Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR)
|
|
- Arne Sundqvist
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) M. Karlsson Marit Karlsson Med dr överläkare LAH Linköping SLS Delegation för medicinsk etik
2 Vår tids utmaning 1. Vi kan idag (alltmer) förlänga liv med medicinska insatser 2. Ett förlängt liv kan vara detsamma som ett förlängt döende med ett förlängt och/eller ökat lidande 3. Döden är inte alltid det sämsta alternativet 4. Vi fattar medicinska och etiska beslut som påverkar människors döende 5. Vi kan inte anta att patienter och anhöriga har en enhetlig inställning till döendet i ett nutida heterogent och sekulariserat samhälle 6. Patienten har (nästan) alltid rätt att avstå vård om de så önskar, men kan inte kräva viss vård Marit Karlsson
3 Balansera sjukvård Att göra eller inte göra? Att göra rätt sak. All physicians face the problem of balancing technical interventions with a humanistic intervention to their dying patients (Clark, BMJ, 2002) Marit Karlsson
4 Att diskutera Vad betyder Ej HLR för mig? Diskutera 2 och 2 i 2 minuter! M. Karlsson
5 Definition HLR Med hjärt-lungräddning, HLR, avses ventilation av lungorna och yttre bröstkompressioner, eventuellt i kombination med defibrillering + ev. läkemedel + ev. intensivvård M. Karlsson
6 Hjärt-lungräddning handlar om att försöka rädda livet på dem där det finns en chans (medicinsk möjligt) och som vill ha denna chans (patientens intresse) och utan att priset blir för högt (ett liv utan värde/kvalitet) M. Karlsson
7 Begrepp Ej HLR Ändrat begrepp! Tidigare: 0 nollad X kryssad Innehållsglidning Nystart med nytt begrepp för tydlighet M. Karlsson
8 Grundläggande bestämmelser SOSFS 2011:7 Föreskrifter om livsuppehållande behandling När livsuppehållande behandling kan begränsas Hur beslut skall fattas Hur beslut ska dokumenteras
9 Livsuppehållande behandling: olika nivåer 1. Grundinställning i vården: göra allt som är medicinskt möjligt, dvs inga begränsningar 2. Preciserade begränsningar (ex. Ej HLR, ej IVA) 3. Palliativ vård i livets slutskede (passerat brytpunkten till vård i livets slutskede där vårdens mål övergått till lindring)
10 Etiska riktlinjer för HLR M. Karlsson
11 Huvudbudskap 1 (SLS Etiska riktlinjer kring HLR) 1. All hälso- och sjukvårdpersonal ska omedelbart påbörja HLR på personer som drabbats av plötsligt oväntat hjärtstopp, såvida det inte finns ett dokumenterat ställningstagande om att HLR inte ska utföras. 2. Ett ställningstagande om att avstå från HLR innebär att ansvarig läkare på förhand bestämmer att HLR inte ska utföras i händelse av ett plötsligt oväntat hjärtstopp. Detta ställningstagande inkluderar inte andra former av behandling M. Karlsson
12 Huvudbudskap 2 (SLS Etiska riktlinjer kring HLR) Beslut om att avstå HLR skall fattas av läkare med tillräcklig medicinsk kompetens (minst leg läkare) Medicinskt beslut grundat på patientens medicinska tillstånd, vilja och hela situation Individuellt beslut Gäller under ett vårdtillfälle inom ett verksamhetsområde men Dokumenteras tydligt M. Karlsson
13 Avstå HLR: skäl 1. Patienten vill inte ha behandling med HLR vid ett eventuellt hjärtstopp. 2. Ansvarig läkare bedömer det som utsiktslöst att HLR skulle kunna återställa spontan cirkulation och andningsfunktion (inte förenligt med vetenskap och beprövad erfarenhet). 3. Ansvarig läkare bedömer att HLR inte är till gagn för patienten, även om det finns en viss chans att patienten skulle kunna återfå spontan cirkulation och andningsfunktion M. Karlsson
14 Avstå HLR: hur fatta beslut Medicinskt beslut fattat av läkare, men kan bygga på olika skäl 1. Patientens vilja Patienten har fått individuellt anpassad information P. har insikt om konsekvenserna av beslutet P. har haft viss betänketid och står efter överväganden fast vid önskemålet P. bedöms vara beslutskompetent och bedöms inte vara i behov av akut psykiatrisk bedömning 2. Medicinsk bedömning 1. Prognos, förväntad framgång HLR, förväntade risker/skador 2. + i kombination med nuvarande och förväntad livskvalitet Samråda med annan legitimerad personal M. Karlsson
15 Samtal om avstå HLR Behöver inte med alla patienter rutinmässigt ta upp diskussion om ställningstaganden som rör HLR och andra hypotetiska medicinska händelser i framtiden Rekommenderar samtal med patienter om deras hela situation, framtid, tankar och farhågor Där livsuppehållande behandling och HLR kan vara en del av samtalet Betonar vikten av god kommunikation, men det innebär också att vi inte kan tvinga fram samtal Men det kan finnas situationer när vi kan/bör avstå Patienten vill inte diskutera detta orsaka mer skada i form av oro än rimligt M. Karlsson
