Individual Placement and Support En evidensbaserad metod för återgång till arbete vid psykisk ohälsa

Transkript

1 Individual Placement and Support En evidensbaserad metod för återgång till arbete vid psykisk ohälsa Ulrika Bejerholm, Docent Forskargruppschef Arbete och psykisk hälsa

2 Erfarenhetsberättelse Jag hade inte arbetat på väldigt länge. Fick panikångest och varit rädd för att träffa människor i hela mitt liv. Varit med på arbetsförmedlingens olika projekt innan, och pratat med psykologer och kuratorer sedan jag var barn. Ärligt talat trodde jag inte en sekund på IPS när de frågade. Trodde allt skulle bli som vanligt, att de bedömer en för ditten och datten utan att det leder till något. Men i IPS utgår man från det man vill och kan göra, med att söka arbete och sedan stöd på arbetet. Och det är EN person, en arbetsspecialist, som är med hela vägen. Jag började ett jobb halvtid och har jobbar där i tre år nu. Behövde faktiskt bara stöd i början. Jag önskar bara att IPS hade startat för 25 år sedan.

3 IPS PRINCIPERNA

4 Vanligt arbete är målet Lämpligheten baseras på klientens vilja att arbeta Arbetssökandet inleds tidigt, inom 1 månad Integrerat i det psykiatriska teamet arbete Klientens preferenser, intresse och val, är viktiga Bidragsrådgivning och ställningstagande till ekonomi i ett tidigt skede Tillgång till kontinuerligt stöd som ej är tidsbegränsat Systematisk etablera kontakt med arbetsgivare och rekrytera arbetstillfällen

5

6 EVIDENS

7 Nationella riktlinjer IPS = Prioritet 1 Stegvis rehabilitering= Prioritet 10

8 Evidensbaserad Supported Employment = IPS Definieras av en IPSfidelity skala med 25 frågeområden En utveckling av forskning av gruppen med långvarig psykiskt funktionsnedsättning, i huvudsak psykos

9 Allmänna hinder för att återgå till och att behålla ett arbete Felaktigt antagande om arbete och förhållningssätt till långvariga sjukdomar Negativt tänkande Oflexibla stödjande resurser/myndigheter Oro för att avslöjas som psykisk sjuk Oförmåga/ovilja att anpassa sig Oförmåga att hantera stress och symtom Brist på hjälp Stigma och diskriminering.media forts. nästa sida

10 Stigmatisering Människor som har en psykisk sjukdom bemöts oftare av rädsla, fientlighet och missförstånd hellre än stöd, medkänsla och förståelse. Det kan leda till isolering och depression men även till att de inte får vård och rehabilitering som andra

11

12 Låga förväntningar bland personal och anställda Rinaldi & Perkins (2005) Professionella säger att personer med psykiska problem sannolikt inte kan arbeta Arbetsgivare tror att personer med psykiska problem inte kan arbeta - så de anställer dem inte Personer som har psykiska problem tror inte att de kan arbeta och söker inga jobb Väldigt få personer med psykiska problem arbetar

13 Är arbete ett realistiskt mål? Redo att arbeta? Diagnos och symptom påverkar inte framgång Att nyligen ha haft ett jobb, att vilja ha ett jobb, och att tro att man kan arbeta är de faktorer som har störst påverkan för ett lyckat resultat Är arbete stressande? Jämfört med vad? Om du tror att arbeta är stressande, pröva arbetslöshet (Golowka, 1999)

14 Forskningsresultat/ person faktorer Personfaktorer har liten inverkan på arbetsutfallet (Bond, et al, 1995, 1997, 2001; 2004;2008;2012; Grove, 2000; Meuser et al 2004, Catty et al, 2007; Bejerholm et al 2015) Inget samband mellan arbetsutfallet och diagnos, svårighetsgrad och social förmåga (Drake, et al 1994, 1996, 1999; Bond et al, 1995, 1997, 1999, 2001; Meuser et al, 2004; Latimer et al, 2006; Burns et al, 2007) Arbetshistorik, motivation och självuppfattning är viktigt för framgång (Tsang et al, 2000; MacDonald-Wilson et al, 2001)

