Etiska frågor kring behandlingen av avancerad KOL
|
|
- Pernilla Eklund
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Etiska frågor kring behandlingen av avancerad KOL Senast uppdaterad: KOL-patienten är ofta äldre, har en progredierande sjukdom och kan behöva avancerade livsuppehållande åtgärder under lång tid. Därför ställs vi inte sällan inför svåra etiska problem. Framförallt gäller detta vid påbörjande och avslutande av respiratorbehandling i samband med akut andningssvikt. Flera studier har visat att långtidsöverlevnaden generellt är bättre vid akut andningssvikt hos KOL-patienter jämfört med akut andningssvikt orsakad av andra sjukdomar. Behandlande läkare försöker ofta avgöra värdet av respiratorbehandling hos individuella patienter genom att subjektivt bedöma kliniska tecken vid akut andningssvikt och beräkna sannolikheten att överleva respiratorbehandlingen. Det finns tyvärr inga studier som stödjer detta förhållningssätt och det finns heller ingen påvisad korrelation mellan giltigheten i förutsägelserna och läkarens erfarenhet eller utbildningsnivå (6). Det finns heller inga studier som har kunnat påvisa någon objektiv test eller några enstaka specifika kliniska tecken som kan förutsäga överlevnaden efter respiratorbehandling. Emellertid skiljer sig överlevnaden efter respiratorbehandling mycket åt mellan olika studier (8). Detta återspeglar dels skillnader i studierna med avseende på patientgrupper, dels en avsaknad av standardiserade indikationer för respiratorbehandling. Multivariatanalys kan förbättra prediktionsvärdet hos grupper av patienter med det är omöjligt att förutsäga utgången av behandlingen hos den enskilde patienten. Man kan alltså inte förutsäga vilken pneumoni som blir den sista eller vilken den sista respiratorbehandlingen blir hos en patient. Däremot visar kliniska data att utgången av en episod av akut andningssvikt är relaterad till patientens svårighetsgrad av KOL, liksom till patientens fysiska aktivitetsgrad i stabilt skede av sjukdomen före det akuta insjuknandet (6). Har patienten även andra sjukdomar bidrar dessa till en dålig prognos. Framförallt tycks detta gälla hjärtarrytmier (7). Andra ogynnsamma prognostiska faktorer är hög ålder, lågt FEV1, hypoxemi, lågt serum-albumin, dyspnégrad, långvarigt steroidintag och multiorgansvikt (8). Patienter med akut exacerbation av svår KOL uppvisar många likheter med patienter som har icke-småcellig lungcancer i stadium III och IV (3). Nära 60% av patienterna uppgav att de föredrog behandling som fokuserade på lindring av symptom som smärta och dyspné. Vidare var fyra av fem patienter oavsett sjukdom mycket negativa till möjligheten att bli kopplade till respirator för en obegränsad tid. Däremot hade KOL-patienterna sämre funktionsstatus och var i ett betydligt sämre fysiskt skick än lungcancerptienterna. Trots detta överlevde KOL-patienterna i mycket högre utsträckning respiratorbehandlingen jämfört med lungcancer patienterna. För att uppnå god vård av patienter med akut försämring av KOL bör vi undvika ett binärt förhållningssätt med å ena sidan intensivvård ( göra allting ) och å andra sidan terminalvård ( det finns ingeting mer att göra ). Istället skall vi eftersträva att: 1) i första hand behandla patienten med avseende på symptom som dyspné och smärta, 1 / 6
2 2) uppmuntra samtal med patienten kring döden och hans eller hennes planering inför den, 3) alltid ha möjlighet att behandla potentiellt reversibel sjukdom om patienten så önskar. Patientsamtalet som ligger till grund för beslut om begränsad behandling bör bl.a. innehålla en bedömning av patientens allmänna uppfattning av sin situation, hans eller hennes tankar om sin sjukdom liksom uppfattning om prognos och möjlig behandling (5). Helst skall dessa frågor ha diskuterats med patienten innan han eller hon är aktuell för intensivvård och respiratorbehandling. Livstestamente saknar juridisk giltighet. Om situationen förändras kan patienten ändra uppfattning (1). Det åligger ansvarig läkare att dokumentera i journalen vilka uppgifter som ligger till grund för beslut om begränsad behandling, hur beslutet fattades, vilka som närvarat och haft möjlighet att påverka beslutet samt hur beslutet accepterats av pat och anhöriga. Det måste också klart framgå om, och hur en omprövning av detta beslut skett. Referenser: 1. Riktlinjer för beslut angående Hjärt Lungräddning (HLR) antgna av Svenska Läkaresällskapets Delegation för medicinsk etik den 5 juni När får läkare avstå från behandling? Etiska riktlinjer antagna vid sammanträde den 23 september 1991 av Svenska Läkaresällskapets Delegation för medicinsk etik. 3. Claessens et al Dyring with lung cancer or chronic obstructive pulmonary disease: insights from SUPPORT. Study to Understand Prognoses and Preferences for Outcomes and Risks of Treatments. J Am Geriatr Soc 2000; 48: S Sethi and Siegel. Mechanical ventilation in chronic obstructive lung diasease. Clin Chest Med 2000; 21: Löfmark. Do-not-resuscitate orders. (Akademisk avhandling) Lunds Universitet. 6. Standard for the diagnosis and care of patients with chronic obstructive pulmonary disease: American Thoracic Society. Am J Respir Crit Care Med 1995; 152: S77-S Fuso et al. Predicting mortality of patients hospitalized for acutely exacerbated chronic obstructive pulmonary disease. Am J Med 1995; 98: Sethi and Siegel. Mechanical vantilation in chronic obstructive lung disease. Clin Chest Med 2000; 21: Bilagor: 1. RIKTLINJER FÖR BESLUT ANGÅENDE HJÄRT LUNGRÄDDNING (HLR) antagna av Svenska Läkaresällskapets Delegation för medicinsk etik den 5 juni / 6
