Rekrytering till högre utbildning under 50 år Christina Cliffordson

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Rekrytering till högre utbildning under 50 år Christina Cliffordson"

Gösta Sundberg
för 8 år sedan
Visningar:

1 Rekrytering till högre utbildning under 50 år Christina Cliffordson

2 Högskolans expansion de senaste 50 åren Den högre utbildningens omfattning har ökat: från ca studenter, fördelade på fyra universitet och en dryg handfull högskolor/institut, år till ca studenter, fördelade på 49 universitet och högskolor, år 2010 (av vilka 26 har tillstånd att utfärda examen på forskarnivå inom ett eller flera områden).

3 Utbildningsreserven Andelen av en ålderskohort som skattades vara begåvade nog att avlägga "studentexamen. För individer födda år 1934 skattades dryga 25% vara begåvade nog, medan andelen avgångna var 8.2%. Härnqvists resultat låg till grund för den dimensionering av den högre utbildningen som beslutades av1955 års universitetsutredning. De starkaste politiska drivkrafterna till dimensioneringsbeslutet var att: - alla oavsett bakgrund skulle ges samma möjligheter till utbildning - ett tillvaratagande av begåvningarna betraktades som en viktig nationell angelägenhet i det att utbildning ansågs främja den ekonomiska tillväxten. För individer födda år 1972 skattades ca 50% vara begåvade nog, medan andelen avgångna från ett studieförberedande program var 37%.

Härnqvists resultat låg till grund för den dimensionering av den högre utbildningen som beslutades av1955 års universitetsutredning.

4 Påverkansfaktorer Den obligatoriska skolans organisation Gymnasieskolans organisation Vuxenutbildning Behörighet och urval till högre utbildning Den högre utbildningens dimensionering Studiefinansiering

Vuxenutbildning Behörighet och urval till högre

5 Den obligatoriska skolan & gymnasieskolan Lgr 62 innebar införandet av en reguljär nioårig grundskola, som var fullt genomförd Skolformerna fackskola, gymnasium och yrkesskola sammanfördes till en gymnasieskola (Lgy 70). Samtliga gymnasieprogram blir 3-åriga och ger grundläggande högskolebehörighet (Lpf 94). Högre behörighetskrav till gymnasiet, som skiljer sig åt såväl inom som mellan de högskoleförberedande programmen och yrkesprogram (Gy 11), de senare ger inte behörighet till högskolestudier.

Samtliga gymnasieprogram blir 3-åriga och ger grundläggande högskolebehörighet (Lpf 94).

6 Vuxenutbildning Kommunal vuxenutbildning (komvux) inrättades år 1968 för att ge utbildning till de vuxna som saknar kunskaper motsvarande grundskolan och gymnasieskolan. Många kom att nyttja komvux för att förbättra betygen i ämnen de redan läst. Efter neddragningar har detta blivit svårare, då sökande utan tidigare betyg i ämnet prioriteras. Inför Gy 11, så kommer även komvux att beröras.

Många kom att nyttja komvux för att förbättra betygen i ämnen de redan läst.

7 Studentexamen. Behörighet till högskoleutbildning I början av 70-talet - allmänna behörigheten innebar minst två-årig gymnasieutbildning, 25:5-regeln gav allmän behörighet lärosätena fick större möjligheter att besluta själva. Allmänna behörighet var dock centralt reglerad grundläggande behörighet innebar slutbetyg från gymnasieskolan, lägst betyget godkänd på kurser omfattande minst 90% av fullständigt program. Särskild behörighet regleras, till viss del, åter centralt. Under de senaste fem åren: 25:4-regeln upphör att gälla, betyg från reguljär gymnasieutbildning och gymnasial vuxenutbildning jämställs, krav på godkända betyg i Svenska och Engelska (kommer att utökas till att gälla även matematik och gymnasiearbetet).

1996 - grundläggande behörighet innebar slutbetyg från gymnasieskolan, lägst betyget godkänd på kurser omfattande minst 90% av fullständigt program.

8 Urval till högskoleutbildning Studentbetyg fritt tillträde för utbildningar inom filosofisk fakultet högskoleprovet för sökande enligt 25:4-regeln arbetslivserfarenhet/föreningsarbete blir meriterande högskoleprovet en andra chans för samtliga sökande, med extrapoäng för arbetserfarenhet (Hp-Ale) alternativt urval till vissa utbildningar fri kvot för högst 10% av platserna, lärosätena beslutar. Under de senaste fem åren: poäng för meritkurser adderas till jämförelsetalet, kompletterade betyg hänförs till egen reducerad urvalsgrupp, likaså för utländska betyg, inga extra poäng för arbetslivserfarenhet (Hp+Ale) och den fria kvoten utökas till högst en tredjedel av platserna.

1997 - alternativt urval till vissa utbildningar. 2003 - fri kvot för högst 10% av platserna, lärosätena beslutar.

9 Den högre utbildningens dimensionering Utökat antal platser (ökade t.o.m. 2002/2003 för att sedan minska ökade sedan igen fr.o.m. läsåret 2006/2007). Etablering av nya högskolor (under perioden ). Minst en högskola i varje län har inrättats för att uppfylla det politiska målet att alla ska ha möjlighet att studera på högskolan.

