ETIK I KLINISK VARDAG - KURS FÖR ST-LÄKARE

Transkript

1 ETIK I KLINISK VARDAG - KURS FÖR ST-LÄKARE Marit Karlsson Anna Milberg Waldemar Bau M. KARLSSON 1

2 VAD ÄR ETIK? M. KARLSSON 2

3 VAD ÄR ETIK? Att försöka svara på frågorna Vad är rätt? Vad är gott? Vad ska vi göra?

4 Medicin (sjukvård) är ett stort etiskt projekt Målet är främja värden som att öka det goda, minska lidande, arbeta rättvist, respektera människor Hur når vi dit?

5 HAR DU UPPLEVT NÅGOT ETISKT PROBLEM I DIN VARDAG UNDER DEN SENASTE MÅNADEN? M. KARLSSON 5

6 ETIK I KLINISK VARDAG Det finns ofta inte ett sätt att handla utan flera med starka argument både för och mot olika handlingsalternativ samtidigt Vilket är rätt? Hur ska vi göra? I dagens kliniska vardag finns mängder av etiska problem och dilemman Men ser vi de etiska problemen? Hanterar vi dem? Hanterar vi dem noggrant och systematiskt och efter reflektion och analys? Hur gör man det? M. KARLSSON 6

7 TÄNK PÅ ETT ETISK PROBLEM SOM DU UPPLEVT I DIN KLINISKA VARDAG! Berätta för varandra 2 och 2 under några minuter! M. KARLSSON 7

8 HUR KAN MAN HANTERA ETISKA PROBLEM? Det man övar blir man bra på Öva att se/identifiera etiska problem Öva att reflektera över etiska problem Hitta sätt att prata om etiska problem (hitta etiska ord/begrepp) Tillsammans är ofta bättre en enskilt För att lättare nå genomtänka beslut öva på en teoretisk reflektion kring hur vi handlar och bör handla (etisk analys)

9 ST-MÅL Socialstyrelsen mål ST 2008 Professionellt förhållningssätt och etik Den specialistkompetenta läkaren ska ha förmåga att kontinuerligt arbeta med sitt professionella och läkaretiska förhållningssätt, med målet att kunna fatta självständiga beslut av medicinsk etisk natur. Socialstyrelsen mål 2015 Etik, mångfald och jämlikhet A2 Den specialistkompetenta läkaren ska uppvisa kunskap om innebörden av medicinsk-etiska begrepp och principer samt kunna identifiera etiska problem och att analysera dessa på ett strukturerat sätt kunna hantera värdekonflikter i det dagliga arbetet Kunna bemöta människor som individer och med respekt oberoende av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder M. KARLSSON 9

10 SYFTE OCH MÅL MED KURSEN Stärka er etiska medvetenhet Upptäcka och reflektera kring etiska problem i er kliniska vardag Hitta strukturerade sätt att hantera dessa Ni ska självständigt kunna genomföra en analys av etiska problem i er kliniska vardag M. KARLSSON 10

11 FAKTA - VÄRDERINGAR Vissa saker kan vi veta (objektivt) Fakta Så här är det (ex. pappan kan donera en njure till sin son eftersom deras vävnader är förenliga) Vissa saker kan vi uppleva/anse (subjektivt) Värderingar Så här borde det vara (ex. pappan borde donera en njure till sin sjuke son som behöver den)

12 FINNS DET ETT RÄTT SVAR? Etik föränderlig! Grundförutsättningar förändras över tid: (ex. syn på patientens delaktighet) Kunskap/fakta förändras ändras nya etiska problem uppstår, andra Värderingar och normer föränderliga vad är viktigt? Över tid Mellan samhällen - kultur, religion Gruppnivå Individuella skillnader Olika perspektiv/roller Som patient, anhörig, professionell, samhälle M. KARLSSON 12

13 FINNS DET ETT RÄTT SVAR? Kanske inte, men Vi kan komma fram till bättre och sämre lösningar Vi kan komma fram till genomtänkta lösningar och undvika godtyckliga Vi kan enas om hur vi ska göra och inte dra åt olika håll

14 ETISKA FRÅGOR Särskild etik Ett specifikt område/fråga ex livets slutskede, HLR, organdonationation, reproduktion, surrogatmödraskap Vardagsetik Inom den kliniska vardagen ex rondsätt, kontinuitet, sekretess, mötet med patienten Strukturell etik etiska aspekter på frågor om vårdens struktur och organisation ex NPM, ersättningssystem, vårdval M. KARLSSON 14

