Återhämtning och Delat beslutsfattande
|
|
- David Bergqvist
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Återhämtning och Delat beslutsfattande Patrik Dahlqvist Jönsson, psykiatrisjuksköterska, klinisk lektor och tf enhetschef Utbildning, FoUU Halland och Högskolan i Halmstad
2
3 Brukarperspektiv eller brukarens perspektiv Co-produktion
4 De brukare som beskriver sin återhämtning lyfter fram delaktighet, hopp för framtiden, meningsfullhet och egenmakt som centrala i den individuella återhämtningsprocessen (Leamy et al. 2012) Det finns behov av forskning inriktad mot individens delaktighet i utformningen av behandling och stödinsatser (SBU 2012) Forskning visar att patienter upplever att de inte har några eller endast begränsade möjligheter att påverka beslut kring sin vård och behandling (O Brian m.fl. 2009)
5 Vad är delat beslutsfattande?
6 Former av delaktighet Medbestämmande Samarbete Dialog Konsultation Information Kännetecken Gemensamt beslutsfattande Aktiviteter planeras och genomförs Utbyte av tankar, ofta vid flera tillfällen Inhämta synpunkter, ofta punktinsats Envägskommunikation, frågor och svar Du får Bestämma Genomföra Resonera Tycka veta
7 Traditionell paternalistisk modell Delat beslut Informerat val Roll behandlare Aktiv Ger selekterad information till patienten, väljer den insats eller behandling som anses bäst för patienten Aktiv Ger all information och alternativ till patienten. Passiv Ger all information Roll patient Passiv Accepterar behandlarens rekommendationer Aktiv Gör sin egen bedömning av fördelar och nackdelar med de olika alternativen Aktiv Är fri att välja och beslutar själv Informationssätt Envägs Tvåvägs Envägs Beslutsansvar Behandlare Både behandlare och patient Patient (Hamann et al 2003)
8 Vad är målet med Delat beslutsfattande? Målet är att både personalens och patientens kunskap tas tillvara och att de tillsammans utforskar och kommer överens om vad som är problemet, vilka behov som finns samt vilket mål och hur målet ska uppnås. Mål Bygger på att det finns minst två experter som möts; patienten och personalen. Behandlare Patient
9 Forskningsläge - allmän hälso- och sjukvård SDM har visats vara signifikant bättre än vanlig vård i termer av ökad kunskap mindre konflikter vad det gäller beslutsfattande relaterat till att patienten känner sig oinformerad minskning av patienter som förhåller sig passiva i beslutsfattandet ökad tillfredsställelse med de beslut som fattats mindre upplevelse av ambivalens kring den egna behandlingen generella positiva effekter på hälsotillstånd har inte kunnat påvisas (review av O Conner et al 2010)
10 Forskningsläge - psykiatrisk vård Har framförallt fokuserat på SDM vid enbart medicinsk behandling (Hamann et al, 2003; Hamman et al, 2006; Hamann et al, 2009; Patel et al, 2008) SDM har visat sig ha signifikant effekt på: patientens engagemang och tillfredställelse med vården (Loh et al 2008), ökad kunskap om sin sjukdom (Hamann et al 2006). högre upplevd delaktighet i medicinska beslut (Hamann et al 2006). De studier som undersökte graden av delat beslutsfattande i psykiatrisk vård visade på en låg nivå av SDM i praktiken (review av Patel et al 2008).
11 Forskning kring delat beslutsfattande och återhämtning i en svensk kontext - Brukarinflytande, Delaktighet och Återhämtning Projektgrupp Mikael Sandlund, docent Umeå Universitet Petra Svedberg, docent Högskolan Halmstad Patrik Dahlqvist Jönsson, PhD FoUU Halland Ulla-Karin Schön, Lektor Högskolan Dalarna David Rosenberg, Lektor Umeå Universitet Karl-Anton Forsberg, PhD Region Västerbotten Rickard Färdig, PhD Uppsala Universitet Brukarpaneler Lunds Universitet Umeå Universitet Högskolan Dalarna
12 Forskningsfråga Hur kan en intervention som bygger på delat beslutsfattande stödja personers inflytande i sin vård? Sammanställning av forskning Validering enkäter Utvärdering av intervention Intervjuer Fokusgrupper med brukare och närstående RCT studie planerad Implementering av intervention Utveckling av en hälsofrämjande intervention Pilotstudie
13 Kärn kategori Relaterade kategorier Interna och externa förutsättningar för att främja delat beslutsfattande Kämpar för att bli sedd som en kompetent och jämlik person Att vara i underläge Att styras Att vara utelämnad Interna Respekterad som person Tillit till den egen förmågan Externa Personligt stöd Tillgång till kunskap och information Dialog Tydliggjord ansvarsfördelning Låg Upplevelse av delat beslutsfattande Hög
