Indivudual Placement & Support, RCT

Transkript

1 Indivudual Placement & Support, RCT Ulrika Bejerholm Vårdalinstitutet

2 Allmänna hinder för att återgå till och att behålla ett arbete Negativt tänkande Oflexibla stödjande resurser/myndigheter Oro för att avslöjas som psykisk sjuk Oförmåga/ovilja att anpassa sig till ett arbete Oförmåga att hantera stress och symtom Brist på hjälp Stigma och diskriminering.media forts. nästa sida 2

3 PSYK SJUK 3

4 PSYK SJUK Filippa Reinfeldt skulle mördas En 42-årig brevbärare planerade att mörda statsministerns hustru, Filippa Reinfeldt, 40. Mannen är tvångsomhändertagen och har förhörts av Säpo. Han har berättat hur han skulle köpa mordvapnet en pistol för kronor. Brevbäraren sitter nu isolerad på rättspsykiatriska kliniken i Huddinge. Aftonbladet 15/

5 PSYK SJUK Misstänkte polismördaren psykiskt sjuk Mannen som misstänks för polismordet i Nyköping i juni har en allvarlig psykisk störning. Publicerad, SVT Rapports hemsida, 15 oktober :07 5

6 Låga förväntningar bland personal och anställda Rinaldi & Perkins (2005) Professionella säger att personer med psykiska problem sannolikt inte kan arbeta Arbetsgivare tror att personer med psykiska problem inte kan arbeta - så de anställer dem inte Personer som har psykiska problem tror inte att de kan arbeta och söker inga jobb Väldigt få personer med psykiska problem arbetar 6

7 Är arbete ett realistiskt mål? Redo att arbeta? Diagnos och symptom påverkar inte framgång Att nyligen ha haft ett jobb, att vilja ha ett jobb, och att tro att man kan arbeta är de faktorer som har störst påverkan för ett lyckat resultat Är arbete stressande? Jämfört med vad? Om du tror att arbeta är stressande, pröva arbetslöshet (Golowka, 1999) 7

8 Forskningsresultat/ arbetsrehabiliteringsmodeller En stor proportion av personer med långvarigt psykiskt funktionshinder kan, med stöd, få och behålla reguljärt arbete, 11 RCT studier (Drake et al, 1994, 1996, 1999; Becker et al 1998; Bond et al, 1995, 1997, 1999, 2001; Meuser, et al, 2004; Latimer et al, 2006;Burns et al, 2007; Wong et al, 2008; Bond, Drake & Becker, 2008)) 8

9 Europeisk IPS/RCT N= 312 deltagare som randomiserades till (Tyskland, Schweiz, Storbrittanien, Bulgarien, Holland, Italien) IPS Lokal arbetsrehabilitering, varierade stort 18 månaders uppföljning IPS mer effektivt än lokal arbetsrehabilitering Arbete: 55%(IPS) jämfört med 28% IPS deltagare arbetade längre och tjänade mer Deltagare i kontrollgruppen hoppade av eller blev inlagda i större utsträckning Arbete hade inte en negativ effekt på välbefinnande eller återfall i sjukdom (Burns et al, 2007) 9

10 IPS i Malmö Forskningsprojektet är ett samarbete mellan Vårdalinstitutet vid Lunds universitet, försäkringskassan, arbetsförmedlingen, Malmö kommun och psykiatrin. Finansiering: FINSAM finansierar arbetscoacher i projektet Vårdalinstitutet finansierar forskares löner All övrig finansiering saknas 10

11 Medarbetare i forskningen Projektledare: Dr med vet. Ulrika Bejerholm Medarbetare: Docent Marie Alricsson och Tommy Björkman 2 doktorander (vårdvetare, hälsoekonom) 2,5 arbetscoacher 0,5 forskningsassistent (2 st) Miles Rinaldi, IPS-specialist, London (Burns, et al, 2007) Andra forskare: Staffan Johansson, Docent i offentlig förvaltning, Kristian Bolin, Docent i hälsoekonomi Psykiatrin i Malmö: Psykiatrichef, Chef för psykosenheten, Chef för allmänspykiatrin, 5 enhetschefer, all personal Privata psykiatrin i Malmö, Integrerad Närsjukvård Malmö, INM, 2 enhetschefer, 1 samordnare, all personal Försäkringskassan: 3 kontaktpersoner Arbetsförmedlingen: 4 kontaktpersoner Malmö stad: 1 kontaktperson 11