15 Forskningsresultat/ arbetsrehabiliteringsmodeller En stor proportion av personer med psykisk ohälsa kan med stöd få och behålla reguljärt arbete (Drake et al, 1994, 1996, 1999; Becker et al 1998; Bond et al, 1995, 1997, 1999, 2001, 2008, 2012; Meuser, et al, 2004; Latimer et al, 2006;Burns et al, 2007; Wong et al, 2008, Bejerholm et al 2014) Skyddat arbete, såsom Samhall och annan verksamhet har ett lågt arbetsutfall (Pozner et al, 1996; Grove, 1999, 2000) Förberedande arbetsträning har INTE visat sig vara bättre än vanlig behandling för att nå ut till arbetsmarknaden (Bejerholm, et al 2013; 2014; 2015; Drake, et al, 1994, 1996; Crowther et al, 2001, 2004) Supported Employment/IPS är bättre än förberedande arbetsträning (Bejerholm et al, 2015; Crowther et al, 2001, 2004, Burns et al, 2007)

16 Competitive Employment Rates in 11 Randomized Controlled Trials of Individual Placement and Support 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 96 NH 07 IL 04 CT 08 HK 08 AUST 06 SC 99 DC 08 CA 07 EUR 06 QUE 02 MD IPS Control Control 2

17 Evidens i Europa N= 312 deltagare som randomiserades till (Tyskland, Schweiz, Storbrittanien, Bulgarien, Holland, Italien) IPS Lokal arbetsrehabilitering, varierade typ 18 månaders uppföljning IPS mer effektivt än lokal arbetsrehabilitering Arbete: 55%(IPS) jämfört med 28% IPS deltagare arbetade längre och tjänade mer Deltagare i kontrollgruppen hoppade av eller blev inlagda i större utsträckning Arbete hade inte en negativ effekt på välbefinnande eller återfall i sjukdom (Burns et al, 2007)

18 Evidens i Sverige

19 Datainsamling Arbetsmått: erhållet arbete, månadsinkomst, varaktighet av arbete, antal arbetstimmar (registreras kontinuerligt) Hälsoinriktade mått: hälsotillstånd, livskvalitet, arbetsroll, självkänsla och livsstil, WRI, WEIS, POES Baslinjen, 6 månader, 18 månader - 24 (6 månader efter avslutad IPS) IPS-programtrohet Kvalitativa, process och kontext relaterade faktorer: Tjugo urvalspersoner, arbetscoacherna, olika rehabiliteringsaktörer och arbetsgivare kommer att intervjuas Stigma- Attityder till psykiskt sjukdom i de psykiatriska teamen, bland arbetscoacher, deltagarna, och andra

20 ARBETSMÅTT Bejerholm, Areberg, Hofgren, Sandlund, Rinaldi 2014 Nordic Journal of Psychiatry

21 RCT studie i Sverige Anställning: IPS 46% versus 11% i kontrollgrupp (35% skillnad) 80% av IPS-deltagarna nådde anställning eller praktik 90% av IPS-deltagarna nådde anställning, praktik eller studier 23% av kontrollgruppsdeltagarna nådde anställning, praktik eller studier (67% skillnad)

22 Skillnad vid 18 månader (RCT)

23 Tid till anställning IPS-deltagarna började arbeta tidigare och hade ca 2000 kr mer i månaden

24 HÄLSOMÅTT Areberg & Bejerholm (2013) Scandinavian Journal of Occupational Therapy

25 Livskvalitet: Nivå av engagemang i dagliga aktiviteter: (p= 0.059) p=0.002 p=0.058 p=0.059 Cecilia Areberg, Lunds Universitet, 2013

26 Arbetsmotivation: Egenmakt: p=0.047 p=0.033 Cecilia Areberg, Lunds Universitet, 2013

27 BRUKARES ERFARENHETER Areberg, Björkman, Bejerholm 2012 Scandinavian Journal of Caring Sciences

28 Att vara centrum för uppmärksamheten i en process som medför hopp och mening

29 PROGRAMTROHETSSKALA FÖR IPS

30

31 IPS-fidelityskalan Består av 3 delar Process för mätning Personal Organisation Service 25 frågeområde som kan rangordnas 1-5 Klienter CM Psykiater Enhetschefer AF FK Arbetsspecialister 73 och under= inte IPS 74-99= måttlig fidelity =bra fidelity = exemplarisk fidelity FIDELITY MÅTT

32 TILLÄMPNING

33 Arbetsspecialistens roll 1. Samordnar arbetsrehabiliteringen med det psykiatriska teamet, sitter med i teamet 2. Arbetar direkt mot klienten och deras CM 3. Arbetar med 20 personer i taget 4. Jobbar 60% ute i samhället, med arbetsgivare, klienter 5. Arbetar med alla delar i arbetsrehabiliteringen 6. Deltar i handledning regelbundet

