Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan. Vad innebär dessa insatser? Vilket mål strävar vi emot? Hur gör vi?

Transkript

1 Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan Vad innebär dessa insatser? Vilket mål strävar vi emot? Hur gör vi?

2 VAD INNEBÄR DESSA INSATSER? HÄLSOFRÄMJANDE OCH REHABILITERANDE INSATSER Hur ser vi på vårt uppdrag? Vilket fokus har vi?

3 Hälsofrämjande arbete Prevention förebyggande Education hälsoutbildning Bygger på kunskaper om vad som orsakar sjukdom och avsikten är att förhindra att en specifik sjukdom bryter ut. Syftar till att påverka människor och livsstilsfaktorer för att motverka ohälsa och sjukdom. The preventive model and medical discourse (patogenesis) Promotion - Salutogent perspektiv Bygger på kunskaper om vilka processer som leder till hälsa och avsikten är att förbättra människors egenupplevda hälsa. The promotion model and discourse of empowerment (salutogenesis)

4 Patogenes och salutogenes Patogenes Dikotomt synsätt (frisk eller sjukt) Salutogenes Kontinuumsynsätt Kunskap om sjukdomen, dess orsaker & behandling Kunskap om hälsan/friskfaktorer Ser symtomet och den sjuka delen av människan Ser människan och hennes sammanhang Befrämjande arbetssätt Botande och förebyggande arbetsätt Förebyggande/ hindrande fokus Främjande/Stärkande fokus (jfr Hanson, Studentlitteratur)

5 Hälsofrämjande Patogent/Preventivt perspektiv Patienten riskerar att känna sig som ett objekt som får information utifrån vårdarens expertkunnande. Patientens kunskap kan förringas, blir inte uppmärksammad. Patienten kan känna sig underlägsen, osäker på sin förmåga och tappa motivationen. En risk är att ansvaret för bristande motivation läggs på patienten.

6 Hälsofrämjande Salutogen/empowerment perspektiv Arbetsstrukturen leds av patienten Sjuksköterskan fungerar som en underlättare Positiva dimensioner av individuell hälsa Socialt sammanhang

7 World Health Organization processer för att möjliggöra för människor att förbättra och öka kontrollen över sin hälsa Grundläggande : Samarbete Delaktighet i samhälle och privatliv Självbestämmande Ömsesidigt hjälpande Delat ansvar WHO 1984, 1986, 2005

8 Hälsofrämjande insatser vid psykisk ohälsa En möjlighetsskapande och underlättande process av, tillsammans med och för människor. Den inbegriper skapandet av individuella, sociala och miljömässiga förutsättningar för att stärka och möjliggöra optimal hälsa och utveckling. Denna typ av aktiviteter involverar individen själv i processer för att uppnå positiv psykisk hälsa och förbättrad livskvalitet. (Jané-Llopis et al, 2007)

9 Health promotion in Mental Health Care - Process oriented intervention Empowerment Färdighet och kapacitet Kunskap Allians Utbildingsstöd Självkänsla och Självförtroende Mål Hälsa Praktiskt stöd Inflytande och delaktighet Hopp Genusperspektiv Hjälpande allians, Tillfredställelse med vård, Empowerment

10 Rehabilitering Syftar till att hjälpa människor med långvariga psykiska funktionshinder att bli framgångsrika och lyckliga i miljöer som de själva har valt att leva och verka i. (Farkas & Anthony 1989)

11 Hälsa Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser Medicinsk behandling Sjukdom (Källa: Janlert, I Medin & Alexandersson bok, s 145)

12 VILKET MÅL STRÄVAR VI EMOT? Hälsa Återhämtning

13

14 Hälsans bestämningsfaktorer (jfr Dahlgren & Whitehead 1991 i Naidoo & Wills, 2000 s 29)

15 Personer med god självskattad hälsa lever längre och löper mindre risk för att bli sjuka än personer som skattar sin hälsa som dålig. Det relateras till personliga psykosociala resurser; tillit till egen förmåga copingförmåga, självförtroende, känsla av sammanhang Socialt stöd hopp framtidstro Den skyddande effekten på sjukdomsutveckling kan härledas till psykobiologiska mekanismer. (Hälso- och sjukvårdrapport 2009 Socialstyrelsen)

