Återhämtningsinriktat arbetssätt.
|
|
- Marcus Lundberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kompendium Malmö stad Sociala Resursförvaltningen Återhämtningsinriktat arbetssätt. Detta material är framtaget av Sociala resursförvaltningen inom avd. Vuxna, Myndighet, arbetsgrupp för kompetenssatsning återhämtning 2016, inom LSS PK 3 och Projektledare Susanna Agerius i samråd med Camilla Bogarve socionom, certifierad rehabiliterare, utbildare och verksamhetsutvecklare i Psykiatrisk rehabilitering. Vid referens: Camilla Bogarve, David Ershammar, David Rosenberg (red.), Rehabilitering och stöd till återhämtning vid psykiska funktionshinder. Gothia, Underrubriken (Möjligheternas metoder för en ny praktik). Vårdguiden. Lars Hansson Professor Medicinska fakulteten (Lunds universitet) stigma och självstigma.
2 2 (9) Kompetensutveckling inom återhämtningsinriktat arbetssätt/förhållningsätt Det är aldrig för sent att återhämta sig från psykisk funktionsnedsättning, det visar de senaste decenniernas forskning. Det är möjligt även om man haft besvär i flera år. Flera faktorer samverkar till återhämtningsprocessen. En viktig drivkraft är hoppet om att livet kan förändras till det bättre. Sociala resursförvaltningen inom avd vuxna och myndighet kommer att påbörja en långsiktig kompetenssatsning inom området återhämtning och återhämtningsinriktat arbetssätt för medarbetare som arbetar på PK3-boenden inom LSS. Under våren 2016 kommer medarbetare som arbetar med psykisk funktionsnedsatta och/eller samsjuklighet att få en övergripande kompetens inom området återhämtning. Vi kommer att erbjuda dialogseminarium som innehåller både teoretiska och praktiska moment. Medarbetare får en översikt i återhämtningsinriktad arbetssätt, dess principer och förhållningssätt vilka stödjer återhämtning samt ger möjlighet till att reflektera över sitt egna arbetssätt. Med denna satsning vill vi bidra till en gemensam grundvärdering och samsyn kring hur vi arbetar med personer med psykisk funktionsnedsättning, hur vi motiverar, ger stöd och vägleder till återhämtning och integrering i samhället. Samtidigt lyfter vi fram tidigare kompetenssatsning, MI som samtalsmetod. Denna samtalsmetod är till hjälp att stärka självbestämmande och delaktighet utifrån brukarnas framtidsmål. Under 2016 kommer de medarbetare som ännu inte fått MI-utbildning erbjudas det parallellt med denna satsning. Motiverande samtal är en viktig del i det återhämtningsriktade arbetet. Dialogseminariumen riktar sig till medarbetare inom Sociala resursförvaltningen som arbetar med personer med psykisk funktionsnedsättning/samsjuklighet. Innehåll Innebörden i begreppet återhämtning Brukares erfarenheter Föreläsning egen erfarenhet av återhämtning från psykisk ohälsa Aktuell forskning Stöd och hinder i individuell återhämtning Stigma/självstigma Grupparbete, reflektion kring det egna arbetet Återhämtning har blivit en ideologisk ledstjärna när det gäller socialpsykiatri. Människor med svåra psykiska funktionsnedsättningar vill leva ett normalt, friskt liv som andra medborgare i samhället. Återhämtning innebär tron på möjligheten att kunna bemästra sin sjukdom och att kunna gå vidare med sitt liv.
3 3 (9) Fördjupad kunskap om återhämtning Under hösten 2016 kommer en fördjupad utbildning inom återhämtningsinriktad förhållningsätt/arbetssätt genomföras till fyra utvalda LSS-boende inom PK 3. Man kommer att få en introduktion till Återhämtningsinriktad arbetssätt/återhämtning inriktat system och hur man kan integrera evidensbaserade metoder, som bygger på kunskap om återhämtning och stödja ett rehabiliteringsperspektiv, i en socialpsykiatrisk verksamhet. Fokus på brukarperspektiv och delaktighet i planering av vård- och stödinsatser är central i ett sådant system, där man kommer att få en beskrivning av principerna och metoden. Delat beslutsfattande är en väsentlig komponent i en återhämtningsinriktad verksamhet. Man kommer att få en introduktion kring några instrument, som kan användas av både personalgruppen och brukare för att mäta om verksamheten är välförankrad i ett sådant arbetssätt. Långsiktig implementering För att kunna arbeta återhämtningsinriktat kommer man erbjudas kontinuerlig metodhandledning utifrån ett återhämtningsinriktat arbetssätt. På detta sätt säkerställs långsiktigheten i arbetssättet. Man kommer att få verktyg där man fokuserar på att öka brukarens delaktighet och ansvar över de egna besluten. Målet är även att man ska kunna mäta om man arbetar återhämtningsinriktat som medarbetare och verksamhet. Tre steg mot varaktig förändring I all planering för utveckling, och på alla nivåer, bör tre delar möjlighet, metod och förverkligande ges utrymme. Principen om delaktighet i samhällslivet och återhämtning behöver tydliggöras i verksamhetens vision. Verksamheten behöver också aktivt arbeta med en värdegrund som kan bära medarbetarna framåt. Värdegrunden ska ge svar på frågan: Varför gör vi detta? Verksamhetsplaner och andra styrdokument är exempel på var detta kan uttryckas. Men vackra ord räcker inte, vi behöver arbeta med hur vi verkar för att nå vår vision och hur vi agerar utifrån vår värdegrund. Hur ser vi att vi i denna verksamhet sätter individen i centrum? Vad gör vi? Vad säger vi? Metoder verksamhet och omgivning Genom mer konkreta målsättningar och rätt metoder kan vi jobba för visionen. På vilket sätt stödjer verksamheten principen om rätten till delaktighet och visionen om återhämtning? Hur ska insatserna leda till resultat, till förändring i människors liv? Visionen bryts på så sätt ner i konkreta policyer och rutiner. Är diagnos, funktion, och problem i fokus eller är det individens drömmar, intressen, förmågor och möjligheter att delta i samhället som är i fokus? Hur ser