3 2. NÄR FÅR LÄKARE AVSTÅ FRÅN BEHANDLING? Etiska riktlinjer antagna vid sammanträde den 23 september 1991 av Svenska Läkaresällskapets Delegation för medicinsk etik Riktlinjer för beslut angående Hjärt Lungräddning (HLR) antagna av Svenska Läkaresällskapets Delegation för medicinsk etik den 5 juni 2000 Vid vård av svårt sjuka patienter i terminalt skede bör man ta ställning till om man ska avstå från hjärt-lungräddning eller ej. Inför beslut bör samtal med patienten ske när så är möjligt. Många människor kan ha svårt att tala om frågor som rör döden. Det krävs stor professionalism för att tala om dessa frågor. Genom att i samtalet utgå från den aktuella livssituationen kan man ofta bilda sig en uppfattning om patientens inställning. Detta gäller även barn. I de fall patienten ej är vid medvetande bör ett sådant samtal föras med anhöriga för att efterhöra patientens inställning. Livstestamente saknar juridisk giltighet. Om situationen förändras kan patienten ändra uppfattning. Inför beslut bör samråd ske med berörd vårdpersonal. Ansvarig läkare bör inför beslut samråda med berörd vårdpersonal. När beslut fattats är det viktigt att denna personal informeras om ställningstagandet. Beslut skall fattas av för patienten ansvarig läkare. Läkaren bör inför beslutet skaffa sig ett bättre beslutsunderlag genom att samråda med annan läkare som har god kännedom om patienten. Vilka som deltagit i samrådet skall framgå av dokumentationen. Beslutet skall fortlöpande omprövas. Beslut om huruvida HLR skall utföras eller ej skall dokumenteras och finnas lättillgängligt i patientjournalen på för vårdenheten enhetlig plats. Bakgrundsfakta till ställningstagande skall finnas i daganteckning. Det är viktigt att vårdenheten har en enhetlig terminologi i frågan. Information till och samtal med närstående bör ske. Om patienten är beslutskompetent krävs dennes medgivande inför information till och samtal med närstående. När beslut om att avstå från HLR fattats skall en översyn göras av hur fortsatt vård skall bedrivas. Den fortsatta behandlingen skall fortlöpande omprövas. God omvårdnad skall alltid ges. Det är viktigt att patient och närstående kan känna sig trygga och förvissade om en fortsatt god omvårdnad När får läkare avstå från behandling? Etiska riktlinjer antagna vid sammanträde den 23 september 1991 av Svenska Läkaresällskapets Delegation för medicinsk etik. Bakgrund Såväl i Sverige som internationellt har under de senaste decennierna förts en debatt om hur långt 3 / 6
4 medicinsk behandling skall drivas vid livshotande sjukdomar när utbytet är obetydligt och biverkningarna svåra. I en rad symposier har delegationen för medicinsk etik tagit del av gällande synsätt och praxis i svensk sjukvård. Grundläggande värderingar har lagts fram i den statliga utredningen "I livets slutskede" från 1979 och internationell konsensus är redovisad i Appleton-dokumentet från Det svenska rättsläget är delvis kartlagt genom domslut och utslag i HSAN. Den samlade dokumentationen är redovisad i skriften svensk Medicin nr 24 "När får man avstå från behandling?" (Svenska Läkaresällskapet och Sipri 1991). Med detta underlag till delegationen föreslå följande etiska riktlinjer. Grundsyn och förutsättningar 1. Riktlinjerna utgår från de vedertagna etiska principerna: visa respekt för självbestämmande (autonomi), göra gott, inte skada och vara rättvis. 2. Riktlinjerna gäller vård av sjukdomar som på kortare eller längre sikt har dödlig utgång. De har sin bakgrund i utvecklingen av den medicinska teknologin som gjort det möjligt att vidta livsförlängande åtgärder, som med hänsyn till tillståndets dåliga prognos inte är till gagn för patienten utan riskerar att beröva döendet dess mänskliga värdighet. 3. Läkaren bör eftersträva att värna om livets kvalitet och inte enbart om dess kvantitet. Åtgärder som syftar till att förlänga livet måste ses i relief mot den kvalitet som det förlängda livet kommer att få. 4. Riktlinjerna skiljer på individer som har respektive inte har förmåga att fatta beslut. Med beslutsförmåga avses här förmåga att förstå den egna sjukdomens natur, att kunna välja mellan olika behandlingsalternativ och att inse deras konsekvenser. En del patienter, t ex svårt psykiskt utvecklingsstörda har ständigt saknat beslutförmåga medan andra t ex dementa från början haft beslutsförmåga men sedan förlorat den. En del av dessa kan ha avgivit en viljeyttring rörande vården för den händelse de skulle förlora sin beslutsförmåga ("livstestamente"). 5. Beslut att avstå från behandling skall tas av för vården ansvarig läkare efter bredast möjliga samråd. Riktlinjer 1. Varje beslutsförmögen patient har rätt till respekt för sitt självbestämmande. Om en sådan patient avböjer behandling eller vill avbryta redan insatt behandling, som läkaren bedömer vara livräddande eller kan ge symtomatisk lindring, bär läkaren försöka förstå grunden för patientens beslut och kan i detta syfte söka kontakt med anhöriga. Läkaren bör tydliggöra konsekvenserna av utebliven behandling. Om patienten trots detta vidhåller sitt beslut måste det respekteras. Läkaren bör under sådana omständigheter överväga alternativ som kan accepteras av patienten. Lindring av smärta och lidande får under inga förhållanden eftersättas. 2. Läkaren har i sin tur rätt till respekt för sina på medicinsk vetenskap och beprövad erfarenhet grundade förslag till behandlingsåtgärder. Patienten skall informeras om de behandlingsmöjligheter som står till buds men har inte rätt att få en behandling som enligt läkarens bedömning inte skulle vara till gagn för patienten. 3. Om en patient bedöms sakna beslutsförmåga eller om beslutsförmågan är osäker skall orsaken härtill fastställas. I oklara fall bör psykiater konsulteras. Om beslutsoförmågan beror på behandlingsbar psykisk störning, t ex depression eller medvetandestörning, skall psykiatrisk behandling erbjudas. Om patienten 4 / 6