16 Att diskutera Hur tycker du man ska samtala med patienten för att skapa minst oro och ångest? Diskutera 2 och 2 i 2 minuter! M. Karlsson
17 Samtal om avstå HLR Ett samtal med patienten om det medicinska tillståndet, prognos, möjliga behandlingsinsatser och livskvalitet bör som regel äga rum under lugna förhållanden 1. när det finns skäl att anta att patienten inte önskar HLR eller annan livräddande behandling, 2. när patienten bedöms ha en ökad risk att drabbas av hjärtstopp 3. när det är svårt att bedöma om HLR är till gagn för patienten eller M. Karlsson
18 Handläggning praktiskt (Regnard/Randall, Clin Med, 2005) Om HLR inte bedömes kunna hjälpa patienten, bör detta inte heller erbjudas patienten i samtal Diskutera helheten med patienten, dvs. tillståndets allvar, livets slut, vilket kan innebära upplysning om att HLR inte är aktuellt Ta hand om patientens och anhörigas frågor, farhågor och ev. oro Dokumentera tydligt beslutet Dvs. FRÅGA INTE om patientens åsikt inte har betydelse informerar istället! Om HLR bedömes kunna gagna patienten, och det finns en förutsägbar risk för hjärtstopp, kan detta diskuteras med patienten Diskutera HLR med patienten Diskutera sjukdomen/tillståndet dess utveckling fortlöpande Ev. beslut bör dokumenteras tydligt och överses fortlöpande Ta hand om patientens tankar, oro och farhågor 18 Marit Karlsson
19 Handläggning praktiskt(regnard/randall, Clin Med, 2005) Om det inte finns någon förutsägbar risk för hjärtstopp, är det omöjligt att förutse omständigheterna för hjärtstoppet, och därför är ev. framgång av HLR svår att prognostisera. 19 Det är därför omöjligt att fatta ett beslut i förväg som verkligen kan vara till hjälp vid ett oväntat hjärtstopp Förutom om patienten verkligen har en uttal egen åsikt Vid ev. hjärtstopp så bör HLR genomföras om man i situationen bedömer att det finns en rimlig chans för framgång Marit Karlsson
20 Att diskutera Vilken roll bör närstående ha vid beslut om att avstå HLR? Diskutera 2 och 2 i 2 minuter! M. Karlsson
21 Avstå HLR: närstående Om patienten är beslutskompetent krävs dennes medgivande för att informera närstående om patientens önskan/inställning Om patienten inte är beslutskompetent bör läkaren om möjligt samråda med de närstående och försöka ta reda på vad patienten skulle ha önskat om han eller hon haft beslutsförmåga M. Karlsson
22 Beslutets giltighet Gäller inom ett verksamhetsområde ett vårdtillfälle Enligt SOSFS 2011:7 Livsuppehållande behandling Enligt Socialstyrelsens jurister Beslut bör omprövas Särskilt om situation förändras Nytt beslut om/när patienten byter verksamhetsområde Men kan fattas på basen av tidigare beslut M. Karlsson
23 Att diskutera Finns problem med riktlinjerna kring beslutets giltighet? Vilka nackdelar/problem? Hur hantera praktiskt? Diskutera 2 och 2 i 2 minuter! M. Karlsson
24 Att diskutera Varför är det viktigt att fatta ett beslut om HLR eller ej HLR hos en patient? Diskutera 2 och 2 i 2 minuter! M. Karlsson
25 Hjärt-lungräddning handlar om att försöka rädda livet på dem där det finns en chans (medicinsk möjligt) och som vill ha denna chans (patientens intresse) och utan att priset blir för högt (ett liv utan värde/kvalitet) M. Karlsson
26 Målsättning Att ge rätt vårdinnehåll till patienter Undvika övervård Undvika undervård M. Karlsson
27 människovärdesprincipen inte skada göra gott Marit Karlsson autonomi rättvisa
28 Etik HLR Personen vill ha behandling Personen vill inte ha behandling HLR genomförs och lyckas ger förlängt (gott) liv ger fortsatt liv men med lidande HLR genomförs och lyckas ej ger oroligt döende, anhöriga upprörda ger oroligt döende, men alla nöjda med försöket Avstå HLR utan möjlighet lyckas lugn död, rätt vårdinnehåll Avstå HLR trots möjlighet lyckas patienten får ej chans till fortsatt liv Har inte resurser till allt, HLR utan indikation tar resurser från annat (?) Vissa patienter utesluts från HLR Autonomi Göra gott inte skada Rättvisa Marit Karlsson
29 Egna erfarenheter? Var finns de etiska svårigheterna? Diskutera 2 och 2 i några minuter! M. Karlsson
30 Praktiska problem sjukvården Inte agerat alls, inte sett behov ta ställning, eller valt bortse från detta inte uppfattat patient är döende Inte uppfattat att patienten inte har nytta av HLR Inte uppfattat att patienten har en uttalad åsikt Inte samtalat med patient och anhöriga Osäkerhet Medicinskt/prognos Vad patienten vill Inte förankrat beslut på kliniken bland medarbetare Kräver viss samsyn och diskussion Inte dokumenterat, eller dokumenterat i fritext utan tydligt sökord > ingen hittar Marit Karlsson