4 4 (9) samspelet mellan personal och brukare ut? Följer samspelet det vi vet om återhämtningsinriktat arbetssätt? Frågor som kan ställas när insatser och aktiviteter planeras kan vara: Finns det aktiviteter i den naturliga miljön som möter individens behov och önskemål? Bör individen bli del av denna istället för den kommunalt drivna aktiviteten? Kan exempelvis personen gå en vanlig utbildning men med stöd av oss, istället för att vi ordnar en studiecirkel i den kommunala verksamheten Förverkligande implementering och långsiktighet Hur säkerställer vi att återhämtning verkligen stöds i det dagliga arbetet? Uppföljning, resultatmått, enkäter med mera behöver koppla tillbaka till visionen, värderingarna och de enskildas önskade resultat. Stödjer verksamheten individer att komma närmare dessa? Professionell personal kan bara till en begränsad del bidra till människors återhämtning. Återhämtning kan aldrig bli en metod, något för en verksamhet att syssla med. Det är individens resa. Vi vet att återhämtning vid svåra psykiska sjukdomar är en verklig möjlighet. Vi vet också att alltför många människor aldrig ges rätt förutsättningar och därmed inte heller möjligheten till återhämtning Vad är återhämtning Stigma och självstigma Den som drabbas av psykisk ohälsa är redan stigmatiserad genom sin egen internalisering av föreställningar och stereotyper. Detta medför ofta att man hemlighåller sitt tillstånd och undviker att söka vård, m.m. Det finns inte mycket forskning kring psykiskt funktionsnedsattas egna attityder och erfarenheter. Det är dock belagt att allmänhetens attityder internaliseras, likaså att de flesta har erfarenhet av nedvärderande kommentarer, att bli behandlade som mindre vetande och att ha utsatts för diskriminerande behandling. Andra konsekvenser är arbetslöshet, inkomstbortfall, utebliven eller försenad vård och social isolering/ensamhet. Stigmatisering av personer med psykisk ohälsa är ett av de allvarligaste hindren för framgångsrik behandling/rehabilitering vilket medför: Personligt lidande Sämre självkänsla o livskvalitet Social isolering
5 5 (9) Sämre livsvillkor Arbete, ekonomi, bostad Försämrad vård o rehabilitering Försenad eller utebliven vård Hinder i vård o rehabilitering Omgivningens stigmatisering självstigma Allmänhetens stigma Stereotyp: Negativa föreställningar om en grupp (farlig, svag, inkompetent) Fördom: Instämmande i föreställning och/eller negativ emotionell reaktion (vrede, rädsla) Diskriminering: Beteende relaterat till fördom (undvikande, inte anställa, inte ge bostad) Självstigma Stereotyp: Negativ föreställning om sig själv (svag och inkompetent) Fördom: Instämmande i denna föreställning, negativ emotionell reaktion (låg självkänsla) Diskriminering: Beteende relaterat till fördom (söker inte arbete, bostad) Återhämtningsinriktat arbetssätt I ett återhämtningsinriktat arbetssätt är idealet att människor med svåra psykiska problem har stor möjlighet att välja vad de själva tycker stödjer dem bäst. Fokus skiftas från professionellas bedömningar till att främja individens eget arbete för återhämtning och välbefinnande. Tillsammans kan personen i återhämtning och personal fungera som ett team med fokus på att skapa möjligheter och att eliminera eller minska hinder och konsekvenser av funktionsnedsättningen. I ett återhämtningsinriktat arbetssätt integreras önskemål, erfarenheter och synpunkter från brukaren. Målgruppens behov och önskemål styr utbudet av stöd och service. Det är relationen, som bygger på engagemang, omtanke och tilltro till individens egen förmåga, som stödjer återhämtning. Återhämtning, en individuell process Återhämtning handlar om att gå från psykisk ohälsa till att må bättre. Det är en process som ser olika ut från person till person, och den utgår ifrån varje individs unika förutsättningar. Det är bara man själv som kan återhämta sig, ingen annan kan göra det åt en, varken vården eller de närstående. Däremot behöver man oftast omgivningens stöd och ibland kan man även behöva behandling. När man har kommit en bit på väg i sin återhämtningsprocess märks det genom att man kan hantera sina symtom, att man kan fungera i sociala relationer och kan klara av sådant som man själv tycker är viktigt.
6 6 (9) Återhämtning beskrivs som en djupt personlig och unik process som ofta innebär en förändring av en persons attityder, värderingar, känslor och roller. Det handlar om att leva ett tillfredsställande, hoppfullt och konstruktivt liv även inom ramen för de begränsningar som orsakas av sjukdomen. Det handlar om att skapa nya mål och ny mening i sitt liv när man växer förbi den kris, den katastrof som den psykiska sjukdomen kan ha åsamkat (Anthony, 1993) Hoppet en drivkraft En av de viktigaste drivkrafterna för återhämtningsprocessen är hoppet om att tillvaron kan förändras till det bättre. Insikten att förändring är möjlig kan skapa en grogrund för längtan och livslust och ge den kraft man behöver för att känna framtidstro. Utan hopp om förändring är det lätt att låta andra ta över och styra ens tillvaro. Ibland har man inte kraft eller ork att hoppas längre. Då har det visat sig att andra människor kan fungera som ett ställföreträdande hopp. Bara genom att finnas där och visar att man fortfarande bryr sig om och tycker om den som mår dåligt kan den personen ersätta det hopp som den drabbade har förlorat. Nätverk Om man länge har lidit av psykiska besvär kan man ha tappat sitt vanliga sociala nätverk. Även om man kan ha värdefulla relationer med personal från psykiatrin eller socialtjänsten har de ingen kunskap om vem man var innan man började må dåligt. Då är det viktigt att den bilden kan rättas till av de som känt en under en längre tid, som familj, vänner eller släktingar. Det är inte bara relationer till människor som kan vara till hjälp i en återhämtningsprocess. Ofta kan relationen till ett djur ha en avgörande betydelse. Ju tydligare djuret visar sitt beroende av en, desto mer främjar det återhämtningen. Empowerment I berättelser om återhämtning finns många perspektiv liknande de som finns i begreppet egenmakt (efter engelskans empowerment ). Principen innebär att man tar kontroll över sitt liv, i motsats till att vara en mottagare av andras omsorg och beslut, utan makt att påverka sin livssituation. Med begreppet följer ett positivt synsätt som betonar ens egna resurser och förmågor, i motsats till ett synsätt som enbart fokuserar på ens brister eller problem. Om man upplever att man själv har makten att förändra sin livssituation påverkas också möjligheten till återhämtning. Att känna sig respekterad och uppskattad som den person man är, med de unika erfarenheter man har, är viktigt. Att möta andra som upplevt liknande saker som man själv kan vara en källa till kraft och bidra till återhämtningen.