12 Frågeställningar 1. leder IPS till ökad anställning, månadsinkomst, varaktighet av arbete, antal arbetstimmar, för personer med psykiskt funktionshinder, jämfört med sedvanlig rehabilitering under svenska rehabiliteringsförhållanden? 2. leder IPS till en ökad självkänsla, egenmakt, livskvalitet, nivå av socialt engagemang och delaktighet i samhället, och mindre psykiatriska symptom och upplevd, jämfört med sedvanlig rehabilitering under svenska rehabiliteringsförhållanden? 3. vilket inflytande och vilken betydelse har IPS, så som det upplevs av urvalspersoner, arbetscoacher, rehabiliteringsaktörer och arbetsgivare? 4. vilka hälsoekonomiska aspekter av SE finns vad gäller kostnadseffektivitet, nyttjande och fördelningen av ekonomiska resurser inom psykiatrin, arbetsförmedling, försäkringskassan och kommunen, samt arbetsmarknadsutfall 5. hur har implementeringen av SE interventionen sett ut avseende modelltrohet/fidelity, den omgivande kontexten inom vård och rehabilitering, och vilka slutsatser kan göras 12

13 Design RCT design Cross-over design? IPS-projektet kommer att genomföras som en randomiserad kontrollerad interventionsstudie vilket ger underlag för den högsta graden av evidens vid interventionsstudier (Deane, 2006; GRADE, 2004; Kazdin, 2003) En RCT design innebär att deltagarna (120) randomiseras till en IPS interventions grupp (train then place) och en kontrollgrupp (place then train). DEN ARBETSREHABILITERING SOM DE HAR VID UPPFÖLJNINGSTILLFÄLLE Användandet av en kontrollgrupp ökar den interna validiteten, och alternativa förklaringar till resultatet kan på så sätt minskas (Kazdin, 2003). Randomiseringen kommer att göras utifrån de direktiv som finns på The CONSORT statement: recommendations for improving the quality of reports of parallel-group randomised trials (Moher, et al, 2001) 13

14 Inklusionskriterier Målgruppen är personer med långvarigt psykiskt funktionshinder (psykos diagnos eller liknande problematik) Fungerande kontakt inom psykiatrin i Malmö Ålder mellan år Delta i ett informationsmöte om SE-projektets design och innehåll Förstå och kommunicera på svenska Inte ha ett fysiskt funktionshinder 14

15 Tidsplan Rekrytering år 2008 IPS utbildning, interventionsstart ht 2008 För varje enskild deltagare pågår studien i 18 månader Forskningsprojektet kommer att pågå under 2-2,5 år, till (dokorander disputerar år 2012) Cross-over design och 6 månaders uppföljningen kommer att förlänga 15

16 Rekrytering Personalinformation om nyttan och design av IPS/RCT studien nyhetsbrev och personalträffar Informationsspridning- Case manager (CM) sprider info och delar ut broschyrer utmaning Broschyrer finns i väntrum och delas ut av CM Öppettider på varje mottagning - forskare informerar om design och innehållrekrytering/samtyckesformulär Personlig information och rådgivning utförs av forskare, till personal och presumtiva deltagare rekrytering/samtyckesformulär 16

17 Datainsamling Arbetsmått: erhållet arbete, månadsinkomst, varaktighet av arbete, antal arbetstimmar (registreras kontinuerligt) Hälsoinriktade mått: hälsotillstånd, engagemang och delaktighet i samhället, livskvalitet, arbetsroll, självkänsla och livsstil Baslinjen, 6 månader, 18 månader - 6 månader efter avslutad IPS. Samtliga deltagare kommer att intervjuas IPS-fidelity: efter 6, 12, 18 och 24 månader Kvalitativa, process och kontext relaterade faktorer: Tio urvalspersoner, arbetscoacherna, olika rehabiliteringsaktörer och arbetsgivare kommer att intervjuas Stigma- Attityder till psykiskt sjukdom hos de psykiatriska teamen, arbetscoacher, deltagarna, vårdpersonal och andra 17

18 Interventionen Vanligt arbete är målet Lämpligheten baseras på klientens vilja att arbeta Arbetssökandet inleds tidigt, inom 1 månad Integrerat i det kliniska psykiatriska teamet arbete Klientens preferenser, intresse och val, är viktiga Tillgång till kontinuerligt stöd som ej är tidsbegränsat Bidragsrådgivning och ställningstagande till ekonomi i ett tidigt skede (Bond, 2008) Ny och gammal IPS-fidelity skala 18