31 Problem dokumentation idag 1. Övergripande plats (uppmärksamhetssignal) Lätt att hitta Alltför kortfattat, vilken beslutsgrund, (på vissa ställen; alla kan skriva! ej möjligt snabbt uppfatta vem som dokumenterat) Svårt bedöma validitet beslut Anteckning i kronologisk journal Tillräckligt omfattande beskrivet validitet kan bedömas Svårt/omöjligt att hitta
32 Dokumentation Lätt hitta Tillräcklig info Nästa läkare snabbt kunna bedöma tidigare beslut, ev. bekräfta detta M. Karlsson
33 TACK! M. Karlsson
Vårdbegränsningar regler, etik och dokumentation
Vårdbegränsningar regler, etik och dokumentation Marit Med dr, överläkare, adj. lektor LAH Linköping IKE, LiU Upplägg idag Allmän orientering Etik Lagar, föreskrifter, riktlinjer Praktiska synpunkter Dokumentation
VÅRDBEGRÄNSNINGAR REGLER, ETIK OCH DOKUMENTATION
VÅRDBEGRÄNSNINGAR REGLER, ETIK OCH DOKUMENTATION Marit Karlsson Med dr, överläkare, adj. lektor LAH Linköping IKE, LiU UPPLÄGG IDAG Allmän orientering Etik Lagar, föreskrifter, riktlinjer Praktiska synpunkter
DÖDSPLATS. Sjukhus Sjukhem eller särskilt boende Privat bostad Annan/okänd KARLSSON
DÖDSPLATS Sjukhus Sjukhem eller särskilt boende Privat bostad Annan/okänd VÅRDBEGRÄNSNINGAR ETIK, REGLER OCH DOKUMENTATION Marit Karlsson Med dr, överläkare, adj. lektor LAH Linköping IKE, LiU VÅR TIDS
Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård. Riktlinje Datum:
Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård Riktlinje Datum: 2018-04-01 Rubrik specificerande dokument Omfattar område/verksamhet/enhet Nästa revidering Gäller från datum Riktlinje
Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård. Riktlinje Datum:
Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård Riktlinje Datum: 2017-06-28 Rubrik specificerande dokument Omfattar område/verksamhet/enhet Nästa revidering Gäller från datum Riktlinje
Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård. Riktlinje Datum:
Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård Riktlinje Datum: 2018-01-01 Rubrik specificerande dokument Omfattar område/verksamhet/enhet Nästa revidering Gäller från datum Riktlinje
Etik i klinisk vardag - kurs för ST-läkare, del 2
Etik i klinisk vardag - kurs för ST-läkare, del 2 Marit Karlsson Anna Milberg 2 2016-11-18 Upplägg idag Diskussioner kring fall ca 15-20 min/fall Ca 14.30 Fika Ca 15.30 teoretisk återkoppling och diskussion
Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård. Riktlinje Datum:
Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård Riktlinje Datum: 2017-06-28 Rubrik specificerande dokument Omfattar område/verksamhet/enhet Nästa revidering Gäller från datum Riktlinje
Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.
1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3
Riktlinje vid hjärtstopp, vid kommunens särskilda boenden, korttidsboende samt för patienter inskrivna i hemsjukvård
6.17. Riktlinje vid hjärtstopp, vid kommunens särskilda boenden, korttidsboende samt för patienter inskrivna i hemsjukvård Bakgrund Svensk läkarförening, Svensk sjuksköterskeförening och Svenska rådet
ETIK I KLINISK VARDAG - KURS FÖR ST-LÄKARE
ETIK I KLINISK VARDAG - KURS FÖR ST-LÄKARE Marit Karlsson Anna Milberg 2016-03-09 M. KARLSSON 1 VAD ÄR ETIK? Att försöka svara på frågorna Vad är rätt? Vad är gott? Vad ska vi göra? 1 Sjukvård är ett stort
Hjärtstopp hos patient inskriven i kommunal hälso- och sjukvård
Hjärtstopp hos patient inskriven i kommunal hälso- och sjukvård Styrdokument Riktlinjer Dokumentansvarig MAS Skribent MAS Beslutat av Förvaltningschef dnr VON 317/18 Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen
Begränsad behandling, vårdrutinavsteg Ställningstagande till
Godkänt den: 2016-03-21 Ansvarig: Gäller för: Barbro Nordström Landstinget i Uppsala län Begränsad behandling, vårdrutinavsteg Ställningstagande till Rutinen gäller för patienter över 18 års ålder. Innehåll
VERSION Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord
SOCIALSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOSFS 2011:XX (M) Utkom från trycket den månad Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om livsuppehållande
Sahlgrenska Universitets sjukhuset medicinsk etiska riktlinjer förhjärt-lung räddning (HLR)
Sahlgrenska Universitets sjukhuset medicinsk etiska riktlinjer förhjärt-lung räddning (HLR) Medicinsk etik Länge var det den medicinska kunskapen som satte gränsen för behandling man gjorde allt man kunde.