7 7 (9) Återhämtning från en svår psykisk sjukdom handlar om krävande mänskliga utvecklingsprocesser och ser så individuellt ut från person till person. Salutogent perspektiv Ett Salutogent förhållningssätt hos de professionella underlättar återhämtningsprocessen genom att se det friska och vilka friskfaktorerna är samt vad som gör att vissa individer klarar motgångar bättre än andra. Salutogenes är därmed ett alternativt perspektiv till att ha fokus på sjukdomen och vad som har orsakat denna. Perspektivet löser upp uppdelningen sjuk eller frisk och visar att vi alla är mer eller mindre friska/sjuka under olika perioder. Detta resonemang leder bort från kategorisering, att någon är sin sjukdom, exempelvis en schizofren eller en paranoid. Resonemanget leder också till att det kanske inte alltid handlar om sjukdom, utan istället olika tillstånd eller kriser som ibland är en del av att vara en människa. Sammantaget leder detta till minskad stigmatisering. Begriplighet, hanterbarhet och mening är komponenter som utgör känslan av sammanhang (KASAM), och en stark känsla av sammanhang ger motståndskraft vid motgångar och predicerar bättre hälsa och återhämtning. Mening och hopp är centralt i Salutogent perspektiv likväl som i återhämtningsinriktat arbete, samtidigt som det i allmänhet kan anses utgöra en grund för vår existens. Gemensamma faktorer Återhämtning är en process som skiljer sig åt från person till person men det finns fem viktiga faktorer som återkommer i personers berättelser om återhämtning. Den egna självbilden Ömsesidiga relationer Social trygghet Att kunna hantera sina symtom Att hitta en meningsfull sysselsättning Den egna självbilden En faktor handlar om den egna självbilden, alltså hur man ser på sig själv och hur man upplever sin situation och sin psykiska ohälsa. Man kan behöva hitta nya sätt att se på sina problem och svårigheter, men också uppmärksamma sin inre styrka, sina resurser och goda egenskaper. Ömsesidiga relationer För att kunna återhämta sig behöver man andra människor. Det kan vara personal, vänner eller närstående. De som finns kvar och håller kontakten med den som mår dåligt förmedlar bara genom sin närvaro att de fortfarande
8 8 (9) accepterar honom eller henne som en mor, en son, en syster, en vän. Genom att fortsätta finnas kvar utgör de ett konkret tecken på ett fortsatt hopp om återhämtning. Det som främjar återhämtningsprocessen är de ömsesidiga relationerna, där båda parter är beroende av varandra. Det handlar både om att uppleva ett förtroende för någon, och att känna att man betyder någonting för någon annan. Social trygghet För att man ska kunna återhämta sig är det viktigt att ens grundläggande sociala trygghetsbehov är tillfredsställt, det vill säga att man har ett fungerande boende och en ordnad ekonomi. Att kunna hantera sina symtom Att kunna hantera sina symtom är viktigt. Dels genom att ta del av vård och stöd, dels genom att man hittar sina egna strategier. Många som återhämtat sig beskriver hur de blivit informerade och delaktiga i beslut som rörde deras behandling. Att de börjat uppleva sig själva som en del i ett sammanhang och fått tillbaka sin livslust och sitt hopp. Många beskriver hur de kunnat finna lindring för svåra besvär i musik, eller genom att gå ut i naturen eller träffa andra människor. Att uttrycka sig och skapa, eller använda sina händer i ett hantverk är en hjälp för många. För andra har fysisk aktivitet, som att promenera, cykla eller syssla med yoga och meditation varit till hjälp. "Min kreativitet har varit till stor hjälp under mitt tillfrisknande. Det har varit ett verktyg. Verkligen. Det har gjort att jag har kunnat uttrycka mig och det är ett slags läkningsprocess. Man skapar någon slags begriplighet för sig själv... Det har varit väldigt viktigt Att hitta en meningsfull sysselsättning En ytterligare faktor handlar om att hitta meningsfulla aktiviteter och få möjlighet att komma ut och delta i samhället. Det kan handla om att till exempel utbilda sig, börja arbeta eller ägna sig åt konstnärlig eller andlig verksamhet. Lika olika som människor är, lika stora skillnader finns i hur man väljer att leva vidare med sina erfarenheter av psykisk ohälsa. En del finner en väg i kreativ eller konstnärlig verksamhet, där det är tillåtet och ibland hör till att inte vara strukturerad eller leva ett regelbundet liv. Andra tar vägen in i ett inrutat liv, och skaffar tydliga ramar och strukturer för sin tillvaro.