14 Hur kan vi omsätta forskningen kring delat beslutsfattande till praktisk verksamhet?
15 BESLUTSFATTANDE PROCESS 1 2 INTRODUKTION Uppmärksamma att ett beslut behöver göras JÄMFÖRA ALTERNATIV Informera om samtliga alternativ med dess risk och nytta STÖD I BESLUTSPROCESSEN 6 UPPFÖLJNING BRUKARENS SYN Undersöka brukarens förståelse, värderingar och förväntningar 3 BESLUTSUNDERLAG STÖDJANDE RESURSER DELAT BESLUT Ett beslut som alla personer samtycker till fattas utifrån den kunskap ni har nu AVVÄGNINGAR Avvägning av för-och nackdelar med de olika alternativen ROLL- & ANSVARSFÖRDELNING 5 4
16 Kontaktuppgifter /Patrik Dahlqvist Jönsson
Delat beslutsfattande i vård och stöd för personer med psykiska funktionsnedsättningar. - It takes two to tango
Delat beslutsfattande i vård och stöd för personer med psykiska funktionsnedsättningar - It takes two to tango Petra Svedberg, docent Högskolan Halmstad Patrik Dahlqvist Jönsson, klinisk lektor FoUU Region
Läs merBemötande och brukarmedverkan för att främja psykisk hälsa. Ulla-Karin Schön, Professor i Socialt Arbete
Bemötande och brukarmedverkan för att främja psykisk hälsa Ulla-Karin Schön, Professor i Socialt Arbete ullakarin.schon@socarb.su.se 190410 Varför brukarmedverkan och delat beslutsfattande? Investera
Läs merLag samverkan vid utskrivning från sluten hälsooch sjukvård (2017:612)
Lag samverkan vid utskrivning från sluten hälsooch sjukvård (2017:612) Träder i kraft 1 januari 2018 enligt beslut 15 juni 2017 och har bestämmelser om 1. Samverkan vid planering för dem med behov av insatser
Läs merStrategi för patient- och brukarmedverkan i Norrbottens län 2015-2018
Styrande dokument Måldokument Strategi Sida 1 (6) Strategi för patient- och brukarmedverkan i Norrbottens län 2015-2018 Inledning och bakgrund Delaktighets- och inflytandefrågor har under många år diskuterats
Läs merAtt utveckla brukarinflytandet om makt och demokrati Ing-Marie Wieselgren, psykiatrisamordnare, SKL.
Att utveckla brukarinflytandet om makt och demokrati Ing-Marie Wieselgren, psykiatrisamordnare, SKL ing-marie.wieselgren@skl.se www.uppdragpsykiskhälsa.se Förväntningar Fysisk hälsa Psykisk hälsa Arbete
Läs merSammanfattning från inspirationsdagen om ökad patient- /brukarmedverkan, av Sofia Wange. 20/4 2016
Sammanfattning från inspirationsdagen om ökad patient- /brukarmedverkan, av Sofia Wange. 20/4 2016 Vilka möjligheter att vara delaktig och Brukarråd SIP, vårdplaner Integrerad psykiatri Delaktighetsmodellen
Läs merHälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan. Vad innebär dessa insatser? Vilket mål strävar vi emot? Hur gör vi?
Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan Vad innebär dessa insatser? Vilket mål strävar vi emot? Hur gör vi? VAD INNEBÄR DESSA INSATSER? HÄLSOFRÄMJANDE OCH REHABILITERANDE INSATSER
Läs merFrån ord till handling
Innehållet under denna timme Från ord till handling vad är brukarinflytande och hur kan man göra? Vad är inflytande och delaktighet Argument för Lite modeller Vad bidrar och hindrar Brukarinflytande Medborgarnas
Läs merMaria Bendtsen Kronkvist
Maria Bendtsen Kronkvist Bakgrund Personer med psykisk ohälsa behöver bli stärkta I sin roll som patient och medborgare En av tre avbryter sin behandling / troligtvis fler Avsaknad eller lite inflytande/delaktighet
Läs merSOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING
Regler för medborgardialog i Sollentuna kommun Antagna av kommunstyrelsen 2014-02-19 33, dnr 2014/0066 KS.030 Innehåll Inledning... 2 Definition... 2 Skillnad mellan medborgardialog och brukardialog...
