10 APPENDIX. STUDY I Covering letters and questionnaires. STUDY II Covering letter and questionnaires. STUDY III Covering letter and questionnaires
|
|
- Ellen Hedlund
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 10 APPENDIX STUDY I Covering letters and questionnaires STUDY II Covering letter and questionnaires STUDY III Covering letter and questionnaires 65
2
3 STUDY I 1. Covering letter and questionnaire with pro arguments first 2. Covering letter and questionnaire with contra arguments first 3. Questionnaire, short version. Pro arguments first. 4. Questionnaire, short version. Contra arguments first. 1
4 Våren 2007 Vad anser Du om så kallat läkarassisterat självmord? Det händer att patienter, som lider av obotliga sjukdomar och som närmar sig livets slutskede, vill få hjälp med att avsluta livet. Patienten kan då exempelvis fråga sin läkare om denna kan tänka sig att skriva ut läkemedel med vars hjälp patienten själv kan ta sitt liv - man talar då om läkarassisterat självmord. Frågan om läkarassisterat självmord har aktualiserats bl. a. med anledning av att patienter från Sverige idag har möjlighet att åka till Schweiz och där få den önskade hjälpen. Vi är därför intresserade av att undersöka hur Du ställer Dig till frågan. Du är en av 1200 slumpmässigt utvalda personer som får denna enkät. Deltagandet är frivilligt. Om Du inte önskar medverka kan Du returnera ett tomt kuvert, så slipper Du påminnelser. I nedersta vänstra hörnet av svarskuvertet finns ett nummer. När Du svarat kryssas Du av och kuvertet slängs. Det går då inte längre att koppla ditt namn till svaret i praktiken svarar Du alltså anonymt. Vi avser att publicera resultaten i en vetenskaplig tidskrift och ingen enskild person kan här identifieras. Är det något Du undrar över är du välkommen att höra av Dig till oss. Med vänliga hälsningar Niels Lynöe Rurik Löfmark Professor Överläkare Medicinsk etik Medicinsk etik Karolinska institutet Karolinska institutet niels.lynoe@ki.se rurik.lofmark@bioethics.ki.se tel tel
5 När Du i det följande tar ställning till det acceptabla eller oacceptabla i att förskriva läkemedel som en patient kan ta i syftet att avsluta sitt liv föreställer vi oss att åtgärden har godkänts av Riksdagen i lag. Utöver detta antas också att följande krav är uppfyllda: - patienten befinner sig i livet slutskede och upplever sitt lidande som outhärdligt, - patienten har förmåga att fatta beslut och är informerad om lindrande behandlingar, - patienten själv begär förskrivningen och ingen påverkan förekommer, - patienten har förmåga att själv ta den förskrivna medicinen, - patienten lider inte av någon behandlingsbar psykisk sjukdom, - behandlande läkare känner patienten sedan en längre tid, - ytterligare en läkare kontrollerar att ovanstående krav är uppfyllda. 1) Skulle Du under ovanstående villkor kunna acceptera att läkare skrev ut läkemedel som en patient själv kan ta i syftet att avsluta sitt liv på ett smärtfritt sätt? Ja Nej Tveksam Det följer nu en rad skäl för att acceptera läkarassisterat självmord efterföljd av skäl mot. Vi ber Dig ta ställning till vilka Du anser för viktiga/oviktiga, och sist vilket argument Du anser väger tyngst? 2) Att respektera patientens rätt till självbestämmande Mycket viktigt Ganska viktigt Ganska oviktigt Helt oviktigt 3) Att syftet är att minimera lidandet och inte primärt att korta patientens liv Mycket viktigt Ganska viktigt Ganska oviktigt Helt oviktigt 4) Att respekten för patientens självbestämmande bör gå före regeln att inte skada Mycket viktigt Ganska viktigt Ganska oviktigt Helt oviktigt 5) Att andra metoder som patienten kan tillgripa för att ta sitt liv kan vara plågsamma Mycket viktigt Ganska viktigt Ganska oviktigt Helt oviktigt 6) Andra skäl: 2
6 7) Vilket av ovanstående skäl (2-6) anser Du väger tyngst: Kommentarer: Det följer nu en rad argument/skäl emot att acceptera läkarassisterat självmord. Vi ber Dig ta ställning till vilka Du anser för viktiga/oviktiga, och sist vilket argument Du anser väger tyngst? 8) Att patienter i en sådan situation inte vet sitt eget bästa Mycket viktigt Ganska viktigt Ganska oviktigt Helt oviktigt 9) Att det finns risk att förtroendet för läkarkåren äventyras Mycket viktigt Ganska viktigt Ganska oviktigt Helt oviktigt 10) Att regeln att inte skada bör gå före respekten för patientens självbestämmande Mycket viktigt Ganska viktigt Ganska oviktigt Helt oviktigt 11) Att det kan skapas press på patienter som upplever att de ligger närstående till last Mycket viktigt Ganska viktigt Ganska oviktigt Helt oviktigt 12) Andra skäl: 13) Vilket av ovanstående skäl (8-12) anser Du väger tyngst: Kommentarer: Om Du svarat tveksam på fråga 1, ange då Ditt/Dine skäl till Din tveksamhet: 3
