Supported Employment i praktiken en studie av SE i kommunala verksamheter

Transkript

1 Supported Employment i praktiken en studie av SE i kommunala verksamheter David Matscheck, projektledare FoU Nordost Adjunkt Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet

2 Studie om Supported Employment (SE) Matscheck, D. (2018). Supported Employment för sysselsättning och delaktighet. FoU-rapport 29/2018. FoU Nordost.

3 Supported Employment (SE) hur började det? USA talen Kamp för ökade rättigheter för bl.a. kvinnor, minoriteter (t.ex. svarta), handikappade (funktionsnedsättning) Civil Rights Act 1964 Education Amendment (för kvinnor) 1972 Rehabilitation Act 1973 Americans with Disabilities Act 1990 Mental health survivors recovery (återhämtning) SE för personer med utvecklingsstörning, alternativ till skyddade verkstäder

4 SE som idé Traditionell rehabilitering Medicinsk syn, individuell oförmåga Stegvis sjuk till frisk, train then place Sysselsättning (ej arbete) målet SE: Arbetsträning på plats place then train Stöd på arbetsplatsen Stöd som ett friskt, ej ett dysfunktionellt, behov Noll-avvisande policy motivation avgör Integrering i arbetskraften öppna arbetsmarknaden Behov av extra stöd ej ett misslyckande

5 Individual Placement and Support (IPS) Började på 1990-talet, delstaten New Hampshire, USA Standardisering av SE efter principen place then train Arbetsbok/manual (1993 Dartmouth University, NY) I USA, organiserat genom community mental health centers

6 IPS grundprinciper 1. Ett vanligt arbete är målet 2. Lämpligheten baseras på klientens vilja att arbeta 3. Arbetssökandet sätter igång snabbt, inom 1 månad 4. Klientens önskemål, intresse och val är vägledande 5. Integrerat i det psykiatriska teamets arbete 6. Ska erbjuda tillgång till kontinuerligt stöd som inte är tidsbegränsat 7. Bidragsrådgivning och ställningstagande till ekonomi i ett tidigt skede 8. Jobbspecialisten arbetar systematiskt med att bygga upp relationer till arbetsgivare

7 Internationell forskning om IPS Standardisering gjorde det möjligt att göra randomiserade (RCT) studier med kontrollgrupp Flera översikter av RCT-studier från USA och en från Europa En del ny forskning i europeiska länder Flest studier severe mental illness Jämförelsegrupper: arbetslivsträning ( train then place ), skyddade verkstäder, treatment as usual

8 Resultat IPS internationella studier Generella resultat psykisk funktionsnedsättning Fler fick arbete (varierat ca 34% - ca 61%) Fick behålla arbetet längre En del studier visar minskade symptom, förbättrad självbild och fritid För lite forskning om IPS och autistspektrum, men lovande resultat För lite forskning om IPS och utvecklingsstörning, också nya lovande resultat

9 SE och IPS i Sverige Rekommenderad i nationella riktlinjer för schizofreni och schizofreniliknande tillstånd som prioritet 1 (SoS 2011), remissversion nya riktlinjer (SoS 2017) (även nationella riktlinjer missbruk/beroende SoS 2015) Prop 2009/ Uppdrag till SoS att utforma försöksverksamhet meningsfull sysselsättning personer med psykisk funktionsnedsättning Implementeringsprojekt : 32 försöksverksamheter med stöd av Socialstyrelsen Utökad SIUS-verksamhet (AF)

10 Forskning om SE och IPS i Sverige 4 avhandlingar Nygren (2012) Umeå U Utvärderade 2 försöksverksamheter IPS i två år Areberg (2013) Lund U RCT-studie jämförde IPS med traditionell rehabilitering samt motivation och QOL IPS-gruppen Lexén (2014) Lund U Multiple case fallstudie IPS-verksamheter, kvalitativa och kvantitativa resultat Gustafsson (2014) Örebro U SE och lönebidrag

11 Socialstyrelsens försöksprojekt om IPS Utvärdering av resultat: Åberg, Ljungberg & Topor (2014) Utvärdering av implementering: Markström et al. (2015)

12 Fungerar IPS i Sverige? Ett vanligt arbete är målet: Endast ordinarie anställningar? Lönebidrag? OSA? Praktik? Deltid? Integrerat i team med psykiatrin: Sektorsindelningen ett stort hinder. Icke-tidsbegränsat stöd: Socialtjänstens beslut oftast tidsbegränsade.