Läs merPatient- och brukarmedverkan i Norrbottens län
Patient- och brukarmedverkan i Norrbottens län Annika Kostet Green Verksamhetsstrateg, Hälso- och sjukvårdsenheten DIVISION Landstingsdirektörens stab Patienten är vår största outnyttjade resurs! Lynne
Läs merEn inspirationsdag om framtidens forskning inom hälsa och sjukvård
FoUU-dagen 2015 En inspirationsdag om framtidens forskning inom hälsa och sjukvård 12 november kl. 08:30-16:30 Varbergs kurort Dagen är kostnadsfri och anmälan sker via utbildningskatalogen på intranätet
Läs merHästunderstödd terapi och rehabilitering som omvårdnadsinsats vid schizofreni En systematisk litteraturöversikt
Hästunderstödd terapi och rehabilitering som omvårdnadsinsats vid schizofreni En systematisk litteraturöversikt Henrika Jormfeldt PhD, docent i omvårdnad Ing-Marie Carlsson PhD universitetslektor i omvårdnad
Läs merArvsfonden. - Barns delaktighet
Arvsfonden - Barns delaktighet Vad är Allmänna Arvsfonden? Instiftad av riksdagen 1928 Medel från dödsbon (inga legala arvingar eller testamente) Kammarkollegiet förvaltar Arvsfondsdelegationen beslutar
Läs merKan missbrukare bestämma själv?
Kan missbrukare bestämma själv? Om brukarinflytande i missbruksvården. Mikael Sandlund Socialpsykiatriskt kunskapscentrum i Västerbotten www.socialpsykiatri.se BI vad är det? medborgarnas möjligheter att
Läs merDelaktighet under tvångsvård rättslig reglering, klinisk praktik och forskning
Delaktighet under tvångsvård rättslig reglering, klinisk praktik och forskning Stefan Sjöström, PhD, Associate professor Department of Social Work http://www.socw.umu.se/om-institutionen/personal/stefan-sjostrom
Läs merpsykiatrisk vård: ett forskningsprojekt
Delat beslutsfattande i psykiatrisk vård: ett forskningsprojekt (och några problem..) Manne Sjöstrand Karolinska Ins3tutet och Psykiatri Södra Stockholm Tack 3ll Tove Janarv och Mikael Sandlund, Umeå Universitet
Läs merDigitalisering för delaktighet och psykisk hälsa - DELAT BESLUTSFATTANDE
Digitalisering för delaktighet och psykisk hälsa - DELAT BESLUTSFATTANDE CEPI konferens 14 mars 2018 Lund Katarina Grim, doktorand Petra Svedberg, Professor i Omvårdnad Varför delat beslutsfattande? Investera
Läs merPedagogisk incident/avvikelse i handledningssituation vid verksamhetsförlagd utbildning
Pedagogisk incident/avvikelse i handledningssituation vid verksamhetsförlagd utbildning Handledningsmodellen (HLM) för verksamhetsförlagd utbildning (VFU) på grund- och avancerad nivå är vägledande för
Läs merBrukarnas upplevelser av kvalitet inom boendestödet
Brukarnas upplevelser av kvalitet inom boendestödet Med dr., projektledare Agneta Schröder Docent Lars-Olov Lundqvist Professor Ann-Britt Ivarsson Professor David Brunt Docent Mikael Rask Denna studie
Läs merRiktlinjer och principer för medborgardialog
riktlinjer Riktlinjer och principer för medborgardialog Fastställd av kommunfullmäktige den 10 juni 2014 67 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-21 80 00 i www.tierp.se 1 Riktlinjer och principer
Läs merAtt hjälpa personer med psykisk ohälsa konkurrera på arbetsmarknaden. Supported Employment IPS-modellen Susanne Johansson & Pamela Andreassen
Att hjälpa personer med psykisk ohälsa konkurrera på arbetsmarknaden Supported Employment IPS-modellen Susanne Johansson & Pamela Andreassen Återhämtning Återhämtning är en djup personlig och unik förändringsprocess
Läs merVärdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting
Värdegrund för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Visionen om en god hälso- och sjukvård Landstinget i Stockholms län ska genom att erbjuda kompetent och effektiv hälso- och sjukvård bidra
Läs merPrinciper för medborgardialog
1 2017-11-09 Principer för medborgardialog Antagen i kommunfullmäktige xx 2 1. Övergripande mål Med regelbundna medborgardialoger ska ovanåkersborna få inflytande att påverka kommunens utveckling och framtid.
Läs merBrukarinflytande KARLSTADS UNIVERSITET FOU VÄLFÄRD VÄRMLAND. (Civildepartementet 1991)
Brukarinflytande Med brukarinflytande avses således medborgarnas möjligheter att såsom användare av offentlig service påverka tjänsternas utformning och kvalitet. (Civildepartementet 1991) Tre nivåer för
Läs merKvalificerat stöd för implementering av de nationella riktlinjerna inom missbruks-och beroendevården.