16 Världshälsoorganisationen Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte bara frånvaro av sjukdom och handikapp WHO 1947 Hälsa ses som en resurs i livet. Hälsa är ett positivt begrepp som inbegriper sociala, personliga resurser likväl som fysisk förmåga WHO 1986 Psykisk hälsa definieras som ett tillstånd av välbefinnande där individen har möjlighet att realisera sin egen potential, hantera stressen i det dagliga livet, arbeta produktivt och har möjlighet att ge sitt bidrag till samhället. WHO

17 Det biomedicinska perspektivet Sjukdom Hälsa Det humanistiska perspektivet Hälsoprocesser Sjukdomsprocesser

18 Hälsoperspektiv Mår ej bra Mår bra Frisk Blir lättare sjuk Sjukdomsperspektiv Sjuk Blir lättare frisk

19 Sjukdomsbegreppet Sickness Social definition Illness Subjektiv definition Disease Medicinsk definition

20 Begreppet Hälsa i Psykiatrisk vård Hälsa Autonomi Social delaktighet Begriplighet Frihet Förmåga Utveckling Mening Hopp Egenvärde Självbestämmande Självförtroende Samhörighet Uppskattning Vardagsgemenskap Engagemang Att kunna ge och ta Att se ett visst mått av lidande som en naturlig del av livet Medvetenhet om sin situation Att använda ohälsa som positiv drivkraft

21 Samband med Begreppet Hälsa Positivt samband med: Självkänsla (ca 60%) Empowerment Livskvalitet Hälsa Negativt samband med: Symtom (endast ca 6 %) Stigmatisering Erfarenheter av negativt bemötande Autonomi Social delaktighet Begriplighet Grad av symtom Självkänsla Livskvalitet Empowerment

22 Återhämtning Att kunna leva ett tillfredställande och meningsfullt liv, trots de begränsningar som sjukdomen orsakar En förbättring av funktionsförmåga som inte behöver innebära fullkomligt bot från sjukdomen Kan innebära fullständig återhämtning från en funktionsnedsättande psykisk sjukdom

23 HUR GÖR VI I PRAKTISK SAMVERKAN? Hälsofrämjande förhållningssätt och stödjande miljöer

24 Hälsofrämjande förhållningssätt genomsyras av : Salutogent fokus Jämlikhet Dialog och Delaktighet (Svensk sjuksköterskeförening 2008, Hansson 2004, Svedberg 2007)

25 SALUTOGENT FOKUS

26 Försöka förstå vad som skapar och upprätthåller hälsa trots sjukdom Tro på patientens egen förmåga Tillvarata och stödja patientens egna resurser Se det friska Respektera patientens värderingar och upplevelser av mening

27 Vad behöver en person för att uppleva en känsla av sammanhang? Begriplighet Hanterbarhet Meningsfullhet Kunskap om Resurser och stöd Motivation Förståelse Möjlighet att påverka Värderingar Feedback från Kompetens/kunskap Positiva upplevelser Ork/kraft (red efter Hansson 2004)

28 Vad behövs för att genomföra en förändring? Meningsfullhet Vad ger detta mig? Är detta viktigt för mig? Vad är mitt mål? Begriplighet Vilken förståelse behöver jag? Vilken erfarenhet är viktig? Vilken kunskap behöver jag? Hanterbarhet Vilka resurser behöver jag? Vilka villkor ska gälla? Hur ska arbetet genomföras?

29 Förändringsprocesser att ta i beaktande Vidmakthållande (maintenance) Den nya vanan har fungerat en viss tid, blir alltmer en fast vana. Handling (action) Har en plan och börjar följa den. Stor risk för återfall. Förberedelse (preparation) Har bestämt sig och börjat förbereda förändring. Samlar informerar sig (ex kurs, litteratur mm) Medvetenhet/ Begrundande (contemplation) Har en avsikt att ändra sig inom en viss tid. Kan se vissa fördelar. Förmedvetna / Förnekelse (precontemplation) Ser inga fördelar med att ändra sina vanor. Nackdelar överväger. Står emot det sociala trycket. (Stages of Changes (SOC) model Prochaska & DiClemente, 1984, Ssf 2008 )