13 Implementering av IPS i Sverige Implementerats främst inom socialtjänsten Full metodtrogenhet kräver samverkan psykiatrin, AF, FK Samordningsförbund? Skiljer sig från traditionell rehabiliteringstrappa Praktiksystemet samt anställningsformer med offentligt stöd vad blir målet med insatsen? vad räknas som ett vanligt arbete? Ersättningsformer - Försäkringskassan, försörjningsstöd Beviljas som bistånd oftast tidsbegränsat Vilken grupp/grupper ska nås? SoS uppmanade kommunerna att söka även för andra grupper än psykisk funktionsnedsättning Evidens?

14 Forskning om SE och IPS i Sverige generella resultat Fler i arbete även i Sverige, men sämre resultat än internationellt De som får arbete Ofta deltidsarbete Ofta OSA eller lönebidrag Ofta praktik Den enskildes motivation mycket viktig Förbättrad arbetslivskompetens Olika resultat avseende symptom och livskvalitet Mindre bidrag, men marginellt förbättrad ekonomi

15 Supported Education (SEd) SE/IPS anpassad för utbildning Största verksamhet i Södertälje Bengs, Borg & Liljeholm (2013), FoU-Södertörn För lite forskning, i Sverige liksom internationellt, för att bedöma effekter

16 Utvärdering av SE (utan IPS) Kommun 1 Start 2004 inom LSS, utvidgades till socialpsyk 2007 Egen verksamhet Uppfann egen modell (IPS var ännu inte känd i Sverige) Kommun 2 Start ca 2006 Arbetskonsulenter kopplade till socialpsyk, neuropsyk samt utvecklingsstörning (olika verksamheter) Så troget IPS som möjligt, går ej att tillämpa fullt ut bl.a. på grund av sektorsindelningen Kommun 3 Nystart egen verksamhet september 2015 (tidigaste modell 2007) Verksamhet organisatoriskt inom kommunens socialpsykiatri, tar även emot personer med LSS-beslut (autistspektrum, utveckl. störning) SE bedömer att 6 av 8 IPS-grundprinciper kan uppfyllas

17 Tre likartade verksamheter Bl.a.: Personens önskemål och preferenser styr Snabb kartläggning matchning formulärer/blanketter som stöd i arbetet Praktikplatser kontakter med arbets/praktikplatserna socialpsykiatri, neuropsykiatri och utvecklingsstörning (LSS) Stämmer bra med IPS-grundprinciper förutom Saknas team-arbete med psykiatrin (men samverkansformer finns) Tidsbegränsat stöd

18 Kvantitativa uppgifter Datainsamling Personer inskrivna (Kommun 3 tom ) Även redan aktuella inkluderades i vissa beräkningar (Kommuner 1 och 2) Uppgifter insamlade genom arbetskonsulenterna Uppföljning resp. person var 6:e månad

19 Har många var aktuella (sista halvåret undersökningsperioden) Kommun 1 55 Kommun 2 45 Kommun 3 70 Totalt 170 personer

20 Typ av nedsättning eller problem (% aktuella sista halvåret) (n = 170) Psykiska problem 30 % Neuropsykiatriska problem 49 % Inbegriper utvecklingsstörning Samtidigt psyk och neuropsyk 19 % * Ofta flera problem samtidigt! Även: Missbruk 5 % Fysiska problem 24 %

