikhet och som främjar demokrati och mänskliga rättigheter. Värdegrunden ger förutsättningar för att det goda mötet skapas. För att nå resultat och ge eskilstunaborna tjänster av bästa möjliga kvalitet krävs en gemensam, inre kultur inom kommunkoncernen som innebär ansvarstagande samtidigt som den uppmuntrar kreativitet och innovation, som stödjer förbättring och utveckling. Organisationens värden ska genomsyra såväl mötet med brukare och kund som mötet medarbetare emellan. Invånar-, brukaroch kundfokus Helhetssyn Respekt Tydlighet Professionalism 4

5 Organisationens värden beslutades 2007, när kommunfullmäktige fastställde visionen för framtidens Eskilstuna. Vårt arbete består av ständiga möten med kvinnor och män. Vårt förhållningssätt till de människor vi möter ska kännetecknas av respekt för individen och av professionalism. De personer vi ska ge hjälp, råd, stöd, vård, omsorg och service är beroende av hur vi uppträder. De ska kunna lita till att vi har en professionell inställning till vårt arbete, att vi använder oss av kunskap, självkännedom och empati och att vi har förmågan att göra etiska ställningstaganden. Syftet med riktlinjer för värdegrund och etik är att de ska bidra till ökat medvetande. Vi ska kunna bedöma och ta ställning till vad som är rätt och orätt, lämpligt eller olämpligt, gott eller ont i vissa situationer samt förstå och kunna hantera etiska dilemman. Dokumentet ska utgöra en vägledning för ställningstaganden och handlingar som vi gör i det dagliga arbetet. Det ska även användas som underlag för planerings- och utvecklingsarbete. Riktlinjer för värdegrund och etik ska vara en grund för diskussioner och dialog om etik. 5

6 Det goda mötet Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där. Den som inte kan det lurar sig själv när hon tror att hon kan hjälpa andra. För att hjälpa någon måste jag visserligen förstå mer än vad hon gör, men först och främst förstå det hon förstår. Om jag inte kan det så hjälper det inte att jag kan och vet mera. Vill jag ändå visa hur mycket jag kan så beror det på att jag är fåfäng och högmodig och egentligen vill bli beundrad av den andre istället för att hjälpa henne. All äkta hjälpsamhet börjar med ödmjukhet inför den jag vill hjälpa och därmed måste jag förstå att detta med att hjälpa inte är att vilja härska, utan att vilja tjäna. Kan jag inte detta så kan jag heller inte hjälpa någon. - Søren Kirkegaard Den humanistiska människosynen lägger grunden för det goda mötet. Det gäller såväl i den första kontakten hur vi svarar i telefonen eller hälsar som i vad vi säger och gör. Det är viktigt att röstläge, kroppsspråk och ord säger samma sak. Ett gott bemötande handlar om att den enskilda människan inte känner sig utlämnad. Vi ska skapa lugn och ro och trygghet i mötet. Det betyder att diskussioner inte ska ske för öppen ridå och att telefoner eller andra besök inte får störa. Empati betyder inkännande eller inlevelseförmåga. Utmärkande för empati är förmågan att ha insikt om den andres känsloläge, Jämför med: Sympati som betyder välvillig förståelse, känsla av gillande eller tillgivenhet. Empati kan beskrivas att känna med någon, sympati att känna för någon. 6

7 Insatser av god kvalitet Vi ska sträva efter att arbeta enligt en evidensbaserad praktik. Vi ska alltså, förutom att lyssna på brukarens uppfattningar och önskemål, ha vetenskapligt baserad kunskap om att det vi gör hjälper eller åtminstone inte skadar. Vi ska också följa upp det vi gör och kunna redovisa vad vi gjort och vilken vetenskaplig kunskap som ligger till grund för hur vi handlar. Dokumentationen är också viktig i och med att vi arbetar i en kommun. Offentlig verksamhet ska vara transparant och alla våra brukare ska informeras om att de har rätt att få utdrag ur journalerna och att de när de vill kan lämna synpunkter på vår verksamhet muntligt eller skriftligt. Därför är det också viktigt att använda ett språk som är förståeligt för brukarna själva. Att insatserna som görs för brukaren utgår från lagar och föreskrifter är viktigt för en god kvalitet, men även att vi fullföljer det vi utlovat gentemot brukaren. Bakgrunden ska inte påverka om en brukare erbjuds en insats eller inte. Viktigt att tänka på diskrimineringsgrunderna Kön Könsidentitet eller könsuttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionsnedsättning Sexuell läggning Ålder 7