7 Om det skulle bli möjligt med läkarassisterat självmord under ovannämnda villkor skulle det då påverka Ditt förtroende för sjukvården: Skulle minska mycket Skulle minska ganska mycket Skulle minska lite grann Skulle öka lite grann Skulle öka ganska mycket Skulle öka mycket Skulle inte påverkas alls Ditt nuvarande förtroende för sjukvården är: Mycket stort Ganska stort Ganska litet Mycket litet Till sist några frågor om Dig själv: Din ålder: Man Kvinna Övriga kommentarer: Tack för Din medverkan! 4
8
9
10
11
12 Kortversion av frågeformulär om Din syn på läkarassisterat självmord Vi har förståelse för att Du inte har hunnit svara på den tidigare utskickade enkäten angående läkarassisterat självmord. För att ändå få ett svar på huvudfrågan ber vi Dig svara på nedanstående tre korta frågor. När Du tar ställning till frågan föreställer vi oss att åtgärden har godkänts av Riksdagen i lag. Utöver detta antas också att följande krav är uppfyllda: - patienten befinner sig i livets slutskede och upplever sitt lidande som outhärdligt, - patienten är beslutskapabel och välinformerad om möjliga lindrande behandlingar, - patienten själv begär förskrivningen och ingen påverkan förekommer, - patienten är kapabel att själv ta den förskrivna medicinen, - patienten lider inte av någon behandlingsbar psykisk sjukdom, - behandlande läkare känner patienten sedan en längre tid, - en läkarkollega kontrollerar att ovanstående kriterier är uppfyllda. 1) Skulle Du under ovanstående villkor kunna acceptera att läkare skrev ut läkemedel som en patient själv kan ta i syftet att avsluta sitt liv på ett smärtfritt sätt? Ja Nej Tveksam 2) Din ålder: 3) Är Du Man Kvinna Tack på förhand, Niels Lynöe Professor Rurik Löfmark Överläkare Medicinsk etik Medicinsk etik Karolinska Institutet Karolinska Institutet niels.lynoe@ki.se rurik.lofmark@bioethics.ki.se Tel: Tel:
13 Kortversion av frågeformulär om Din syn på läkarassisterat självmord Vi har förståelse för att Du inte har hunnit svara på den tidigare utskickade enkäten angående läkarassisterat självmord. För att ändå få ett svar på huvudfrågan ber vi Dig svara på nedanstående tre korta frågor. När Du tar ställning till frågan föreställer vi oss att åtgärden har godkänts av Riksdagen i lag. Utöver detta antas också att följande krav är uppfyllda: - patienten befinner sig i livets slutskede och upplever sitt lidande som outhärdligt, - patienten är beslutskapabel och välinformerad om möjliga lindrande behandlingar, - patienten själv begär förskrivningen och ingen påverkan förekommer, - patienten är kapabel att själv ta den förskrivna medicinen, - patienten lider inte av någon behandlingsbar psykisk sjukdom, - behandlande läkare känner patienten sedan en längre tid, - en läkarkollega kontrollerar att ovanstående kriterier är uppfyllda. 1) Skulle Du under ovanstående villkor kunna acceptera att läkare skrev ut läkemedel som en patient själv kan ta i syftet att avsluta sitt liv på ett smärtfritt sätt? Nej Ja Tveksam 2) Din ålder: 3) Är Du Man Kvinna Tack på förhand, Niels Lynöe Professor Rurik Löfmark Överläkare Medicinsk etik Medicinsk etik Karolinska Institutet Karolinska Institutet niels.lynoe@ki.se rurik.lofmark@bioethics.ki.se Tel: Tel:
14
15 STUDY II 1. Covering letter 2. Questionnaire, general public 3. Questionnaire, physicians
16 Får man avbryta en livsuppehållande behandling? Patienter som har förmåga att själva fatta beslut har rätt att säga nej till erbjuden behandling. Men bör en patient ha rätt att helt avstå från eller avbryta en behandling om det leder till att han/hon dör? I Sverige anses det i vissa fall vara rimligt att avstå från att behandla en patient, medan det i andra fall betraktas som oacceptabelt. Hur sjukvården ska förhålla sig till patienter som vill avbryta en livsuppehållande behandling är därför inte alltid självklart. I det bifogade frågeformuläret vill vi undersöka hur Du ser på rätten att avbryta en livsuppehållande behandling. Syftet är att undersöka vilka attityder och värderingar som finns bland befolkningen och bland yrkesgrupper som berörs av frågan. Formuläret består av tre patientfall om långvarigt sjuka personer i olika åldrar och livssituationer som önskar avsluta sin behandling. Fallen följs av ett antal frågor och det tar