Behandlingsstrategi beslut om begränsning av livsuppehållande åtgärd.
Riktlinje Process: 3.0.2 RGK Styra Område: Vård i livets slut Faktaägare: Joar Björk, ST-läkare, medicinkliniken Fastställd av: Per-Henrik Nilsson, hälso- och sjukvårdsdirektör Revisions nr: 2 Behandlingsstrategi
Hudiksvall 20131003 EUTHANASI LÄKARASSISTERAT SJÄLVMORD PALLIATIV SEDERING
Hudiksvall 20131003 EUTHANASI LÄKARASSISTERAT SJÄLVMORD PALLIATIV SEDERING EUTHANASI Ò Eu väl, gott Ò Thanatos döden Således ordagrant En god död VAD ÄR EN GOD DÖD? Ò Snabb död Ò Omedveten död Ò Vid mycket
Brytpunktsamtal. Var, när och hur ska det genomföras? Varför är det viktigt? Kunskap och kommunikation
Brytpunktsamtal Var, när och hur ska det genomföras? Varför är det viktigt? Kunskap och kommunikation SK-kurs Palliativ vård, 2016-04-08, Maria Jakobsson, PKC Brytpunktsprocess Palliativa insatser Brytpunkts
SOSFS 2011:7 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Livsuppehållande behandling. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2011:7 (M) Föreskrifter och allmänna råd Livsuppehållande behandling Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna
Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje
Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje Bakgrund Vården ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Patienten ska ges sakkunnig och omsorgsfull
Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR)
Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) Svenska Läkaresällskapet Svensk sjuksköterskeförening Svenska rådet för hjärt-lungräddning 1 2 INNEHÅLL 5 ETISKA RIKTLINJER FÖR HJÄRT-LUNGRÄDDNING Syfte Grundprinciper
SIR:s riktlinje för registrering av behandlingsstrategi vid livsuppehållande behandling inom svensk intensivvård
Dokumentversion: 6.0 Protokollversion: 3.0 Fastställd: 2016-05-04 Gäller från: 2014-01-01 SIR:s riktlinje för registrering av behandlingsstrategi vid livsuppehållande behandling inom svensk intensivvård
Rutin fast vårdkontakt
Arbetsområde: Rutin Fast Rutin fast För personer i ordinärt boende utses den fasta en bland hälsooch sjukvårdspersonal inom landstinget med undantag av de personer som är bedömda som hemsjukvårdspatienter.
Brytpunktssamtal. Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Karolinska Institutet, Stockholm
Brytpunktssamtal Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Karolinska Institutet, Stockholm Ämnen: Brytpunktsbedömning Brytpunktssamtal Definition Utmaningar
SK-kurs: Etik i klinisk vardag. Etisk analys. Anna Milberg & Marit Karlsson
SK-kurs: Etik i klinisk vardag Etisk analys Anna Milberg & Marit Karlsson Varför behöver läkare kunskap om etik & etisk analys? Det är nästan alltid lättare att skriva en röntgenremiss till eller ta ett
Kursen innehåller nedanstående moment, som krävs för godkänd kurs.
Etik Välkommen till kurs i medicinsk etik Datum: 2018-01-17 Tid: Kl. 08.00 17.00 Plats: Karstorps Säteri, Skövde Kursen innehåller nedanstående moment, som krävs för godkänd kurs. 1. Skicka in ett eget
Fast vårdkontakt vid somatisk vård
Riktlinje Process: 3.0.2 RGK Styra Område: Vård i livets slut Faktaägare: Pär Lindgren, chefläkare Fastställd av: Per-Henrik Nilsson, hälso- och sjukvårdsdirektör Revisions nr: 1 Gäller för: Region Kronoberg
Säkerhet, roller och riktlinjer
Patientsäkerhet och tillsyn Arbetet ska ske i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet Ge patient/person sakkunnig och omsorgsfull omvårdnad Så långt som möjligt ge vård i samråd med patient/person
Palliativregistret - värdegrund
Palliativregistret - värdegrund Stockholm 4 september 2013 Per-Anders Heedman Svenska Palliativregistret Vård i livets slutskede Är vanligt! Drygt 1% avlider/år 8/9 >65 år Sjukhus ( 1/3) Kommunala boenden
Egenvård vanliga frågor och svar: Fråga Svar Källa. Kan en patient med kognitiv svikt få en egenvårdsbeslut även avseende medicinering.