5 motsätter sig psykiatrisk behandling kan i sista hand psykiatrisk tvångsvård komma ifråga. 4. Likaväl som en patient som har förmåga att fatta beslut har rätt att avstå från vård, har en patient som saknar förmåga att fatta beslut rätt att få vård som enligt läkarens bedömning skulle vara till gagn för patienten. 5. Barn skall behandlas utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet och föräldrar/vårdnadshavare har inte rätt att motsätta sig en behandling som bedöms vara av avgörande betydelse för barnets hälsa och utveckling. 6. Läkaren bör informera anhöriga till patienter som saknar förmåga att fatta beslut om sin bedömning och sina planerade åtgärder men är ensam ansvarig för sina ställningstaganden. 7. Vid progredierande sjukdomar såsom djup demens eller framskriden malignitet kan infektioner, t ex pneumoni eller urinvägsinfektion ses som symtom på fortskridande avtackling. I sådana fall har läkaren rätt att avstå från antibiotika. Ordinationen bör i förekommande fall vara i överensstämmelse med patientens uttalade önskan och bör vara förankrad hos anhöriga och vårdpersonal. 8. I fall av ovanstående art har läkaren också rätt att ordinera att man inte försöker återuppliva i händelse av hjärtstopp. Även denna ordination bör om möjligt vara i överensstämmelse med patientens önskan och vara förankrad hos anhöriga och vårdpersonal. 9. Läkare har rätt men är inte skyldig att fortsätta med livsförlängande åtgärder när det utom allt tvivel är fastställt att en patient befinner sig i irreversibel koma. Anhöriga bör få rimlig tid att inse tillståndets irreversibla natur och det gagnlösa med fortsatt behandling. 10. Om ett sjukdomstillstånd är så allvarligt att livsförlängande behandling bedöms meningslös har läkare rätt att avstå från respirator och annan avancerad teknisk behandling, intravenös vätsketillförsel och näringstillförsel genom centralvenkateter eller magsond. Genom att i sådana fall inte utnyttja den moderna medicinens alla tekniska möjligheter att förlänga livet visar läkaren respekt för sjukdomens naturalförlopp. 11. Ur etisk synpunkt är det ingen skillnad mellan att avbryta insatt behandling när den befunnits meningslös, och att inte påbörja en behandling. 12. Varje patient har rätt till omvårdnad. Hit hör lindring av smärta och andra symtom, psykologiskt, andligt och socialt stöd till patienter och anhöriga, hygien, munvård, liggsårsprofylax och hjälp med urin och avföring. 13. Även om livstestamenten inte har legal status bör läkare beakta viljeyttringar hos tidigare beslutsförmögna patienter rörande avstående från livsförlängande åtgärder vid t ex stroke, irreversibel koma och demens. Läkaren bör väga denna yttring av självbestämmande mot andra etiska principer såsom att göra gott. 14. Läkare får under inga omständigheter vidta åtgärder med det primära eller huvudsakliga syftet att avliva en patient, även om det sker på patientens uttryckliga begäran eller av barmhärtighetsskäl. Däremot 5 / 6
6 Powered by TCPDF ( Etiska frågor kring behandlingen av avancerad KOL har läkaren rätt att i smärtlindrande syfte ge smärtlindrande medel även om doserna kan bli så höga att den dödliga utgången påskyndas. 15. De flesta självmordshandlingar som sjukvården kommer i kontakt med är betingade av psykiska störningar, missbruk, drogpåverkan eller akuta krisreaktioner. Här bör livräddande åtgärder regelmässigt vidtas och underliggande psykiska störningar utredas och behandlas. Endast vid de enstaka självmordshandlingar, som inte har denna bakgrund, utan är uttryck för en sedan länge känd och genomtänkt livsinställning har läkare i princip rätt att prioritera patientens autonomi och avstå från förebyggande och livräddande åtgärder. I den akuta situationen saknas dock i regel kunskap om självmordshandlingens natur och tiden medger inte inhämtande av närmare information. Regeln bör då vara att livräddande åtgärder sätts in, varefter den fortsatta bedömningen hänskjuts till psykiater. 16. Eftersom självmordshandlingar inte är straffbara är inte heller medhjälp till självmord straffbar. Gränsen mellan medhjälp och aktivt gärningsmannaskap är dock oskarp, varför hjälp till självmord juridiskt sett kan få karaktär av mord eller dråp. Ur etisk synpunkt har läkaren en garantställning gentemot sin patient med ansvar för åtgärder som kan återställa eller bevara hälsa. Av såväl juridiska som etiska skäl bör läkare därför inte ge hjälp till självmord. 17. Alla ställningstaganden rörande att avstå från eller avbryta behandling skall dokumenteras och motiveras i journalen. 6 / 6
Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR)
Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) 2015-03-20 M. Karlsson Marit Karlsson Med dr överläkare LAH Linköping SLS Delegation för medicinsk etik Vår tids utmaning 1. Vi kan idag (alltmer) förlänga
Läs merVårdbegränsningar regler, etik och dokumentation
Vårdbegränsningar regler, etik och dokumentation Marit Med dr, överläkare, adj. lektor LAH Linköping IKE, LiU Upplägg idag Allmän orientering Etik Lagar, föreskrifter, riktlinjer Praktiska synpunkter Dokumentation
Läs merVÅRDBEGRÄNSNINGAR REGLER, ETIK OCH DOKUMENTATION
VÅRDBEGRÄNSNINGAR REGLER, ETIK OCH DOKUMENTATION Marit Karlsson Med dr, överläkare, adj. lektor LAH Linköping IKE, LiU UPPLÄGG IDAG Allmän orientering Etik Lagar, föreskrifter, riktlinjer Praktiska synpunkter
