Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR)"

Transkript

1 Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) M. Karlsson Marit Karlsson Med dr överläkare LAH Linköping SLS Delegation för medicinsk etik

2 Vår tids utmaning 1. Vi kan idag (alltmer) förlänga liv med medicinska insatser 2. Ett förlängt liv kan vara detsamma som ett förlängt döende med ett förlängt och/eller ökat lidande 3. Döden är inte alltid det sämsta alternativet 4. Vi fattar medicinska och etiska beslut som påverkar människors döende 5. Vi kan inte anta att patienter och anhöriga har en enhetlig inställning till döendet i ett nutida heterogent och sekulariserat samhälle 6. Patienten har (nästan) alltid rätt att avstå vård om de så önskar, men kan inte kräva viss vård Marit Karlsson

3 Balansera sjukvård Att göra eller inte göra? Att göra rätt sak. All physicians face the problem of balancing technical interventions with a humanistic intervention to their dying patients (Clark, BMJ, 2002) Marit Karlsson

4 Att diskutera Vad betyder Ej HLR för mig? Diskutera 2 och 2 i 2 minuter! M. Karlsson

5 Definition HLR Med hjärt-lungräddning, HLR, avses ventilation av lungorna och yttre bröstkompressioner, eventuellt i kombination med defibrillering + ev. läkemedel + ev. intensivvård M. Karlsson

6 Hjärt-lungräddning handlar om att försöka rädda livet på dem där det finns en chans (medicinsk möjligt) och som vill ha denna chans (patientens intresse) och utan att priset blir för högt (ett liv utan värde/kvalitet) M. Karlsson

7 Begrepp Ej HLR Ändrat begrepp! Tidigare: 0 nollad X kryssad Innehållsglidning Nystart med nytt begrepp för tydlighet M. Karlsson

8 Grundläggande bestämmelser SOSFS 2011:7 Föreskrifter om livsuppehållande behandling När livsuppehållande behandling kan begränsas Hur beslut skall fattas Hur beslut ska dokumenteras

9 Livsuppehållande behandling: olika nivåer 1. Grundinställning i vården: göra allt som är medicinskt möjligt, dvs inga begränsningar 2. Preciserade begränsningar (ex. Ej HLR, ej IVA) 3. Palliativ vård i livets slutskede (passerat brytpunkten till vård i livets slutskede där vårdens mål övergått till lindring)

10 Etiska riktlinjer för HLR M. Karlsson

11 Huvudbudskap 1 (SLS Etiska riktlinjer kring HLR) 1. All hälso- och sjukvårdpersonal ska omedelbart påbörja HLR på personer som drabbats av plötsligt oväntat hjärtstopp, såvida det inte finns ett dokumenterat ställningstagande om att HLR inte ska utföras. 2. Ett ställningstagande om att avstå från HLR innebär att ansvarig läkare på förhand bestämmer att HLR inte ska utföras i händelse av ett plötsligt oväntat hjärtstopp. Detta ställningstagande inkluderar inte andra former av behandling M. Karlsson

12 Huvudbudskap 2 (SLS Etiska riktlinjer kring HLR) Beslut om att avstå HLR skall fattas av läkare med tillräcklig medicinsk kompetens (minst leg läkare) Medicinskt beslut grundat på patientens medicinska tillstånd, vilja och hela situation Individuellt beslut Gäller under ett vårdtillfälle inom ett verksamhetsområde men Dokumenteras tydligt M. Karlsson

13 Avstå HLR: skäl 1. Patienten vill inte ha behandling med HLR vid ett eventuellt hjärtstopp. 2. Ansvarig läkare bedömer det som utsiktslöst att HLR skulle kunna återställa spontan cirkulation och andningsfunktion (inte förenligt med vetenskap och beprövad erfarenhet). 3. Ansvarig läkare bedömer att HLR inte är till gagn för patienten, även om det finns en viss chans att patienten skulle kunna återfå spontan cirkulation och andningsfunktion M. Karlsson

14 Avstå HLR: hur fatta beslut Medicinskt beslut fattat av läkare, men kan bygga på olika skäl 1. Patientens vilja Patienten har fått individuellt anpassad information P. har insikt om konsekvenserna av beslutet P. har haft viss betänketid och står efter överväganden fast vid önskemålet P. bedöms vara beslutskompetent och bedöms inte vara i behov av akut psykiatrisk bedömning 2. Medicinsk bedömning 1. Prognos, förväntad framgång HLR, förväntade risker/skador 2. + i kombination med nuvarande och förväntad livskvalitet Samråda med annan legitimerad personal M. Karlsson

15 Samtal om avstå HLR Behöver inte med alla patienter rutinmässigt ta upp diskussion om ställningstaganden som rör HLR och andra hypotetiska medicinska händelser i framtiden Rekommenderar samtal med patienter om deras hela situation, framtid, tankar och farhågor Där livsuppehållande behandling och HLR kan vara en del av samtalet Betonar vikten av god kommunikation, men det innebär också att vi inte kan tvinga fram samtal Men det kan finnas situationer när vi kan/bör avstå Patienten vill inte diskutera detta orsaka mer skada i form av oro än rimligt M. Karlsson

16 Att diskutera Hur tycker du man ska samtala med patienten för att skapa minst oro och ångest? Diskutera 2 och 2 i 2 minuter! M. Karlsson

17 Samtal om avstå HLR Ett samtal med patienten om det medicinska tillståndet, prognos, möjliga behandlingsinsatser och livskvalitet bör som regel äga rum under lugna förhållanden 1. när det finns skäl att anta att patienten inte önskar HLR eller annan livräddande behandling, 2. när patienten bedöms ha en ökad risk att drabbas av hjärtstopp 3. när det är svårt att bedöma om HLR är till gagn för patienten eller M. Karlsson