Kvalificerat stöd för implementering av de nationella riktlinjerna inom missbruks-och beroendevården Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik 1 Kunskap till praktik är ett utvecklingsarbete
Läs merDynamisk behandling vid missbruk, beroende. En orientering
Dynamisk behandling vid missbruk, beroende En orientering Agneta Öjehagen Lunds universitet Evidensbaserade psykosociala metoder - Motivera till förändring (motiverande samtal) - Förändring av missbruksbeteendet
Läs mer31 maj 2016 kl , Sessionssalen i kommunhuset i Broby
Sida 1 av 6 Tid och plats 31 maj 2016 kl. 14.30 16.00, Sessionssalen i kommunhuset i Broby Närvarande Ledamöter Sofia Nilsson (C) Sven-Arne Persson (S), vice ordförande Inger Kjellberg Lennart Bengtsson
Läs merProgram för medborgardialog Mandatperioden Fastställt av kommunfullmäktige
Program för medborgardialog Mandatperioden 2014 2018 Fastställt av kommunfullmäktige 2016-01-28 Tyresö kommun / 2015-12-14 2 (14) Tyresö kommun / 2015-08-12 3 (14) Innehållsförteckning 1 Medborgarnas delaktighet
Läs merLyckad implementering; vad säger forskarna?
Observationell Experimentell 2018-01-19 Lyckad implementering; vad säger forskarna? Lydia Kwak, docent Enheten för interventions- och implementeringsforskning inom arbetshälsa Karolinska Institutet 1 Implementering
Läs merHandlingsplan Samordnad Individuell Plan
Handlingsplan Samordnad Individuell Plan Baserad på överenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning, Landstinget i Värmland och länets kommuner 2014-10-30--2016-10-29 1. Definition av målgrupp/er
Läs merVÄRDEGRUND FÖR VÅRD OCH OMSORG INOM KOMMUNEN VÄRDIGT LIV OCH VÄLBEFINNANDE. Ringhult. Foto: Henrik Tingström
VÄRDEGRUND FÖR VÅRD OCH OMSORG INOM KOMMUNEN Ringhult. Foto: Henrik Tingström VÄRDIGT LIV OCH VÄLBEFINNANDE Värdegrundens syfte Våra värderingar, det vill säga hur vi ser på och resonerar kring olika saker,
Läs merChefsuppdraget. Hälsofrämjande ledarskap/ Salutogent ledarskap. Forskningssamarbete kring Ledarskap, Medarbetarskap, Arbetsmiljö och Hälsa
Hälsofrämjande ledarskap/ Salutogent ledarskap Organisatoriska och individuella förutsättningar Anders Hansson Svenska hälsopromotionsgruppen Katrin Skagert Institutet för stressmedicin Chefsuppdraget
Läs merHälsa - och hälsofrämjande möten Umeå
Hälsa - och hälsofrämjande möten Umeå 2015-04-21 Cecilia Edström cecilia.edstrom@vll.se Sofia Elwer sofia.elwer@vll.se Lena Sjöquist Andersson lena.sjoquist.anderson@vll.se Folkhälsoenheten, Västerbottens
Läs merEN ÖKAD AMBITIONSNIVÅ
EN ÖKAD AMBITIONSNIVÅ David Rosenberg och Camilla Bogarve Möjligheternas metoder 2009 Är återhämtning en möjlighet för alla eller endast för några få? Hur kan vi stödja människors återhämtning och rollövergång
Läs merHandlingsplan för. XXX förskoleenhet. FörskolanNyckelpigan 2011/2012
2011-10-17 Sid 1 (13) Handlingsplan för XXX förskoleenhet FörskolanNyckelpigan 2011/2012 X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (13) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN
Läs merUtveckling av ett implementeringsverktyg för digitala lösningar i vården. Vitalis 21 maj
Utveckling av ett implementeringsverktyg för digitala lösningar i vården Vitalis 21 maj Utveckling av ett implementeringsverktyg för digitala lösningar i vården Ylva Trolle Lagerros, Överläkare, Överviktscentrum,
Läs merInvånardialog. Stöd för. i Laholms kommun
Stöd för Invånardialog i Laholms kommun Politiker såväl som tjänstemän är i grunden till för invånarna. Med allmänhetens ökande krav på öppenhet och möjligheter att påverka blir därmed invånardialog ett
Läs merÅterhämtning från psykiska funktionshinder; Kunskap, vision, metoder. David Rosenberg, fil.dr. i socialt arbete David Rosenberg Umeå Universitet
Återhämtning från psykiska funktionshinder; Kunskap, vision, metoder. David Rosenberg, fil.dr. i socialt arbete } Kunskap Återhämtning Psykiatrisk rehabilitering Delaktighet } Vision Policy i många länder
Läs merDelaktighet för barn och unga i hälso- och sjukvård: En realitet eller ett omöjligt uppdrag. Ing-Marie Carlsson Med.dr.