ungefär femton minuter att besvara dem. Du är en av de slumpmässigt utvalda personer i befolkningen och bland läkare som enkäten skickas till. På svarskuvertets nedre högra hörn finns ett nummer som används för att pricka av Dig när Du har svarat. Därefter kastas kuvertet. Det är då inte längre möjligt att koppla samman Ditt namn med Ditt svar. Deltagandet är frivilligt. Om Du inte vill medverka kan Du bara kasta enkäten och vill Du undvika påminnelse kan Du returnera ett tomt svarskuvert. Om Du har några frågor eller funderingar rörande studien är Du välkommen att kontakta oss. Niels Lynöe Professor Anna Lindblad Leg läkare, doktorand Medicinsk etik Medicinsk etik Karolinska Institutet Karolinska Institutet niels.lynoe@ki.se anna.lindblad@ki.se Tel: Tel:
17 Fall I. En 77- årig kvinna med åldersdiabetes och njursvikt har de sista tre åren fått åka in till sjukhuset tre gånger i veckan för att rena blodet från slaggprodukter, så kallad dialysbehandling. Patienten är änka och både barn och barnbarn är vuxna. Patienten har under åren med dialysbehandling haft god kontakt med personalen på mottagningen. Sista månaderna har hon vid flera tillfällen sagt till sin läkare att hon har svårt att orka med dialysbehandlingarna och att hon vill avsluta dem. Hon förstår att detta skulle leda till döden. Patienten känner livströtthet, men är helt klar i tanken och bedöms inte vara psykiskt sjuk. I det följande presenteras en rad påståenden. Markera vänligen med kryss det svarsalternativ som stämmer bäst överens med din uppfattning. Efter varje påstående finns det utrymme att skriva egna kommentarer. 1) Läkaren bör gå med på att avsluta dialysbehandlingen eftersom patienten har rätt att själv bestämma om hon vill fortsätta behandlingen eller inte. inte 2) Läkaren bör gå med på att avsluta dialysbehandlingen eftersom det i annat fall skulle innebära tvångsbehandling av en psykiskt frisk patient. inte 3) Annat skäl till att läkaren bör gå med på att avsluta dialysbehandlingen: 4) Läkaren bör försöka att förmå patienten att fortsätta med dialysbehandlingen eftersom det är läkarens primära uppgift att bevara och skydda människoliv. inte 1
18 5) Läkaren bör försöka att förmå patienten att fortsätta med dialysbehandlingen eftersom avbrytandet av behandlingen skulle kunna uppfattas som en form av dödshjälp. inte 6) Annat skäl till att läkaren bör försöka att förmå patienten att fortsätta med dialysbehandlingen: 7) Vilket av de nämnda argumenten (1-6) anser Du väger tyngst? Ringa endast in ett alternativ: 1. Patienten har rätt att själv bestämma. 2. En psykiskt frisk patient bör inte tvångsbehandlas. 3. Annat skäl till att läkaren bör avsluta behandlingen. 4. Läkarens uppgift är att bevara och skydda liv. 5. Att avsluta behandlingen skulle kunna uppfattas som en form av dödshjälp. 6. Annat skäl till att läkaren bör fortsätta behandlingen. 8) Om läkaren går med på att avsluta dialysbehandlingen, skulle Du då uppfatta det som: En försvarbar handling Medhjälp till självmord En form av dödshjälp Dråp Mord 2
19 Fall II. För fem år sedan försökte patienten, en 36-årig ensamstående man, ta sitt liv med en överdos av flera olika läkemedel. Han räddades utan hjärnskador, men fick en kronisk njursjukdom som gör att han tre gånger i veckan måste genomgå dialysbehandling. Patienten fick inledningsvis även psykiatrisk behandling. Patienten står i kö för njurtransplantation. Det senaste halvåret har han dock vid flera tillfällen sagt till sin läkare som han känner väl - att han inte vill ha någon transplantation. Han har dessutom önskemål om att avsluta dialysbehandlingen. Han är medveten om att detta kommer att leda till döden, men anser att sjukdomen och behandlingarna gör att han saknar livskvalitet. Psykiater bedömer att patienten inte lider av någon behandlingsbar psykisk störning. I det följande avsnittet presenteras en rad påståenden. Markera vänligen med kryss det svarsalternativ som stämmer bäst överens med din uppfattning. Efter varje påstående finns det utrymme att skriva egna kommentarer. 9) Läkaren bör gå med på att avsluta dialysbehandlingen eftersom patienten har rätt att själv bestämma om han vill fortsätta behandlingen eller inte. inte 10) Läkaren bör gå med på att avsluta dialysbehandlingen eftersom det i annat fall skulle innebära tvångsbehandling av en psykiskt frisk patient. inte 11) Annat skäl till att läkaren bör gå med på att avsluta dialysbehandlingen: 12) Läkaren bör försöka att förmå patienten att fortsätta med dialysbehandlingen eftersom det är läkarens uppgift att bevara och skydda människoliv. inte 3
