Teknikföretagens yttrande över betänkandet Yrkeskunnande en likvärdig sökväg till lärarutbildningen mot yrkesämnen (SOU 2008:112)

Transkript

1 Utbildningsdepartementet Universitets- och högskoleenheten Per Klingbjer Stockholm Karin Thapper Teknikföretagens yttrande över betänkandet Yrkeskunnande en likvärdig sökväg till lärarutbildningen mot yrkesämnen (SOU 2008:112) Teknikföretagen har beretts tillfälle att yttra sig över rubricerade betänkande och vill med anledning härav anföra följande. Inledning De yrkesinriktade utbildningarnas betydelse för industrins arbetskraftsförsörjning blir allt viktigare. Demografi, globalisering och den allt mer kunskapsintensiva produktionen är exempel på sådana faktorer som påverkar denna utveckling. Möjligheten att rekrytera rätt kompetens och ta del av nya kunskaper är avgörande för våra företags konkurrenskraft. Utformning och innehåll i utbildningssystemet är i förlängningen helt vital för framtida välstånd. Teknikföretagen och våra medlemsföretag har därför under många år varit engagerade och medverkat till att kvalitativt bra industrirelevanta tekniska utbildningar ska kunna erbjudas unga och äldre. Teknikcollege är ett mycket konkret exempel där parterna inom industrin tagit initiativ till samverkan för att stärka tekniska utbildningar av intresse för industrin på såväl gymnasial som eftergymnasial nivå. Inte minst inom ramen för arbetet med Teknikcollege har det blivit mycket tydligt hur beroende teknikföretag är av att utbildningen på gymnasieskolans yrkesprogram håller hög kvalitet. För detta krävs tillräckligt många och kvalificerade yrkeslärare. I dag råder det akut brist på kvalificerade yrkeslärare och situationen kommer att förvärras i och med förväntade pensionsavgångar. Vi är också oroade över att antalet sökande till yrkeslärarutbildningarna samtidigt är mycket lågt. En anledning, tror vi, är att yrkeskunskaper värderas för lågt. En annan är att dagens utbildning inte tar till vara den befintliga yrkeskompetensen på ett tillräckligt tydligt sätt. Därmed försvåras antagningen och studietiden förlängs. Mot denna bakgrund har Teknikföretagen tillsammans med branscherna inom Svenskt Näringsliv drivit på frågan om att yrkeslärarutbildningen snabbt måste förändras och/eller reformeras. Vi hävdar att den måste göras mer attraktiv för yrkesmän och yrkeskvinnor i arbetslivet, mer ändamålsenlig utifrån yrkeslärarnas faktiska arbetssituation och bättre anpassad till de individuella behov de sökande har. Vi vill också att den görs mer effektiv, att det sker ett närmare samarbete med de aktuella branscherna och att utbildningen får rätt fokus att ge blivande lärare verktyg att lära ut kunskaper inom ett yrke eller yrkesområde. Teknikföretagen anser att flera av förslagen i utredningen om till likvärdig sökväg Teknikföretagen Box 5510, Stockholm Storgatan 5, Stockholm Telefon Fax (5)

