I-Kraft. För ökad psykisk hälsa och livskvalitét

Transkript

1 I-Kraft För ökad psykisk hälsa och livskvalitét 1. Psykisk hälsa/ohälsa 2. SKLs överenskommelse lite fakta 3. Psykiatrisk rehabilitering/återhämtning

2 Hälsofrämjande Prevention Tidiga insatser/motverka Behandling/rehabilitering Att må okej psykiska symptom som påverkar vårt känslomässiga välbefinnande och hindrar optimal utveckling och delaktighet i vardagsaktiviteter. Ref; Sven Bremberg, Anne-Liis von KnorringBegrepp, mätmetoder och förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd en kunskapsöversikt. Forte 2015

3 Dom vi möter Person med psykisk funktionsnedsättning som upplever väsentliga svårigheter med att utföra aktiviteter på viktiga livsområden och dessa begränsningar har funnits eller kan antas komma att bestå under en längre tid (Socialstyrelsens terminologiråd 2007). Viktiga livsområden är boende, studier, arbete, sysselsättning, social gemenskap, relationer, och fritid.

4 Psykiska funktionsnedsättningar kan handla om psykossjukdomar, personlighetsstörningar, allvarligare affektiva tillstånd, långvariga stresstillstånd ex post traumatiskt stressyndrom och utmattningsdepression. NPF Samsjuklighet Det som inte ingår i definitionen är alkohol/drogmissbruk, utvecklingsstörning, kortvariga och övergående psykiatriska tillstånd och demens ex Alzheimers (Nationell psykiatrisamordning, 2006).

5 Överenskommelsen - Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa 2017/18 ett gemensamt åtagande kommuner och landsting Innefattar områden utanför socialtjänstens verksamhetsområde och landstingets verksamhetsområde psykiatri. Särskilt uppdrag barn & unga lokal analys och handlingsplan 5 fokusområden att kartlägga och analysera - Förebyggande och främjande - Tillgängliga tidiga insatser - Enskildas delaktighet och rättigheter - Utsatta grupper - Ledning, styrning och organisation

6 SKLs överenskommelse med staten 2017 Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa År 2030 förväntas psykisk ohälsa vara den dominerande folkhälsoutmaningen, inte bara i Sverige utan också globalt. Psykisk ohälsa är den främsta orsaken till sjukfrånvaro i stora delar av västvärlden I Sverige står psykiska diagnoser för cirka 45 procent av alla pågående sjukskrivningar som ersätts av Försäkringskassan. Kostnaden för psykisk ohälsa i Sverige är ungefär 70 miljarder kronor om året enligt OECD. Suicid är den vanligaste dödsorsaken för svenska män i åldrarna år. För kvinnor i samma åldersgrupp är det den näst vanligaste dödsorsaken efter tumörer. Ungefär en ungdom under 19 år tar sitt liv varje vecka. Den åldersgrupp där flest tar sitt liv är 65+.

7 Psykiska/somatiska besvär hos 15-åringar Andelen barn som uppger att de har haft minst två besvär, psykiska och/eller somatiska, mer än en gång i veckan under de senaste sex månaderna ökar. Mer än varannan flicka och var tredje pojke som är 15 år uppgav denna typ av besvär. Psykosomatiska besvär bland ungdomar kan kopplas till varaktiga negativa effekter på hälsan. Unga personer som upplever ängslan och nervositet löper större risk att drabbas av allvarlig psykisk ohälsa senare i livet. Även andelen barn och unga som får vård på grund av psykisk ohälsa ökar.

8 Förekomst av psykiatriska tillstånd barn & unga Ca 10 % av svenska barn och unga har ett psykiatriskt tillstånd. De vanligaste psykiatriska tillstånden är ADHD och depression, som förekommer hos mellan fem och åtta procent vardera hos barn och unga. Även ångestsyndrom är vanligt förekommande. Autismspektrumtillstånd förekommer hos 1 till 1,5 procent av barn och unga. Ref: Socialstyrelsen

9 Studier visar att psykiska och psykosomatiska besvär ofta förekommer tillsammans med andra svårigheter, som att inte kunna prata med sina föräldrar, att vara stressad av skolarbetet och att vara mobbad.