Delaktighet för barn och unga i hälso- och sjukvård: En realitet eller ett omöjligt uppdrag Ing-Marie Carlsson Med.dr. vårdvetenskap Tidigare forskning Barn vill ta del av sin vård Barn vill ta del av
Läs merKoordinatorer för att stärka Brukarmakten
Koordinatorer för att stärka Brukarmakten Koordinera, synliggöra & stärka De ska tillsammans utveckla arbetssätt, strukturer och rutiner kring systematisk brukarmedverkan. Samverkan ska skapas utifrån
Läs mer15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05
15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering
Läs merPERSONCENTRERAD VÅRD. Åsa Andersson
PERSONCENTRERAD VÅRD Åsa Andersson Leg. sjuksköterska, doktorand Strategisk rådgivare Svensk sjuksköterskeförening asa.andersson@swenurse.se 24.10.2014 Centrum för personcentrerad vård, Tvärvetenskapligt
Läs merIntroduktion TILL NATIONELL VÅRDPLAN FÖR PALLIATIV VÅRD-NVP
Introduktion TILL NATIONELL VÅRDPLAN FÖR PALLIATIV VÅRD-NVP Inledning Nationell Vårdplan för Palliativ Vård, NVP, är ett personcentrerat stöd för att identifiera, bedöma och åtgärda en enskild patients
Läs merÖverenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning
Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver
Läs merEn utbildning för baspersonal inom psykiatrin och socialpsykiatrin i Halland. I samverkan med brukar- och närståendeorganisationer
BASUT En utbildning för baspersonal inom psykiatrin och socialpsykiatrin i Halland. I samverkan med brukar- och närståendeorganisationer En nationell satsning Pengar från Socialstyrelsen Gemensam ansökan
Läs merVård- och stödsamordning. Liselotte Sjögren, projektledare/kurator Affektiv Mottagning 2
Vård- och stödsamordning Liselotte Sjögren, projektledare/kurator Affektiv Mottagning 2 Vad är Vård- och stödsamordning? En modell för att öka brukarmedverkan och delat beslutsfattande, och för att öka
Läs merHur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 1
Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 1 Ann-Helene Almborg, utredare, docent Klassifikationer och terminologi Avd för statistik och jämförelser Introduktion
Läs merFilmen Hotell Vistet.
Filmen Hotell Vistet https://www.youtube.com/watch?v=cog3brzm9vm Patienthotell- framtidens nya vårdform som tar tillvara på det friska Bedrivs utifrån ett traditionellt hotellkoncept Erbjuder medicinsk
Läs merOm vård- och omsorgstagares delaktighet
Om vård- och omsorgstagares delaktighet Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna i kommersiella
Läs merStigma och självstigma- Hur påverkar det vårt arbete med personer med psykisk ohälsa?
Stigma och självstigma- Hur påverkar det vårt arbete med personer med psykisk ohälsa? Lars Hansson, Institutionen för hälsovetenskaper Lunds Universitet Workshop 29 april 2014 Frank och Frank (1991) Framgångsrika
Läs merKULTURTOLKAR PÅ KVINNOKLINIKEN - en satsning på personcentrering
KULTURTOLKAR PÅ KVINNOKLINIKEN - en satsning på personcentrering Hinder till optimal vård för utlandsfödda kvinnor Språkförbristningar leder till förseningar med att söka nå fram till erhålla.vård Kommunikationsproblem
Läs merHANDLINGSPLAN/AKTIVITETSPLAN TILL VERKSAMHETSPLAN 2014 NÄRVÅRDSOMRÅDE ULRICEHAMN REV. DATUM:
HANDLINGSPLAN/AKTIVITETSPLAN TILL VERKSAMHETSPLAN 2014 NÄRVÅRDSOMRÅDE ULRICEHAMN REV. DATUM: 2014-04-11 NÄRVÅRDSSAMVERKAN SÖDRA ÄLVSBORG VERKSAMHETSPLAN 2014 Verksamhetsplan 2014 Närvårdssamverkan Södra
Läs merGranskning år 2015 av patientnämnden
Granskning år 2015 av patientnämnden Rapport nr 20/2015 Mars 2016 Jonas Hansson, revisionskontoret Diarienummer: REV 21:2 2015 Innehåll 1. SAMMANFATTANDE ANALYS... 3 1.1. REKOMMENDATIONER... 3 2. BAKGRUND...
Läs merVerksamhetsplan. Förskolorna område Öst
Förskolorna område Öst Lunden, Snövit, Skogsbacken, Katthult, Kotten, Junibacken 2013/2014 Vi har höga förväntningar på oss själva och barnen. Vi erbjuder barnen en god pedagogisk verksamhet, där omsorg,
Läs merKoll på kvaliteten hur kan vi arbeta utifrån vad brukaren tycker är kvalitet i äldreomsorgen?
