Etik i vården Läkarprogrammet, T2, HT 2010, II

Transkript

1 Etik i vården Läkarprogrammet, T2, HT 2010, II MATS JOHANSSON AVD. FÖR MEDICINSK ETIK MATS.JOHANSSON@FIL.LU.SE Förra veckan i korthet Tillbakablick med fokus på distinktionen mellan aktiv och passiv Problematisering av vårt beslutsundsfattande Nyansering av empatins potential/värde Litteraturtips (fördjupning) Deciding for Others av A.E. Buchanan & D.W. Brock Tvångsvård av T. Tännsjö 1

2 Etisk analys Ofta omöjligt att i situationen analysera vad som står på spel, hur patienten upplever sin belägenhet etc. Etisk diskussion/analys kan då fylla funktionen av att ge lärdomar inför framtiden (nästa möte el. framtida praxis) Etik inte bara dilemman och konflikter DN Etisk analys några av nyckelfrågorna Vad är det vi diskuterar? (Är det alls etik?) Vad vet vi? (medicinskt, juridiskt, socialt osv.) Vad står på spel? (intressen, värden, rättigheter osv.) Vilka är de berörda? (Har någon en särställning?) Vilka är handlingsalternativen? (medicinskt, juridiskt, etiskt) Vilka blir konsekvenserna? (på kort och lång sikt) 2

3 Fråga 1: Varför sitter vi här? Det är inte självklart att alla vill uppnå samma sak i en diskussion Möjliga målsättningar Att vinna diskussionen Framföra kritik mot någon i personalen Hantera besvärliga närstående Försvara ett tidigare beslut Nå konsensus Hur borde vi ha gjort Hur bör vi göra i framtiden Fråga 2: Vad vet vi? Det är viktigt att allt av relevans ligger på bordet; att alla olika perspektiv (professioner) kommer till tals Är det något vi bör ta reda på (av relevans)? Man bör vara vaksam på risken för medikalisering av ett i grunden etiskt problem, eller annan fokus på fel fråga (t.ex. huruvida det svårt sjuka barnet har ett syskon) Fråga 3: Vad står på spel? Hoppet är ute för en cancersjuk elvaårig pojke. Föräldrarna vill absolut inte att pojken får veta att han är döende. Han skulle bli förkrossad säger de. När personalen berättar att man brukar samtala med barn om detta, menar föräldrarna att de har respekt för det men att man inte gör så i deras hemland. Mår han bäst av att inte veta? Har han rätt att veta? Ex. på två helt olika infallsvinklar 3

4 Tänk om Om att föreställa sig situationen annorlunda Hade vi tänkt annorlunda om pojken varit 4 år eller om han varit 14 år? Varför/varför inte? Kontrafaktiska resonemang kan hjälpa oss att Isolera det som spelar roll Förbereda oss inför framtida fall Fallet med pojken: Åldern tycks relevant Ett barn är inte vilken patient som helst Men låg ålder är bara ett sätt att sakna förutsättningar att tillräckligt förstå vad som kommer att ske (eller vad man kan göra) Vem är egentligen beslutskapabel? (beslutskompetent, beslutsförmögen ) Den med förmåga att fatta autonoma beslut Uppfattar sig som en agent (inte styrd av någon/något) Förstår att olika beslut, med varierande sannolikhet, kan leda till olika resultat Har en uppfattning om vilka resultat som är önskvärda etc., samt hur de ska vägas mot varandra Förmår omsätta sina beslut i handling Kan modifiera sina övertygelser och värderingar i ljuset av argument och erfarenheter Baserat på T. Tännsjös Tvångsvård 4

5 Beslut åt beslutsinkompetenta patienter Vem ska fatta beslutet? Närstående? (enskilt eller tillsammans) Läkare och/eller annan vårdpersonal? Vad ska vägleda beslutet? Bästa intresse (nuvarande och framtida hälsa och välbefinnande) Respekt för patientens självbestämmande (!) Fråga 4: Vems beslut är det? En hjärnskada försatte Terri i ett vegetativt tillstånd. I konflikt med hennes föräldrars vilja önskade maken att livsuppehållande behandling skulle avbrytas en önskan som beviljades efter en långdragen rättskonflikt. Rätten baserade sitt utslag på vad Terri själv skulle ha önskat om hon hade kunnat bestämma Hur ser ni på detta beslutsunderlag? Finns det några problem? Vilka? Två tolkningar av autonom vilja Empirisk: det en beslutskapabel person faktiskt önskar ( säger sig önska) (sammanfaller ofta med det man i vården brukar avse med självbestämmande ) Idealiserad: det en person hade önskat om denne kände till all relevant information, resonerade felfritt osv. 5

6 Livstestamenten (el. vårddirektiv) Benämning på förordnande (skriftligt eller muntligt) i vilket en människa dokumenterar sin vilja att exempelvis avstå från livsuppehållande vårdinsatser i livets slutskede. I Sverige är livstestamenten inte juridiskt bindande. Ur Liv och Död. Karolinska Institutet UP. Små barn Kompetens O år Ålder Gravt utvecklingsstörda Kompetens O år Ålder 6

7 Svårt dementa Kompetens 84 år Ålder Medvetslösa (el. t.ex. psykotiska) Kompetens 23 år Ålder Fråga 5: Vilka handlingsalternativ har vi? DN Får man kräva detta av en patient? Under vilka omständigheter är det OK att ställa krav? 7

8 Fråga 6: Konsekvenserna av våra beslut DN Vad händer om läkarna vägrar? Vems ansvar är det? Obeaktat konsekvenserna, bör/får man moraliskt sett utföra dessa ingrepp? Vad är risken här? Folkpartiet vill tillåta tvångsvård av missbrukande kvinnor som väntar barn. Partistyrelsen ställer sig bakom kravet inför landsmötet i september