20 13) Läkaren bör försöka att förmå patienten att fortsätta med dialysbehandlingen eftersom avbrytandet av behandlingen skulle kunna uppfattas som en form av dödshjälp. inte 14) Annat skäl till att läkaren bör försöka att förmå patienten att fortsätta med dialysbehandlingen: 15) Vilket av de nämnda argumenten (9-14) anser Du väger tyngst? Ringa endast in ett alternativ: 9. Patienten har rätt att själv bestämma. 10. En psykiskt frisk patient bör inte tvångsbehandlas. 11. Annat skäl till att läkaren bör avsluta behandlingen. 12. Läkarens uppgift är att bevara och skydda liv. 13. Att avsluta behandlingen skulle kunna uppfattas som en form av dödshjälp. 14. Annat skäl till att läkaren bör fortsätta behandlingen. 16) Om läkaren går med på att avsluta dialysbehandlingen, skulle Du då uppfatta det som: En försvarbar handling Medhjälp till självmord En form av dödshjälp Dråp Mord 4
21 Fall III. För fem år sedan blev patienten, en 34-årig ensamstående man, allvarligt skadad i en bilolycka och är sedan dess totalt förlamad från halsen och nedåt. Detta innebär att han inte kan röra armar eller ben. Han andas via en respirator och kommunicerar med hjälp av ansiktsmimik och läpprörelser. Han är intellektuellt helt klar, men behöver hjälp med allt i sin vardag. Det finns inga utsikter för att patienten ska bli bättre, men han skulle kunna leva i många år i sitt nuvarande tillstånd. Patienten tycker dock att tillvaron känns alltmer meningslös och har det senaste året flera gånger sagt till sin läkare att han vill att respiratorn stängs av. Patienten har även diskuterat frågan med sina närstående, som förstår honom och respekterar hans beslut. Läkaren känner patienten sedan före olyckan och bedömer att han inte är deprimerad; en psykiater gör samma bedömning. I det följande presenteras en rad påståenden. Vänligen markera med kryss det svarsalternativ som stämmer bäst överens med Din uppfattning. Efter varje påstående finns det utrymme att skriva egna kommentarer. 17) Läkaren bör gå med på att avsluta respiratorbehandlingen eftersom patienten har rätt att själv bestämma om han vill fortsätta behandlingen eller inte. inte 18) Läkaren bör gå med på att avsluta respiratorbehandlingen eftersom det i annat fall skulle innebära tvångsbehandling av en psykiskt frisk patient. inte 19) Annat skäl till att läkaren bör gå med på att avsluta respiratorbehandlingen: 20) Läkaren bör försöka att förmå patienten att fortsätta med respiratorbehandlingen eftersom det är läkarens uppgift att bevara och skydda människoliv. inte 5
22 21) Läkaren bör försöka att förmå patienten att fortsätta med respiratorbehandlingen eftersom avbrytandet av behandlingen skulle kunna uppfattas som en form av dödshjälp. inte 22) Annat skäl till att läkaren bör försöka att förmå patienten att fortsätta med respiratorbehandlingen: 23) Vilket av de nämnda argumenten (17-22) anser Du väger tyngst? Ringa endast in ett alternativ: 17. Patienten har rätt att själv bestämma. 18. En psykiskt frisk patient bör inte tvångsbehandlas. 19. Annat skäl till att läkaren bör avsluta behandlingen. 20. Läkarens uppgift är att bevara och skydda liv. 21. Att avsluta behandlingen skulle kunna uppfattas som en form av dödshjälp. 22. Annat skäl till att läkaren bör fortsätta behandlingen. 24) Om läkaren går med på att avsluta dialysbehandlingen, skulle Du då uppfatta det som: En försvarbar handling Medhjälp till självmord En form av dödshjälp Dråp Mord 6
23 Sist några frågor om Dig själv och Ditt förtroende för sjukvården 25) Kön: Man Kvinna 26) Ålder: 27) Mitt förtroende för sjukvården är: Mycket stort Ganska stort Ganska litet Mycket litet Tack för Din medverkan! 7
24 Fall I. En 77- årig kvinna med åldersdiabetes och njursvikt har de sista tre åren fått åka in till sjukhuset tre gånger i veckan för att rena blodet från slaggprodukter, så kallad dialysbehandling. Patienten är änka och både barn och barnbarn är vuxna. Patienten har under åren med dialysbehandling haft god kontakt med personalen på mottagningen. Sista månaderna har hon vid flera tillfällen sagt till sin läkare att hon har svårt att orka med dialysbehandlingarna och att hon vill avsluta dem. Hon förstår att detta skulle leda till döden. Patienten känner livströtthet, men är helt klar i tanken och bedöms inte vara psykiskt sjuk. I det följande presenteras en rad påståenden. Markera vänligen med kryss det svarsalternativ som stämmer bäst överens med din uppfattning. Efter varje påstående finns det utrymme att skriva egna kommentarer. 1) Läkaren bör gå med på att avsluta dialysbehandlingen eftersom patienten har rätt att själv bestämma om hon vill fortsätta behandlingen eller inte. inte 2) Läkaren bör gå med på att avsluta dialysbehandlingen eftersom det i annat fall skulle innebära tvångsbehandling av en psykiskt frisk patient. inte 3) Annat skäl till att läkaren bör gå med på att avsluta dialysbehandlingen: 4) Läkaren bör försöka att förmå patienten att fortsätta med dialysbehandlingen eftersom det är läkarens primära uppgift att bevara och skydda människoliv. inte 1