Egenvård vanliga frågor och svar: Fråga Svar Källa Kan en patient med kognitiv svikt få en egenvårdsbeslut även avseende medicinering. Kan en patient har ett egenvårdsbeslut för en insats i en specificerad
SK-kurs: Etik i klinisk vardag. Etisk analys. Anna Milberg & Marit Karlsson
SK-kurs: Etik i klinisk vardag Etisk analys Anna Milberg & Marit Karlsson Varför behöver läkare kunskap om etik & etisk analys? Det är nästan alltid lättare att skriva en röntgenremiss till eller ta ett
ORGANDONATION EFTER CIRKULATIONSSTILLESTÅND
ORGANDONATION EFTER CIRKULATIONSSTILLESTÅND EN NY MÖJLIGHET TILL DONATION EN FOLDER FRAMTAGEN AV PROJEKTGRUPPEN FÖR DONATION EFTER CIRKULATIONSSTILLESTÅND VÄVNADSRÅDET, SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING
Hur ska bra vård vara?
Hur ska bra vård vara? God och säker vård ur ett MAS perspektiv Se det etiska perspektivet som överordnat Utgå från en humanistisk värdegrund med vårdtagaren i centrum Hålla sig uppdaterad vad som händer
Brytpunktssamtal i cancervården. rden VAD ÄR DET OCH VARFÖR ÄR DET VIKTIGT?
Brytpunktssamtal i cancervården rden VAD ÄR DET OCH VARFÖR ÄR DET VIKTIGT? Retrospektiv journalstudie med frågest geställning information kring döendetd Jakobsson 2006: Genomgång av 229 journaler i VGRslutenvård.
Rutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria
RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Rutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria Begrepp För att öka kännedom om den kommunala hälso- och ens ansvarförhållanden i samband med lex Maria-anmälningar,
MAS Riktlinje Åtgärder vid dödsfall
MAS Riktlinje Åtgärder vid dödsfall 1 Inledning I hälso- och sjukvårdslagens (HSL)1 första paragraf regleras att omhändertagande av avlidna tillhör hälso- och sjukvården och i 2d HSL regleras att När någon
EGENVÅRD. Regel för hälso- och sjukvård Sida 0 (4)
Sida 0 (4) 2015-03-02 MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm. www.stockholm.se/masmarinnerstaden Sida 1 (4) Innehåll Egenvård... 2 Definitioner... 2 Ansvar... 2
Omvårdnad vid förestående och inträffad död. Annette Holst-Hansson 2017
Omvårdnad vid förestående och inträffad död Annette Holst-Hansson 2017 DÖENDET OCH DÖDEN EN NATURLIG DEL AV LIVET Livshotande tillstånd - sjukdom - trauma - suicid OMVÅRDNAD I SAMBAND MED Döende och död
Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.
1 Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Svenska Diabetesförbundet Lillemor Fernström Utredare Hälso- och sjukvårdsfrågor Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes och Tillstyrkes
Utbildningsmaterial kring delegering
Utbildningsmaterial kring delegering Att användas vid undervisning inför delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter. Innehåller även overheadmaterial Framtagen av MAS gruppen i Jämtlands län 2005 Omvårdnad
RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD
RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig
ETIK VID LIVETS SLUT. SJÄLVBESTÄMMANDE, AUTONOMI OCH ETISKA DILEMMAN
Ersta 120419 ETIK VID LIVETS SLUT. SJÄLVBESTÄMMANDE, AUTONOMI OCH ETISKA DILEMMAN Ersta 120419 Mötet Det mest centrala i vården är mötet mellan en vårdare och en människa med ett lidande Människors möte.
Ställningstagande till ej HLR inom sjukvården Inte lätt.. gör man sitt bästa har man kommit långt på väg
Ställningstagande till ej HLR inom sjukvården Inte lätt.. gör man sitt bästa har man kommit långt på väg Eva Piscator Specialist Internmedicin och Akutsjukvård Capio St Göran Doktorand Centrum för hjärtstoppsforskning
SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras
Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR
Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida
Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård
Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård Samverkansrutin i Östra Östergötland Del 1 Den överenskomna processen Del 2 Flödesschema Del 3 Författningen
Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.
