Vad hindrar och vad stöder återhämtning? Hur organiserar vi våra verksamheter för att stödja människors återhämtning?

Transkript

1 Vad hindrar och vad stöder återhämtning? Hur organiserar vi våra verksamheter för att stödja människors återhämtning? Falkenberg den 21 november 2011 Catrin Fryklund RSMH Utbildning

2 VAD MENAR VI MED ÅTERHÄMTNING? VAD GÖR VI? HUR? HUR LÄNGE?

3 VAD MENAR VI MED ÅTERHÄMTNING?

4 Återhämtning är inte samma sak som att bli botad. Återhämtning är en process, inte en slutpunkt eller en destination. Återhämtning är en attityd, ett sätt att närma sig dagen och konfrontera utmaningarna.

5 Återhämtningsprocessen innebär att känna igen sina begränsningar, för att kunna se oändliga möjligheter. Återhämtning betyder att ha kontroll över sig själv. Återhämtning är begär, kamp och återuppvaknande. Återhämtning är en fråga om att resa sig till ett nytt liv. Återhämtning är inte en linjär process som utmärks av successiva prestationer, utan mera en serie små starter och mycket små steg framåt.

6 Återhämtningens väg kan inte tillverkas i förväg och ges ut till brukarna. Återhämtningen kan inte frammanas eller tvingas på någon. Däremot kan man skapa miljöer, där återhämtningsprocessen kan skötas om som en ömtålig och värdefull planta. Människor med psykiskt funktionshinder måste vara beredda att försöka, misslyckas och försöka igen för att kunna återhämta sig. Patricia Deegan, brukare, psykolog och forskare

7 Återhämtning beskrivs som en djup personlig, unik förändringsprocess av ens attityder, värden, känslor, mål och/eller roller. Det är ett sätt att leva ett tillfredsställande liv även inom ramen för de begränsningar som sjukdomen skapar. Återhämtning kräver att man utvecklar en ny mening med livet och nya livsmål, samtidigt som man lämnar sjukdomens katastrofala effekter bakom sig. William Anthony 1993, professor i psykiatrisk rehabilitering, Boston University

8 Återhämtning i relation till professionellas insatser Återhämtning är det som människor som drabbats av psykisk ohälsa gör. Rehabilitering, behandling, stöd mm. är det professionella gör för att stödja återhämtning. Återhämtning innebär ofta en återupptagning av värderade roller. Återhämtning innebär ofta ett lärande, av nya attityder och färdigheter. Cheryl Gagne, 2004

9 Grönt = JA Rött = NEJ VI ÖVERVÄRDERAR LÖNEARBETE

10 HÅLL SPÄNNINGARNA VID LIV

11 Vad är återhämtning? Återhämtning är ett mätbart fenomen. Uppställda kriterier; som att arbeta/studera, relatera till familj och vänner, vara integrerad i samhället, inget hospitaliserat beteende. Eventuellt medicinfri, inga symptom Återhämtning är samtidigt en personlig process som individen själv äger och definierar.

12 Återhämtning är ett mätbart fenomen Fler än vad vi vanligtvis tror återhämtar sig. En majoritet med diagnosen schizofreni återhämtar sig Det är aldrig för sent att återhämta sig Människor i olika kulturer återhämtar sig Återhämtning har förekommit i alla tider

13 Olika sätt att se på återhämtning: ÅTERHÄMTNING ÄR EN PERSONLIG PROCESS

14 Ett brukarperspektiv Att återfå hopp Empowerment att ta makten över sitt liv Meningsfullt liv oavsett eventuella symptom Strategier/Coping En livslång process eller inte?

15 VAD ÅTERHÄMTAR MAN SIG IFRÅN? VAD ÅTERHÄMTAR MAN SIG TILL? Återhämtning berör personens hela liv

16 Kunskapskällor Dominerande Mindre dominant Forskningsbaserad Medicin, socialt arbete, arbetsterapi, psykologi, vårdvetenskap Återhämtningsinriktat Arbetssätt Erfarenhetsbaserad Egen kunskap, familj och vänner, livet Objektiv Subjektiv Recovery Education Training Program. Queensland Government

17 Uppskatta den subjektiva kunskapen Objektiv förståelse Subjektiv förståelse Yttre och expert Inre och erfarenhetsbaserat

18 HUR UTFORMAR VI VÅRA ORGANISATIONER FÖR ATT GE STÖD I ÅTERHÄMTNING?

19 VAD GÖR VI?

20 Evidensbaserad behandling Organisationens och personalens resurser Brukarens önskemål och behov Evidens för olika åtgärder

21 Grönt = JA Rött = NEJ VÅRT ARBETE PRÄGLAS AV EN BRA BALANS MELLAN DE TRE DELARNA; FORSKNINGSEVIDENS, BEPRÖVAD ERFARENHET OCH BRUKARES PREFERENSER