25 5) Läkaren bör försöka att förmå patienten att fortsätta med dialysbehandlingen eftersom avbrytandet av behandlingen skulle kunna uppfattas som en form av dödshjälp. inte 6) Annat skäl till att läkaren bör försöka att förmå patienten att fortsätta med dialysbehandlingen: 7) Vilket av de nämnda argumenten (1-6) anser Du väger tyngst? Ringa endast in ett alternativ: 1. Patienten har rätt att själv bestämma. 2. En psykiskt frisk patient bör inte tvångsbehandlas. 3. Annat skäl till att läkaren bör avsluta behandlingen. 4. Läkarens uppgift är att bevara och skydda liv. 5. Att avsluta behandlingen skulle kunna uppfattas som en form av dödshjälp. 6. Annat skäl till att läkaren bör fortsätta behandlingen. 8) Om läkaren går med på att avsluta dialysbehandlingen, skulle Du då uppfatta det som: En försvarbar handling Medhjälp till självmord En form av dödshjälp Dråp Mord 2
26 Fall II. För fem år sedan försökte patienten, en 36-årig ensamstående man, ta sitt liv med en överdos av flera olika läkemedel. Han räddades utan hjärnskador, men fick en kronisk njursjukdom som gör att han tre gånger i veckan måste genomgå dialysbehandling. Patienten fick inledningsvis även psykiatrisk behandling. Patienten står i kö för njurtransplantation. Det senaste halvåret har han dock vid flera tillfällen sagt till sin läkare som han känner väl - att han inte vill ha någon transplantation. Han har dessutom önskemål om att avsluta dialysbehandlingen. Han är medveten om att detta kommer att leda till döden, men anser att sjukdomen och behandlingarna gör att han saknar livskvalitet. Psykiater bedömer att patienten inte lider av någon behandlingsbar psykisk störning. I det följande avsnittet presenteras en rad påståenden. Markera vänligen med kryss det svarsalternativ som stämmer bäst överens med din uppfattning. Efter varje påstående finns det utrymme att skriva egna kommentarer. 9) Läkaren bör gå med på att avsluta dialysbehandlingen eftersom patienten har rätt att själv bestämma om han vill fortsätta behandlingen eller inte. inte 10) Läkaren bör gå med på att avsluta dialysbehandlingen eftersom det i annat fall skulle innebära tvångsbehandling av en psykiskt frisk patient. inte 11) Annat skäl till att läkaren bör gå med på att avsluta dialysbehandlingen: 12) Läkaren bör försöka att förmå patienten att fortsätta med dialysbehandlingen eftersom det är läkarens uppgift att bevara och skydda människoliv. inte 3
27 13) Läkaren bör försöka att förmå patienten att fortsätta med dialysbehandlingen eftersom avbrytandet av behandlingen skulle kunna uppfattas som en form av dödshjälp. inte 14) Annat skäl till att läkaren bör försöka att förmå patienten att fortsätta med dialysbehandlingen: 15) Vilket av de nämnda argumenten (9-14) anser Du väger tyngst? Ringa endast in ett alternativ: 9. Patienten har rätt att själv bestämma. 10. En psykiskt frisk patient bör inte tvångsbehandlas. 11. Annat skäl till att läkaren bör avsluta behandlingen. 12. Läkarens uppgift är att bevara och skydda liv. 13. Att avsluta behandlingen skulle kunna uppfattas som en form av dödshjälp. 14. Annat skäl till att läkaren bör fortsätta behandlingen. 16) Om läkaren går med på att avsluta dialysbehandlingen, skulle Du då uppfatta det som: En försvarbar handling Medhjälp till självmord En form av dödshjälp Dråp Mord 4