1 Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes och Tillstyrkes (inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter. Terminologiska
Rutin för samverkan i samband med egenvård mellan Region Kronoberg och länets social- och skolförvaltningar
Rutin för samverkan i samband med egenvård mellan Region Kronoberg och länets social- och skolförvaltningar 2013 2015 1 1. Inledning Socialstyrelsen har gett ut föreskriften Bedömning av om en hälso- och
Ellinor Englund. Avdelningen för juridik
Cirkulärnr: 09:71 Diarienr: 09/5292 Handläggare: Avdelning: Ellinor Englund Datum: 2009-11-18 Mottagare: Rubrik: Bilagor: Avdelningen för juridik Kommundirektör Landstings-/regiondirektör Äldreomsorg Handikappomsorg
Tjänsteställe, handläggare Datum Sida Terapigrupp Äldre, Läkemedelskommittén (5) Andreas Koro, ST-läkare
Tjänsteställe, handläggare Terapigrupp Äldre, Läkemedelskommittén 2019-04-06 1(5) Andreas Koro, ST-läkare Etisk vårdplanering 1. Bakgrund Vård av äldre och/eller svårt sjuka i eget eller särskilt boende
SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND
SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och
Samtal mellan anhöriga och läkare i livets slutskede - erfarenheter och rekommendationer
Samtal mellan anhöriga och läkare i livets slutskede - erfarenheter och rekommendationer Rurik Löfmark Pensionerad hjärtläkare docent i medicinsk etik Tidigare ledamot av Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket,
Lena Karlsson, utvecklingsstrateg, Västmanlands Kommuner och Landsting
Dokumentnamn: Rutin för samverkan vid egenvård. Överrenskommelse mellan landstinget och kommunerna i Västmanlands län Dok.nr/Ref.nr/Diarienr: Version: Klicka här för att ange text. 1. Datum: VKL:s diarienummer:
UTÖKAT BESLUTSSTÖD FÖR PALLIATIV VÅRD
Datum: Personnummer: Patientens namn: Verksamhet Vårdenhet: Huvuddiagnos Bidiagnoser n TECKEN PÅ ATT PATIENTEN KAN VARA DÖENDE Patienten är sängliggande Patienten har sväljningssvårigheter Patienten är
Etik i klinisk vardag - kurs för ST-läkare
Etik i klinisk vardag - kurs för ST-läkare Marit Karlsson Anna Milberg 1 2 Medicin Vetenskap och teknik: om kroppen, sjukdomar, undersökningar, behandlingar Men det handlar även om människor: deras liv,
Kopia utskriftsdatum: Sid 1 (8)
Förvaltning Ägare Reviderat datum Ann-Louise Gustafsson 2018-10-30 Verksamhet Välfärd och folkhälsa Slutgranskare Ingmar Ångman Diarienr Dokumentkategori Fastställare Giltigt datum fr o m Överenskommelser
ETIK I KLINISK VARDAG - KURS FÖR ST-LÄKARE
ETIK I KLINISK VARDAG - KURS FÖR ST-LÄKARE Marit Karlsson Anna Milberg Waldemar Bau 2018-03-19 M. KARLSSON 1 VAD ÄR ETIK? 2018-03-19 M. KARLSSON 2 VAD ÄR ETIK? Att försöka svara på frågorna Vad är rätt?
Vid frågor kontakta oss gärna! Förkunskaper: Inga förkunskaper krävs.
Akutomhändertagande vid sjukdom eller olycka (L-ABCDE) I utbildningen får kursdeltagaren lära sig hur han eller hon på ett enkelt sätt kan hjälpa en person som drabbas av en akut sjukdom eller olycka.
LOK Nätverk för Sveriges Läkemedelskommittéer
1 Patientens samlade läkemedelslista ansvar och riktlinjer för hantering i öppen vård. -LOK:s rekommendationer om hur en samlad läkemedelslista bör hanteras- Detta dokument innehåller LOK:s (nätverket
Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Inger Hagerman, Karolinska
Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Inger Hagerman, Karolinska Universitetssjukhuset ICD behandling i livets slutskede Inger
GÖTEBORGS HJÄRT-LUNGRÄDDNINGSUTBILDNING
NI N G GÖTEBORG SH LD TBI SU GRÄD D -LUN NI NG RT JÄ WW E W.GBG-HLR.S GÖTEBORGS HJÄRT-LUNGRÄDDNINGSUTBILDNING Det händer plötsligt men med rätt kunskap kan du rädda liv! Du eller Jag? Presentation Syftet
Samtal med den döende människan
Samtal med den döende människan Carl Johan Fürst Örenäs 2016-06-08 Samtal med den döende människan Vad kan det handla om Läkare Medmänniska När Hur Svårigheter - utmaningar http://www.ipcrc.net/video_popup.php?vimeo_code=20151627
ETIK I PALLIATIV MEDICIN: HUR KAN VI ARBETA MED ETISKA FRÅGOR I VARDAGEN?
ETIK I PALLIATIV MEDICIN: HUR KAN VI ARBETA MED ETISKA FRÅGOR I VARDAGEN? Marit Karlsson med dr, öl, adj. lektor LAH Linköping IKE, Linköpings Universitet KOMMUNIKATION, TERMER OCH BEGREPP Menar vi samma
Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar.
Malmö stad Medicinskt ansvariga Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar. Rutinen beskriver processen vid egenvårdsbedömning
Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun
Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Antagen i socialnämnden 2006-12-05 138 Riktlinjen grundar sig
Riktlinjer och rutiner för Hälso- och sjukvårds avvikelser och riskhantering inom LSS
Riktlinje 2/ Avvikelser LSS Rev. 2017-06-22 Socialkontoret Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Riktlinjer och rutiner för Hälso- och sjukvårds avvikelser och riskhantering inom LSS Författningar
SIR:s riktlinje för registrering av - Avstå eller avbryta behandling inom svensk intensivvård
Svenska intensivvårdsregistret SIR Sid 1 av 6 Ansvariga författare: Thomas Nolin Version: 2.0 Fastställd: 2007-06-01 Gäller från: 2007-06-01 SIR:s riktlinje för registrering av - Avstå eller avbryta behandling
Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård.