Läs merBegränsad behandling, vårdrutinavsteg Ställningstagande till
Godkänt den: 2016-03-21 Ansvarig: Gäller för: Barbro Nordström Landstinget i Uppsala län Begränsad behandling, vårdrutinavsteg Ställningstagande till Rutinen gäller för patienter över 18 års ålder. Innehåll
Läs merStällningstagande till ej HLR inom sjukvården Inte lätt.. gör man sitt bästa har man kommit långt på väg
Ställningstagande till ej HLR inom sjukvården Inte lätt.. gör man sitt bästa har man kommit långt på väg Eva Piscator Specialist Internmedicin och Akutsjukvård Capio St Göran Doktorand Centrum för hjärtstoppsforskning
Läs merEtik i klinisk vardag - kurs för ST-läkare, del 2
Etik i klinisk vardag - kurs för ST-läkare, del 2 Marit Karlsson Anna Milberg 2 2016-11-18 Upplägg idag Diskussioner kring fall ca 15-20 min/fall Ca 14.30 Fika Ca 15.30 teoretisk återkoppling och diskussion
Läs merBehandlingsstrategi beslut om begränsning av livsuppehållande åtgärd.
Riktlinje Process: 3.0.2 RGK Styra Område: Vård i livets slut Faktaägare: Joar Björk, ST-läkare, medicinkliniken Fastställd av: Per-Henrik Nilsson, hälso- och sjukvårdsdirektör Revisions nr: 2 Behandlingsstrategi
Läs merSahlgrenska Universitets sjukhuset medicinsk etiska riktlinjer förhjärt-lung räddning (HLR)
Sahlgrenska Universitets sjukhuset medicinsk etiska riktlinjer förhjärt-lung räddning (HLR) Medicinsk etik Länge var det den medicinska kunskapen som satte gränsen för behandling man gjorde allt man kunde.
Läs merRiktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.
1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3
Läs merEtik i vården Läkarprogrammet, T2, HT 2010, II
Etik i vården Läkarprogrammet, T2, HT 2010, II MATS JOHANSSON AVD. FÖR MEDICINSK ETIK MATS.JOHANSSON@FIL.LU.SE Förra veckan i korthet Tillbakablick med fokus på distinktionen mellan aktiv och passiv Problematisering
Läs merDÖDSPLATS. Sjukhus Sjukhem eller särskilt boende Privat bostad Annan/okänd KARLSSON
DÖDSPLATS Sjukhus Sjukhem eller särskilt boende Privat bostad Annan/okänd VÅRDBEGRÄNSNINGAR ETIK, REGLER OCH DOKUMENTATION Marit Karlsson Med dr, överläkare, adj. lektor LAH Linköping IKE, LiU VÅR TIDS
Läs merDödshjälp. En kunskapssammanställning. (Smer 2017:2)
Dödshjälp. En kunskapssammanställning. (Smer 2017:2) Rapport från Statens medicinsk-etiska råd (Smer) Sammanfattning i fråga-svar-form Vad är skillnaden mellan dödshjälp, eutanasi och assisterat döende?
Läs merRiktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård. Riktlinje Datum:
Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård Riktlinje Datum: 2017-06-28 Rubrik specificerande dokument Omfattar område/verksamhet/enhet Nästa revidering Gäller från datum Riktlinje
Läs merHudiksvall 20131003 EUTHANASI LÄKARASSISTERAT SJÄLVMORD PALLIATIV SEDERING
Hudiksvall 20131003 EUTHANASI LÄKARASSISTERAT SJÄLVMORD PALLIATIV SEDERING EUTHANASI Ò Eu väl, gott Ò Thanatos döden Således ordagrant En god död VAD ÄR EN GOD DÖD? Ò Snabb död Ò Omedveten död Ò Vid mycket
Läs merRiktlinje vid hjärtstopp, vid kommunens särskilda boenden, korttidsboende samt för patienter inskrivna i hemsjukvård
6.17. Riktlinje vid hjärtstopp, vid kommunens särskilda boenden, korttidsboende samt för patienter inskrivna i hemsjukvård Bakgrund Svensk läkarförening, Svensk sjuksköterskeförening och Svenska rådet
Läs merPalliativ vård. Värdegrund, innehåll, förhållningssätt Olle Karlsson
Palliativ vård Värdegrund, innehåll, förhållningssätt Olle Karlsson Vad innebär det att drabbas av svår sjukdom? Förlust av ADL-funktioner/ oberoende/ självuppfattning/ socialt sammanhang Tillkomst av
Läs merRiktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård. Riktlinje Datum:
Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård Riktlinje Datum: 2017-06-28 Rubrik specificerande dokument Omfattar område/verksamhet/enhet Nästa revidering Gäller från datum Riktlinje
Läs merRiktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård. Riktlinje Datum:
Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård Riktlinje Datum: 2018-04-01 Rubrik specificerande dokument Omfattar område/verksamhet/enhet Nästa revidering Gäller från datum Riktlinje
Läs merTjänsteställe, handläggare Datum Sida Terapigrupp Äldre, Läkemedelskommittén (5) Andreas Koro, ST-läkare
Tjänsteställe, handläggare Terapigrupp Äldre, Läkemedelskommittén 2019-04-06 1(5) Andreas Koro, ST-läkare Etisk vårdplanering 1. Bakgrund Vård av äldre och/eller svårt sjuka i eget eller särskilt boende
Läs merRiktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård. Riktlinje Datum:
Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård Riktlinje Datum: 2018-01-01 Rubrik specificerande dokument Omfattar område/verksamhet/enhet Nästa revidering Gäller från datum Riktlinje
Läs merPatientens möjlighet att bestämma över sin död
1 Promemoria utarbetad av en intern arbetsgrupp i SMER bestående av Niels Lynoe, Barbro Westerholm och Daniel Brattgård och slutligen överlämnad till rådet inför sammanträdet den 28 augusti 2008. Patientens
Läs merVERSION Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord
SOCIALSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOSFS 2011:XX (M) Utkom från trycket den månad Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om livsuppehållande
Läs merETIK VID LIVETS SLUT. SJÄLVBESTÄMMANDE, AUTONOMI OCH ETISKA DILEMMAN
Ersta 120419 ETIK VID LIVETS SLUT. SJÄLVBESTÄMMANDE, AUTONOMI OCH ETISKA DILEMMAN Ersta 120419 Mötet Det mest centrala i vården är mötet mellan en vårdare och en människa med ett lidande Människors möte.