28 Fall III. För fem år sedan blev patienten, en 34-årig ensamstående man, allvarligt skadad i en bilolycka och är sedan dess totalt förlamad från halsen och nedåt. Detta innebär att han inte kan röra armar eller ben. Han andas via en respirator och kommunicerar med hjälp av ansiktsmimik och läpprörelser. Han är intellektuellt helt klar, men behöver hjälp med allt i sin vardag. Det finns inga utsikter för att patienten ska bli bättre, men han skulle kunna leva i många år i sitt nuvarande tillstånd. Patienten tycker dock att tillvaron känns alltmer meningslös och har det senaste året flera gånger sagt till sin läkare att han vill att respiratorn stängs av. Patienten har även diskuterat frågan med sina närstående, som förstår honom och respekterar hans beslut. Läkaren känner patienten sedan före olyckan och bedömer att han inte är deprimerad; en psykiater gör samma bedömning. I det följande presenteras en rad påståenden. Vänligen markera med kryss det svarsalternativ som stämmer bäst överens med Din uppfattning. Efter varje påstående finns det utrymme att skriva egna kommentarer. 17) Läkaren bör gå med på att avsluta respiratorbehandlingen eftersom patienten har rätt att själv bestämma om han vill fortsätta behandlingen eller inte. inte 18) Läkaren bör gå med på att avsluta respiratorbehandlingen eftersom det i annat fall skulle innebära tvångsbehandling av en psykiskt frisk patient. inte 19) Annat skäl till att läkaren bör gå med på att avsluta respiratorbehandlingen: 20) Läkaren bör försöka att förmå patienten att fortsätta med respiratorbehandlingen eftersom det är läkarens uppgift att bevara och skydda människoliv. inte 5
29 21) Läkaren bör försöka att förmå patienten att fortsätta med respiratorbehandlingen eftersom avbrytandet av behandlingen skulle kunna uppfattas som en form av dödshjälp. inte 22) Annat skäl till att läkaren bör försöka att förmå patienten att fortsätta med respiratorbehandlingen: 23) Vilket av de nämnda argumenten (17-22) anser Du väger tyngst? Ringa endast in ett alternativ: 17. Patienten har rätt att själv bestämma. 18. En psykiskt frisk patient bör inte tvångsbehandlas. 19. Annat skäl till att läkaren bör avsluta behandlingen. 20. Läkarens uppgift är att bevara och skydda liv. 21. Att avsluta behandlingen skulle kunna uppfattas som en form av dödshjälp. 22. Annat skäl till att läkaren bör fortsätta behandlingen. 24) Om läkaren går med på att avsluta dialysbehandlingen, skulle Du då uppfatta det som: En försvarbar handling Medhjälp till självmord En form av dödshjälp Dråp Mord 6
30 Sist några frågor om Dig själv och Ditt förtroende för sjukvården 25) Kön: Man Kvinna 26) Ålder: 27) Specialitet: 28) Antal år sedan legitimation: 27) Mitt förtroende för sjukvården är: Mycket stort Ganska stort Ganska litet Mycket litet Tack för Din medverkan! 7
31 STUDY III 1. Study III: Covering letter 2. Study III: Questionnaire, general public 3. Study III: Questionnaire, physicians
32 Får man hjälpa en människa att dö? Patienter som har förmåga att själva fatta beslut har rätt att säga nej till erbjuden behandling även om denna kan vara livräddande. Patienter har även rätt att avbryta pågående livsuppehållande behandling. Men har en patient rätt att få hjälp att dö om han/hon önskar det och ingen annan lindring upplevs som tillräcklig? I Sverige är det inte tillåtet för sjukvårdspersonal att aktivt hjälpa en patient att ta sitt liv, även om det sker på personens egen begäran. Hur sjukvården ska förhålla sig till patienter som vill få hjälp att dö är därför en kontroversiell fråga. Med det bifogade frågeformuläret vill vi undersöka vad Du anser om olika åtgärder i livets slut. Syftet är att få en bild av vilka attityder och värderingar som finns i befolkningen och bland yrkesgrupper som berörs av frågan. Formuläret består av ett patientfall om en obotligt sjuk kvinna samt ett antal frågor. Det tar ungefär tio minuter att läsa igenom och besvara dem. Du är en av de slumpmässigt utvalda personer i befolkningen och bland läkare som frågeformulären skickas till. På svarskuvertets nedre högra hörn finns ett nummer som används för att pricka av Dig när Du har svarat. Därefter kastas kuvertet. Det är då inte längre möjligt att koppla samman Ditt namn med Ditt svar. Deltagandet är frivilligt. Om Du inte vill medverka kan Du kasta brevet. Om Du vill undvika att få en påminnelse kan Du returnera ett tomt svarskuvert. Om Du har några frågor eller funderingar rörande studien är Du välkommen att kontakta oss. Niels Lynöe Professor Anna Lindblad Leg läkare, doktorand Medicinsk etik Medicinsk etik Karolinska Institutet Karolinska Institutet niels.lynoe@ki.se anna.lindblad@ki.se Tel: Tel:
33 I Sverige kan det vara straffbart att hjälpa en patient att dö, även om det sker på en patients egen begäran. Att begå självmord eller att hjälpa någon att ta sitt liv är däremot inte straffbart. Hälso- och sjukvårdspersonal kan dock riskera att få sin legitimation indragen om de medverkar vid en patients självmord. Fallbeskrivning En 42-årig kvinna lider av en obotlig ärftlig neurologisk sjukdom som vanligen bryter ut i årsåldern. Till symtomen hör bland annat ryckiga okontrollerbara rörelser och tidig demens. Sjukdomen kallas för danssjuka eller Huntingtons sjukdom och leder till döden år efter insjuknandet. Den aktuella patienten har haft sjukdomen i drygt tio år. Patientens far dog i sjukdomen och hon minns hans sista tid som svår och ovärdig. Han förändrades som person och behövde hjälp med allt. Det var problem att svälja som till slut gjorde att han dog (kvävdes). Patienten vill undvika att gå igenom samma lidande som fadern. Hon får för närvarande hjälp av en personlig assistent. Hennes psykiska funktion är inte påverkad. Patienten känner sin läkare väl och har de senaste månaderna flera gånger bett läkaren att skriva ut medel som hon skulle kunna ta själv för att avsluta livet på ett smärtfritt sätt. Hon önskar avsluta sitt liv medan hon ännu har förmåga att göra det själv och innan hennes lidande blir alltför stort. Nu följer ett antal frågor. Före varje fråga finns en kort text som ger mer information om patientens situation. Markera vänligen med kryss det svarsalternativ som stämmer bäst med Din uppfattning. Skriv gärna egna kommentarer. 1) Anser Du att läkaren bör gå med på patientens önskemål om att få tillgång till läkemedel som hon kan ta i syftet att själv avsluta sitt liv på ett smärtfritt sätt? Ja Nej Vet inte Läkaren är tveksam och diskuterar istället möjligheten att lindra lidandet genom att låta patienten få sova in i döden med hjälp av sömnmedel, så kallad sedering. Man skulle då även kunna avstå från närings- och vätsketillförsel, vilket leder till att patienten dör. Patienten skulle dock till en början kunna väckas och tillfrågas om hon har ändrat inställning. 2) Bör läkaren erbjuda att söva patienten till dess att hon avlider? Ja Nej Vet inte 1
34 Patienten tackade nej till läkarens förslag om att få sova in i döden, men har i mellantiden försämrats och fått besvär med att svälja. Hon är fortfarande klar i tanken, och ber nu läkaren att hjälpa henne genom att ge injektioner med läkemedel som avslutar livet eftersom hon fortfarande vill få dö innan lidandet blir värre och livet ovärdigt. 3) Bör läkaren gå med på patientens önskemål att ge henne injektioner med läkemedel som på ett smärtfritt sätt avslutar hennes liv? Ja Nej Vet inte Läkaren är tveksam till förslaget. Patienten försämras ytterligare; hon har nu kraftiga ryckningar i hela kroppen och är inte längre är klar i tanken. Hon kan inte säga annat än ja och nej. Familjen vädjar till läkaren att respektera patientens tidigare uttalade önskan om att få injektioner med läkemedel som avslutar livet. 4) Bör läkaren gå med på familjens önskemål och ge patienten injektioner med läkemedel som avslutar livet? Ja Nej Vet inte Läkaren är fortfarande tveksam till detta och föreslår igen att man kan lindra lidandet genom att låta patienten sova in i döden. Vätska och näringstillförsel kan då avbrytas och patienten förväntas avlida inom någon vecka. Patienten kan inte längre själv ta ställning till erbjudandet, utan diskussionen förs med de närstående som tackar ja på patientens vägnar. 5) Bör läkaren söva patienten till dess att hon avlider? Ja Nej Vet inte 2
35 Allmänna frågor Här följer ett antal frågor om Din inställning till läkares möjlighet att hjälpa en obotligt sjuk och svårt lidande patient att avsluta sitt liv när inga andra behandlingar har kunnat ge tillräcklig effekt. Utgå ifrån att detta skulle ske under betryggande former så att exempelvis två läkare, varav åtminstone den ena känner patienten väl, deltar i bedömningen. Utgå också ifrån att alla fall rapporteras till Socialstyrelsen, som för tillsyn över verksamheten. Läkare bör till en svårt lidande och obotligt sjuk myndig patient kunna: 6) Skriva ut läkemedel som patienten själv kan ta för att avsluta sitt liv. Det förutsätts att patienten begär det själv och har förmåga att förstå konsekvenserna av sitt beslut. Ja Nej Vet inte 7) Ge injektioner med läkemedel som avslutar patientens liv i fall där patienten inte själv klarar det. Det förutsätts att patienten begär det själv och har förmåga förstå konsekvenserna av sitt beslut. Ja Nej Vet inte 8) Ge injektioner med läkemedel som avslutar livet även om patienten är oförmögen att ta ställning, men tidigare har uttryckt önskemål om att få hjälp med att avsluta livet. Ja Nej Vet inte 9) Ge injektioner med läkemedel som avslutar livet även om patienten är oförmögen att ta ställning och inte tidigare har uttryckt önskemål om att få hjälp med att avsluta livet, men de närstående begär det. Ja Nej Vet inte 10) Ge injektioner med läkemedel som avslutar livet även om patienten är oförmögen att ta ställning och inte tidigare har uttryckt önskemål om att få hjälp med att avsluta livet, men de närstående samtycker till detta. Ja Nej Vet inte 3