34 Roll mot deltagaren Engagera och motivera Utformning av Arbetsprofil i förhållande till klientens preferenser, förmågor, mål osv Hjälpa klienten med Arbetsplan och hitta och behålla arbete Ansvara för att klienten får regelrätt ekonomioch bidragsrådgivning Bistå klienten med anpassat stöd på arbetet

35

36 Jag vill arbeta men. Var lyhörd för ordet men Motivationen kan vara splittrad Klienten kan fastna i ambivalens och slutar att fundera på arbete Guida personen genom denna passage så att de inte fastnar (förändringsplan)

37 Målet är återhämtning och ett meningsfullt dagligt arbete Förmedla hopp och möjligheter Uttala sig positivt, kontinuerligt Stödjer personer att ta eget ansvar för sin hälsa och livsval Använd öppna frågor Respektera det som klienten föredrar Undvik att ge för mycket råd Stödjer personer att komma vidare bortom sjukdom Locka fram positiva uttalande Fokusera på arbete

38 Arbetsprofil

39 Arbetsprofil? Jag vill hjälpa dig att identifiera dina behov av arbete och att hjälpa dig planera din framtid i arbete. För att göra det behöver vi hitta svar : Har du ett specifikt mål för arbete? Hur optimistisk/pessimistisk är du över din förmåga att nå dit? Kommer dina vänner och familj att stötta dig? Vilka förmågor har du som bidrar till att du hittar det jobb du söker? Detta är frågorna vi kommer att jobba med i några veckor

40 1-2 veckor pågående process Samla omfattande information från en mängd källor Personen, familj, vänner, fd arbetsgivare, psykiatriska teamet, FK, AF, kommun Varje arbete eller besök hos arbetsgivare ger både personen och arbetsspecialisten ny information som kan göra nästa steg i IPS bättre (Arbetsprofil)

41 !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Den bästa typen av arbetsbedömning är helt enkelt att se hur en klient klarar av att arbeta ute i samhället

42 Att berätta om sin sjukdom Det är klientens val att berätta Gå igenom fördelar och nackdelar Om klienten väljer att berätta När ska det sägas? Hur mycket ska klienten berätta? Vem ska veta?

43 Integrering i teamen Arbetsspecialisten är integrerad i teamet och har en tät kontakt med CM fler som engagerar klienten Behandlings- och arbetsplanen är samordnade och stöder varandra ömsesidigt Teamkonferensen tar upp arbetsmål klientens mål som ledstjärna Ett genuint samarbete och en gemensam problemlösning IPS är integrerat i ledarskapet på enhet-, klinik-, och chefsnivå IPS-möte i Malmö där alla träffas

44 Familjen Klienten ska godkänna att familjen blir inblandad Bidra med arbetskontakter/ledtrådar Ge stöd när klienten arbetar Hjälpa till med problemlösning Hur ser ansvarsfördelningen ut hemma?

45 Bidrags och ekonomisk rådgivning Se till att klienten har tillgång till rådgivare från försäkringskassan eller experter på vad en klient tjänar i arbete i förhållande till bidragsinkomst Att helt och hållet se till att de bekymmer reds ut som personen har kring sin ekonomi Se till att samordna arbetsrehabiliteringsplanen med experternas (anställning i timmar, inkomst, och bidrag)

46 Arbetsplan

47 Arbetsplan Börja från där klienten är: Jag är för sjuk för att arbeta Jag kommer att få ett arbete Jag vill bli hjärnkirurg Jag kan göra det själv och behöver inte dig

48 Arbetsplan Upptäck arbete genom att göra arbetsplatsbesök Utveckla en arbetsplan Revidera bedömning och arbetsplan kontinuerligt i takt med klientens erfarenheter

49 Arbetssökande

50 Arbetssökande Börja snart efter första kontakten Arbetsgivarkontakt inom 1 månad Förberedelser CV Ansökningsformulär Öva på intervju

51 CV Grunderna för vad som ska vara med: Detta är vem jag är..dit jag ska. Detta kan jag erbjuda dig Jag har lärt mig det jag kan på följande vis Användningsområde Skickas till arbetsgivare Besvara platsannonser Lämna kvar hos arbetsgivare efter en intervju Beskriva kvalifikationer Ge till personer i omgivningen som kanske känner till lediga arbete

