Reell kompetens vid bedömning av behörighet och tillgodoräknande Aleksandra Sjöstrand - Högskoleverket

Transkript

1 Reell kompetens vid bedömning av behörighet och tillgodoräknande Aleksandra Sjöstrand - Högskoleverket

2 Att ta tillvara kompetens Allt viktigare (internationellt och i Sverige), t.ex. EQF Genom internationella överenskommelser har Sverige åtagit sig att arbeta med dessa frågor

3 Regeringen har vid flera tillfällen framhållit vikten av att lärosätena utvecklar metoder för bedömning av reell kompetens - Den öppna högskolan (prop. 2001/02:15) - Ny värld ny högskola (prop. 2001/05:162) - Vägar till högskolan för kunskap och kvalitet (prop. 2006/07:107)

4 Högskoleverkets uppdrag Att följa och stödja universitets och högskolors arbete med bedömning av reell kompetens Att lyfta fram goda exempel på området Ur de goda exemplen ta fram och kvalitetssäkra metoder och bedömningskriterier för bedömning av reell kompetens

5 Reell kompetens vid bedömning av behörighet och tillgodoräknanden (Rapport 2009:21 R)

6 Högskoleverkets arbete med uppdraget Reda ut begreppen (analysera reglerna i HF samt förarbetena till dessa regler) Lärosätenas årsredovisningar Information på lärosätenas webbplatser En enkät till lärosätena

7 Reell kompetens Den samlade kompetens en person har oavsett om hon eller han har formella bevis för det eller inte Den person som har formell kompetens har sannolikt motsvarande reella kompetens

8 Reell komp. i högskolan avser prövning av behörighet, både grundläggande och särskild tillgodoräknande

9 och gäller utbildning på grundnivå avancerad nivå forskarnivå

10 Överklagande Lärosätena är skyldiga att bedöma den sökandes reella kompetens Beslut från ett lärosäte avseende bedömning av reell kompetens kan överklagas till ÖNH, gäller både behörighetsprövningar och tillgodoräknande

11 Behörighet Reglerna om att en sökande kan vara behörig genom reell kompetens infördes den 1 jan 2003 SUHF:s projekt Validering av reell kompetens inom högskolan (30 okt 2003)

12 En sökande kan vara behörig genom svensk utbildning utländsk utbildning praktisk erfarenhet, eller någon annan omständighet

13 Förutsättningen är att den sökande därigenom bedöms kunna tillgodogöra sig utbildningen En samlad bedömning ska göras Gäller grundläggande och särskild behörighet på såväl grundnivå som avancerad nivå

14 Forskarnivå En sökande till utbildning på forskarnivå kan ha reell kompetens om hon eller han på något annat sätt förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper inom eller utom Sverige

15 Tillgodoräknande regeln i 6 kap. 7 HF om tillgodoräknande i princip oförändrad sedan 1993 gäller sedan 2006/2007 all utbildning, dvs. utbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå

16 Tillgodoräknande Om man har kunskaper och färdigheter som är av sådan beskaffenhet och har en sådan omfattning att de i huvudsak svarar mot den utbildning för vilken de är avsedda att tillgodoräknas Även motsvarande kunskaper och färdigheter som har förvärvats i yrkeslivet

17 R k ett likvärdigt sätt att bli behörig på att skaffa sig kompetens som svarar mot den högskoleutbildning för vilken den är avsedd att tillgodoräknas

18 Information på webbplatser om reell kompetens Oftast lättillgänglig men kortfattad Sällan information om att regeln om r k även gäller för tillgodoräknande Sällan information om hur bedömningen går till

19 Ansökan om prövning av r k Motivera din ansökan. Vilka speciella kunskaper har du? Hur har du skaffat dessa? Varför anser du att dessa kunskaper kan hjälpa dig att följa utbildningen? Motiveringen ska styrkas med kopior på handlingar/intyg

20 Enkätens resultat Svårt att garantera likvärdiga bedömningar utifrån de mycket olika förkunskaper och erfarenheter Bedömningar av r k har låg prioritet på lärosätena De upplevs ofta som nödvändigt ont Tid- och resurskrävande (mycket arbete lite resultat)

21 Enkätens resultat Reglerna i HF upplevs som otydliga Det råder oklarhet kring vissa begrepp Ofta oklart vad det är som ska bedömas Svårt att beskriva för studenten vad det är som studenten ska visa att hon/han kan och hur detta ska redovisas

22 Viktigt att bedömningar av r k uppfattas som legitima rättvisa rättssäkra pålitliga

23 Kvalitetssäkringssystem för bedömningar av r k En organisatorisk struktur med en klart uttalad ansvarsfördelning Rutiner för uppföljning, kvalitetskontroll och utvärdering Utförlig och lättlillgänglig information

24 Att definiera vad som ska bedömas det första steget i bedömningsprocessen

25 Viktigt med vägledning i den inledande fasen av bedömningsprocessen Tillräckliga resurser bör avsätts Kompetensen på hela lärosätet bör höjas Bedömningar bör göras av en grupp bedömare med bedömarkompetens

26 Ett övergripande dokument för kvalitetssäkring av reell kompetens bör tas fram Bedömningsmetoder ska vara transparenta Viktigt med tydliga riktlinjer och rutiner Uppföljningar bör göras

27 Kriterier för bedömning bör tas fram Ansvarsfördelningen en mycket viktig del i ett kvalitetssäkringssystem

28 Goda exempel Det saknas heltäckande lösningar på lärosätena när det gäller bedömning av reell kompetens Det finns goda exempel när det gäller vissa aspekter som krävs för att kvalitetssäkra en bedömningsprocess: information, riktlinjer, kriterier för bedömning av reell kompetens och samarbete

29 SUHF:s rekommendationer Gäller bedömning av reell kompetens för grundläggande behörighet Godkänt betyg i Sv/Sv som andraspråk A och B, En A, Ma A och Sh A samt tre års arbetslivserfarenhet efter 19 års ålder