2 till lärarutbildningen mot yrkesämnen innebär steg i rätt riktning avseende antagningen. Tyvärr tror vi dock inte att förslagen i rubricerade utredning räcker för att komma tillrätta med rekryteringsproblem och problem med att få obehöriga lärare att motiveras att genomgå föreslagna yrkeslärarutbildning. Krav på behörighet till lärarutbildningen mot yrkesämnen Teknikföretagen tillstyrker förslaget till behörighet vilket innebär att det för att antas till lärarutbildningen i yrkesämnen utöver den grundläggande behörigheten krävs - godkända resultat från en högskoleutbildning omfattande minst 90 högskolepoäng i relevant ämnesområde, och - kvalificerad och relevant yrkeserfarenhet, eller - godkända resultat från annan eftergymnasial utbildning omfattande minst 60 veckors heltidsstudier i relevant ämnesområde, och - kvalificerad och relevant yrkeserfarenhet, alternativt - intyg utfärdat av Skolverket på bekräftade kunskaper och kompetenser som motsvarar kvalifikationskrav inom sökt ämne/inriktning eller yrkesutgång. Teknikföretagen avvisar förslaget om särbehandling av olika ingångar till yrkeslärarutbildning och där relevansen av tidigare högskoleutbildning motsvarande minst 90 hp bedöms av respektive lärosäte. Teknikföretagen föreslår att samtliga ingångar till yrkeslärarutbildningen ska godkännas via Nationella programråden. Utredningen föreslår tre ingångar till utbildningen. Behörighet fås via tidigare högskoleutbildning om minst 90 poäng i relevant ämnesområde tillsammans med kvalificerad och relevant yrkeserfarenhet, annan eftergymnasial utbildning omfattande minst 60 veckors heltidsstudier i relevant ämnesområde tillsammans med kvalificerad och relevant yrkeserfarenhet alternativt, intyg utfärdat av Skolverket på bekräftade kunskaper och kompetenser. Alla ingångar ska betraktas som likvärdiga. Validering av yrkeskunskap ska ske i samarbete med branscherna vilket är positivt. Branscherna får inflytande genom sin representation i Skolverkets Nationella programråd, som ska ansvara dels för att ställa upp relevanta kriterier, dels att bedömningarna sker på likvärdigt sätt. Men det är anmärkningsvärt att man särbehandlar den ingång till utbildningen där studenter kvalificerar sig via en tidigare högskoleutbildning. Här ansvarar lärosätena själva, enligt utredaren, för att bedöma om personen är behörig dvs. om högskolepoängen ska anses vara relevanta. Med förslaget följer för oss en uppenbar risk att högskolorna fortsätter som i dag, med en stor godtycklighet i vad som anses relevant. För att uppnå likvärdighet måste samtliga vägar in i yrkeslärarutbildningen godkännas via Nationella programråden. Teknikföretagen avvisar förslag om särbehandling av olika ingångar till yrkeslärarutbildningen. 2(5)

3 Kunskapens värde oberoende av hur den förvärvats Teknikföretagen tillstyrker förslaget om att en individ som söker till lärarutbildningen med inriktning mot yrkesämnen ska ha rätt att få sina kunskaper validerade av Skolverkets Nationella programråd. Teknikföretagen föreslår att samtliga studenter som når en yrkeslärarexamen ska erhålla lika många högskolepoäng genom att kunskaper och kompetenser som krävs för vara behörig att genomgå yrkeslärarutbildningen värderas på samma sätt oavsett hur de förvärvats i examen. Teknikföretagen föreslår att den validerade kunskapen och kompetensen som krävs för att vara behörig till yrkeslärarutbildningen ska ge yrkesläraren motsvarande 90 hp i samband med att yrkeslärarexamen utfärdas. Ungdomar som väljer yrkesförberedande program på gymnasiet gör det i syfte att få de färdigheter som krävs för att efter avslutad utbildning kunna börja jobba. Det kräver en utbildning som består av kärn- respektive karaktärsämnen, och att eleverna lär sig att praktiskt tillämpa kärnämnena i karaktärsämnena. För att åstadkomma det ställs höga krav på samarbete mellan lärare i kärn- och karaktärsämnen. Samarbetet får inte riskeras av att det inom lärarkåren uppstår skillnader mellan olika lärares status. Enligt utredningen ska validerad yrkeskompetens inte vara poänggivande. Det innebär att en yrkeslärare kan söka jobb med 180 högskolepoäng och en annan med endast 90 högskolepoäng, trots att relevansen för att utöva yrkesläraryrket är densamma. Det skulle kunna resultera i att lärare kategoriseras in i ett A- och ett B-lag vilket inte främjar gymnasieskolans utveckling. Det finns även stor risk att tillämpningen av det så kallade EQF-systemet kommer bli problematiskt om lärare med samma behörighet har olika många högskolepoäng i sin examen trots att de besitter samma kunskap och kompetens. Alla ingångar måste anses motsvara likvärdig kunskap och kompetens för att utöva yrkesläraryrket. Teknikföretagen anser därför att samtliga vägar ska ge lika många högskolepoäng i examen dvs. 180 hp. Den validerade kunskapen motsvarande 90 hp sak dock endast ge värde inom ramen för yrkeslärarexamen. System för bedömning och dokumentation av yrkes- och ämneskunskap Teknikföretagen tillstyrker förslaget om att bedömning av yrkes- och ämneskunskap ska utgå ifrån på förhand fastställda kvalifikationskriterier för såväl inriktning alternativt yrkesutgång som de programgemensamma yrkesämnena inom respektive yrkesprogram. Teknikföretagen tillstyrker förslaget om att det efter bedömning av yrkesoch ämneskunskap validanden erhålla ett intyg där det anges om individen uppfyller de särskilda behörighetskraven till lärarutbildningen eller ej och i så fall inom vilket ämne/inriktning eller yrkesutgång. 3(5)