18 Handläggning praktiskt (Regnard/Randall, Clin Med, 2005) Om HLR inte bedömes kunna hjälpa patienten, bör detta inte heller erbjudas patienten i samtal Diskutera helheten med patienten, dvs. tillståndets allvar, livets slut, vilket kan innebära upplysning om att HLR inte är aktuellt Ta hand om patientens och anhörigas frågor, farhågor och ev. oro Dokumentera tydligt beslutet Dvs. FRÅGA INTE om patientens åsikt inte har betydelse informerar istället! Om HLR bedömes kunna gagna patienten, och det finns en förutsägbar risk för hjärtstopp, kan detta diskuteras med patienten Diskutera HLR med patienten Diskutera sjukdomen/tillståndet dess utveckling fortlöpande Ev. beslut bör dokumenteras tydligt och överses fortlöpande Ta hand om patientens tankar, oro och farhågor 18 Marit Karlsson

19 Handläggning praktiskt(regnard/randall, Clin Med, 2005) Om det inte finns någon förutsägbar risk för hjärtstopp, är det omöjligt att förutse omständigheterna för hjärtstoppet, och därför är ev. framgång av HLR svår att prognostisera. 19 Det är därför omöjligt att fatta ett beslut i förväg som verkligen kan vara till hjälp vid ett oväntat hjärtstopp Förutom om patienten verkligen har en uttal egen åsikt Vid ev. hjärtstopp så bör HLR genomföras om man i situationen bedömer att det finns en rimlig chans för framgång Marit Karlsson

20 Att diskutera Vilken roll bör närstående ha vid beslut om att avstå HLR? Diskutera 2 och 2 i 2 minuter! M. Karlsson

21 Avstå HLR: närstående Om patienten är beslutskompetent krävs dennes medgivande för att informera närstående om patientens önskan/inställning Om patienten inte är beslutskompetent bör läkaren om möjligt samråda med de närstående och försöka ta reda på vad patienten skulle ha önskat om han eller hon haft beslutsförmåga M. Karlsson

22 Beslutets giltighet Gäller inom ett verksamhetsområde ett vårdtillfälle Enligt SOSFS 2011:7 Livsuppehållande behandling Enligt Socialstyrelsens jurister Beslut bör omprövas Särskilt om situation förändras Nytt beslut om/när patienten byter verksamhetsområde Men kan fattas på basen av tidigare beslut M. Karlsson

23 Att diskutera Finns problem med riktlinjerna kring beslutets giltighet? Vilka nackdelar/problem? Hur hantera praktiskt? Diskutera 2 och 2 i 2 minuter! M. Karlsson

24 Att diskutera Varför är det viktigt att fatta ett beslut om HLR eller ej HLR hos en patient? Diskutera 2 och 2 i 2 minuter! M. Karlsson

25 Hjärt-lungräddning handlar om att försöka rädda livet på dem där det finns en chans (medicinsk möjligt) och som vill ha denna chans (patientens intresse) och utan att priset blir för högt (ett liv utan värde/kvalitet) M. Karlsson

26 Målsättning Att ge rätt vårdinnehåll till patienter Undvika övervård Undvika undervård M. Karlsson

27 människovärdesprincipen inte skada göra gott Marit Karlsson autonomi rättvisa

28 Etik HLR Personen vill ha behandling Personen vill inte ha behandling HLR genomförs och lyckas ger förlängt (gott) liv ger fortsatt liv men med lidande HLR genomförs och lyckas ej ger oroligt döende, anhöriga upprörda ger oroligt döende, men alla nöjda med försöket Avstå HLR utan möjlighet lyckas lugn död, rätt vårdinnehåll Avstå HLR trots möjlighet lyckas patienten får ej chans till fortsatt liv Har inte resurser till allt, HLR utan indikation tar resurser från annat (?) Vissa patienter utesluts från HLR Autonomi Göra gott inte skada Rättvisa Marit Karlsson

29 Egna erfarenheter? Var finns de etiska svårigheterna? Diskutera 2 och 2 i några minuter! M. Karlsson

30 Praktiska problem sjukvården Inte agerat alls, inte sett behov ta ställning, eller valt bortse från detta inte uppfattat patient är döende Inte uppfattat att patienten inte har nytta av HLR Inte uppfattat att patienten har en uttalad åsikt Inte samtalat med patient och anhöriga Osäkerhet Medicinskt/prognos Vad patienten vill Inte förankrat beslut på kliniken bland medarbetare Kräver viss samsyn och diskussion Inte dokumenterat, eller dokumenterat i fritext utan tydligt sökord > ingen hittar Marit Karlsson

31 Problem dokumentation idag 1. Övergripande plats (uppmärksamhetssignal) Lätt att hitta Alltför kortfattat, vilken beslutsgrund, (på vissa ställen; alla kan skriva! ej möjligt snabbt uppfatta vem som dokumenterat) Svårt bedöma validitet beslut Anteckning i kronologisk journal Tillräckligt omfattande beskrivet validitet kan bedömas Svårt/omöjligt att hitta

32 Dokumentation Lätt hitta Tillräcklig info Nästa läkare snabbt kunna bedöma tidigare beslut, ev. bekräfta detta M. Karlsson

33 TACK! M. Karlsson

Vårdbegränsningar regler, etik och dokumentation

Vårdbegränsningar regler, etik och dokumentation Vårdbegränsningar regler, etik och dokumentation Marit Med dr, överläkare, adj. lektor LAH Linköping IKE, LiU Upplägg idag Allmän orientering Etik Lagar, föreskrifter, riktlinjer Praktiska synpunkter Dokumentation

Läs mer

VÅRDBEGRÄNSNINGAR REGLER, ETIK OCH DOKUMENTATION

VÅRDBEGRÄNSNINGAR REGLER, ETIK OCH DOKUMENTATION VÅRDBEGRÄNSNINGAR REGLER, ETIK OCH DOKUMENTATION Marit Karlsson Med dr, överläkare, adj. lektor LAH Linköping IKE, LiU UPPLÄGG IDAG Allmän orientering Etik Lagar, föreskrifter, riktlinjer Praktiska synpunkter