9 9 (9) Om vi planterar ett frö i öknen och det inte växer, frågar vi då: Vad är det för fel med detta frö? Nej, istället undersöks förutsättningarna för fröet att gro med frågan: vad måste förändras i omgivningen för att ett frö ska kunna växa här? Utmaningen för oss, är att sluta ställa frågor om vad som är fel med dem som lider av psykiska funktionsnedsättningar och istället ställa oss frågan: hur kan vi skapa en human omgivning, fylld med hopp och relationer, som kan ge näring till människors växande? ( Fritt översatt efter Patricia Deegan, Recovery and the conspiracy of hope)
Kompetenssatsning Återhämtningsinriktat arbetssätt
Kompetenssatsning Återhämtningsinriktat arbetssätt Lisa Lannerud Enhetschef Susanna Agerius Projektledare Mikael Håkansson - Sektionschef Sociala resursförvaltningen Avdelning Vuxna LSS PK3 Aktuell situation
Läs merStigma och självstigma- Hur påverkar det vårt arbete med personer med psykisk ohälsa?
Stigma och självstigma- Hur påverkar det vårt arbete med personer med psykisk ohälsa? Lars Hansson, Institutionen för hälsovetenskaper Lunds Universitet Workshop 29 april 2014 Frank och Frank (1991) Framgångsrika
Läs merÅterhämtningsinriktat arbetssätt
Återhämtningsinriktat arbetssätt Vad hindrar och vad stöder återhämtning? Hur organiserar vi våra verksamheter för att stödja människors återhämtning? VAD MENAR VI MED ÅTERHÄMTNING? Återhämtning beskrivs
Läs merEN ÖKAD AMBITIONSNIVÅ
EN ÖKAD AMBITIONSNIVÅ David Rosenberg och Camilla Bogarve Möjligheternas metoder 2009 Är återhämtning en möjlighet för alla eller endast för några få? Hur kan vi stödja människors återhämtning och rollövergång
Läs merStigma och självstigma- Hur påverkar det vårt arbete med personer med psykisk ohälsa?
Stigma och självstigma- Hur påverkar det vårt arbete med personer med psykisk ohälsa? Lars Hansson, Institutionen för hälsovetenskaper Lunds Universitet Workshop 29 april 2014 Frank och Frank (1991) Framgångsrika
Läs merÅterhämtning från psykiska funktionshinder; Kunskap, vision, metoder. David Rosenberg, fil.dr. i socialt arbete David Rosenberg Umeå Universitet
Återhämtning från psykiska funktionshinder; Kunskap, vision, metoder. David Rosenberg, fil.dr. i socialt arbete } Kunskap Återhämtning Psykiatrisk rehabilitering Delaktighet } Vision Policy i många länder
Läs merSupported Employment och Supported Education - rehabiliteringsmodeller som stödjer återhämtning och skapar nya vägar till arbete
Supported Employment och Supported Education - rehabiliteringsmodeller som stödjer återhämtning och skapar nya vägar till arbete camilla@ Negativa effekter av arbetslöshet Ökat missbruk Ökad fysisk ohälsa
Läs merHälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan
Henrika Jormfeldt och Petra Svedberg, 31 mars & 1 april, 2011. Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan Vad är omvårdnad? I både Henrikas och i Petras egna studier har de intervjuat
Läs mer2 Tankens makt. Centralt innehåll. Innebörden av ett salutogent förhållningssätt. 1. Inledning 2. Vem är jag?
2 Tankens makt Centralt innehåll Innebörden av ett salutogent förhållningssätt. Inledning Vem är jag? Självuppfattning Johari fönster Kontroll lokus Self eficacy Självkänsla och självförtroende Det salutogena
Läs merMöjlighetens metoder 2009 Göteborg
Möjlighetens metoder 2009 Göteborg Återhämtning kan beskrivas som en djupt personlig, unik process, som förändrar personens hållning, värderingar, känslor, mål och/eller roller. Det är ett sätt att leva
Läs merÅterhämtning vid psykisk ohälsa 2015 Cecilia Ingard, enheter för Välfärd och FoU stöd Regionförbundet, Uppsala län
Återhämtning vid psykisk ohälsa 2015 Cecilia Ingard, enheter för Välfärd och FoU stöd Regionförbundet, Uppsala län Återhämtning - hur är det möjligt? Individen själv måste göra jobbet Involvera personens
Läs merCamilla Bogarve och Anna Glistrup
Rehabilitering och stöd till återhämtning Möjligheterna metoder Camilla Bogarve och Anna Glistrup Visby Oktober, 2015 Vad är återhämtning? Grundläggande idéer Växt fram ur brukares erfarenheter Subjektiv
Läs merHandlingsplan för anhörigstöd äldrenämnden. Förslag till beslut Äldrenämnden beslutar att godkänna handlingsplanen för anhörigstöd.
TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum 2017-06-29 Sida 1 (1) Diarienr AN 2017/00169-1.3.2 Sociala nämndernas förvaltning Christina Becker Epost: christina.becker@vasteras.se Kopia till Mattias Fredricson, enheten för
Läs merGöteborg 20 januari, 2017 Jouanita Törnström utbildningsadministratör & kursledare.
Göteborg 20 januari, 2017 Jouanita Törnström utbildningsadministratör & kursledare www.rsmh.se Riksförbundet för Mental och Social Hälsa År 1967 Stödjande organisation Ca. 125 lokalföreningar Aktiviteter:
Läs merPSYKIATRI. Ämnets syfte
PSYKIATRI Ämnet psykiatri är tvärvetenskapligt. Det bygger i huvudsak på medicinsk vetenskap, vårdvetenskap och pedagogik. Ämnet behandlar vård- och omsorgsarbete vid psykiska sjukdomar. Ämnets syfte Undervisningen
Läs merVad hindrar och vad stöder återhämtning? Hur organiserar vi våra verksamheter för att stödja människors återhämtning?
Vad hindrar och vad stöder återhämtning? Hur organiserar vi våra verksamheter för att stödja människors återhämtning? Falkenberg den 21 november 2011 Catrin Fryklund RSMH Utbildning www.rsmh.se VAD MENAR
Läs merAtt arbeta inom Stöd och service
Att arbeta inom Stöd och service 1 Att arbeta inom Stöd och service Att leva med en funktionsnedsättning innebär att man kan behöva stöd och hjälp att kompensera det som skapar hinder i det dagliga livet.