Läs mer10 APPENDIX. STUDY I Covering letters and questionnaires. STUDY II Covering letter and questionnaires. STUDY III Covering letter and questionnaires
10 APPENDIX STUDY I Covering letters and questionnaires STUDY II Covering letter and questionnaires STUDY III Covering letter and questionnaires 65 STUDY I 1. Covering letter and questionnaire with pro
Läs merVärdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting
Värdegrund för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Visionen om en god hälso- och sjukvård Landstinget i Stockholms län ska genom att erbjuda kompetent och effektiv hälso- och sjukvård bidra
Läs merUTÖKAT BESLUTSSTÖD FÖR PALLIATIV VÅRD
Datum: Personnummer: Patientens namn: Verksamhet Vårdenhet: Huvuddiagnos Bidiagnoser n TECKEN PÅ ATT PATIENTEN KAN VARA DÖENDE Patienten är sängliggande Patienten har sväljningssvårigheter Patienten är
Läs merSOSFS 2011:7 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Livsuppehållande behandling. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2011:7 (M) Föreskrifter och allmänna råd Livsuppehållande behandling Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna
Läs merBarnetikrådet. Skånes Universitetssjukhus
Barnetikrådet Skånes Universitetssjukhus Anders Castor Överläkare Barnonkolog, SUS, Lund Ordförande, barnetikrådet, SUS Ledamot SLS Delegation för Medicinsk Etik Barnetikrådet Sedan 2008 ü 7 Läkare ü 3
Läs merVård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje
Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje Bakgrund Vården ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Patienten ska ges sakkunnig och omsorgsfull
Läs merSK-kurs: Etik i klinisk vardag. Etisk analys. Anna Milberg & Marit Karlsson
SK-kurs: Etik i klinisk vardag Etisk analys Anna Milberg & Marit Karlsson Varför behöver läkare kunskap om etik & etisk analys? Det är nästan alltid lättare att skriva en röntgenremiss till eller ta ett
Läs merKursen innehåller nedanstående moment, som krävs för godkänd kurs.
Etik Välkommen till kurs i medicinsk etik Datum: 2018-01-17 Tid: Kl. 08.00 17.00 Plats: Karstorps Säteri, Skövde Kursen innehåller nedanstående moment, som krävs för godkänd kurs. 1. Skicka in ett eget
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Patientlag; utfärdad den 19 juni 2014. SFS 2014:821 Utkom från trycket den 1 juli 2014 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Inledande bestämmelser 1 Denna lag
Läs merÖverenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård
Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård Samverkansrutin i Östra Östergötland Del 1 Den överenskomna processen Del 2 Flödesschema Del 3 Författningen
Läs merPKC-dagen. Multisjuklighet i palliativ fas: svåra beslut på akutsjukhus-vad är rätt vårdnivå?