Läs mer

DÖDSPLATS. Sjukhus Sjukhem eller särskilt boende Privat bostad Annan/okänd KARLSSON

DÖDSPLATS. Sjukhus Sjukhem eller särskilt boende Privat bostad Annan/okänd KARLSSON DÖDSPLATS Sjukhus Sjukhem eller särskilt boende Privat bostad Annan/okänd VÅRDBEGRÄNSNINGAR ETIK, REGLER OCH DOKUMENTATION Marit Karlsson Med dr, överläkare, adj. lektor LAH Linköping IKE, LiU VÅR TIDS

Läs mer

Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård. Riktlinje Datum:

Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård. Riktlinje Datum: Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård Riktlinje Datum: 2018-04-01 Rubrik specificerande dokument Omfattar område/verksamhet/enhet Nästa revidering Gäller från datum Riktlinje

Läs mer

Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård. Riktlinje Datum:

Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård. Riktlinje Datum: Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård Riktlinje Datum: 2017-06-28 Rubrik specificerande dokument Omfattar område/verksamhet/enhet Nästa revidering Gäller från datum Riktlinje

Läs mer

Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård. Riktlinje Datum:

Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård. Riktlinje Datum: Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård Riktlinje Datum: 2018-01-01 Rubrik specificerande dokument Omfattar område/verksamhet/enhet Nästa revidering Gäller från datum Riktlinje

Läs mer

Etik i klinisk vardag - kurs för ST-läkare, del 2

Etik i klinisk vardag - kurs för ST-läkare, del 2 Etik i klinisk vardag - kurs för ST-läkare, del 2 Marit Karlsson Anna Milberg 2 2016-11-18 Upplägg idag Diskussioner kring fall ca 15-20 min/fall Ca 14.30 Fika Ca 15.30 teoretisk återkoppling och diskussion

Läs mer

Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård. Riktlinje Datum:

Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård. Riktlinje Datum: Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård Riktlinje Datum: 2017-06-28 Rubrik specificerande dokument Omfattar område/verksamhet/enhet Nästa revidering Gäller från datum Riktlinje

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3

Läs mer

Riktlinje vid hjärtstopp, vid kommunens särskilda boenden, korttidsboende samt för patienter inskrivna i hemsjukvård

Riktlinje vid hjärtstopp, vid kommunens särskilda boenden, korttidsboende samt för patienter inskrivna i hemsjukvård 6.17. Riktlinje vid hjärtstopp, vid kommunens särskilda boenden, korttidsboende samt för patienter inskrivna i hemsjukvård Bakgrund Svensk läkarförening, Svensk sjuksköterskeförening och Svenska rådet

Läs mer

ETIK I KLINISK VARDAG - KURS FÖR ST-LÄKARE

ETIK I KLINISK VARDAG - KURS FÖR ST-LÄKARE ETIK I KLINISK VARDAG - KURS FÖR ST-LÄKARE Marit Karlsson Anna Milberg 2016-03-09 M. KARLSSON 1 VAD ÄR ETIK? Att försöka svara på frågorna Vad är rätt? Vad är gott? Vad ska vi göra? 1 Sjukvård är ett stort

Läs mer

Hjärtstopp hos patient inskriven i kommunal hälso- och sjukvård

Hjärtstopp hos patient inskriven i kommunal hälso- och sjukvård Hjärtstopp hos patient inskriven i kommunal hälso- och sjukvård Styrdokument Riktlinjer Dokumentansvarig MAS Skribent MAS Beslutat av Förvaltningschef dnr VON 317/18 Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen

Läs mer

Begränsad behandling, vårdrutinavsteg Ställningstagande till

Begränsad behandling, vårdrutinavsteg Ställningstagande till Godkänt den: 2016-03-21 Ansvarig: Gäller för: Barbro Nordström Landstinget i Uppsala län Begränsad behandling, vårdrutinavsteg Ställningstagande till Rutinen gäller för patienter över 18 års ålder. Innehåll

Läs mer

VERSION Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord

VERSION Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOCIALSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOSFS 2011:XX (M) Utkom från trycket den månad Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om livsuppehållande

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset medicinsk etiska riktlinjer förhjärt-lung räddning (HLR)

Sahlgrenska Universitets sjukhuset medicinsk etiska riktlinjer förhjärt-lung räddning (HLR) Sahlgrenska Universitets sjukhuset medicinsk etiska riktlinjer förhjärt-lung räddning (HLR) Medicinsk etik Länge var det den medicinska kunskapen som satte gränsen för behandling man gjorde allt man kunde.

Läs mer

Behandlingsstrategi beslut om begränsning av livsuppehållande åtgärd.

Behandlingsstrategi beslut om begränsning av livsuppehållande åtgärd. Riktlinje Process: 3.0.2 RGK Styra Område: Vård i livets slut Faktaägare: Joar Björk, ST-läkare, medicinkliniken Fastställd av: Per-Henrik Nilsson, hälso- och sjukvårdsdirektör Revisions nr: 2 Behandlingsstrategi

Läs mer

Hudiksvall 20131003 EUTHANASI LÄKARASSISTERAT SJÄLVMORD PALLIATIV SEDERING

Hudiksvall 20131003 EUTHANASI LÄKARASSISTERAT SJÄLVMORD PALLIATIV SEDERING Hudiksvall 20131003 EUTHANASI LÄKARASSISTERAT SJÄLVMORD PALLIATIV SEDERING EUTHANASI Ò Eu väl, gott Ò Thanatos döden Således ordagrant En god död VAD ÄR EN GOD DÖD? Ò Snabb död Ò Omedveten död Ò Vid mycket

Läs mer

Brytpunktsamtal. Var, när och hur ska det genomföras? Varför är det viktigt? Kunskap och kommunikation