Läs merSUPPORTED EMPLOYMENT. IPS (Indivdual Placement and Support) en metod som utgår från ett brukarperspektiv.
SUPPORTED EMPLOYMENT IPS (Indivdual Placement and Support) en metod som utgår från ett brukarperspektiv. Innehåll i dagens presentation: Varför fokusera på arbete, kan och vill alla arbeta? Koppling mellan
Läs merVÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten
Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten VÅRD & OMSORG Gäller perioden 2006-01-01 2008-12-31 enligt beslut i kommunfullmäktige 2005-12-18 153 1 Förord I denna plan för Vård & Omsorg redovisas
Läs merFrågor att diskutera. Frågor att diskutera. Hälsofrämjande arbete. Inledning. Syfte med materialet
DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Frågor att diskutera Hälsofrämjande arbete Inledning Nätverket för hälsofrämjande förskole- och skolutveckling i Halland 1 har sammanställt ett diskussionsunderlag som
Läs merFramgångsrik Rehabilitering
Framgångsrik Rehabilitering vad säger brukaren och de professionella? Helene Hillborg, med dr i Handikappvetenskap Varför fokusera på lönearbete? Ofta ett tydligt önskemål högt värderad roll Att vara produktiv
Läs merVärdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11
Värdegrund för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27 Reviderad 2011-05-11 Värdegrund Värdegrunden anger de värderingar som ska vara vägledande för ett gott
Läs merVärdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107
Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...
Läs merSalutogen miljöterapi på Paloma
Salutogen miljöterapi på Paloma Innehållsförteckning Bakgrund s.2 Den salutogena modellen s.3 Begriplighet s.3 Hanterbarhet s.3 Meningsfullhet s.3 Den salutogena modellen på Paloma s.4 Begriplighet på
Läs merVägar till arbete för personer med psykiska funktionshinder
Vägar till arbete för personer med psykiska funktionshinder Surahammar Camilla Bogarve Supported Employment är en arbetsrehabiliteringsmodell. Vanligt arbete på vanliga arbetsplatser med stöd för personer
Läs merAktivitet Relation - Identitet
Aktivitet Relation - Identitet perspektiv på fritidens betydelse för unga med funktionsnedsättningar Jens Ineland Umeå universitet Innehåll Perspektiv på hälsa och funktionsnedsättningar Fritidens roll
Läs merAgneta Ahlström Beatrice Larsson Carl-Johan Bexell Hösten 2009
Agneta Ahlström Beatrice Larsson Carl-Johan Bexell Hösten 2009 Din nya granne Två bostäder med särskild service för personer med psykisk funktionsnedsättning Mentalsjukhus 1826 skapades det första Mentalsjukhuset
Läs merÅterhämtningsinriktad psykiatri i Jönköpings län
Datum 2015-06-08 Antal sidor 0(8) Återhämtningsinriktad psykiatri i Jönköpings län Sammanfattning 2010-2014 Sara Thil och Annika Sköld Landberg 2015-05-21 Fortsatt arbete med Återhämtningsinriktad psykiatri
Läs merFOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN
Vår vision är ett Sorsele som genomsyras av engagemang, omtanke och generositet. Att leva i Sorsele är att leva friskt och starkt, med kraft och glädje. Att bejaka sig själv och bekräfta sin omgivning.
Läs merSupported employment. Erfarenheter från forskning och praktik
Supported employment Erfarenheter från forskning och praktik Vad? Stöd att säkra och upprätthålla en anställning på den öppna arbetsmarknaden Tidig (omedelbar) inriktning på reguljärt arbete Hur? Individuellt
Läs merInförande och utvärdering av peer support inom svensk psykiatri
Införande och utvärdering av peer support inom svensk psykiatri Elisabeth Argentzell, dr med vet, Lunds universitet David Rosenberg, lektor, Umeå universitet Vad är peer support? Ny yrkeskategori - Personer
Läs merSalutogent förhållningssätt
Salutogent förhållningssätt i vård och omsorg om de äldre Socialförvaltningens ledningsförklaring Vi utgår från medborgarens egen förmåga och resurser för att främja hälsa. Det vi tillsammans åstadkommer
Läs merProgram för personer med funktionsnedsättning 2013-2017
nternati Program för personer med funktionsnedsättning 2013-2017 Antaget av Kommunfullmäktige den 11 april 2013 program policy handlingsplan riktlinje program policy handlingsplan riktlinje uttrycker värdegrunder
Läs merÖverenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning
Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver
Läs merUpplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom
Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom Gunilla Cruce Socionom, PhD POM-teamet i Lund & Inst kliniska vetenskaper - psykiatri Lunds universitet Sverige
Läs mer1. När du talar med människor, har du då en känsla av att de inte förstår dig? 1 2 3 4 5 6 7
KASAM frågeformulär 29 frågor Här är några frågor (29) som berör skilda områden i livet. Varje fråga har 7 möjliga svar. Var snäll och markera den siffra som bäst passar in på just dig. Siffrorna 1 och
Läs merPlan för Funktionsstöd
Plan för Funktionsstöd 2015-2019 Antagen av Socialnämnden 150224 Reviderad 151215, 161220, 171219 1 Page 1 of 10 Förord Du håller i Askersunds kommuns första Plan för Funktionsstöd. Den är en viktig grundkälla
Läs merBrukarinflytande KARLSTADS UNIVERSITET FOU VÄLFÄRD VÄRMLAND. (Civildepartementet 1991)
Brukarinflytande Med brukarinflytande avses således medborgarnas möjligheter att såsom användare av offentlig service påverka tjänsternas utformning och kvalitet. (Civildepartementet 1991) Tre nivåer för
Läs merFilmen Hotell Vistet.