2010-10-08 Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Rutinen är gemensam för Västra Götalandsregionen och alla kommuner
Ämnen: Brytpunktsbedömning. Brytpunktssamtal Definition Utmaningar Vinster med brytpunktsamtal
Brytpunktssamtal Staffan Lundström, Överläkare, Med dr Palliativa sektionen och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem FoUU-ansvarig Svenska Palliativregistret Ämnen: Brytpunktsbedömning Brytpunktssamtal Definition
Patientens möjlighet att bestämma över sin död
1 Promemoria utarbetad av en intern arbetsgrupp i SMER bestående av Niels Lynoe, Barbro Westerholm och Daniel Brattgård och slutligen överlämnad till rådet inför sammanträdet den 28 augusti 2008. Patientens
Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald Medicinskt ansvarig rehabilitering
Riktlinje Utgåva nr 3 sida 1 (6) Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald
RIKTLINJE FÖR SKYDDSÅTGÄRDER FRIHETSBEGRÄNSANDE ÅTGÄRDER I SAMBAND MED VÅRD OCH OMSORG
Datum 2013-04-24 - Ert datum Rev 2013-11-25 Beteckning Er beteckning Kerstin Malmberg Medicinskt ansvarig sjuksköterska ansvarig sjuksköterska RIKTLINJE FÖR SKYDDSÅTGÄRDER FRIHETSBEGRÄNSANDE ÅTGÄRDER I
Malmö stad Medicinskt ansvariga 1 (8) Rutin Egenvård. Fastställd: Reviderad:
Malmö stad Medicinskt ansvariga 1 (8) Rutin Egenvård Fastställd: 2014-12-11 Reviderad: Innehållsförteckning Inledning... 3 Egenvård... 3 Åtgärd... 4 Ansvarsfördelning... 4 Kommunalt ansvar:... 4 Annan
Etiska frågor kring behandlingen av avancerad KOL
Etiska frågor kring behandlingen av avancerad KOL Senast uppdaterad: 2011-11-16 http://slmf.nyttodata.net/kol/niva-3/etiska-fragor-kring-behandlingen-av-avancerad-kol/ KOL-patienten är ofta äldre, har
Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård.
2013-01-08 Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Samverkansrutinen är uppdaterad enligt gällande lag och föreskrifter.
Symtomlindring i livets slutskede. Marit Karlsson Med dr, överläkare, LAH Linköping
Symtomlindring i livets slutskede Marit Med dr, överläkare, LAH Linköping Symtom i livets absoluta slutskede Sista två veckorna i livet Översiktsstudie baserad på 12 studier innehållande totalt 2412 patienter
UPPMÄRKSAMHETSSIGNALEN (UMS) I COSMIC - KUNDGEMENSAMMA RIKTLINJER
Godkänt den: 2018-08-15 Ansvarig: Barbro Nordström Gäller för: Region Uppsala UPPMÄRKSAMHETSSIGNALEN (UMS) I COSMIC - KUNDGEMENSAMMA RIKTLINJER Innehåll Uppmärksamhetsinformation i COSMIC...2 Länka journalanteckning...3
Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård
Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Skapad av: MAS MAR Beslutad av: Gäller från: 2004-04-04 Reviderad den: 2011-11-30 Diarienummer: Inledning Hälso- och sjukvårdslagen ställer krav
Barnetikrådet. Skånes Universitetssjukhus
Barnetikrådet Skånes Universitetssjukhus Anders Castor Överläkare Barnonkolog, SUS, Lund Ordförande, barnetikrådet, SUS Ledamot SLS Delegation för Medicinsk Etik Barnetikrådet Sedan 2008 ü 7 Läkare ü 3
Validand och valideringshandledare
Validering av kurs: Palliativ vård (100p) Fördjupad kunskapskartläggning Validand och valideringshandledare Validand Mejladress Telefon Särskilda behov Valideringspedagog Mejladress Aktuella veckor för
Vårdrutin 1 (5) Dödsfall utanför sjukhus Gäller för: Ambulanssjukvården. Dödsfall utanför sjukhus
Vårdrutin 1 (5) Utgåva: 1 Godkänd av: Verksamhetschef 2012-03-01 2015-03-01 Utarbetad/reviderad av: Eric Rinstad Wolmer Edqvist Lena Emanuelsson Revisionsansvarig: Ambulansöverläkaren Ev. diarieinr: Version
Frågor och svar om eutanasi/dödshjälp
Frågor och svar om eutanasi/dödshjälp Hur definieras eutanasi? Vad är skillnaden mellan eutanasi och assisterat självmord? Vad skulle konsekvenserna kunna bli om man legaliserade eutanasi i Sverige? Och
Svenska Palliativregistret -ett kraftfullt verktyg för att förbättra vården i livets slut!