Brytpunktsamtal. Var, när och hur ska det genomföras? Varför är det viktigt? Kunskap och kommunikation Brytpunktsamtal Var, när och hur ska det genomföras? Varför är det viktigt? Kunskap och kommunikation SK-kurs Palliativ vård, 2016-04-08, Maria Jakobsson, PKC Brytpunktsprocess Palliativa insatser Brytpunkts

Läs mer

SOSFS 2011:7 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Livsuppehållande behandling. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2011:7 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Livsuppehållande behandling. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2011:7 (M) Föreskrifter och allmänna råd Livsuppehållande behandling Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna

Läs mer

Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje

Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje Bakgrund Vården ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Patienten ska ges sakkunnig och omsorgsfull

Läs mer

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR)

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) Svenska Läkaresällskapet Svensk sjuksköterskeförening Svenska rådet för hjärt-lungräddning 1 2 INNEHÅLL 5 ETISKA RIKTLINJER FÖR HJÄRT-LUNGRÄDDNING Syfte Grundprinciper

Läs mer

SIR:s riktlinje för registrering av behandlingsstrategi vid livsuppehållande behandling inom svensk intensivvård

SIR:s riktlinje för registrering av behandlingsstrategi vid livsuppehållande behandling inom svensk intensivvård Dokumentversion: 6.0 Protokollversion: 3.0 Fastställd: 2016-05-04 Gäller från: 2014-01-01 SIR:s riktlinje för registrering av behandlingsstrategi vid livsuppehållande behandling inom svensk intensivvård

Läs mer

Rutin fast vårdkontakt

Rutin fast vårdkontakt Arbetsområde: Rutin Fast Rutin fast För personer i ordinärt boende utses den fasta en bland hälsooch sjukvårdspersonal inom landstinget med undantag av de personer som är bedömda som hemsjukvårdspatienter.

Läs mer

Brytpunktssamtal. Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Karolinska Institutet, Stockholm

Brytpunktssamtal. Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Karolinska Institutet, Stockholm Brytpunktssamtal Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Karolinska Institutet, Stockholm Ämnen: Brytpunktsbedömning Brytpunktssamtal Definition Utmaningar

Läs mer

SK-kurs: Etik i klinisk vardag. Etisk analys. Anna Milberg & Marit Karlsson

SK-kurs: Etik i klinisk vardag. Etisk analys. Anna Milberg & Marit Karlsson SK-kurs: Etik i klinisk vardag Etisk analys Anna Milberg & Marit Karlsson Varför behöver läkare kunskap om etik & etisk analys? Det är nästan alltid lättare att skriva en röntgenremiss till eller ta ett

Läs mer

Kursen innehåller nedanstående moment, som krävs för godkänd kurs.

Kursen innehåller nedanstående moment, som krävs för godkänd kurs. Etik Välkommen till kurs i medicinsk etik Datum: 2018-01-17 Tid: Kl. 08.00 17.00 Plats: Karstorps Säteri, Skövde Kursen innehåller nedanstående moment, som krävs för godkänd kurs. 1. Skicka in ett eget

Läs mer

Fast vårdkontakt vid somatisk vård

Fast vårdkontakt vid somatisk vård Riktlinje Process: 3.0.2 RGK Styra Område: Vård i livets slut Faktaägare: Pär Lindgren, chefläkare Fastställd av: Per-Henrik Nilsson, hälso- och sjukvårdsdirektör Revisions nr: 1 Gäller för: Region Kronoberg

Läs mer

Säkerhet, roller och riktlinjer

Säkerhet, roller och riktlinjer Patientsäkerhet och tillsyn Arbetet ska ske i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet Ge patient/person sakkunnig och omsorgsfull omvårdnad Så långt som möjligt ge vård i samråd med patient/person

Läs mer

Palliativregistret - värdegrund

Palliativregistret - värdegrund Palliativregistret - värdegrund Stockholm 4 september 2013 Per-Anders Heedman Svenska Palliativregistret Vård i livets slutskede Är vanligt! Drygt 1% avlider/år 8/9 >65 år Sjukhus ( 1/3) Kommunala boenden

Läs mer

Egenvård vanliga frågor och svar: Fråga Svar Källa. Kan en patient med kognitiv svikt få en egenvårdsbeslut även avseende medicinering.

Egenvård vanliga frågor och svar: Fråga Svar Källa. Kan en patient med kognitiv svikt få en egenvårdsbeslut även avseende medicinering. Egenvård vanliga frågor och svar: Fråga Svar Källa Kan en patient med kognitiv svikt få en egenvårdsbeslut även avseende medicinering. Kan en patient har ett egenvårdsbeslut för en insats i en specificerad

Läs mer

SK-kurs: Etik i klinisk vardag. Etisk analys. Anna Milberg & Marit Karlsson

SK-kurs: Etik i klinisk vardag. Etisk analys. Anna Milberg & Marit Karlsson SK-kurs: Etik i klinisk vardag Etisk analys Anna Milberg & Marit Karlsson Varför behöver läkare kunskap om etik & etisk analys? Det är nästan alltid lättare att skriva en röntgenremiss till eller ta ett

Läs mer

ORGANDONATION EFTER CIRKULATIONSSTILLESTÅND

ORGANDONATION EFTER CIRKULATIONSSTILLESTÅND ORGANDONATION EFTER CIRKULATIONSSTILLESTÅND EN NY MÖJLIGHET TILL DONATION EN FOLDER FRAMTAGEN AV PROJEKTGRUPPEN FÖR DONATION EFTER CIRKULATIONSSTILLESTÅND VÄVNADSRÅDET, SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING

Läs mer

Hur ska bra vård vara?

Hur ska bra vård vara? Hur ska bra vård vara? God och säker vård ur ett MAS perspektiv Se det etiska perspektivet som överordnat Utgå från en humanistisk värdegrund med vårdtagaren i centrum Hålla sig uppdaterad vad som händer

Läs mer

Brytpunktssamtal i cancervården. rden VAD ÄR DET OCH VARFÖR ÄR DET VIKTIGT?