Minst en högskola i varje län har inrättats för att uppfylla det politiska målet att

10 Stipendier och lån. Studiefinansiering generellt studiestödssystem, omfattade alla utan prövning av studielämplighet och föräldrarnas ekonomi. Andelen bidrag minskade succesivt till ca 6% i slutet av 1980-talet. Allt svårare att klara ekonomin på enbart studiemedel höjdes totalbeloppet kraftigt och bidragsdelen till 30%, en andel som ska bestå även om totalbeloppet höjs. Avsikten är att studiestödssystemet ska främja rekryteringen till högskolestudier.

föräldrarnas ekonomi. Andelen bidrag minskade succesivt till ca 6% i slutet av 1980-talet.

11 Antal studenter i högskolan

12 Studentsammansättning Snedrekryteringen till högskolan har totalt sett minskat i takt med att högskolan har expanderat, genom: - etableringen av ett antal nya lärosäten - ett ökat utbud av utbildningar - att antalet platser på befintliga utbildningar har ökat i mer eller mindre omfattning. Det föreligger dock skillnader mellan lärosäten och mellan utbildningar. Snedrekryteringen kvarstår i större utsträckning på äldre universitet och högskolor jämfört med nya högskolor. Snedrekryteringen kvarstår i stor utsträckning på prestigeutbildningarna, såsom läkarutbildningen, juristutbildningen, och andra långa utbildningar med högt söktryck.

Det föreligger dock skillnader mellan lärosäten och mellan utbildningar.

13 Andel som har påbörjat studier på universitet resp. ny högskola (ind. födda , läsåren 1993/ /04) Universitet - 6%* Ny högskola + 7%* 50 Procent * %-enheter Universitet Ny högskola

födda 1974-1982, läsåren 1993/94-2003/04) 70 60 Universitet -

14 Socialgruppsfördelning för universitet resp. ny högskola (ind. födda , läsåren 1993/ /04) SOCIII + 3%* SOC I 6%* SOCIII + 5%* SOC I 6%* Procent * %-enheter Universitet SOCIII SOCI Ny högskola

SOCIII + 5%* SOC I 6%* Procent 35 30 25 20 15 10 5 0 1974 1975 1976 1977 1978 1979

15 85 Grundskolebetyg - percentilskala (ind. födda , läsåren 1993/ /04) percentiler percentiler 80 Medelvärde Universitet Ny högskola

4 percentiler 80 Medelvärde 75 70 65 60 1974 1975 1976 1977 1978

16 Antal registrerade på universitet resp. ny högskola (ind. födda läsåren 1993/ /04) Antal regisrerade Högskoleingengör Högskoleingenjör Sjuksköterska Socionom Universitet Nya högskolor

regisrerade 20000 15000 10000 5000 0 Högskoleingengör

17 Grundskolebetyg percentilskala (ind. födda läsåren 1993/ /04) = 2.7 = 6.3 = ( Högskoleingengör Sjuksköterska Socionom Högskoleingenjör Sjuksköterska Socionom Universitet Nya högskolor

9 68 66 64 ( 62 60 58 56 Högskoleingengör

18 Socialgruppsfördelning för universitet resp. ny högskola (ind. födda läsåren 1993/ /04) Procent SOCI SOCIII SOCI SOCIII SOCI SOCIII Högskoleingengör Högskoleingenjör Sjuksköterska Socionom Universitet Nya Högskolor

födda läsåren 1993/94-2003/04) Procent 35 30 25 20 15 10 5 0

19 Andel antagna med utländsk bakgrund (ind. födda läsåren 1993/ /04) Procent Högskoleingengör Högskoleingenjör Sjuksköterska Socionom Universitet Nya Högskolor

20 Andel kvinnor och män i högskoleutbildning

21 Representation i högskolan i förhållande till andel av populationen 13 3,4 Födelseår 1948 Födelseår 1982 Oddskvoter 1,1 0,6 0,8 0,2 Soc I Soc II Soc III

22 Konklusion Inkludering av nya utbildningar, inom utbildning och vård, innebar såväl en breddning med avseende på social bakgrund som en ökning av andelen kvinnor i högskoleutbildning. Etablering av nya lärosäten vilka alltmer ifrågasätts. Antal platser har ökat kvantitet sätts mot kvalitet. Andelen kvinnor har ökat den låga andelen män oroar. Den sociala snedrekryteringen har minskat, gäller dock inte de mest prestigefulla utbildningarna. Tillgången till vuxenutbildning har minskat under senare år. Den nya gymnasieskolan och nya regler för urval och antagning medför att den sociala snedrekryteringen riskerar att öka.

Relevanta dokument

Lathund om tillträde till högre utbildning i Sverige. Omvärldskunskap som stöd vid antagning och studieplanering på folkhögskolan.

2014-08-14 Agneta Wallin FIN / folkhögskola.nu Lathund om tillträde till högre utbildning i Sverige. Omvärldskunskap som stöd vid antagning och studieplanering på folkhögskolan. Grundläggande behörighet