PKC-dagen Multisjuklighet i palliativ fas: svåra beslut på akutsjukhus-vad är rätt vårdnivå? Brytpunktsprocess Brytpunktsbedömning Brytpunktssamtal omsorg/sjukvård/palliativa insatser palliativ vård i
Läs merMats Johansson. Avdelningen för medicinsk etik, BMC C13, Lund Filosofiska institutionen, Lund
Mats Johansson mats.johansson@fil.lu.se Avdelningen för medicinsk etik, BMC C13, Lund Filosofiska institutionen, Lund Tre aspekter att ta i beaktande (nytta, respekt för person, rättvisa) Konsekvenser,
Läs merRutin för samverkan i samband med egenvård mellan Region Kronoberg och länets social- och skolförvaltningar
Rutin för samverkan i samband med egenvård mellan Region Kronoberg och länets social- och skolförvaltningar 2013 2015 1 1. Inledning Socialstyrelsen har gett ut föreskriften Bedömning av om en hälso- och
Läs merBrytpunktsamtal. Var, när och hur ska det genomföras? Varför är det viktigt? Kunskap och kommunikation
Brytpunktsamtal Var, när och hur ska det genomföras? Varför är det viktigt? Kunskap och kommunikation SK-kurs Palliativ vård, 2016-04-08, Maria Jakobsson, PKC Brytpunktsprocess Palliativa insatser Brytpunkts
Läs merBilaga 12. Etiska aspekter vid prioritering av vetenskapliga kunskapsluckor. inom ett forskningsfält. Inledning. reviderad 2015
Bilaga 12. Etiska aspekter vid prioritering av vetenskapliga kunskapsluckor Inledning reviderad 2015 Etiska problem kan spela stor roll för vilka vetenskapliga kunskapsluckor i hälso- och sjukvården som
Läs merVad är nytt? Ny patientlag 1 januari Tillgänglighet. Information i patientmötet. Målet för hälso- och sjukvården i Sverige
Målet för hälso- och sjukvården i Sverige Ny patientlag från 1 januari 2015 Vad är nytt? Anne Haglund Olmarker, chefläkare Maria Hansson, sjukhusjurist God hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen
Läs merUNDERSKÖTERSKANS ROLL
Symtomkontroll Närståendestöd UNDERSKÖTERSKANS ROLL Marie-Louise Ekeström Leg sjuksköterska FoUU Kommunikation/ Relation? Teamarbete 1 Några frågor Vad är god omvårdnad vid livets slut? Hur ser det ut
Läs merNyheter inom regelverket som berör de medicinska insatserna inom elevhälsan Skolsköterskekongressen 2014
Nyheter inom regelverket som berör de medicinska insatserna inom elevhälsan Skolsköterskekongressen 2014 Carita Fallström (carita.fallstrom@vardforbundet.se) Vilka regelverk gäller? Vad är nytt? Vad är
Läs merKommunicera engagerat med patienter. Lyssna. Ge patienten ett adekvat utrymme i dialogen. Visa respekt och empati.
Bedömningsformulär AssCe* för verksamhetsförlagd utbildning på grundnivå, i sjukgymnastprogrammet. Studenten ska kunna I. Kommunikation och undervisning 1. Kommunicera med och bemöta patienter. Kommunicera
Läs merSK-kurs: Etik i klinisk vardag. Etisk analys. Anna Milberg & Marit Karlsson
SK-kurs: Etik i klinisk vardag Etisk analys Anna Milberg & Marit Karlsson Varför behöver läkare kunskap om etik & etisk analys? Det är nästan alltid lättare att skriva en röntgenremiss till eller ta ett
Läs merInledning. Kapitel 1. Evidensbaserad omvårdnad
Kapitel 1 Inledning Utgångspunkten för denna kunskapssammanställning har varit SBU:s tidigare publicerade rapport om behandling av psykoser och andra psykiska sjukdomar med hjälp av neuroleptika [53].
Läs merSJUKVÅRD. Ämnets syfte
SJUKVÅRD Ämnet sjukvård är tvärvetenskapligt och har sin grund i vårdvetenskap, pedagogik, medicin och etik. Det behandlar vård- och omsorgsarbete främst inom hälso- och sjukvård. I begreppet vård och
Läs merPalliativ vård ett förhållningssätt
Palliativ vård ett förhållningssätt Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet Hur såg rötterna ut? medeltiden: kloster tog hand om sjuka - tid, värme, mat, medkänsla
Läs merFrågor och svar om eutanasi/dödshjälp
Frågor och svar om eutanasi/dödshjälp Hur definieras eutanasi? Vad är skillnaden mellan eutanasi och assisterat självmord? Vad skulle konsekvenserna kunna bli om man legaliserade eutanasi i Sverige? Och
Läs merRIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD
RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig
Läs merAtt leva med en person med kronisk hjärtsvikt
Att leva med en person med kronisk hjärtsvikt Tiden före och efter dödsfallet Maria Liljeroos Leg sjuksköterska, medicine doktor Hjärtsvikt innebär Hög mortalitet, 50% avlider inom 5 år Hög symtombörda
Läs merKopia utskriftsdatum: Sid 1 (8)
Förvaltning Ägare Reviderat datum Ann-Louise Gustafsson 2018-10-30 Verksamhet Välfärd och folkhälsa Slutgranskare Ingmar Ångman Diarienr Dokumentkategori Fastställare Giltigt datum fr o m Överenskommelser
Läs merATT FÅ BESTÄMMA SJÄLV AUTONOMI INOM ÄLDREOMSORGEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr
ATT FÅ BESTÄMMA SJÄLV AUTONOMI INOM ÄLDREOMSORGEN Lars Sandman Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17 Allt material på dessa sidor är upphovsrättsligt skyddade och får inte användas i kommersiellt
Läs merHur ska bra vård vara?