22 Att stödja brukarkunskapen och brukarperspektivet Innebär Systematiskt efterfråga brukarens vision Valfrihet Personens egna mål och önskningar Stödja val oavsett vad personalen tror Arbetsallianser och inte samarbetsallianser Det innebär inte Att försumma personen Att personal alltid är neutral

23 Tro Hopp Styrka Kärlek

24 HUR GÖR VI?

25 Det är med kärlek vi gör det! BRA BEMÖTANDE OCH GODA RELATIONER

26 Grönt = JA Rött = NEJ DET ÄR BRA ATT VARA PROFESSIONELL I SITT BEMÖTANDE

27 Goda relationer Samarbetsvillig? På vems villkor? Snarare arbetsallianser än samarbetsvilliga brukare Präglas av en ömsesidighet Att vara professionell innebär närhet och värme snarare än kyla och distans

28 Vad är ett bra bemötande? Vårt bemötande är våra värderingars ansikte. Det är inte bara det jag säger till personen utan lika mycket vad jag säger om personen som präglar mitt bemötande.

29 Personalen på försäkringskassan måste ha gått på Jag hör vad du säger-kursen Ett bra bemötande är genuint. Ett bra bemötande kan motverkas av manualer.

30 Man är ju inte en diagnos som kommer in genom dörren Vi fokuserar oss gärna på diagnosen Vi är inriktade på problemet

31 Det var att jag mötte en trygg blick som gjorde att jag stannade Hur skapar vi miljöer där personalen är trygg

32 När jag fick höra att det var mig hon var rädd för blev jag lugnare Självkännedom: Vad känner jag? Vilka signaler sänder jag ut? Hur agerar jag när jag känner mig rädd?

33 HUR GÖR DU NÄR DU BLIR RÄDD I ETT MÖTE MED EN BRUKARE?

34 Hur kan de vara så fascinerande av brukarberättelserna, hör de inte sådana berättelser varje dag? Gunilla Ha en nyfiken hållning vara intresserad Lyssna Finns det tid och intresse för att lyssna till någons berättelse? Att lyssna till personens egna orsaksförklaringarna

35 Anette, min kontaktperson gav mig ett halsband i form av ett tudelat hjärta Jouanita Att göra det oväntade Professionalitet att veta när man kan överskrida gränser och göra något extra

36 NÄR GÖR VI DETTA?

37 De små stegens praktik det kan gå långsamt eller snabbt Inte dra undan stöd när det behövs Ge stöd så länge det behövs och samtidigt fokusera att avsluta stödet Håll spänningarna vid liv

38 Grönt = JA Rött = NEJ VI PRIORITERAR AVSLUT

39 Stöd i återhämtning Utgå ifrån återhämtning som en möjlighet Skapa relationer Värdesätta levd erfarenhet Uppmuntra delaktighet, eget ansvar Stödja risktagande Stöd så länge en person önskar och behöver Avsluta när behovet inte kvarstår

40 Men hur ska vi organisera oss? Vi måste arbeta som om återhämtning är möjligt oavsett vilka metoder vi använder. Tro, hopp, styrka och kärlek!

41 Men vi gör redan det här Medicinsk Rehabilitering Återhämtning Vad handlar det om? Diagnos Funktioner En människa Vad gör vi initialt? /Bedömning Identifierar symptom, undersöker sjukdomshistoria (anamnes) Identifierar styrkor, tar reda på intressen och förmågor Personen gör egen bedömning av relevanta konsekvenser Vad gör vi sen? /Behandling Medicinsk behandling Träning (så att man kan förändra) Personen använder professionen, som stöder utveckling, hopp och drömmar. Ömsesidig hjälp och självhjälp. Vad vill vi uppnå? Bli fri från symptom Maximala funktioner, integrering i samhället Ett meningsfull liv

42 Hur når vi målet? Gammalt tänk: Ta sin medicin Ordning på dygnsrytmen Personlig hygien Ekonomi Städa rummet Plugga Istället: Plugga Medicin Dygnsrytm Personlig hygien Ekonomi Städa rummet

43 Återhämtning Kris Återfall Episod Skov Psykotisk Tillbaka igen Kronisk Svängdörrs psykiatri = Känsla av misslyckande Återhämtningsutrymme Möjlighet Läromiljö Möjliga vändpunkter Tid för reflektion Gå in i vedbon Tid

44 Återhämtningsstudier vid schizofreni Studie Antal År Resultat Bleuler (1972). Zurich % Huber (1975). Germany % Ciompi & Muller (1976) % Tsuang (1979). Iowa % Harding (1987). Vermont % Ogawa (1987). Japan % DeSisto (1995). Maine % Harding använde ett medicinskt kriterium av återhämtning, dvs: inga nuvarande symptom, ingen medicin, arbete/studier, relaterar till familj och vänner, integrerad i samhället, inget hospitaliserat beteende. Hon åkte runt i Vermont för att samla in information.

45 Vanliga strategier för återhämtning Kontrollera sin kropp Söka sig till välgörande miljöer Minska sin aktivitet Bryta sin isolering Hitta mening och mål Återupprätta sin självkänsla