Lärarlyftet -där. och reell kompetens kan ge högskolepoäng. arbetslivserfarenhet Valideringsprojektet Peter. Hasselskog, Annika Malm

Transkript

1 Lärarlyftet -där arbetslivserfarenhet och reell kompetens kan ge högskolepoäng 1

2 Möjlighet till validering för tillgodoräknande i Lärarlyftet Flera av de högskolor och universitet som anordnar Skolverkets kurser med start hösten 2015 kommer efter att läraren antagits till en kurs erbjuda möjlighet till validering för tillgodoräknande. Valideringen innebär en kartläggning och bedömning av lärarens kunskaper och färdigheter i förhållande till lärandemålen i den kurs läraren är antagen till. 2

3 Vad betyder egentligen validering i högskolan? "Validering är en process som innebär en strukturerad bedömning, värdering, dokumentation och erkännande av kunskaper och kompetens som en person besitter oberoende av hur de förvärvats." Definition av validering, som fastslogs av regeringen 2003 i departementsskrivelsen Validering m m fortsatt utveckling av vuxnas lärande (Ds 2003:23) 3

4 Reell kompetens och validering är det nån skillnad? Reell kompetens är de faktiska kunskaper som individen har med sig. Validering syftar till processen kring bedömningen av dessa kunskaper. 4

5 Kommer all "riktig" kunskap från akademien? Principer om lärande inom EU Formellt lärande organiserat lärande Ickeformellt lärande strukturerat lärande Informellt lärande oorganiserat/oplanerat lärande Med den livslånga dimensionen av lärande avses allt lärande som sker från vaggan till graven att lära under hela livet, ständigt och återkommande. Den livsvida dimensionen av lärande uppmärksammar hur formellt, icke-formellt och informellt lärande kompletterar varandra. Europeiska kommissionens Memorandum om livslångt lärande (2000) 5

6 Mötet reell och formell kompetens Likvärdiga 6

7 Grundläggande principer Validering måste vara frivillig Den enskildes privatliv ska respekteras Jämlik rätt till validering och rättvis behandling ska garanteras. System/modeller ska innehålla mekanismer för vägledning och rådgivning till den enskilde System/modeller ska stödjas genom kvalitetssäkring. Processer, metoder, kriterier och riktlinjer för validering ska vara rättvisa, transparenta och stödjas genom kvalitetssäkring. Utförandet av validering ska vara opartiskt och undvika intressekonflikter. Kompetensen hos dem som utför valideringen måste säkerställas. CEDEFOP. (2009). European Guidelines on validation of non-formal and informal learning. 7

8 Varför validera? Ur individperspektiv: Förkorta tiden i utbildning Förenkla vägen till utökad ämnesbehörighet Bekräfta kunskaper och kompetenser Ur samhällsperspektiv: Använda samhällets resurser på ett ekonomiskt sätt 8

9 Syften med validering ge behörighet till utbildning ge behörighet/utökad behörighet t ex mot legitimation leda till anpassning av utbildning 9

10 Validering i högskolan Bedömning av reell kompetens för tillträde Bedömning av reell kompetens för tillgodoräknande 10

11 Vad säger förordningen? 6 Om en student vid en högskola i Sverige har gått igenom viss högskoleutbildning med godkänt resultat, har studenten rätt att tillgodoräkna sig detta för högskoleutbildning vid en annan högskola. Detta gäller dock inte, om det finns en väsentlig skillnad mellan utbildningarna. 7 En student har rätt att tillgodoräkna sig annan utbildning än den som avses i 6, om de kunskaper och färdigheter som studenten åberopar är av en sådan beskaffenhet och har en sådan omfattning att de i huvudsak svarar mot den utbildning för vilken de är avsedda att tillgodoräknas. En student får även tillgodoräknas motsvarande kunskaper och färdigheter som har förvärvats i yrkesverksamhet. Förordning (2006:1053). 8 Högskolan ska pröva om tidigare utbildning eller verksamhet kan godtas för tillgodoräknande. Endast den som är student kan komma i fråga för tillgodoräknande, om inte annat framgår av lag eller förordning. Förordning (2010:1064). (SFS 1993:100, 6 kap, 6-8:) 11