30 JÄMLIKHET

31 Jämlikhet Individers och gruppers lika värde Patienten ska betraktas som en jämlik person Jämställdhet Relationen mellan könen Kunskap om hur genus konstrueras i mötet? Patientens dubbla underlägen Saknar professionell kunskap Är beroende pga. sin sjukdom Barn? (Fossum 2007)

32 DIALOG OCH DELAKTIGHET

33 Delaktighet Beskrivs som den viktigaste framgångsfaktorn i hälsofrämjande arbete Delaktighet är en interaktion mellan två eller fler människor Den situation där delaktighet uppstår kännetecknas av att patienten respekteras som person och aktiv partner i planeringen av vården En förutsättning för delaktighet är att det förs en respektfull dialog mellan patienten och personal

34 Vem bestämmer vad som ska göras eller vad som ska förändras? Det handlar väldigt mycket om etiska överväganden. Vid val blir det en fråga om makt. Hälsofrämjande arbete kan innehålla en etisk risk ex att förmå människor att göra hälsosamma val (Paternalism) Värdera det effektiva hälsoarbetet starkt, men effektiviteten får inte vara den enda grunden för ett beslut. Vad är effektivitet? När och om är paternalism berättigat?

35 Exempel En sjuksköterska kan informera en patient om vikten av att ändra levnadsvanor som att gå ner i vikt, att sluta röka eller dricka alkohol på ett sätt som av patienten upplevs som kränkande. En sådan handling behöver i sig inte vara oetisk men chansen att patienten följer ett råd som sker på ett okunnigt eller okänsligt sätt är minimal.

36 Delaktighet Traditionell paternalistisk modell Delat beslut Informerat val Roll Sjuksköterska Aktiv Ger selekterad information till patienten, väljer den behandling som anses bäst för patienten Aktiv Ger all information och behandlingsmöjligheter till patienten. Passiv Ger all information och behandlingsmöjligheter Roll patient Passiv Accepterar sjuksköterskans rekommendationer Aktiv Gör sin egen bedömning av fördelar och nackdelar med de olika behandlingsalternativen Aktiv Är fri att välja och beslutar själv Informationssätt Envägs Tvåvägs Envägs Beslutsansvar Sjuksköterska Både sjuksköterska och patient Patient (Hamann et al 2003)

37 Information Undervisning Handlar om kunskapsöverföring Informationsöverföring sker utan att mottagarens behov uppmärksammas Handlar om att kommunicera lärande Förutsätter en dialog Interaktiva processer Innebär att vi bör fokusera mer på den lärande individen istället för på informationen i sig Är en process där båda parter är aktiva

38 kommunicerar inte jag har vad du behöver utan istället du har vad du behöver och tillsammans ska vi finna det (Barbro Holm Ivarsson Motiverande samtal )

39 Människor i utveckling behöver: Tid Träning Stöd Förståelse Uppmuntran och bekräftelse Acceptans, tillåtelse att misslyckas ibland utan att betraktas som sjuk eller försämrad

40 Faktorer som bidrar till en persons återhämtningsprocess: Vilja och ork till förändring Relationen till andra - Professionella, Närstående Skapa en mening kring det som hänt Hitta en egen förklaring och förståelse för sjukdomen Materiella förutsättningar - Bostad, inkomst, arbete, vardagsliv (Alain Topor 2001)

41 Faktorer som påverkar återhämtning Andra människors stöd Hopp Jag har en sjukdom, jag är inte min sjukdom Meningsfulla aktiviteter och utvidgade sociala roller Hantera symtom Återta kontroll och ansvar Övervinna stigma (Rickard Bracken sammanfattning föreläsning Karlstad 2006)

42 Återhämtning kan inte ske utan hopp, eftersom hopp förser personen med alla de för återhämtning nödvändiga egenskaperna, dvs. modet att förändras och våga försöka på nytt liksom förmågan att känna tillit (Lovejoy 1982) Individer som har återhämtat sig beskriver att det varit till stor hjälp att de hade någon person i sin närvaro som trodde på dem (Kelly & Gamble 2005)