52 Rekrytering Endast 15% får arbete som är annonserade Utforska arbete genom att besöka arbetsplatser Ska matcha klientens preferenser och förmågor Reguljärt arbete Olika jobb passar olika individer Tidningar Internet Nätverk Fd. arbetsgivare Berätta för alla - involvera alla Sök och följ upp kontakter

53 Stöd

54 Stöd i arbetet Individanpassat och i obegränsat stöd i tid Rollen som CM har Rollen som familj eller vänner har hela klientens stödjande nätverk ingår Oftast utanför arbetet Kom överens med arbetsgivare om anpassning (förutsatt att arbetsgivaren känner till funktionshindret) Vilken sort stöd behöver klienten? Vilka kortsiktiga problem kan klienten ha? Vilka långsiktiga problem kan klienten ha?

55 Typer av stöd Problem relaterade till arbetet Problem utanför arbetet, som kan påverka klientens möjlighet att göra ett bra jobb Problem med psykisk hälsa Tillgänglig för klient, arbetsgivare och teamet

56 (MacDonald-Wilson, 2002) Vanliga anpassningar 37% Kognitiva Att lära in arbetsuppg., koncentrera sig, utföra handlingsprogram 26% Sociala Interagera med andra, att läsa av det sociala språket 21% Emotionella Hantera känslor och symtom, klara av stress 16% Fysiska Uthållighet

57 Anpassningsexempel Flexibla och deltids lösningar av arbetet Längre eller fler pauser Tillåta besök till CM, läkare och andra Reducera stimuli på arbetsplatsen Bryt ner större projekt och uppgifter till mindre Skriv ner dagliga ATT GÖRA listor, och bocka av och så vidare

58 Uppföljning Sociala förmåga på arbetsplats Initiativ Relation till auktoritära personer Medicinering Tillfredsställelse Klientens uppfattning av arbetsförmåga Stödets utformning

59 Att sluta ett arbete Varje arbete ska betraktas som en viktig erfarenhet Att byta arbete betraktas som normalt När klienten slutar sitt arbete, så ska klienten och hela IPS apparaten lägga upp en strategi för nästa steg

60 IPS=Samhällsbaserad service Arbetsspecialisterna arbetar mer än 60% i samhället Bästa sättet att kontakta klienter, familjen, arbetsgivare Personer berättar mer om sig själv om de är utanför mottagningar och annan institution

61 Två rehabiliteringsparadigm

62 Train then place Medicinskt rehabiliteringsparadigm Utgår från en experttradition och ett medicinskt förhållningssätt och en vårdande tradition Understöds av låga förväntningar bland personal Traditionell eller stegvis arbetsrehabilitering Träna upp arbetsförmåga stegvis i olika miljöer och myndighetsorganisationer före arbetssökandet

63 Place then train Återhämtningsparadigm Utveckla en ny mening och betydelse av livet och anpassa de begräsningar sjukdomen medför Personen som vill arbeta får direkt vägledning i att nå, få och behålla ett arbete (Burns et al., 2007; Rinaldi et al., 2008) Den kliniska och reella arbetsplatsträningen är integrerad och densamma Arbetsrehabiliteringen initieras av individen Ja, jag vill arbeta, NOLL EXKLUSION

64

65 TRAIN PLACE PLACE TRAIN Byt fokus, bedöm arbetsförmåga utifrån vad individen vill och kan på det arbetsplats där han/hon vill arbeta Utveckla och bedöm arbetsförmåga i arbetsmiljö Utveckla nätverk av kontakter inom FK, AF, vård och med arbetsgiovare Utveckla ett arbetsgivarnätverk

66 Arbetsgivare, FK och AF Utforska företag och lär känna arbetsgivare där du är Besök arbetsgivarnätverk Bli expert på arbetsförmedlingens utbud och insatser Bli expert på försäkringskassans regelverk och insatser

67 Erfarenhetsberättelse Som det var innan, skulle andra bestämma om vad jag kunde eller inte utifrån min diagnos. Det har gjort att jag aldrig sökt ett jobb. Jag skulle bli bättre först, sa de. IPS har inte botat mig, men jag har fått jobb och hjälp att samla mina krafter. Jag är själv den viktigaste för en förändring i mitt liv Amir, 42 år

68 IPS-UTBILDNING LUNDS UNIVERSITET Grundutbildning Handledareutbildning INTRESSE/KONTAKT:

69 Tack