12 Vilka erfarenheter kan ligga till grund för ett tillgodoräknande av reell kompetens? arbete som obehörig lärare? utbildning och arbetslivserfarenhet som undersköterska, förskollärare, ingenjör? ideellt arbete, t ex scoutledare, fotbollstränare, ridlärare mer 12

13 Lärarens uppdrag i arbetet Genomföra bedömningen Dokumentera Ämneskunnigutlåtande Kompletterande studier 13

14 Bedömning av reell kompetens för tillgodoräknande Bedömningar av studentens kunskaper i relation till kursplanernas lärandemål Det är inte erfarenheterna (tid, längd, mängd) som tillgodoräknas Bedömningarna kan resultera i tillgodoräknande, dvs redan inhämtad kunskap ersätter studierna. 14

15 Utforskande och/eller kontrollerande? Ett utforskande fokus innebär att, förutsättningslöst, ta reda på vad en individ kan och ett kontrollerande fokus innebär att bedöma om en individ kan något i förhand specificerat. När validering genomförs finns båda dessa perspektiv med fast i varierande grad. Det som ska dokumenteras är den kompetens individen genom en validering kunnat påvisa och inte de eventuella kompetensluckor som framkommit i valideringen. 15 YH 2012/428

16 När yrkeslivserfarenhet ska bli högskolepoäng hur gör man? 16

17 Bedömning/värdering Vem bedömer? Vad bedöms? Vilka kriterier används? Hur görs bedömningen? Hur säkras bedömningen? 17

18 Att tänka på i bedömningen I huvudsak motsvarar Generöst förhållningssätt Stötta studenten i att kunna visa sin kunskap döm inte! Försök göra blockbedömning 18

19 Forts att tänka på i bedömningen Bedöm det som ska bedömas! Bedöm inte om studenten passar i yrkesrollen, studentens språk, värderingar om det inte är en del av lärandemålen! 19

20 Hasselskog Annika Malm Metoder för validering VAD? Validering är en process som innebär en strukturerad bedömning, värdering, dokumentation och erkännande av kunskaper och kompetens som en person besitter oberoende av hur de förvärvats." HUR? Olika metoder för att genomföra en validering för tillgodoräkning 20

21 Hasselskog, Annika Malm Exempel på metoder för att få underlag för bedömning Arbetsgivarintyg Intyg från olika typer av utbildningar Intervju Intyg tidigare högskolestudier Teoretiska prov Hemtentamen Intyg på ideella uppdrag eller engagemang Praktiska prov Besök i pågående undervisningspraktik Referenser Arbetsprover Andra typer av dokumentation 21

22 Hasselskog, Annika Malm Två kursmål från olika kurser i Lärarlyftet II: 1. Uppvisa tillfredsställande förmåga att uttrycka sig muntligt och skriftligt på ett språkligt säkert sätt 2. Tillämpa och beskriva eller presentera hantverkstekniker för slöjdarbete Vilken/vilka sätt är möjliga, lämpliga, säkra, rättvisa, rationella osv. för att få underlag att bedöma dessa två mål? -ur den sökandes perspektiv -ur lärosätets (kartläggare, bedömare, beslutsfattare, kursansvarig) perspektiv 22

23 Hasselskog, Annika Malm 1. Uppvisa tillfredsställande förmåga att uttrycka sig muntligt och skriftligt på ett språkligt säkert sätt 2. Tillämpa och beskriva eller presentera hantverkstekniker för slöjdarbete Underlag för bedömning genom Mål 1 Mål 2 Arbetsgivarintyg X X Intyg från olika utbildningar X Intervju X X Intyg tidigare högskolestudier X X Teoretiskt prov X Hemtentamen X Intyg på ideella uppdrag eller engagemang X X Praktiskt prov X X Besök i pågående undervisningsverksamhet X X Referenser X X Arbetsprover X X Andra typer av dokumentation X Andra sätt 23

24 Hasselskog, Annika Malm En generell rekommendation gällande underlag för bedömning": Ställ frågan till den som ansöker om validering: Hur anser du själv att du på bästa sätt kan uppvisa att du redan uppfyller det aktuella kursmålet? 24