8 Vad är etik? Att handla etiskt innebär att ha förmåga att ta ställning till vad som är rätt eller orätt, ont eller gott i en viss situation. Ordet etik härstammar från två grekiska termer; ethos, som betyder sedvänja, vana eller oskriven lag och èthos, som betyder inställning eller sinnelag. Ofta kopplar vi ihop begreppen etik och moral. Det senare kommer från latinet och betyder också sedvänja. När vi talar om moral utgår vi dock från praktiska handlingar medan vi med etik syftar på våra reflektioner och ställningstaganden över vad som är gott ont, rätt fel. Etik är när människan börjar reflektera över sin moral. Etiken är vad vi tänker. Moral kopplas till människans praktiska handlande, vad vi gör - hur vi agerar, handlar. Alla människor har moral. Yrkesetik I vår yrkesutövning ska vi utgå ifrån en humanistisk människosyn. En människa kan vara skadad, ytterst svag och i somligas ögon onyttig eller frånstötande, men hon är ändå alltid i oinskränkt besittning av sitt människovärde. Att alla människor har lika värde betyder att alla människor har samma mänskliga rättigheter och samma rätt att få dem respekterade. Människovärdet är knutet till vad människan är, inte till det hon gör eller äger. 8

9 Medarbetaretik Grunden till en god etik i arbetslaget ligger i att alla arbetar mot samma mål och med samma utgångspunkt. I Eskilstuna kommunkoncern utgår vi från verktygen i modigt medarbetarskap; uppskattande förhållningssätt, upplevelsekuben och klart språk. I alla arbetsuppgifter, särskilt i krisartade och extra svåra situationer, utgör etiken basen för vårt agerande. En förutsättning för detta är att de etiska diskussionerna alltid hålls levande. Goda relationer och en positiv stämning i medarbetargruppen gör att arbetet går lättare. Hur vi uppträder mot varandra i arbetsgrupperna och inom hela organisationen har därför stor betydelse. Etiskt dilemma Etiska dilemman uppstår då olika etiska värden står i motsättning till varandra och vi tvingas välja mellan två eller flera lösningar. Det finns inte något facit där vi en gång för alla kan finna det rätta svaret. Om det fanns en alltigenom rätt eller god lösning på ett problem så vore det inte ett etiskt dilemma. När vi står inför ett etiskt problem, måste vi reflektera och samtala om det, och med lagstiftningens värden och mål i minnet finna vägar framåt. I samtalen kan vi försöka se och belysa problemet ur olika synvinklar, och samtidigt ha de etiska värdena som grund. Vi måste använda vår kunskap, vårt förnuft, vår förmåga till inlevelse och vårt samvete. 9

10 Våra roller Förhållandet mellan medarbetare och de som söker våra tjänster är inte jämlikt. De kvinnor och män som vi ger stöd och service, vård och omsorg står alltid i ett beroendeförhållande till oss som medarbetare. Det ger oss en viss makt. Den makten får aldrig missbrukas. Det är viktigt att vi klargör våra roller; den som är medarbetare ska vara professionell i sitt förhållningssätt och inte framställa sig som vän. Professionellt förhållningssätt innebär en ständig strävan att i yrkesutövandet styras av det som - på kort och lång sikt - gagnar den enskilda, inte de egna behoven, känslorna och impulserna. För detta krävs kunskap - självkännedom - empati. Tystnadsplikt och sekretess Alla medarbetare inom våra verksamheter, även studerande och praktikanter, har tystnadsplikt. Det är förbjudet att sprida uppgifter vi får om människors personliga förhållanden vidare. Den som bryter mot lagen kan dömas till böter eller fängelse. Observera att tystnadsplikten inte bara betyder att vi inte ska sprida uppgifter utanför arbetsplatsen. Det gäller även internt; uppgifterna är bara till för den som behöver dem i sin tjänst. Att prata öppet om människors personliga förhållanden vid kaffebord eller vid korridorsammanträden är också ett brott mot tystnadsplikten. Tystnadsplikten gäller även då anställningen avslutats. 10