10 Besvär av ängslan, oro, ångest Andelen med besvär av ängslan, oro eller ångest respektive med nedsatt psykiskt välbefinnande ökar bland unga (16 29 år), men är oförändrad bland äldre (65 84 år). Totalt 43 procent av åringarna hade 2016 besvär av ängslan, oro eller ångest jämfört med 31 procent av åringarna. olkhalsans-utveckling-arsrapport webb2.pdf

11 Naturliga förändringar Vardagens krav och vår toleransnivå Kapitel 5:1 Ålder och kön

12 Psykiatrisk rehabilitering Även om en rehabiliteringsprocess gynnas av att hela systemet samverkar i processen och drar åt samma håll finns det också andra aspekter som är viktiga och som vi behöver utveckla i våra egna verksamheter. Det handlar både om attityder, värderingar och kunskaper, annat verksamhetsinnehåll och även andra strukturer för verksamheterna. I arbetet med att utveckla en verksamhet för psykiska funktionsvariationer är de båda begreppen rehabilitering och återhämtning centrala. Viktigt att ha kunskap om detta. För det ger personalen en större trygghet i att arbeta mer med händerna på ryggen och tillskriver den enskilde större kompetens och förmåga. Detta har lett till ökad delaktighet och medverkan från enskilda brukare vilket har fått positiva effekter i form av högre funktionsnivåer för flera av de personer som erhåller stöd från verksamheten. Ref; Återhämtning och rehabiliteringsplanering;. Ett implementeringsprojekt i Sollefteå kommun Författare: Hans Lundberg och David Rosenberg. FoU Västernorrland Rapport: nr 2008:03

13 Psykiatrisk rehabilitering & återhämtningsinriktat arbetssätt Psykiatrisk rehabilitering handlar om att återfå och utveckla färdigheter och förmågor. Det är en av flera insatser till personer med psykiska funktionshinder, vid sidan av t ex medicinsk och psykologisk behandling. Men här finns också en viktig dimension som handlar om människosyn och värdegrund genom psykiatrisk rehabilitering återförs frihet, ansvar och makt till den person som drabbats av en psykisk ohälsa. Återhämtning Målet är att den enskilde ska kunna leva sitt liv i den miljö han/hon själv har valt, med högsta möjliga grad av självständighet, delaktighet och tillfredsställelse. Fokus ligger på återhämtning, som är en individuell process. Ingen kan återhämta någon annan, men ett professionellt stöd kan bidra mycket till processen.

14 Återhämtning att återerövra makt över sitt eget liv, i sina relationer till andra, över sina symptom, över den hjälp som samhället erbjuder. Det handlar om att erfara, även i de svåraste stunderna, att man kan påverka sitt liv. Många brukare talar om erfarenheten av att bli sedda och hörda med sina brister och förmågor som en vändpunkt i deras återhämtningsprocess.

15 2 Rehab.modeller Två rehabiliteringsmodeller som tagit hänsyn till betydelsen av ett individuellt anpassat stöd med fokus på lönearbete är; Supported Employment (SE) den evidensbaserade modellen Individual Placement and Support (IPS) (Bond, 1998) samt Psykiatrisk rehabilitering (Anthony et al.,2002). Gemensamt för dessa modeller är deras fokus på lönearbete som huvudmål i rehabiliteringen och att se till individens egna preferenser, val av service och val av arbetsplats samt att i detta erbjuda stöd så länge som det finns ett behov av det (Anthony, 2008).

16 När jag fick ett jobb Att arbeta har hjälpt mig i min återhämtning, mer än någon annan enskild sak, mer än psykoterapi och mer än medicinering. Jobbet hjälper mig att fokusera på något annat än min sjukdom. Mina kollegor, ja speciellt dom, har hjälpt mig att förändra min självbild. Extra pengar är också toppen Nicole

17 Upplevelser av stöd

18 Kunskapsbaserad praktik Delat beslutsfattande och förstärkning av självförtroende och förmåga (empowerment) Min behandlare var bra för att han bjöd på sig själv. Ibland berättade han hur han själv tänkte om sitt eget liv. Han gjorde det när det var befogat. För mig kändes det som en förtrolighet. Han berättade ingenting ingående, men han kunde jämställa mig på detta sätt med sina egna erfarenheter, och det tycker jag var fint. Det fungerade bra.