15 METAETIK: VAD ÄR GOTT? Finns olika uppfattningar Teoretiskt värdeteori (metaetik) Värdeobjektivism det finns vissa värden som är goda, oavsett vad folk tycker Värdepreferentialism det en person tycker är gott, är gott för hen (Värdenihilism det finns inte gott/dåligt, och utsagor om det speglar bara känslor) M. KARLSSON 15

16 ETIK: STRUKTURERADE ETISKA RESONEMANG Hur får vi stöd i vår etiska reflektion? Hur resonerar vi strukturerat? Olika koncept som rör etiska frågor Religion Etiska teorier Medicinetiska principer Mänskliga rättigheter minimal set M. KARLSSON 16

17 ETISKA TEORIER Pliktetik Vissa regler är rätt oavsett konsekvenser, egenvärde i att följa vissa regler (blickar framåt) Ex man bör alltid få bestämma över sig själv (autonomi), man ska inte ljuga, oavsett konsekvenser Konsekvensetik Det som ger bäst konsekvenser är rätt (blickar bakåt) Ex det kan vara rätt att i vissa situationer köra över en person om den övergripande effekten är god, det kan vara rätt att ljuga i vissa situationer om den övergripande effekten i detta fall blir god Dygdetik Det en dygdig klok person väljer att göra är rätt (fokus på ex läkaren) Omsorgsetik Relationer är viktigast och relationen påverkar handlingsval, dvs svårt att utsäga objektiv regel då subjektivitet alltid föreligger, dvs det etiskt rätta kan skilja från situation till situation Blandetik Olika kombinationer av ovan M. KARLSSON 17

18 ETISKA TEORIER Pliktetik Konsekvensetik Handling Tid M. KARLSSON 18

19 Medicinsk-etiska principer Beauchamps & Childress: Principles of Biomedical Ethics (2001) Inte skada Göra gott Autonomi Rättvisa

20 JURIDIK OCH ETIK Lagar kodifierad etik Hälso- och sjukvård regleras hälso- och sjukvård i ex. HSL, PDL, PSL Vård är frivillig (förutom LPT) Socialstyrelsens föreskrifter (bör följas) Forskning har egna lagar och etiska regelverk Råd och riktlinjer är inte lag inte tvingande M. KARLSSON 20

21 ETISK PLATTFORM I SVENSK LAG Principer för prioritering enligt 1996/1997 SOU Människovärdesprincipen Alla har lika värde 2. Behovs- solidaritetsprincipen den som har störst behov går före (behov) oavsett hur mycket man påtalar behovet (solidaritet med den svage) 3. Kostnadseffektivitetsprincipen vid olika likvärdiga behandlingar bör man välja den mest kostnadseffektiva M. KARLSSON 21

22 FÖRUTSÄTTNING: PROFESSIONELL YRKESETIK Förutsättningar för förtroenden Förutom lagar även yrkesetiska koder Respektive yrkeskår inom vården har professionell etisk kod Hippokrates ed - historiskt Svenska Läkarförbundets etiska regler 19 punkter Sätta patienten före sig själv M. KARLSSON 22

23 WORLD MEDICAL ASSOCIATION Medical ethics manual 2009 ( n.pdf) Professionell yrkesetik Autonomy (självbestämmande) Compassion (medkänsla)) Competence (kompetens) M. KARLSSON 23

24 ETISKA AKTÖRER Lagstiftare Socialstyrelsen (etiska råd) Yrkesorganisationer (SLF yrkesetiskt råd) SMER Statens medicinetiska råd Utredningar/rapporter Agerar självständigt SLS Delegation för medicinsk etik Riktlinjer, uttalanden Agerar självständigt M. KARLSSON 24

25 SAMMANTAGET: Använda kunskap om lagar föreskrifter etiska principer etiska riktlinjer i särskilda fall professionella yrkesetiska koder etiska teorier den enskilda patienten/fallet de olika involverade medicinska fakta värderingar (vems?) rättvisa och resurser Och väga samman detta för att kunna fatta så goda och rätta beslut som möjligt M. KARLSSON 25

26 KOMMUNIKATION! Absolut nödvändigt med lyhördhet och kommunikation för att Uppfatta patientens hela problematik Vad som är viktigt Kunna kommunicera och motivera handlingar och beslut Kunna uppfatta och kanske korrigera om det inte blir bra M. KARLSSON 26