Hur ska bra vård vara? God och säker vård ur ett MAS perspektiv Se det etiska perspektivet som överordnat Utgå från en humanistisk värdegrund med vårdtagaren i centrum Hålla sig uppdaterad vad som händer
Läs merNationellt vårdprogram för palliativ vård i livets slutskede Helena Adlitzer Utbildning
Nationellt vårdprogram för palliativ vård i livets slutskede 2017-03-29 Helena Adlitzer Utbildning 1. Information om grunden för VP 2. Revideringen 3. Arbetsprocessen 4. Innehållet 5. Axplock ur VP ---------------------------------------------------
Läs merKOL en folksjukdom PRESSMATERIAL
KOL en folksjukdom Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en inflammatorisk luftrörs- och lungsjukdom som ger en successivt försämrad lungfunktion och på sikt obotliga lungskador. KOL är en folksjukdom
Läs merMats Johansson. Autonomiprincipen (självbestämmandets roll och gräns) Konsekventialism (fördjupning, klargöranden och problem) Prioriteringar i vården
Mats Johansson mats.johansson@fil.lu.se Avdelningen för medicinsk etik, BMC C13, Lund Filosofiska institutionen, Lund Tre aspekter att ta i beaktande (nytta, respekt för person, rättvisa) Konsekvenser,
Läs merORGANDONATION EFTER CIRKULATIONSSTILLESTÅND
ORGANDONATION EFTER CIRKULATIONSSTILLESTÅND EN NY MÖJLIGHET TILL DONATION EN FOLDER FRAMTAGEN AV PROJEKTGRUPPEN FÖR DONATION EFTER CIRKULATIONSSTILLESTÅND VÄVNADSRÅDET, SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING
Läs merRiktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård
BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna
Läs merFast vårdkontakt vid somatisk vård
Riktlinje Process: 3.0.2 RGK Styra Område: Vård i livets slut Faktaägare: Pär Lindgren, chefläkare Fastställd av: Per-Henrik Nilsson, hälso- och sjukvårdsdirektör Revisions nr: 1 Gäller för: Region Kronoberg
Läs merRiktlinje för bedömning av egenvård
SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-10-23 Riktlinje för bedömning av egenvård BAKGRUND Enligt SOSFS 2009:6 är det den behandlande yrkesutövaren inom hälso- och sjukvården
Läs merIDROTTSMEDICINSK ETIK
Tönus Idrottsmedicinkurs, Visby Måndag den 11 juni 2018 IDROTTSMEDICINSK ETIK Åke Andrén-Sandberg ake.andren-sandberg@gmail.com ETIKREGLER FÖR IDROTTSMEDICINSK VERKSAMHET Antagna av Svensk Idrottsmedicinsk
Läs merUtbildningsmaterial kring delegering
Utbildningsmaterial kring delegering Att användas vid undervisning inför delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter. Innehåller även overheadmaterial Framtagen av MAS gruppen i Jämtlands län 2005 Omvårdnad
Läs merKvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård
Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt
Läs merMotiv för tvångsvård i barn- och ungdomspsykiatrin i Sverige
Motiv för tvångsvård i barn- och ungdomspsykiatrin i Sverige Veikko Pelto-Piri, Lars Kjellin och Ingemar Engström Tvångsvård - Juridiskt Förutsättningar Tvångsvård inom slutenvården får endast ges om patienten
Läs merEGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD
EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Medicinskt ansvarig för rehabilitering
Läs merUppgift filosofi - En modell för etisk analys
Uppgift filosofi - En modell för etisk analys Läs följande text Konflikt mellan principer och diskutera: 1. Vilken av principerna: självbestämmande, principen att inte skada, göra gott principen och rättviseprincipen
Läs merHälso- och sjukvårdsjuridik inom demensvården -
Hälso- och sjukvårdsjuridik inom demensvården - frivillighet, information, samtycke och sekretess rättsläget för patienter med nedsatt beslutsförmåga Pernilla Wikström Information och samtycke hälso- och
Läs merRutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria
RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Rutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria Begrepp För att öka kännedom om den kommunala hälso- och ens ansvarförhållanden i samband med lex Maria-anmälningar,
Läs merBlekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård
Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård Blekingerutin för samverkan i samband med möjlighet till egenvård. Socialstyrelsen gav 2009 ut en föreskrift om bedömningen av om en hälso- och
Läs merInnehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Inger Hagerman, Karolinska
Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Inger Hagerman, Karolinska Universitetssjukhuset ICD behandling i livets slutskede Inger
Läs merKvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård
Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt
Läs merInformation om praktisk tjänstgöring för sjuksköterskor med utbildning utanför EU och EES UTKAST
Information om praktisk tjänstgöring för sjuksköterskor med utbildning utanför EU och EES Vägen till legitimation Praktisk tjänstgöring är en del av Socialstyrelsens väg till legitimation för sjuksköterskor
Läs merInformation om praktisk tjänstgöring för sjuksköterskor med utbildning utanför EU och EES UTKAST
Information om praktisk tjänstgöring för sjuksköterskor med utbildning utanför EU och EES Vägen till legitimation Praktisk tjänstgöring är en del av Socialstyrelsens väg till legitimation för sjuksköterskor
Läs merBrytpunktssamtal. Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Karolinska Institutet, Stockholm
Brytpunktssamtal Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Karolinska Institutet, Stockholm Ämnen: Brytpunktsbedömning Brytpunktssamtal Definition Utmaningar
Läs merMalmö stad Medicinskt ansvariga 1 (8) Rutin Egenvård. Fastställd: Reviderad:
Malmö stad Medicinskt ansvariga 1 (8) Rutin Egenvård Fastställd: 2014-12-11 Reviderad: Innehållsförteckning Inledning... 3 Egenvård... 3 Åtgärd... 4 Ansvarsfördelning... 4 Kommunalt ansvar:... 4 Annan
Läs merBESLUTSSTÖD FÖR PALLIATIV VÅRD NVP DEL 2 SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR
2 HUR MÅR PATIENTEN SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR MEDICINSKA BESLUT 03 INFORMATION 06 BRYTPUNKTSSAMTAL 07 VAD ÄR VIKTIGT NU ÖNSKEMÅL OCH PRIORITERINGAR 04
Läs merNödvändig tandvård (N)
2019-01-04 1(5) Nödvändig tandvård (N) Tandvårdsstödet Nödvändig tandvård, innebär att de personer som omfattas av tandvårdsstödet, kan få tandvård för en patientavgift, som motsvaras av patientavgiften
Läs merVårdrutin 1 (5) Dödsfall utanför sjukhus Gäller för: Ambulanssjukvården. Dödsfall utanför sjukhus
Vårdrutin 1 (5) Utgåva: 1 Godkänd av: Verksamhetschef 2012-03-01 2015-03-01 Utarbetad/reviderad av: Eric Rinstad Wolmer Edqvist Lena Emanuelsson Revisionsansvarig: Ambulansöverläkaren Ev. diarieinr: Version
Läs merRAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter
RAPPORT Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter Förslag från arbetsgrupp: Olle Lindvall, Kungl. Vetenskapsakademien Ingemar Engström, Svenska Läkaresällskapet
Läs merOmvårdnad vid förestående och inträffad död. Annette Holst-Hansson 2017
Omvårdnad vid förestående och inträffad död Annette Holst-Hansson 2017 DÖENDET OCH DÖDEN EN NATURLIG DEL AV LIVET Livshotande tillstånd - sjukdom - trauma - suicid OMVÅRDNAD I SAMBAND MED Döende och död
Läs merSamverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård.