Filmen Hotell Vistet https://www.youtube.com/watch?v=cog3brzm9vm Patienthotell- framtidens nya vårdform som tar tillvara på det friska Bedrivs utifrån ett traditionellt hotellkoncept Erbjuder medicinsk
Läs merValidand och valideringshandledare
Validering av kurs: Samhällsbaserad psykiatri (100p) Fördjupad kunskapskartläggning Validand och valideringshandledare Validand Mejladress Telefon Särskilda behov Valideringspedagog Mejladress Aktuella
Läs merVärdegrund, lokala värdighetsgarantier och bemötande
Värdegrund, lokala värdighetsgarantier och bemötande Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS Beslutat av Förvaltningschef dnr VON 133/18 Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Gäller
Läs merFrågor att diskutera. Frågor att diskutera. Hälsofrämjande arbete. Inledning. Syfte med materialet
DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR FÖRSKOLAN Frågor att diskutera Hälsofrämjande arbete Inledning Nätverket för hälsofrämjande förskole- och skolutveckling i Halland 1 har sammanställt ett diskussionsunderlag som
Läs merKognitiv nedsättning och anhörigperspektiv
Kognitiv nedsättning och anhörigperspektiv Janina Stenlund, Leg. sjuksköterska, Silviasjuksköterska Uppläggning Kognitiv svikt Anhörigsjukdom och anhörigstöd Nationella riktlinjer för vård och omsorg Metoder/förhållningssätt
Läs merSamordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom
Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Gunilla Cruce Socionom, Dr Med Vet POM-teamet & Vårdalinstitutet Samsjuklighet förekomst någon gång under livet ECA-studien
Läs merAtt hjälpa personer med psykisk ohälsa konkurrera på arbetsmarknaden. Supported Employment IPS-modellen Susanne Johansson & Pamela Andreassen
Att hjälpa personer med psykisk ohälsa konkurrera på arbetsmarknaden Supported Employment IPS-modellen Susanne Johansson & Pamela Andreassen Återhämtning Återhämtning är en djup personlig och unik förändringsprocess
Läs merFörutsättningarna från Socialstyrelsen
Förutsättningarna från Socialstyrelsen Utöver gemensam kunskapsbas bör kompetenssatsningen inriktas mot strategiska områden. Så att människor med psykiska sjukdomar och funktionshinder ges möjlighet till
Läs merValidand och valideringshandledare
Validering av kurs: Psykiatri 1 (100p) Fördjupad kunskapskartläggning Validand och valideringshandledare Validand Mejladress Telefon Särskilda behov Valideringspedagog Mejladress Aktuella veckor för teoretisk
Läs merEtt salutogent förhållningssätt. Om meningsfullhet och livskvalitet
Ett salutogent förhållningssätt Om meningsfullhet och livskvalitet Anor från 1700-talet Fattighuset Vegahusen Änggårdsbacken Otium Kommunfullmäktige utser Tre Stiftelsers styrelse Samma förutsättningar
Läs merValidering i Sörmland
Kursbeskrivningar Här ges en kort beskrivning av innehållet i de kurser som i huvudsak ingår i vård- och omsorgsutbildning på gymnasienivå. Sammantaget omfattar vård- och omsorgsutbildningen på gymnasienivå
Läs merLINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM
LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland
Läs merUtbildningens mål och inriktning. Yrkesroll Demensspecialiserad undersköterska
Utbildningens mål och inriktning Yrkesroll Demensspecialiserad undersköterska Efter avslutad utbildning ska den studerande ha kunskaper om olika former av demenssjukdomar och deras konsekvenser för individen
Läs mer13 kommuner i Jönköpings län i samverkan med Region psykiatrin
En återhämtningsinriktad psykiatri i Jönköping län Kommunal utveckling 13 kommuner i Jönköpings län i samverkan med Region psykiatrin En återhämtningsinriktad psykiatri Teamet Sara Thil Marie Linder Arpad
Läs merwww.evalenaedholm.se Eva-Lena Edholm FÖRELÄSARE, SAKKUNNING & HANDLEDARE
Eva-Lena Edholm FÖRELÄSARE, SAKKUNNING & HANDLEDARE Styrkor och resurser - en föreläsning om att starta positiva processer Enligt systemteori är varje människa ett system. Varje människa är ett system.
Läs merYH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019
Kursplaner YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: 201500540 Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019 Utbildningen består av sju kurser om totalt 200 YH-poäng och genomförs som en distansutbildning
Läs merVärdegrund. Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler
Värdegrund Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Diarienummer: KS/2016:59 Dokumentet är beslutat av: Kommunfullmäktige Dokumentet beslutades den: 27 april 2017 Dokumentet gäller för: alla nämnder
Läs merVärdegrund, lokala värdighetsgarantier och bemötande
Vård- och omsorgsförvaltningen Riktlinje Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Dokumentansvarig Emelie Sundberg, SAS Godkänd av Monica Holmgren, chef vård- och omsorgsförvaltningen Diarienr VON 198/15
Läs merDnr 6438/2008 1(7) Till samtliga kommuner och landsting
2008-09-01 Dnr 6438/2008 1(7) Till samtliga kommuner och landsting Inbjudan till kommuner och landsting att ansöka om bidrag för att förstärka kompetensen bland personal som i sitt arbete kommer i kontakt
Läs merSocialnämndens strategi för Vård och omsorg, har varit utsänd. Mary Nilsson, socialchef, informerar.
Socialnämndens arbetsutskott Utdrag ur PROTOKOLL 2016-04-14 40 Socialnämndens strategi för Vård och omsorg revidering SN-2016/99 Arbetsutskottets förslag till beslut Socialnämnden beslutar att anta reviderad
Läs merVår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012
Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande
Läs merRiktlinjer för anhörigstöd inom Diarienr. socialnämndens ansvarsområde
Riktlinjer för anhörigstöd inom socialnämndens ansvarsområde Dokumentets namn Riktlinjer för anhörigstöd inom Diarienr socialnämndens ansvarsområde Dokumenttyp Riktlinje Fastställd av Socialnämnden Datum
Läs merVi verkar för ökad delaktighet i vård och stöd.