21 Typ av funktionsnedsättning (2) Psykiska nedsättningar (n = 84) Psykossjukdom 26 % Depression eller bipolär 27 % Annat (bl.a. personlighetsstörning, paranoidt) 17 % Två eller fler samtidigt 27 % Neuropsykiatriska nedsättningar (n = 116) Autistspektrum 43 % ADHD eller ADD 19 % Autistspekrum och ADHD 13 % Utvecklingsstörning 15 % Annat (t.ex. Tourettes) 9 %

22 Kön och ålder 45 % kvinnor, 55 % män Födda: samtliga (n = 170) % % % % %

23 Utbildning (fullföljt)

24 Arbetslivserfarenhet

25 Praktikplatser (% aktuella sista halvåret) Kommunala 28 % Privata 63 % Landsting 1 % Ideella verksamheter 8% Antalet timmar på praktik

26 Typ av anställning (% aktuella sista halvåret)

27 Försörjning (% aktuella sista halvåret) Helt eller delvis genom arbete 13 % Helt genom offentliga medel eller anhörig 87%

28 Efter 6 månader - sysselsättning Sysselsättning vid inskrivning jämfört med 6 mån (%), n = 142 ** p < 0,01 *** p < 0,001

29 Efter 18 mån eller avslutning - sysselsättning Sysselsättning vid inskrivning jämfört med 18 mån (%), n = 94 *** p < 0,001

30 Efter 18 mån eller avslutning - försörjning Försörjning vid inskrivning jämfört med 18 mån (%), n = 94 ***p < 0,001

31 Typ av funktionsnedsättning (18 mån) Förändring i sysselsättning efter 18 månader, %. Typ av funktionsnedsättning * p < 0,05 ** p < 0,01 *** p < 0,001

32 Utbildning vs sysselsättning (18 mån) Utbildning och sysselsättning efter 18 månader (%) *** p < 0,001

33 Arbetslivserfarenhet vs sysselsättning - 18 mån Arbetslivserfarenhet vs. sysselsättning (%) * p < 0,05 *** p < 0,001

34 Slutsatser Långsiktig insats Många fler får sysselsättning (i någon form) redan efter 6 mån Oftast praktik För de som får arbete, ofta deltid och ofta med lönebidrag osv. Fler får arbete efter en längre inskrivning (18 mån) De som får arbete får ändrade försörjningsformer (inga uppgifter om disponibel inkomst)

35 Slutsatser (2) Grupperna psyk problem, neuropsyk, utvecklingstörning delvis skilda förutsättningar likartade resultat Alla dessa grupper har blivit hjälpta till sysselsättning, oavsett utbildning eller arbetslivserfarenhet

36 Hur viktig är metodtrogenhet till IPS? Ingen av dessa verksamheter kan sägas arbeta efter alla IPS grundprinciper Alla kan sägas arbeta efter place then train Alla visar positiva resultat, om målet är att komma ut i någon form av sysselsättning eller att öka (den mindre) andelen som får ett avlönat arbete, på hel- eller deltid

37 Nyinstitutionell teori om idéspridning Idéer sprids genom att förpackas Lokala översättningar är naturliga och normala Hård implementering försöker eliminera/minimera lokala översättningar t.ex. genom trogenhetsskalor Mjuk implementering kan acceptera lokala varianter om grundidén är i huvudsak kvar

38 Teoretisk analys av implementering av SE/IPS IPS bör betraktas som en förpackning av idén Supported Employment (SE) Metodtrogenhet till IPS förutsätter hård implementering Kommunerna i studien har gjort en (mer eller mindre) mjuk implementering, med viss lokal översättning, och uppnått positiva resultat

39 Vad vill vi veta framöver? Vad tycker brukarna om SE? Vad är samordningsförbundens roll i SE? Egen IPS eller SE verksamhet? Stödja kommunerna i SE? Vad är det för likheter/skillnader mellan hur SE fungerar för personer med psykisk funktionsnedsättning, neuropsykiatrisk nedsättning och utvecklingsstörning när det gäller SE? Vad har det för betydelse att många personer har långa perioder i praktik utan att få anställning? Hur viktigt är det att få lön?