Vad gör socionomerna för skillnad i den psykiatriska vården? Artikel i Socialvetenskaplig Tidskrift 2014:2. FoUU-dagen Gunilla Framme

Transkript

1 Vad gör socionomerna för skillnad i den psykiatriska vården? Artikel i Socialvetenskaplig Tidskrift 2014:2 FoUU-dagen Gunilla Framme

2 En föränderlig yrkesroll Förlorade uppgifter: Vår roll har ju ändrat sig. Inom slutenvården för år sedan hade jag ansvar för alla kontakter utåt. Nu har andra yrkeskategorier tagit över delar av detta. Dessutom har olika funktioner byggts ut i samhället Tillkomna uppgifter, bl.a. stöd till patienternas nätverk och närstående, i synnerhet barnen: Barnens situation det är så himla viktigt och det känns så bra att vi verkligen fokuserar på detta! 2

3 Utmaningar och strategier Förändringar i omgivningen, bl.a. - Psykiatrireformen - New Public Management - Nya ideologiska strömningar på psykiatriområdet - Ekonomiska åtstramningar - Gränsöverskridanden och konkurrens på det professionella fältet Kan mötas med - Kognitiva strategier - Kunskaps- och kompetensutveckling, akademisering och forskningsanknytning - Sociala strategier - Förbättrad organisering och mobilisering strävan efter statlig legitimation

4 Syfte och frågeställningar Att undersöka hur socionomer inom vuxenpsykiatrisk vård själva beskriver sitt kunskapsbidrag och sin yrkesroll -Vad ser de som det specifika och unika med sitt perspektiv och arbetssätt? - Hur avgränsar de sitt kunskaps- och arbetsområde i de sammanhang där de verkar? - Hur värderar de sina insatser och legitimerar sin existens i den psykiatriska vården? 4

5 Om metoden Samtal i fokusgrupper Sammanlagt 24 personer i grupper om 3-6 deltagare Sammanlagt 8 gruppsamtal på vardera c:a 1 ½ timme Preliminär, beskrivande och tematisk analys Uppföljande workshops vid 6 tillfällen med sammanlagt drygt 50 deltagare 5

6 Tidigare forskning kring socionomrollen Sverige: Från ombudsman till behandlare/psykoterapeut (Olsson 1999) Internationellt: - Spänning mellan advocacy och counselling - Risk för marginalisering p g a svårigheter att artikulera samt avsaknad av legitimation - Organisatorisk övergivenhet och förlust av professionell identitet Yrkes- och organisationsprofessionalism

7 En vidare syn Vi har en helhetssyn som alla andra också säger sig ha. Men vi har en annan förmåga att se patienter i ett större sammanhang. Vad är det för yttre faktorer som påverkar symptom och sjukdomsförlopp? Hur påverkar sjukdomen familjen? Allt som finns utanför vården ser vi på ett annat sätt. Vi ser snäppet längre. Socionomen ser personen i situationen längre händelsekedjor och samspel mellan olika nivåer Socionomen ser människan bakom diagnosen - även resurser och det friska Socionomen har (också) ett helikopterperspektiv ; breda samhällsvetenskapliga och juridiska kunskaper samt en reflekterande hållning - kvalitets- och rättssäkerhetsaspekt 7

8 En dialogisk relations- och kunskapssyn Vi är mindre styrda av expertkunskap och möter patienten på en mera mänsklig nivå. Vår yrkesgrupp är mera beredd att börja där patienten är, att samforska kring vad som är problem och hur de skall lösas. Jag sätter inte patienten i lådor som passar mina teorier, utan går snarare andra vägen. man ber om patienternas egna berättelser Hjälp till självhjälp är ett viktigt redskap. Där tycker jag att vi är speciella. (---) För att han ska kunna ta makten och inte vara i händerna på myndigheterna. 8

9 Avgränsningar Mina verktyg är helt annorlunda Socionomerna avgränsar sig bl.a. gentemot det dominerande medicinska synsättet psykologernas perspektiv och arbetssätt ett omvårdnadsperspektiv och framhåller som sitt bidrag det sociala sammanhanget normalisering och större fokus på resurser flexibilitet förmåga att anpassa insatser, rätt nivå ett dialogiskt förhållningssätt med frigörande ambitioner 9

10 Sammanfattning och slutsatser Vidsyn/helhetssyn, symmetriska relationer och dialogism, följsamhet och flexibilitet vid val av insatser Behandlare och företrädare Empowerment och stöd till återhämtning Motiverar sin existens i hög grad utifrån den yrkesprofessionella logiken Spänning mellan den interna diskursen och praktiken Ett paradoxalt förhållande till den egna kunskapen 10

11 Vad bör socionomerna göra? Kognitiva och sociala strategier Lagom anpassning till organisationsprofessionalismens logik Bevara handlingsutrymme men förbättra kollegial kunskapsspridning, samverkan, kvalitetsutveckling och kontroll? Ett sammanhängande, forskningsbaserat perspektiv? Framåtblickande idé- och värdediskussioner