11 Engagemang Den enskilda brukaren har rätt att ställa krav på vårt engagemang och att vi använder hela vårt yrkeskunnande. Det är brukarens behov som ska sättas i förgrunden. Vår yrkesutövning ska styras av vad som är bra för dem vi möter i vårt arbete, inte våra egna behov, känslor eller impulser. Ibland är det nödvändigt att sätta gränser, men vi får aldrig utsätta någon för kränkande behandling. Om behandlingen upplevs kränkande undergrävs förtroende och ömsesidig respekt. Självbestämmande Att ha självbestämmande som brukare inom förvaltningens verksamhetsområden innebär att brukaren ska kunna påverka den insats som ges. Det innebär även rätt att neka att ta emot den insats som erbjuds. Vi ska alltså ge insatsen utifrån brukarens vilja, behov och förutsättningar. Alla människor har rätt till självbestämmande. Intellektuella, psykiska eller fysiska funktionsnedsättningar kan dock begränsa möjligheten att utnyttja denna rätt. Det är vårt ansvar att kommunikationen anpassas till brukarens förutsättningar och behov. Självbestämmande är kopplat till att insatserna ska utgå från beställningen och anpassas efter brukarens önskemål, behov och möjligheter. Insatserna ska utformas i dialog och samförstånd mellan brukaren och utföraren. 11

12 Trygghet Att känna sig trygg är grundläggande för alla människor. Vad som får oss att känna trygghet skiljer sig från person till person och kan även skilja sig mellan kvinnor och män. Vi som medarbetare ska vara lyhörda för vad den enskilda brukaren behöver för att känna sig trygg. Att känna trygghet innebär även att vara utom fara för våld. Att ha kunskapen om att våld kan förekomma och att upptäcka och förhindra våld är väsentligt för att kunna ge brukarna den rätta omsorgen och en känsla av trygghet. Meningsfullhet och sammanhang Meningsfullhet och sammanhang betyder att brukaren känner att livet har en mening och ett innehåll. Vad det innebär skiljer sig åt från person till person. Vår uppgift är att hjälpa brukaren skapa mening och att hitta detta sammanhang. 12

13 Privatliv och integritet Grunden för arbetet med människor är respekt för den enskilda individens integritet. Med integritet menar vi att varje kvinna och varje man har rätt att få upprätthålla sin värdighet oavsett yttre förhållanden. Varje människas integritet är oberoende av hennes psykiska eller fysiska förmåga. Integriteten Integritet kommer från ett latinskt ord som betyder orörd, hel. Begreppet är knutet till värde och värdighet och avser varje människas oförytterliga egenvärde som person. Varje människas integritet är oberoende av hennes psykiska eller fysiska förmåga och är alltid konstant och villkorslös. I den humanistiska människosynen ingår helhetssynen på människan. Detta innebär att vi ska se till människans totala livssituation. Oavsett vilken boendeform brukarna har i våra verksamheter utför vi insatser i deras hem. När vi arbetar i människors hem ska vi respektera de gränser den boende sätter upp och till exempel inte utan samtycke vistas i bostaden, släppa in besökare för studiebesök, fotografering etc. I allt arbete med människor är respekten för individen ett grundläggande krav. Vi ska visa respekt för människors tankar och värderingar även om vi i vår yrkesroll inte alltid har möjlighet att tillgodose deras önskemål eller om brukarens värderingar inte stämmer överens med våra egna. Att visa respekt innebär bland annat att låta människor tala utan att bli avbrutna och att undvika ironi och nedlåtande uttryck. Vi ska ge klara besked och hålla överenskommelser. Vi får inte på något vis utnyttja den enskilde, till exempel genom att låna eller ta emot pengar eller värdeföremål eller genom sexuella kontakter. 13

14 Individanpassning och delaktighet Inflytande och delaktighet är nyckelbegrepp i våra relationer till dem vi möter i vårt arbete. Att individanpassa innebär att insatserna och det arbete som utförs utgår ifrån brukaren och vad hon eller han behöver eller vill. Detta görs tillsammans med brukaren som är delaktig så mycket som möjligt utifrån sina förutsättningar. Insatsen som ges ska vara individuell och ska värna om brukarens självbestämmanderätt och delaktighet. Reflektion och samtal en del av vårt arbete Vi har alla ansvar för att reflektera över vårt arbete och att lyfta upp och synliggöra problem som kan finnas. En öppen dialog med arbetskamrater och chefer är en del av det löpande arbetet och en förutsättning för god kvalitet. Att arbeta med uppskattande förhållningssätt, upplevelsekuben och klart språk metoderna i modigt medarbetarskap är till stor hjälp i detta arbete. 14

15 15

16 eskilstuna.se Telefon