Svenska Palliativregistret -ett kraftfullt verktyg för att förbättra vården i livets slut! Maria Taranger Överläkare internmedicin och hematologi Sektionschef 353 Med/Ger/Akutenhet Östra Sahlgrenska Universitetssjukhuset
UPPMÄRKSAMHETSSIGNALEN (UMS) I COSMIC - KUNDGEMENSAMMA RIKTLINJER
Godkänt den: 2018-12-12 Ansvarig: Barbro Nordström Gäller för: Region Uppsala UPPMÄRKSAMHETSSIGNALEN (UMS) I COSMIC - KUNDGEMENSAMMA RIKTLINJER Innehåll Uppmärksamhetsinformation i COSMIC...2 Länka journalanteckning...3
Instruktion för repetition av S-HLR och A-HLR tillsammans
Instruktion för repetition av S-HLR och A-HLR tillsammans Bakgrund: När A-HLR repeteras blir det ofta fokus på läkemedel och själva algoritmen, viktigt är dock att även träna de moment som skall göras
Rutin. Beslut om vak/ extravak. Diarienummer: Gäller från:
Diarienummer: Rutin Beslut om vak/ extravak Gäller från: 2019-01-01 Gäller för: Socialförvaltningen Fastställd av: Verksamhetschef ÄO Utarbetad av: Medicinskt ansvariga sjuksköterska Revideras senast:
Brytpunktsamtal - var, (vad?),när och varför? Bertil Axelsson Carl Johan Fürst
Brytpunktsamtal - var, (vad?),när och varför? Bertil Axelsson Carl Johan Fürst Presentation av oss Upplägg och syfte Gemensam reflektion kring brytpunktssamtal Palliativregistret och studier??? Diskutera
Palliativ vård. Värdegrund, innehåll, förhållningssätt Olle Karlsson
Palliativ vård Värdegrund, innehåll, förhållningssätt Olle Karlsson Vad innebär det att drabbas av svår sjukdom? Förlust av ADL-funktioner/ oberoende/ självuppfattning/ socialt sammanhang Tillkomst av
Upprättad av Ansvarig Fastställd datum Reviderad datum Sökväg Monica Rask- Carlsson
Upprättad av Ansvarig Fastställd datum Reviderad datum Sökväg Monica Rask- Carlsson Monica Rask- Carlsson, MAS 2011-04-11 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbetet 2011-04-11 Övergripande rutin
Hälso- och sjukvårdsjuridik inom demensvården -
Hälso- och sjukvårdsjuridik inom demensvården - frivillighet, information, samtycke och sekretess rättsläget för patienter med nedsatt beslutsförmåga Pernilla Wikström Information och samtycke hälso- och
Malmö stad Medicinskt ansvariga
Malmö stad Medicinskt ansvariga Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar. Rutinen beskriver processen vid egenvårdsbedömning
REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING
Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING Sida 2 (5) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR
Palliativt förhållningssätt Maria Carlsson lektor Folkhälso och vårdvetenskap. Hur såg döendet ut. (före den palliativa vårdfilosofin)
Palliativt förhållningssätt Maria Carlsson lektor Folkhälso och vårdvetenskap Hur såg döendet ut. (före den palliativa vårdfilosofin) Ensamhet Smärta Symptom Ronden gick förbi Ingen sa något Ingen förberedelse
God palliativ vård state of the art
God palliativ vård state of the art Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem 2015-03-11 Professor P Strang Vård av döende Vård av döende har alltid
Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer
Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna
Att få med läkarna på tåget
Att få med läkarna på tåget Insatser för att öka läkarmedverkan vid vårdplaneringar i Uppsala län Barbro Nordström och Christina Mörk allmänläkare i Uppsala Vårdplanering - olika begrepp Omvårdnadsplanering
UNDERLAG FÖR LOKALT HANDLINGSPROGRAM FÖR AVVIKELSEHANTERING 2009. Basen i det fortlöpande förbättringsarbetet. Avvikelsehanteringsrutiner
ENHETENS NAMN DATUM UNDERLAG FÖR LOKALT HANDLINGSPROGRAM FÖR AVVIKELSEHANTERING 2009 2008-11-21 Basen i det fortlöpande förbättringsarbetet Enhetens avvikelser ska utgöra en del av det systematiska kvalitets-
LOKALA RUTINER EGENVÅRD
Flik 13.4. LOKALA RUTINER EGENVÅRD Hälsocentralerna Tre älvar Vännäs, Vindeln, Bjurholm 2011-04-06 Eva Basun avdelningschef Vindeln Arbetsgrupp Elisabeth Olsson, dsk Bjurholm Eva-Marie Hedman, dsk Vindeln
Akuta medicinska larm vid SÄS Skene
2017-09-11 24039 1 (5) Sammanfattning Riktlinjen beskriver ansvar, larmrutiner och handläggning av patienter med både livshotande och mindre allvarliga tillstånd vid SÄS Skene. Dessutom handläggning vid