Koll på kvaliteten hur kan vi arbeta utifrån vad brukaren tycker är kvalitet i äldreomsorgen? 151022, Aros Congress Center, Västerås Lena Karlsson, VKL Karina Tilling, VKL Välkommen! Dagens syfte Ett steg
Läs merVi verkar för ökad delaktighet i vård och stöd.
Vi verkar för ökad delaktighet i vård och stöd. Brukarinflytande medborgarnas möjlighet att som användare av offentlig service påverka tjänsternas utformning och kvalitet. Brukarinflytande på tre nivåer
Läs merHandlingsplan för. Nya Lurbergsgården
Sid 1 (13) Handlingsplan för Nya Lurbergsgården X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (13) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan
Läs merPRIO (Plan för riktade insatser inom psykisk ohälsa) satsningen
PRIO (Plan för riktade insatser inom psykisk ohälsa) satsningen 2012-2016 PRIO är regeringens satsning för att förbättra livssituationen för personer med psykisk ohälsa. De prioriterade målgrupperna är
Läs merSamverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20
1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER
Läs merBedömning, behandling och e-hälsa för problemspelande
Bedömning, behandling och e-hälsa för problemspelande Anne H Berman, PhD Docent i klinisk psykologi Leg psykolog, leg psykoterapeut Institutionen för klinisk neurovetenskap Centrum för psykiatriforskning
Läs mer13 kommuner i Jönköpings län i samverkan med Region psykiatrin
En återhämtningsinriktad psykiatri i Jönköping län Kommunal utveckling 13 kommuner i Jönköpings län i samverkan med Region psykiatrin En återhämtningsinriktad psykiatri Teamet Sara Thil Marie Linder Arpad
Läs merLyssna för att förändra. Hur tar man bäst tillvara brukares erfarenheter och kunskaper i sitt kommunala förbättrings - och utvecklingsarbete?
Lyssna för att förändra Hur tar man bäst tillvara brukares erfarenheter och kunskaper i sitt kommunala förbättrings - och utvecklingsarbete? Från idiot Hos de slöa idioterna saknas varje initiativ de rastlösa
Läs merNationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. 25 juni 2012
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 25 juni 2012 Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder varför? 50% av alla kvinnor och 65% av alla män har minst en ohälsosam levnadsvana
Läs merSlutrapport. Spridning av modell Halland till andra delar av Sverige
Slutrapport Spridning av modell Halland till andra delar av Sverige Bakgrund: Felanvändningen av läkemedel är ett problem i Sverige. Den grupp av befolkningen som drabbas värst av detta problem är de som
Läs merInstitutionen för hälsovetenskap Kurskod AOP600. Avancerad omvårdnad vid psykisk ohälsa, 7.5 högskolepoäng
KURSPLAN Kursens mål Efter genomgången kurs ska studenten självständigt kunna: Kunskap och förståelse redovisa ett urval av pedagogiska teorier, modeller och metoder med relevans för psykiatrisk personcentrerad
Läs merVARFÖR EN UTVECKLINGSSTRATEGI?
VARFÖR EN UTVECKLINGSSTRATEGI? För att kunna bedriva en fortsatt god vård för länets invånare! Tydliggör riktningen vart vi ska och varför Vägleder oss i de beslut vi fattar prioriteringar och satsningar
Läs merÖ Ö Ö CECILIA GÄRDÉN KAREN NOWÉ HEDVALL HÖGSKOLAN I BORÅS
Ö Ö Ö Ö CECILIA GÄRDÉN KAREN NOWÉ HEDVALL HÖGSKOLAN I BORÅS Karen Nowé Hedvall Cecilia Gärdén Mikael Gunnarsson Utvärdering av biblioteksprojekt, följeforskning, lärande och kompetensutveckling samt kunskapsorgansation.
Läs merSamverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20
1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER
Läs merRapport Samverkansdialog Utvecklingsgrupp SAMSA
2017-08-31 Rapport Samverkansdialog Utvecklingsgrupp SAMSA Våren 2017 www.samverkanstorget.se I Göteborgsområdet samverkar Västra Götalandsregionen, Göteborgs Stad, Härryda kommun, Mölndal stad, Partille
Läs merPersoncentrerat Arbetssätt i Västra Götalandsregionen
Personcentrerat Arbetssätt i Västra Götalandsregionen Personcentrerat arbetssätt i Västra Götalandsregionen Patienten är medskapare i sin egen vård. Tillsammans arbetar vi utifrån patientens behov, resurser
Läs merÖverenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning
MISSIV 2015-08-28 RJL 2015/1138 Kommunalt forum Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Ledningsgruppen för samverkan Region Jönköpings län och kommun överlämnar bilagd
Läs merEvidensbaserad praktik i praktiken
Evidensbaserad praktik i praktiken Basutbildning 14 mars Uppsala Karin Alexanderson Fil.dr/forskare i socialt arbete Uppsala universitet EBP i arbete med individer i fem steg (Thyer in R & Y, s. 36; Oscarsson
Läs merSofia Nilsson (C) Sven-Arne Persson (S), vice ordförande Jan-Åke Lennartsson Mats-Erik Nilsson Jörgen Svensson Inger Nilsson
Sida 1 av 7 Tid och plats 31 maj 2016 kl. 15.30 17.30, Kommunhuset Broby Närvarande Ledamöter Ersättare Övriga närvarande Justerare Sofia Nilsson (C) Sven-Arne Persson (S), vice ordförande Jan-Åke Lennartsson
Läs merPatientnämnden. Region Östergötland
Patientnämnden Patientnämnden Enligt lag om patientnämndsverksamhet m.m. (1998:1656) ska varje landsting/region och kommun ha en eller flera patientnämnder med uppgift att stödja och hjälpa patienter.