Brytpunktssamtal i cancervården. rden VAD ÄR DET OCH VARFÖR ÄR DET VIKTIGT? Brytpunktssamtal i cancervården rden VAD ÄR DET OCH VARFÖR ÄR DET VIKTIGT? Retrospektiv journalstudie med frågest geställning information kring döendetd Jakobsson 2006: Genomgång av 229 journaler i VGRslutenvård.

Läs mer

Rutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria

Rutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Rutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria Begrepp För att öka kännedom om den kommunala hälso- och ens ansvarförhållanden i samband med lex Maria-anmälningar,

Läs mer

MAS Riktlinje Åtgärder vid dödsfall

MAS Riktlinje Åtgärder vid dödsfall MAS Riktlinje Åtgärder vid dödsfall 1 Inledning I hälso- och sjukvårdslagens (HSL)1 första paragraf regleras att omhändertagande av avlidna tillhör hälso- och sjukvården och i 2d HSL regleras att När någon

Läs mer

EGENVÅRD. Regel för hälso- och sjukvård Sida 0 (4)

EGENVÅRD. Regel för hälso- och sjukvård Sida 0 (4) Sida 0 (4) 2015-03-02 MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm. www.stockholm.se/masmarinnerstaden Sida 1 (4) Innehåll Egenvård... 2 Definitioner... 2 Ansvar... 2

Läs mer

Omvårdnad vid förestående och inträffad död. Annette Holst-Hansson 2017

Omvårdnad vid förestående och inträffad död. Annette Holst-Hansson 2017 Omvårdnad vid förestående och inträffad död Annette Holst-Hansson 2017 DÖENDET OCH DÖDEN EN NATURLIG DEL AV LIVET Livshotande tillstånd - sjukdom - trauma - suicid OMVÅRDNAD I SAMBAND MED Döende och död

Läs mer

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter. 1 Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Svenska Diabetesförbundet Lillemor Fernström Utredare Hälso- och sjukvårdsfrågor Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes och Tillstyrkes

Läs mer

Utbildningsmaterial kring delegering

Utbildningsmaterial kring delegering Utbildningsmaterial kring delegering Att användas vid undervisning inför delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter. Innehåller även overheadmaterial Framtagen av MAS gruppen i Jämtlands län 2005 Omvårdnad

Läs mer

RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD

RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig

Läs mer

ETIK VID LIVETS SLUT. SJÄLVBESTÄMMANDE, AUTONOMI OCH ETISKA DILEMMAN

ETIK VID LIVETS SLUT. SJÄLVBESTÄMMANDE, AUTONOMI OCH ETISKA DILEMMAN Ersta 120419 ETIK VID LIVETS SLUT. SJÄLVBESTÄMMANDE, AUTONOMI OCH ETISKA DILEMMAN Ersta 120419 Mötet Det mest centrala i vården är mötet mellan en vårdare och en människa med ett lidande Människors möte.

Läs mer

Ställningstagande till ej HLR inom sjukvården Inte lätt.. gör man sitt bästa har man kommit långt på väg

Ställningstagande till ej HLR inom sjukvården Inte lätt.. gör man sitt bästa har man kommit långt på väg Ställningstagande till ej HLR inom sjukvården Inte lätt.. gör man sitt bästa har man kommit långt på väg Eva Piscator Specialist Internmedicin och Akutsjukvård Capio St Göran Doktorand Centrum för hjärtstoppsforskning

Läs mer

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård

Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård Samverkansrutin i Östra Östergötland Del 1 Den överenskomna processen Del 2 Flödesschema Del 3 Författningen

Läs mer

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter. 1 Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes och Tillstyrkes (inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter. Terminologiska

Läs mer

Rutin för samverkan i samband med egenvård mellan Region Kronoberg och länets social- och skolförvaltningar

Rutin för samverkan i samband med egenvård mellan Region Kronoberg och länets social- och skolförvaltningar Rutin för samverkan i samband med egenvård mellan Region Kronoberg och länets social- och skolförvaltningar 2013 2015 1 1. Inledning Socialstyrelsen har gett ut föreskriften Bedömning av om en hälso- och

Läs mer

Ellinor Englund. Avdelningen för juridik

Ellinor Englund. Avdelningen för juridik Cirkulärnr: 09:71 Diarienr: 09/5292 Handläggare: Avdelning: Ellinor Englund Datum: 2009-11-18 Mottagare: Rubrik: Bilagor: Avdelningen för juridik Kommundirektör Landstings-/regiondirektör Äldreomsorg Handikappomsorg

Läs mer

Tjänsteställe, handläggare Datum Sida Terapigrupp Äldre, Läkemedelskommittén (5) Andreas Koro, ST-läkare

Tjänsteställe, handläggare Datum Sida Terapigrupp Äldre, Läkemedelskommittén (5) Andreas Koro, ST-läkare Tjänsteställe, handläggare Terapigrupp Äldre, Läkemedelskommittén 2019-04-06 1(5) Andreas Koro, ST-läkare Etisk vårdplanering 1. Bakgrund Vård av äldre och/eller svårt sjuka i eget eller särskilt boende

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Samtal mellan anhöriga och läkare i livets slutskede - erfarenheter och rekommendationer

Samtal mellan anhöriga och läkare i livets slutskede - erfarenheter och rekommendationer Samtal mellan anhöriga och läkare i livets slutskede - erfarenheter och rekommendationer Rurik Löfmark Pensionerad hjärtläkare docent i medicinsk etik Tidigare ledamot av Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket,

Läs mer

Lena Karlsson, utvecklingsstrateg, Västmanlands Kommuner och Landsting

Lena Karlsson, utvecklingsstrateg, Västmanlands Kommuner och Landsting Dokumentnamn: Rutin för samverkan vid egenvård. Överrenskommelse mellan landstinget och kommunerna i Västmanlands län Dok.nr/Ref.nr/Diarienr: Version: Klicka här för att ange text. 1. Datum: VKL:s diarienummer:

Läs mer

UTÖKAT BESLUTSSTÖD FÖR PALLIATIV VÅRD

UTÖKAT BESLUTSSTÖD FÖR PALLIATIV VÅRD Datum: Personnummer: Patientens namn: Verksamhet Vårdenhet: Huvuddiagnos Bidiagnoser n TECKEN PÅ ATT PATIENTEN KAN VARA DÖENDE Patienten är sängliggande Patienten har sväljningssvårigheter Patienten är

Läs mer

Etik i klinisk vardag - kurs för ST-läkare

Etik i klinisk vardag - kurs för ST-läkare Etik i klinisk vardag - kurs för ST-läkare Marit Karlsson Anna Milberg 1 2 Medicin Vetenskap och teknik: om kroppen, sjukdomar, undersökningar, behandlingar Men det handlar även om människor: deras liv,

Läs mer

Kopia utskriftsdatum: Sid 1 (8)

Kopia utskriftsdatum: Sid 1 (8) Förvaltning Ägare Reviderat datum Ann-Louise Gustafsson 2018-10-30 Verksamhet Välfärd och folkhälsa Slutgranskare Ingmar Ångman Diarienr Dokumentkategori Fastställare Giltigt datum fr o m Överenskommelser

Läs mer

ETIK I KLINISK VARDAG - KURS FÖR ST-LÄKARE

ETIK I KLINISK VARDAG - KURS FÖR ST-LÄKARE ETIK I KLINISK VARDAG - KURS FÖR ST-LÄKARE Marit Karlsson Anna Milberg Waldemar Bau 2018-03-19 M. KARLSSON 1 VAD ÄR ETIK? 2018-03-19 M. KARLSSON 2 VAD ÄR ETIK? Att försöka svara på frågorna Vad är rätt?

Läs mer

Vid frågor kontakta oss gärna! Förkunskaper: Inga förkunskaper krävs.

Vid frågor kontakta oss gärna! Förkunskaper: Inga förkunskaper krävs. Akutomhändertagande vid sjukdom eller olycka (L-ABCDE) I utbildningen får kursdeltagaren lära sig hur han eller hon på ett enkelt sätt kan hjälpa en person som drabbas av en akut sjukdom eller olycka.

Läs mer

LOK Nätverk för Sveriges Läkemedelskommittéer

LOK Nätverk för Sveriges Läkemedelskommittéer 1 Patientens samlade läkemedelslista ansvar och riktlinjer för hantering i öppen vård. -LOK:s rekommendationer om hur en samlad läkemedelslista bör hanteras- Detta dokument innehåller LOK:s (nätverket

Läs mer

Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Inger Hagerman, Karolinska

Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Inger Hagerman, Karolinska Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Inger Hagerman, Karolinska Universitetssjukhuset ICD behandling i livets slutskede Inger

Läs mer

GÖTEBORGS HJÄRT-LUNGRÄDDNINGSUTBILDNING

GÖTEBORGS HJÄRT-LUNGRÄDDNINGSUTBILDNING NI N G GÖTEBORG SH LD TBI SU GRÄD D -LUN NI NG RT JÄ WW E W.GBG-HLR.S GÖTEBORGS HJÄRT-LUNGRÄDDNINGSUTBILDNING Det händer plötsligt men med rätt kunskap kan du rädda liv! Du eller Jag? Presentation Syftet

Läs mer

Samtal med den döende människan

Samtal med den döende människan Samtal med den döende människan Carl Johan Fürst Örenäs 2016-06-08 Samtal med den döende människan Vad kan det handla om Läkare Medmänniska När Hur Svårigheter - utmaningar http://www.ipcrc.net/video_popup.php?vimeo_code=20151627

Läs mer

ETIK I PALLIATIV MEDICIN: HUR KAN VI ARBETA MED ETISKA FRÅGOR I VARDAGEN?

ETIK I PALLIATIV MEDICIN: HUR KAN VI ARBETA MED ETISKA FRÅGOR I VARDAGEN? ETIK I PALLIATIV MEDICIN: HUR KAN VI ARBETA MED ETISKA FRÅGOR I VARDAGEN? Marit Karlsson med dr, öl, adj. lektor LAH Linköping IKE, Linköpings Universitet KOMMUNIKATION, TERMER OCH BEGREPP Menar vi samma

Läs mer

Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar.

Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar. Malmö stad Medicinskt ansvariga Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar. Rutinen beskriver processen vid egenvårdsbedömning

Läs mer

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Antagen i socialnämnden 2006-12-05 138 Riktlinjen grundar sig

Läs mer

Riktlinjer och rutiner för Hälso- och sjukvårds avvikelser och riskhantering inom LSS

Riktlinjer och rutiner för Hälso- och sjukvårds avvikelser och riskhantering inom LSS Riktlinje 2/ Avvikelser LSS Rev. 2017-06-22 Socialkontoret Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Riktlinjer och rutiner för Hälso- och sjukvårds avvikelser och riskhantering inom LSS Författningar

Läs mer

SIR:s riktlinje för registrering av - Avstå eller avbryta behandling inom svensk intensivvård

SIR:s riktlinje för registrering av - Avstå eller avbryta behandling inom svensk intensivvård Svenska intensivvårdsregistret SIR Sid 1 av 6 Ansvariga författare: Thomas Nolin Version: 2.0 Fastställd: 2007-06-01 Gäller från: 2007-06-01 SIR:s riktlinje för registrering av - Avstå eller avbryta behandling

Läs mer

Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård.

Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. 2010-10-08 Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Rutinen är gemensam för Västra Götalandsregionen och alla kommuner

Läs mer

Ämnen: Brytpunktsbedömning. Brytpunktssamtal Definition Utmaningar Vinster med brytpunktsamtal

Ämnen: Brytpunktsbedömning. Brytpunktssamtal Definition Utmaningar Vinster med brytpunktsamtal Brytpunktssamtal Staffan Lundström, Överläkare, Med dr Palliativa sektionen och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem FoUU-ansvarig Svenska Palliativregistret Ämnen: Brytpunktsbedömning Brytpunktssamtal Definition

Läs mer

Patientens möjlighet att bestämma över sin död

Patientens möjlighet att bestämma över sin död 1 Promemoria utarbetad av en intern arbetsgrupp i SMER bestående av Niels Lynoe, Barbro Westerholm och Daniel Brattgård och slutligen överlämnad till rådet inför sammanträdet den 28 augusti 2008. Patientens

Läs mer

Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald Medicinskt ansvarig rehabilitering

Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald Medicinskt ansvarig rehabilitering Riktlinje Utgåva nr 3 sida 1 (6) Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald

Läs mer

RIKTLINJE FÖR SKYDDSÅTGÄRDER FRIHETSBEGRÄNSANDE ÅTGÄRDER I SAMBAND MED VÅRD OCH OMSORG

RIKTLINJE FÖR SKYDDSÅTGÄRDER FRIHETSBEGRÄNSANDE ÅTGÄRDER I SAMBAND MED VÅRD OCH OMSORG Datum 2013-04-24 - Ert datum Rev 2013-11-25 Beteckning Er beteckning Kerstin Malmberg Medicinskt ansvarig sjuksköterska ansvarig sjuksköterska RIKTLINJE FÖR SKYDDSÅTGÄRDER FRIHETSBEGRÄNSANDE ÅTGÄRDER I

Läs mer

Malmö stad Medicinskt ansvariga 1 (8) Rutin Egenvård. Fastställd: Reviderad:

Malmö stad Medicinskt ansvariga 1 (8) Rutin Egenvård. Fastställd: Reviderad: Malmö stad Medicinskt ansvariga 1 (8) Rutin Egenvård Fastställd: 2014-12-11 Reviderad: Innehållsförteckning Inledning... 3 Egenvård... 3 Åtgärd... 4 Ansvarsfördelning... 4 Kommunalt ansvar:... 4 Annan

Läs mer

Etiska frågor kring behandlingen av avancerad KOL

Etiska frågor kring behandlingen av avancerad KOL Etiska frågor kring behandlingen av avancerad KOL Senast uppdaterad: 2011-11-16 http://slmf.nyttodata.net/kol/niva-3/etiska-fragor-kring-behandlingen-av-avancerad-kol/ KOL-patienten är ofta äldre, har

Läs mer

Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård.

Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. 2013-01-08 Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Samverkansrutinen är uppdaterad enligt gällande lag och föreskrifter.

Läs mer

Symtomlindring i livets slutskede. Marit Karlsson Med dr, överläkare, LAH Linköping

Symtomlindring i livets slutskede. Marit Karlsson Med dr, överläkare, LAH Linköping Symtomlindring i livets slutskede Marit Med dr, överläkare, LAH Linköping Symtom i livets absoluta slutskede Sista två veckorna i livet Översiktsstudie baserad på 12 studier innehållande totalt 2412 patienter

Läs mer

UPPMÄRKSAMHETSSIGNALEN (UMS) I COSMIC - KUNDGEMENSAMMA RIKTLINJER

UPPMÄRKSAMHETSSIGNALEN (UMS) I COSMIC - KUNDGEMENSAMMA RIKTLINJER Godkänt den: 2018-08-15 Ansvarig: Barbro Nordström Gäller för: Region Uppsala UPPMÄRKSAMHETSSIGNALEN (UMS) I COSMIC - KUNDGEMENSAMMA RIKTLINJER Innehåll Uppmärksamhetsinformation i COSMIC...2 Länka journalanteckning...3

Läs mer

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Skapad av: MAS MAR Beslutad av: Gäller från: 2004-04-04 Reviderad den: 2011-11-30 Diarienummer: Inledning Hälso- och sjukvårdslagen ställer krav

Läs mer

Barnetikrådet. Skånes Universitetssjukhus

Barnetikrådet. Skånes Universitetssjukhus Barnetikrådet Skånes Universitetssjukhus Anders Castor Överläkare Barnonkolog, SUS, Lund Ordförande, barnetikrådet, SUS Ledamot SLS Delegation för Medicinsk Etik Barnetikrådet Sedan 2008 ü 7 Läkare ü 3

Läs mer

Validand och valideringshandledare

Validand och valideringshandledare Validering av kurs: Palliativ vård (100p) Fördjupad kunskapskartläggning Validand och valideringshandledare Validand Mejladress Telefon Särskilda behov Valideringspedagog Mejladress Aktuella veckor för

Läs mer

Vårdrutin 1 (5) Dödsfall utanför sjukhus Gäller för: Ambulanssjukvården. Dödsfall utanför sjukhus

Vårdrutin 1 (5) Dödsfall utanför sjukhus Gäller för: Ambulanssjukvården. Dödsfall utanför sjukhus Vårdrutin 1 (5) Utgåva: 1 Godkänd av: Verksamhetschef 2012-03-01 2015-03-01 Utarbetad/reviderad av: Eric Rinstad Wolmer Edqvist Lena Emanuelsson Revisionsansvarig: Ambulansöverläkaren Ev. diarieinr: Version

Läs mer

Frågor och svar om eutanasi/dödshjälp

Frågor och svar om eutanasi/dödshjälp Frågor och svar om eutanasi/dödshjälp Hur definieras eutanasi? Vad är skillnaden mellan eutanasi och assisterat självmord? Vad skulle konsekvenserna kunna bli om man legaliserade eutanasi i Sverige? Och

Läs mer

Svenska Palliativregistret -ett kraftfullt verktyg för att förbättra vården i livets slut!