Vi verkar för ökad delaktighet i vård och stöd. Brukarinflytande medborgarnas möjlighet att som användare av offentlig service påverka tjänsternas utformning och kvalitet. Brukarinflytande på tre nivåer
Läs merStigmatisering och diskriminering av personer med psykisk ohälsa
Stigmatisering och diskriminering av personer med psykisk ohälsa Lars Hansson Institutionen för Hälsovetenskaper Lunds universitet Begreppet stigma Från grekiskan; stick, märke, inskuret eller bränt in
Läs merValidand och valideringshandledare
Validering av kurs: Psykiatri 2 (200p) Fördjupad kunskapskartläggning Validand och valideringshandledare Validand Mejladress Telefon Särskilda behov Valideringspedagog Mejladress Aktuella veckor för teoretisk
Läs merKULTUR OCH HÄLSA FÖR SENIORER
KULTUR OCH HÄLSA FÖR SENIORER Dikt av Bengt Bratt för att illustrera hur vi definierar kultur när vi arbetar med kultur och hälsa. Kultur är att arbeta, bo och bygga. Kultur är skrattet och gråten tillsammans.
Läs merLikabehandlingsplan Förskolan Himlaliv
Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv 2010-06-08:13 Vår vision Alla ska känna sig trygga. Alla ska visa varandra hänsyn och respekt. Alla ska ta ansvar. Alla ska känna en framtidstro. Innehåll 1. Framsida
Läs merCamilla Bogarve camilla@veckla.se
Camilla Bogarve camilla@veckla.se Vision för det psykiatriska fältet Varför fokus på utbildning? Är allt stöd i utbildningsmiljöer Supported Education? Principer Process och teknik Forskning Erfarenheter
Läs merLinköpings personalpolitiska program
Vårt engagemang gör idéer till verklighet Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköpings kommun linkoping.se Vårt engagemang gör idéer till verklighet Vår
Läs merDelaktighetsmodellen. Dialogforum för jämlika möten mellan personer med olika inflytande över gemensamma frågor
Delaktighetsmodellen Dialogforum för jämlika möten mellan personer med olika inflytande över gemensamma frågor Den svagaste parten är ofta i ett beroendeförhållande Vad är delaktighetsmodellen? Presentation
Läs merVärdegrund - att göra gott för den enskilde
Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist
Läs merHANDIKAPPOMSORGENS VÄRDEGRUND
SOCIALFÖRVALTNINGEN I HUDDINGE HANDIKAPPOMSORGENS VÄRDEGRUND Vi som är anställda i handikappomsorgen i Huddinge kommun har ett uppdrag av invånarna. Uppdraget är att ge service, omsorg och stöd som bidrar
Läs merSalutogent förhållningssätt och ledarskap
Salutogent förhållningssätt och ledarskap ETT SÄTT ATT STÄRKA ELEVMOTIVATIONEN Utvecklingsledare Tomelilla 1 Utvecklingsledare Tomelilla 2 Det du tänker om mig Så du ser på mig Sådan du är mot mig Sådan
Läs merPLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015
PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015 Dnr 2009-KS0423/739 Antagen av kommunfullmäktige 25010-05-26, KF 49 VARJE MÄNNISKA ÄR UNIK Alla människor är lika i värde och rättigheter. Varje individ
Läs merÄLDREPEDAGOG- COACHEN Inspirerad av ett salutogent arbetssätt
ÄLDREPEDAGOG- COACHEN Inspirerad av ett salutogent arbetssätt Prospektförslag av: Catharina Ljung & Carina Bengtsson Äldrepedagogutbildningen vid Malmö Högskola, Hälsa och samhälle, Maj 2009 Salutogent
Läs merLinköpings personalpolitiska program
Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både
Läs merMÖTESPLATS HÄLSA. Hur skapar vi ett hållbart arbetsliv?
MÖTESPLATS HÄLSA Hur skapar vi ett hållbart arbetsliv? Finns det facit för ett lyckat hälsoarbete? NEJ! Men det finns erfarenheter och kunskaper som kan vägleda TANKE och HANLING Jan Winroth Frågor med
Läs merAtt arbeta i Dempatibranschen. Seroj Ghazarian
Att arbeta i Dempatibranschen Seroj Ghazarian En verksamhet, en organisation, en stad? Berättelsen om vår tid? Vilka värderingar driver dig till att bli socialarbetare? 5 Vad är värdegrunden i din organisation,
Läs merFörteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning
Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning Denna vägledning kan ses som ett stöd vid framtagandet av medarbetarens utbildnings- och introduktionsplan. Förslag på
Läs merDelat beslutsfattande i vård och stöd för personer med psykiska funktionsnedsättningar. - It takes two to tango
Delat beslutsfattande i vård och stöd för personer med psykiska funktionsnedsättningar - It takes two to tango Petra Svedberg, docent Högskolan Halmstad Patrik Dahlqvist Jönsson, klinisk lektor FoUU Region
Läs merPlan för Funktionsstöd
Plan för Funktionsstöd 2015-2019 Antagen av Socialnämnden 150224 Reviderad 151215, 161220,171219. 181102 Page 1 of 8 Förord Du håller i Askersunds kommuns första Plan för Funktionsstöd. Den kommer att
Läs merSimrishamn - Sjöbo Skurup Tomelilla - Ystad
Simrishamn - Sjöbo Skurup Tomelilla - Ystad Samverkan i sydöstra Skåne SÖSK Hur det hela började. När vi tog våra första steg Miltonprojekt SÖSK 2006-2008 Kartläggning av vuxna med psykiska funktionshinder
Läs merVägar till ökad delaktighet och förbättrad samordning
Vägar till ökad delaktighet och förbättrad samordning Pär Alexandersson och Marjana Tornmalm 2017-11-22 Utgångspunkter 2017-11-22 Grundläggande förutsättningar Mänskliga rättigheter Del av en evidensbaserad
Läs merBilaga 1 Dnr SN 2013/298. Socialnämndens strategi för. VÅRD och OMSORG. Gäller från och med
Bilaga 1 Dnr SN 2013/298 Socialnämndens strategi för VÅRD och OMSORG Gäller från och med 2014-01-01 1 Förord Denna strategi för vård och omsorg redovisar den övergripande och långsiktiga inriktningen för
Läs mer2014-09-18 Nf 149/2012. Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun
2014-09-18 Nf 149/2012 Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Inledning... 1 Syfte...