19 I-Kraft För ökad psykisk hälsa och livskvalitét

20 Behov Ökad psykisk ohälsa bland befolkningen, särskilt barn och unga* Riskerar leda till: Stort lidande för individen Utanförskap Svårare psykisk ohälsa Samhällsekonomiska förluster Finns idag ingen serviceverksamhet inom IFO som kan möta denna målgrupp. *(jmf Socialstyrelsens rapport 2017).

21 Syfte med verksamheten Att starta upp en verksamhet för personer med psykisk ohälsa som arbetar med att frigöra och utveckla enskildas och gruppers resurser. Detta som ett led i steget mot att individen blir mer självständig, mår bättre och kan komma ut i arbete, sysselsättning eller studier.

22 Arbetets innehåll Hjälpa och stötta individer till: Djupare förståelse för sig själv Strategier för att hantera psykiskt påfrestande situationer Utforska sin egen potential, förmågor och funktioner Struktur i vardagen Utröna vilka möjligheter till delaktighet som kan ses framöver En person får vara i verksamheten så länge följande bedöms uppfyllas: Behovet av verksamhetens stöttning kvarstår Personen utvecklas av det arbete som görs När professionen bedömer att: 1. ingen vidare utveckling görs, eller 2. den enskilde är redo/blir bättre hjälpt av annan verksamhet ska personen bli utskriven.

23 Organisation Daglig verksamhet Direkt kontakt Öppen verksamhet Servicenivå Målgrupp: 18- (Framledes från 16 år) Ung Kraft Arena Biståndsnivå Målgrupp KAA Målgrupp: år Socialsekreterare Biståndsnivå Målgrupp Hälsopiloten Ung Kraft Biståndsnivå Målgrupp Arbetsmarknadstorget Biståndsnivå Målgrupp Jobb, praktik, studier

24 Resurser Avsatt statliga stimulansmedel för 3 år framöver. Förväntan att mer pengar kommer på en årlig basis. Starta med 2 anställda. Delad lokal med UKA Ungefär deltagare igång samtidigt (till en början).

25 Effektmål Ökat välbefinnande (personlig upplevelse av livet) hos individen genom att; Deltagarna får en djupare förståelse för sig själv, sin egen potential, förmågor och funktioner. Ökad välfärd (personlig behovstillfredsställelse) för individen genom att; Deltagarna mår bättre kortsiktigt och över tid. Deltagarna får en mer strukturerad vardag Deltagarna får arbete, sysselsättning eller börjar studera.

26 Projektmål Projektmålen syftar till att uppnå effektmålen och rör servicekvalitet. Arbeta med evidensbaserade metoder för att hjälpa människor mot effektmålen. Psykiatrisk rehabilitering Supported employment/ supported education Case mangement Återhämtning Ett självständigt liv Skapa en psykosocialt stöttande och utforskande verksamhet för människor med psykisk ohälsa Ökad samverkan kring målgruppen genom nära samarbete med Ung Kraft, Regionen, Vuxenutbildningen, AF/FK mfl.

27 Bonusmål Långsiktigt tänk att arbeta närmare verksamheter inom dagens FAVI, då IFO och FAVI ska slås samman i en gemensam nämnd.

28 Uppföljning/utvärdering Kontinuerlig uppföljning och optimering av antal deltagare och arbetssätt Utvärdering med fokus på effekt- och projektmål i relation till ett jämställdhets perspektiv

29 Hur man känner igen och ingriper vid kriser, tar emot information och hur man bekräftar och uppmuntrar till att söka lämplig hjälp. Att sprida kunskap om psykisk ohälsa och sjukdom för att på så sätt minska fördomar och stigmatisering deltagare för att genomföra instruktörskurs i Sundsvall..

30 Mattias Gillow Samordnare Psykisk ohälsa Socialtjänsten/IFO