Läs merEvidensbegreppet. Kunskapsformer och evidens. Epistemologi. Evidens. Statens beredning för medicinsk utvärdering; SBU. Archie Cochrane
Kunskapsformer och evidens Evidensbegreppet Jämföra erfarenhets och evidensbaserad kunskap i relation till beprövad erfarenhet Skriftligt sammanställa vetenskaplig kunskap enligt forskningsprocessen samt
Läs merGod heldygnsvård för patienter med självskadebeteende. Nio råd från Nationella Självskadeprojektet
God heldygnsvård för patienter med självskadebeteende Nio råd från Nationella Självskadeprojektet Det här dokumentet är ett tillägg och en tillämpning av Rekommendationer för insatser vid självskadebeteende,
Läs merKunskapsstödsutredningen
Kunskapsstödsutredningen QRC 17 oktober 2016 Bakgrund utredningen Vårt uppdrag Utredningen ska lämna förslag till hur ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd i hälso- och sjukvården kan uppnås Syftet
Läs merSjukgymnastprogrammet Bedömning, Verksamhetsförlagd utbildning, VFU, primärvård, S0044H
Sjukgymnastprogrammet Bedömning, Verksamhetsförlagd utbildning, VFU, primärvård, S0044H Verksamhet Tidsperiod som VFU omfattat Studerande, personnummer Studerande, namn Bemötande, kommunikation, förhållningssätt
Läs merAv 500 genomförda medborgardialoger var 126 svar från den specifikt utvalda målgruppen, dvs. unga värmlänningar i åldersgruppen 18-29 år.
Medborgardialog 2013 Putte i Parken Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund... 3 2.1 Principer för medborgardialog... 4 2.2 Medborgardialogens aktiviteter under 2013... 4 3. Genomförande... 5 3.1 Medborgardialog
Läs merBRUKARREVISION. Göteborgsmodellen. Göteborgarnas behov ska vara vägledande för verksamhetens utveckling
N o BRUKARREVISION Göteborgsmodellen Göteborgarnas behov ska vara vägledande för verksamhetens utveckling il dt a r e i nm 9 0 2 PRESENTATION Vilka är vi Inspirationskällor Brukarrevisionens organisation»göteborgs
Läs merMAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård
Örkelljunga kommun MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård Anvisning Samordnad vårdplanering (SVPL) Dokumentansvarig Från denna anvisning får avsteg göras endast efter överenskommelse med MAS. Styrdokument
Läs merProjekt Patientforum. En del av NSPH Skåne MICHELLE NILSSON, PROJEKTLEDARE LINDA MALTERIUS, PROJEKTMEDARBETARE
Projekt Patientforum En del av NSPH Skåne MICHELLE NILSSON, PROJEKTLEDARE LINDA MALTERIUS, PROJEKTMEDARBETARE Bakgrund Ett liknande arbetssätt används i egen regi i Stockholm, liksom det tidgare har gjorts
Läs merKvalitativ metodik. Varför. Vad är det? Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar?
Kvalitativ metodik Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar? Mats Foldevi 2009 Varför Komplement ej konkurrent Överbrygga klyftan mellan vetenskaplig upptäckt och realiserande
Läs merRiktlinjer för anhörigstöd inom Diarienr. socialnämndens ansvarsområde
Riktlinjer för anhörigstöd inom socialnämndens ansvarsområde Dokumentets namn Riktlinjer för anhörigstöd inom Diarienr socialnämndens ansvarsområde Dokumenttyp Riktlinje Fastställd av Socialnämnden Datum
Läs merMetod och allians i evidensbaserad praktik. Anneli Jäderland SKL Anneli.jaderland@skl.se
Metod och allians i evidensbaserad praktik Anneli Jäderland SKL Anneli.jaderland@skl.se Evidensbaserad praktik i socialt arbete ännu inte fullt ut som daglig praktik Bränsle till rundabordsdiskussion om
Läs merOm ni svarat nej avslutas nu enkäten. Ni ombedes att kontakta Dag Ström vid Vårdanalys: dag.strom@vardanalys.se Tack för hjälpen!