4 Det finns i dag inte något utvecklat system för validering av blivande yrkeslärare för Industriprogrammet. Detta måste således utvecklas inom ramen för Skolverkets Nationella programråd. Resurser för detta utvecklingsarbete måste avsättas för att systemet med validering ska fungera för samtliga branscher. Nationell likvärdighet och rättssäkerhet Teknikföretagen tillstyrker förslaget om att Skolverket med dess Nationella programråd ska ansvara för nationell likvärdighet och säkerställa individens rättssäkerhet vid bedömning av ämneskunskaper i relation till de kvalifikationskriterier som utgör särskild behörighet till lärarutbildningen med inriktning mot yrkesämnen. Teknikföretagen tillstyrker att Skolverkets Nationella programråd beslutar om individen uppnått kraven för särskild behörighet och utfärdar därefter intyg. Studiestöd för att öka rekryteringen Teknikföretagen föreslår att möjligheten att återinföra någon form av särskilt studieekonomiskt stöd för yrkeslärare undersöks och införs. Utredaren skriver redan i inledningen att Självklart spelar läraryrkets attraktivitet, arbetsvillkor, löner och studiefinansiering också in när det gäller den enskildes vilja att söka till lärarutbildningen. Studiefinansiering som enskildfaktor har lyfts fram vid olika tillfällen i mina möten med avnämare och intressenter av lärarutbildningen. Även formen för hur lärarutbildningen genomförs, exempelvis att individen både kan arbeta och studera samtidigt har lyfts fram som viktigt. I mitt uppdrag ingår endast att utreda de särskilda behörighetskraven med utgångspunkt i lärandet som sker i såväl formellt, icke-formellt som informellt. I utredning SOU:109 En hållbar lärarutbildning skriver utredaren Det går utanför denna utrednings mandat att föreslå förändringar i studiemedelssystemet, men utredningen ser gärna att möjligheten att återinföra någon form av särskilt studieekonomiskt stöd för yrkeslärare undersöks. Teknikföretagen föreslår att möjligheten att återinföra någon form av särskilt studieekonomiskt stöd för yrkeslärare snarast undersöks och införs. VFU och provanställning i kombination med högskolestudier Teknikföretagen föreslår att yrkeslärarutbildningen ska kunna vara flexibel i både tid och rum, och VFU:n med fördel ska kunna bedrivas på den tilltänkta arbetsplatsen. På detta vis kan yrkeslärarstuderande provanställas redan under utbildningen. I utredning SOU:109 En hållbar lärarutbildning skriver utredaren vidare att yrkeslärarna, precis som andra lärarkategorier, behöver få de lärargemensamma kärnämneskunskaperna och relevant VFU. Utbildningen blir därmed tre terminer lång, men behöver inte nödvändigtvis innebära tre terminers campusförlagda studier på heltid. Utbildningen bör kunna vara flexibel i både tid och rum, och VFU:n kan med fördel bedrivas på den tilltänkta arbetsplatsen. På detta vis kan yrkeslärarstuderande provanställas redan under utbildningen. I detta resonemang instämmer Teknikföretagen. 4(5)

5 Stockholm som ovan Teknikföretagen Industriell utveckling Karin Thapper 5(5)