2013-01-08 Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Samverkansrutinen är uppdaterad enligt gällande lag och föreskrifter.
Läs merLÄKARFÖRBUNDETS ETISKA REGLER
LÄKARFÖRBUNDETS ETISKA REGLER DEN SOM VALT att bli läkare har åtagit sig en svår och ansvarsfull uppgift, som kräver goda kunskaper, gott omdöme och vilja att följa högt ställda etiska krav. Medlemmar
Läs merPatientlagen och informationsplikten 2014:821
Patientlagen och informationsplikten 2014:821 141117 Informationsplikten utvidgas och förtydligas Patienten ska få relevant information om sitt hälsotillstånd de metoder som finns för undersökning, vård
Läs merSyftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar.
Malmö stad Medicinskt ansvariga Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar. Rutinen beskriver processen vid egenvårdsbedömning
Läs merRutin fast vårdkontakt
Arbetsområde: Rutin Fast Rutin fast För personer i ordinärt boende utses den fasta en bland hälsooch sjukvårdspersonal inom landstinget med undantag av de personer som är bedömda som hemsjukvårdspatienter.
Läs merRiktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen
Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen Giltighet 2012-11-06 2013-11-06 Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp Samtliga vårdgivare inom psykiatriförvaltningen Ansvarig
Läs merBrytpunktsamtal - var, (vad?),när och varför? Bertil Axelsson Carl Johan Fürst
Brytpunktsamtal - var, (vad?),när och varför? Bertil Axelsson Carl Johan Fürst Presentation av oss Upplägg och syfte Gemensam reflektion kring brytpunktssamtal Palliativregistret och studier??? Diskutera
Läs merDIVISION Landstingsdirektörens stab
Patientlagen (1 Januari 2015) -ett ökat patientinflytande Patientlagens syfte Stärka och främja patientens ställning Främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet Patienten som partner
Läs merRemiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.
1 Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Svenska Diabetesförbundet Lillemor Fernström Utredare Hälso- och sjukvårdsfrågor Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes och Tillstyrkes
Läs merJag vill dö. tankar kring dödshjälp. Utmaningarna i livets slutskede
Jag vill dö tankar kring dödshjälp En ny hel dag med palliativ vård, 3 maj 2019 Matthias Brian Spec läk palliativ medicin Mellannorrlands Hospice (Utbildning) AB matthias.brian@telia.com www.hospice.se
Läs merMALMÖ HÖGSKOLA Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet
MALMÖ HÖGSKOLA Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet Namn: Kurs: CHECKLISTA FÖR KÖRKORTSÖVNINGAR, METODÖVNINGAR SAMT KLINISK UTBILDNING 1. Kommunicera med och bemöta patienter kommunicera med patienter
Läs merPalliativ vård. De fyra hörnstenarna
Palliativ vård De fyra hörnstenarna Symtomkontroll Teamarbete Kommunikation Stöd till närstående SYMTOMKONTROLL Fysiska Psykiska Sociala Existentiella FYSISKA SYMTOM ESAS Vanligast : trötthet, smärta,
Läs merSynpunkter på Ds 2012:36
Synpunkter på Ds 2012:36 Rosengrenskas Heldagsseminarium Världskulturmuseet i Göteborg, 12-11- 25 Milosz Swiergiel Ordförande Rosengrenska s56elsen milosz@rosengrenska.org Följ vårt arbete på bloggen -
Läs merHjärtstopp hos patient inskriven i kommunal hälso- och sjukvård
Hjärtstopp hos patient inskriven i kommunal hälso- och sjukvård Styrdokument Riktlinjer Dokumentansvarig MAS Skribent MAS Beslutat av Förvaltningschef dnr VON 317/18 Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen
Läs merMedicinsk vetenskap AV, Intensivvård och trauma, 15 hp
1 (6) Kursplan för: Medicinsk vetenskap AV, Intensivvård och trauma, 15 hp Medical Science MA, Education in Critical Care Nursing and Trauma, 15 credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde
Läs merRutin fö r samverkan i samband med egenva rd mellan Regiön Krönöberg öch la nets söcial- öch skölfö rvaltningar
Rutin fö r samverkan i samband med egenva rd mellan Regiön Krönöberg öch la nets söcial- öch skölfö rvaltningar 2017-2019 Alvesta kommun Lessebo kommun Ljungby kommun Markaryd kommun Tingsryd kommun Uppvidinge
Läs merRemiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.
1 Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes och Tillstyrkes (inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter. Terminologiska
Läs merSamtal med den döende människan
Samtal med den döende människan Carl Johan Fürst Örenäs 2016-06-08 Samtal med den döende människan Vad kan det handla om Läkare Medmänniska När Hur Svårigheter - utmaningar http://www.ipcrc.net/video_popup.php?vimeo_code=20151627
Läs merRiktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR
Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida
Läs mer