1. Förstasida Enkät till ledning i patient- och brukarorganisationer När du fyller i enkäten - Dina svar sparas för varje sida du fyllt i genom att du klickar på knappen "Nästa" som tar dig till nästa
Läs merKunskapsstöd om spelmissbruk och spelberoende
Kunskapsstöd om spelmissbruk och spelberoende Kunskapsstöd med rekommendationer till hälso- och sjukvården och socialtjänsten Spelproblem i fokus vad säger lagen, forskningen och praktiken? Folkets hus
Läs merNär mamma eller pappa dör
När mamma eller pappa dör Anette Alvariza fd Henriksson Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta Sköndal
Läs merInnehåll... 2 Inledning... 3 Arbetssätt... 4 Grön process... 6 Gul process... 9 Röd process... 12
2 Innehåll Innehåll... 2 Inledning... 3 Arbetssätt... 4 Grön process... 6 Gul process... 9 Röd process... 12 3 Inledning Utgångspunkt för riktlinjerna är den länsgemensamma överenskommelsen mellan landstinget
Läs merpatienter? brukare? dom vi är till för invånare? människor? äldre? seniorer? personer?
patienter? brukare? PCV= Person medborgare? Centrerad Vård dom vi är till för invånare? människor? äldre? seniorer? personer? 1 Varför nu? Patientlagen (150101) Stärka och främja patientens ställning Främja
Läs merFunktioner för inflytande
Funktioner för inflytande Brukarinflytande-samordnare, BISAM Psykiatri Södra Stockholm STOCKHOLM LÄNS SJUKVÅRDSOMRÅDE Patientforum Patientforum är öppna forum för personer som har kontakt med en enhet
Läs merB r u k a r i n f l y t a n d e d o k u m e n t a t i o n f r å n e t t d i a l o g c a f é d e n 9 n o v 2 0 1 0
B r u k a r i n f l y t a n d e d o k u m e n t a t i o n f r å n e t t d i a l o g c a f é d e n 9 n o v 2 0 1 0 Det regionala brukarrådet med inriktning på missbruk och beroende 1 bjöd, den 9 november
Läs mer-Stöd för styrning och ledning
-Stöd för styrning och ledning Första nationella riktlinjerna inom området Lyfter fram evidensbaserade och utvärderade behandlingar och metoder inom vård och omsorg för personer med schizofreni Ett underlag
Läs merVägledning till personal. Samordnad individuell plan för vuxna inklusive personer över 65 år
Vägledning till personal Samordnad individuell plan för vuxna inklusive personer över 65 år Innehåll Inledning... 3 Vad är SIP?... 3 Vem kan få SIP?... 3 Varför SIP?... 4 När behövs SIP?... 4 Samtycke...
Läs merDIALOG I KONFLIKT TRÄNGSELSKATT I BACKA
DIALOG I KONFLIKT TRÄNGSELSKATT I BACKA 26e november 2014 Per Bergström Jonsson, utredningsledare VÅR BEDÖMNING AV LÄGET I BACKA MOTSTÅNDSLINJEN - NÅGRA EXEMPEL FRÅN BACKA Människor pratar med varandra
Läs merAktivitetshöjande åtgärder för att förebygga sjukskrivning. Maria Mazzarella Leg. Arbetsterapeut Steg 1 KBT Rehabkoordinator
Aktivitetshöjande åtgärder för att förebygga sjukskrivning Maria Mazzarella Leg. Arbetsterapeut Steg 1 KBT Rehabkoordinator Agenda Snabb introduktion i AT Vanligaste orsak till begäran av SS. Vad är en
Läs merLärarlyftet -där. och reell kompetens kan ge högskolepoäng. arbetslivserfarenhet 2015-04-22. Valideringsprojektet Peter. Hasselskog, Annika Malm
Lärarlyftet -där arbetslivserfarenhet och reell kompetens kan ge högskolepoäng 1 Möjlighet till validering för tillgodoräknande i Lärarlyftet Flera av de högskolor och universitet som anordnar Skolverkets
Läs merRegeringens uppdrag till SBU inom psykiatrin
Regeringens uppdrag till SBU inom psykiatrin Diagnostik av förstämningssyndrom Diagnostik och behandling av ADHD och autismspektrumtillstånd (AST) Implementering av psykiatriska riktlinjer och evidensbaserad
Läs merFöredragande borgarrådet Åsa Lindhagen anför följande.
PM 2018:27 RVI (Dnr 137-1773/2017) Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Stöd för styrning och ledning Remiss från Socialstyrelsen Remisstid den 9 februari 2018
Läs mer