Läs merTillgängligt för alla - rättigheter för personer med funktionsnedsättning
Inriktningsdokument 2014-05-26 Tillgängligt för alla - rättigheter för personer med funktionsnedsättning KS 2014/0236 Beslutad av kommunfullmäktige den 26 maj 2014. Inriktningen gäller för hela den kommunala
Läs merProgram för social hållbarhet
Dnr: KS-2016/01180 Program för social hållbarhet Ej antagen UTKAST NOVEMBER 2017 program policy handlingsplan riktlinje Program för social hållbarhet är ett av Västerås stads stadsövergripande styrdokument
Läs merStudiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Författare: Inger Andersson Höglund och Britt Hedman Ahlström.
Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Studiehandledningen utgår från boken Samhällsbaserad psykiatri 2012 Studiehandledningen får kopieras. För mer information kontakta: Anja
Läs merVård- och stödsamordning
17-11- 20 Vård- och stödsamordning Liselotte Sjögren, projektledare VOSS Kurator Affektiv Mottagning 2 Agenda: Vad är VOSS? Bakgrund/utveckling av metoden Hur går det till? Hur jobbar vi med VOSS i länet?
Läs merEtt återhämtningsinriktat arbetssätt i Sverige
Ett återhämtningsinriktat arbetssätt i Sverige } Återhämtningsgrupp på Källbäck, Gävleborg Anna-Maria & Lisa } Återhämtningsinriktat arbetssätt i psykiatri och kommun i Jönköping, Habo och Mullsjö Mia
Läs merPsykiska funktionshinder i samhället - Kan man utveckla ett rehabiliterande och återhämtningsinriktat arbetssätt? Judi Chamberlain, före detta patient
Liv och hälsa för personer med psykisk funktionsnedsättning 22 September 2011 Psykiska funktionshinder i samhället - Kan man utveckla ett rehabiliterande och återhämtningsinriktat arbetssätt? David Rosenberg
Läs merConny Hoberg och Maria Mossberg
Conny Hoberg och Maria Mossberg Solhagaskolan Lödöse Grundsärskola och Gymnasiesärskola Individuella programmet Vår målgrupp är i första hand elever med utvecklingsstörning och autism 17 elevplatser 7
Läs merVerksamhetsbeskrivning
Verksamhetsbeskrivning Fyrislundsgatan 62 plan 1, 4 och 5 Kontaktuppgifter Besöksadress: Fyrislundsgatan 62 Telefon: 018-727 69 45 vardochomsorg.uppsala.se www.sober.uppsala.se www.uppsala.se Sida 2 av
Läs merAnhörigstöd. sid. 1 av 8. Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS. Gäller från och med
Anhörigstöd Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS Beslutat av Förvaltningschef Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Gäller från och med Senast reviderad 2019-05-06 sid. 1 av 8 Innehåll
Läs merSamarbete kring personer med psykiska funktionsnedsättningar. Överenskommelser Marie Gustafsson
Förvaltning Ägare Reviderat datum Ann-Louise Gustafsson 2018-06-08 Verksamhet Välfärd och folkhälsa Slutgranskare Marie Gustafsson Diarienr Dokumentkategori Fastställare Giltigt datum fr o m Överenskommelser
Läs merSocialnämndens inriktningsmål/effektmål
Socialnämndens inriktningsmål/effektmål Höörs Kommuns Socialtjänst Vision Vi är den naturliga kunskapsparten inom samhällsplaneringen. Vi säkerställer en god kvalitet genom en aktiv medborgardialog och
Läs merI Lindesberg, ästerås stift, finns det en butik som heter S:t Mary
en presentation I Lindesberg, ästerås stift, finns det en butik som heter S:t Mary Sedan i maj i år finns det också ett café som heter S:t Mary Caféet och butiken är diakonala verksamheter som drivs
Läs merIntroduktion till etik i omvårdnaden GERD AHLSTRÖM, PROFESSOR I OMVÅRDNAD, GRUPPCHEF ÄLDRES HÄLSA OCH PERSONCENTRERAD VÅRD
Introduktion till etik i omvårdnaden GERD AHLSTRÖM, PROFESSOR I OMVÅRDNAD, GRUPPCHEF ÄLDRES HÄLSA OCH PERSONCENTRERAD VÅRD Våra fyra grundpelare: Svensk sjuksköterskeförening http://www.swenurse.se All
Läs merPolicy för. Arbetsmarknad
Policy för Arbetsmarknad Denna arbetsmarknadspolicy är s syn på arbete/sysselsättning för personer med funktionsnedsättning. Policyn utgår från vårt mål att uppnå ett samhälle för alla. Arbete är en viktig
Läs merSTÖD TILL ÅTERHÄMTNING:
SFSE 2019 STÖD TILL ÅTERHÄMTNING: DET ÖVERGRIPANDE SYFTET MED INDIVIDUELLT STÖD I UTBILDNING OCH ARBETE.. och alla ska med på tåget! Camilla Bogarve SAMBAND MELLAN SE - SED OCH ÅTERHÄMTNING: SUPPORTED
Läs merKunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt
Kunskap är nyckeln Bemötande vad skall man tänka på i mötet med demenssjuka och deras anhöriga/närstående Trine Johansson Silviasjuksköterska Enhetschef Solbohöjdens dagverksamhet och hemtjänst för personer
Läs merHanden på hjärtat självbestämmande, delaktighet och inflytande. Bara ord, eller?
Handen på hjärtat självbestämmande, delaktighet och inflytande. Bara ord, eller? Handen på hjärtat Kan metoden reflekterande samtal medverka till en högre grad av brukarnas upplevelse av självbestämmande,
Läs mer