19 Arbetscoachen 1. Samordnar arbetsrehabiliteringen med det psykiatriska teamet, sitter med i teamet 2. Arbetar direkt mot klienten och deras CM 3. Klient intervention: Engagera och motivera Utformning av arbetsprofil i förhållande till klientens preferenser, förmågor, mål osv Hjälpa klienten att hitta och behålla arbete Ansvara för bidragsrådgivning/ekonomi Bistå klienten med anpassat stöd på arbetet 19

20 IPS utbildningen IPS-steg 1 Introduktionsvecka Kommunikationsprinciper och förhållningssätt-klienten Strategier för engagemang och motivation Utformning av arbetsprofil 1-2 veckor (pågående) Specifika frågor att processa Klienten, familjen, vänner, fd. arbetsgivare, personal/cm, 1-2 veckor Strategier för kommunikation CM och andra kliniker i teamen Familjemedlemmar Strategier för om, hur mycket, när avslöja/konfrontera arbetsgivare eller andra med att klienten har ett psykiskt funktionshinder Strategier för hur hantera bidrags/ekonomi situation 20

21 IPS utbildningen IPS-steg 2 Handledning av IPS specialist, varannan vecka 21

22 Integrering i de kliniska teamen Arbetscoachen är integrerade och har en tät kontakt med CM Kliniska- och arbetsrehabiliteringsplanen är samordnade och stöder varandra ömsesidigt Kliniska behandlings och teamkonferenser inkluderar arbetscoachen och tar upp arbetsmål klientens mål som ledstjärna Ett genuint samarbete och en gemensam problemlösning Samarbetet bidrar till att färre faller ifrån- även CM är involverad i att engagera klienten IPS är förankrat i ledarskapet på enhets-, klinik, och chefsnivå 22

23 Integrering i de kliniska teamen Vad är fördelarna? Lyhörd för det kliniska och hälsotillståndet Bättre kommunikation Bättre möjlighet till att engagera och motivera klienten Hanterar bekymmer och oro som personal kan ha: Arbete leder till stress och återfall Integrering av arbetsplan och behandlingsplan Motverka stigma och negativa attityder i teamet Bättre utfall om kliniker bär ansvaret för samordning, riktning och sammanhang 23

24 Bidrags och ekonomisk rådgivning Se till att klienten har tillgång till rådgivare från försäkringskassan eller andra personer som är experter på vad en klient tjänar på att arbeta i förhållande till bidragsinkomst Att helt och hållet se till att de bekymmer som klienten har kring sin ekonomi, i förhållande till att börja arbeta, reds ut Se till att arbetsrehabiliteringsplanen (anställning i timmar, inkomst, och bidrag) är samordnad med den som experterna har 24

25 Att berätta om det psykiska funktionshindret Det är klientens val att berätta Det är viktigt att arbetscoach och klient går igenom fördelar och nackdelar Om klienten väljer att berätta När ska det sägas? Hur mycket ska klienten berätta? Vem ska veta? 25

26 Rekrytering av arbetstillfällen Ska matcha klientens preferenser och förmågor Reguljärt arbete Olika jobb passar olika individer Tidningar Internet Fd. arbetsgivare Berätta för alla Sök och följ upp kontakter Endast 15% får de arbete som är annonserade 26

27 Typer av stöd Problem relaterade till arbetet Problem utanför arbetet, som kan påverka klientens möjlighet att göra ett bra jobb Problem med den mentala hälsan Att vara tillgänglig för klient och arbetsgivare och teamet 27

28 Att sluta ett arbete Varje arbete ska betraktas som en viktig erfarenhet Att byta arbete betraktas som normalt När klienten slutar sitt arbete, så ska klienten och hela IPS apparaten lägga upp en strategi för nästa steg 28

29 IPS=Samhällsbaserad service Arbetscoacherna arbetar mer än 60% i samhället Bästa sättet att kontakta klienter, familjen, arbetsgivare Personer berättar mer om sig själv om de är utanför mottagningar och annan institution 29

30 Spåra implementeringen Använd IPS-fidelity skala för att mäta modelltroheten och om verksamheten är en evidensbaserad praktik Alla som är involverade kan se om det gör vad de ska, arbetscoacher, enhetschefer, personal m. fl. Ger en bra bas för feedback till samarbetet med teamet, hela IPSorganisationen 30

31 TACK för att ni lyssnade Vårdalinstitutet