Svenska Palliativregistret -ett kraftfullt verktyg för att förbättra vården i livets slut! Svenska Palliativregistret -ett kraftfullt verktyg för att förbättra vården i livets slut! Maria Taranger Överläkare internmedicin och hematologi Sektionschef 353 Med/Ger/Akutenhet Östra Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Läs mer

UPPMÄRKSAMHETSSIGNALEN (UMS) I COSMIC - KUNDGEMENSAMMA RIKTLINJER

UPPMÄRKSAMHETSSIGNALEN (UMS) I COSMIC - KUNDGEMENSAMMA RIKTLINJER Godkänt den: 2018-12-12 Ansvarig: Barbro Nordström Gäller för: Region Uppsala UPPMÄRKSAMHETSSIGNALEN (UMS) I COSMIC - KUNDGEMENSAMMA RIKTLINJER Innehåll Uppmärksamhetsinformation i COSMIC...2 Länka journalanteckning...3

Läs mer

Instruktion för repetition av S-HLR och A-HLR tillsammans

Instruktion för repetition av S-HLR och A-HLR tillsammans Instruktion för repetition av S-HLR och A-HLR tillsammans Bakgrund: När A-HLR repeteras blir det ofta fokus på läkemedel och själva algoritmen, viktigt är dock att även träna de moment som skall göras

Läs mer

Rutin. Beslut om vak/ extravak. Diarienummer: Gäller från:

Rutin. Beslut om vak/ extravak. Diarienummer: Gäller från: Diarienummer: Rutin Beslut om vak/ extravak Gäller från: 2019-01-01 Gäller för: Socialförvaltningen Fastställd av: Verksamhetschef ÄO Utarbetad av: Medicinskt ansvariga sjuksköterska Revideras senast:

Läs mer

Brytpunktsamtal - var, (vad?),när och varför? Bertil Axelsson Carl Johan Fürst

Brytpunktsamtal - var, (vad?),när och varför? Bertil Axelsson Carl Johan Fürst Brytpunktsamtal - var, (vad?),när och varför? Bertil Axelsson Carl Johan Fürst Presentation av oss Upplägg och syfte Gemensam reflektion kring brytpunktssamtal Palliativregistret och studier??? Diskutera

Läs mer

Palliativ vård. Värdegrund, innehåll, förhållningssätt Olle Karlsson

Palliativ vård. Värdegrund, innehåll, förhållningssätt Olle Karlsson Palliativ vård Värdegrund, innehåll, förhållningssätt Olle Karlsson Vad innebär det att drabbas av svår sjukdom? Förlust av ADL-funktioner/ oberoende/ självuppfattning/ socialt sammanhang Tillkomst av

Läs mer

Upprättad av Ansvarig Fastställd datum Reviderad datum Sökväg Monica Rask- Carlsson

Upprättad av Ansvarig Fastställd datum Reviderad datum Sökväg Monica Rask- Carlsson Upprättad av Ansvarig Fastställd datum Reviderad datum Sökväg Monica Rask- Carlsson Monica Rask- Carlsson, MAS 2011-04-11 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbetet 2011-04-11 Övergripande rutin

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsjuridik inom demensvården -

Hälso- och sjukvårdsjuridik inom demensvården - Hälso- och sjukvårdsjuridik inom demensvården - frivillighet, information, samtycke och sekretess rättsläget för patienter med nedsatt beslutsförmåga Pernilla Wikström Information och samtycke hälso- och

Läs mer

Malmö stad Medicinskt ansvariga

Malmö stad Medicinskt ansvariga Malmö stad Medicinskt ansvariga Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar. Rutinen beskriver processen vid egenvårdsbedömning

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING Sida 2 (5) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR

Läs mer

Palliativt förhållningssätt Maria Carlsson lektor Folkhälso och vårdvetenskap. Hur såg döendet ut. (före den palliativa vårdfilosofin)

Palliativt förhållningssätt Maria Carlsson lektor Folkhälso och vårdvetenskap. Hur såg döendet ut. (före den palliativa vårdfilosofin) Palliativt förhållningssätt Maria Carlsson lektor Folkhälso och vårdvetenskap Hur såg döendet ut. (före den palliativa vårdfilosofin) Ensamhet Smärta Symptom Ronden gick förbi Ingen sa något Ingen förberedelse

Läs mer

God palliativ vård state of the art

God palliativ vård state of the art God palliativ vård state of the art Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem 2015-03-11 Professor P Strang Vård av döende Vård av döende har alltid

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna

Läs mer

Att få med läkarna på tåget

Att få med läkarna på tåget Att få med läkarna på tåget Insatser för att öka läkarmedverkan vid vårdplaneringar i Uppsala län Barbro Nordström och Christina Mörk allmänläkare i Uppsala Vårdplanering - olika begrepp Omvårdnadsplanering

Läs mer

UNDERLAG FÖR LOKALT HANDLINGSPROGRAM FÖR AVVIKELSEHANTERING 2009. Basen i det fortlöpande förbättringsarbetet. Avvikelsehanteringsrutiner

UNDERLAG FÖR LOKALT HANDLINGSPROGRAM FÖR AVVIKELSEHANTERING 2009. Basen i det fortlöpande förbättringsarbetet. Avvikelsehanteringsrutiner ENHETENS NAMN DATUM UNDERLAG FÖR LOKALT HANDLINGSPROGRAM FÖR AVVIKELSEHANTERING 2009 2008-11-21 Basen i det fortlöpande förbättringsarbetet Enhetens avvikelser ska utgöra en del av det systematiska kvalitets-

Läs mer

LOKALA RUTINER EGENVÅRD

LOKALA RUTINER EGENVÅRD Flik 13.4. LOKALA RUTINER EGENVÅRD Hälsocentralerna Tre älvar Vännäs, Vindeln, Bjurholm 2011-04-06 Eva Basun avdelningschef Vindeln Arbetsgrupp Elisabeth Olsson, dsk Bjurholm Eva-Marie Hedman, dsk Vindeln

Läs mer

Akuta medicinska larm vid SÄS Skene

Akuta medicinska larm vid SÄS Skene 2017-09-11 24039 1 (5) Sammanfattning Riktlinjen beskriver ansvar, larmrutiner och handläggning av patienter med både livshotande och mindre allvarliga tillstånd vid SÄS Skene. Dessutom handläggning vid

Läs mer