36 Sist några frågor om Dig själv och Ditt förtroende för sjukvården 11) Kön: Man Kvinna 12) Ålder: 13) Mitt förtroende för sjukvården är: Mycket stort Ganska stort Ganska litet Mycket litet 14) Skulle Ditt förtroende för sjukvården påverkas om man skulle göra det möjligt att läkare på en svårt lidande, obotligt sjuk och myndig patients begäran skrev ut läkemedel som patienten själv kunde ta i syftet att avsluta sitt liv? Skulle minska mycket Skulle minska ganska mycket Skulle minska lite grann Skulle öka lite grann Skulle öka ganska mycket Skulle öka mycket Påverkas inte alls 15) Skulle Ditt förtroende för sjukvården påverkas om man skulle göra det möjligt att läkare på en svårt lidande, obotligt sjuk och myndig patients begäran gav injektioner med läkemedel för att hjälpa patienten att avsluta sitt liv? Skulle minska mycket Skulle minska ganska mycket Skulle minska lite grann Skulle öka lite grann Skulle öka ganska mycket Skulle öka mycket Påverkas inte alls Tack för Din medverkan! 4
37 I Sverige kan det vara straffbart att hjälpa en patient att dö, även om det sker på en patients egen begäran. Att begå självmord eller att hjälpa någon att ta sitt liv är däremot inte straffbart. Hälso- och sjukvårdspersonal kan dock riskera att få sin legitimation indragen om de medverkar vid en patients självmord. Fallbeskrivning En 42-årig kvinna lider av en obotlig ärftlig neurologisk sjukdom som vanligen bryter ut i årsåldern. Till symtomen hör bland annat ryckiga okontrollerbara rörelser och tidig demens. Sjukdomen kallas för danssjuka eller Huntingtons sjukdom och leder till döden år efter insjuknandet. Den aktuella patienten har haft sjukdomen i drygt tio år. Patientens far dog i sjukdomen och hon minns hans sista tid som svår och ovärdig. Han förändrades som person och behövde hjälp med allt. Det var problem att svälja som till slut gjorde att han dog (kvävdes). Patienten vill undvika att gå igenom samma lidande som fadern. Hon får för närvarande hjälp av en personlig assistent. Hennes psykiska funktion är inte påverkad. Patienten känner sin läkare väl och har de senaste månaderna flera gånger bett läkaren att skriva ut medel som hon skulle kunna ta själv för att avsluta livet på ett smärtfritt sätt. Hon önskar avsluta sitt liv medan hon ännu har förmåga att göra det själv och innan hennes lidande blir alltför stort. Nu följer ett antal frågor. Före varje fråga finns en kort text som ger mer information om patientens situation. Markera vänligen med kryss det svarsalternativ som stämmer bäst med Din uppfattning. Skriv gärna egna kommentarer. 1) Anser Du att läkaren bör gå med på patientens önskemål om att få tillgång till läkemedel som hon kan ta i syftet att själv avsluta sitt liv på ett smärtfritt sätt? Ja Nej Vet inte Läkaren är tveksam och diskuterar istället möjligheten att lindra lidandet genom att låta patienten få sova in i döden med hjälp av sömnmedel, så kallad sedering. Man skulle då även kunna avstå från närings- och vätsketillförsel, vilket leder till att patienten dör. Patienten skulle dock till en början kunna väckas och tillfrågas om hon har ändrat inställning. 2) Bör läkaren erbjuda att söva patienten till dess att hon avlider? Ja Nej Vet inte 1
38 Patienten tackade nej till läkarens förslag om att få sova in i döden, men har i mellantiden försämrats och fått besvär med att svälja. Hon är fortfarande klar i tanken, och ber nu läkaren att hjälpa henne genom att ge injektioner med läkemedel som avslutar livet eftersom hon fortfarande vill få dö innan lidandet blir värre och livet ovärdigt. 3) Bör läkaren gå med på patientens önskemål att ge henne injektioner med läkemedel som på ett smärtfritt sätt avslutar hennes liv? Ja Nej Vet inte Läkaren är tveksam till förslaget. Patienten försämras ytterligare; hon har nu kraftiga ryckningar i hela kroppen och är inte längre är klar i tanken. Hon kan inte säga annat än ja och nej. Familjen vädjar till läkaren att respektera patientens tidigare uttalade önskan om att få injektioner med läkemedel som avslutar livet. 4) Bör läkaren gå med på familjens önskemål och ge patienten injektioner med läkemedel som avslutar livet? Ja Nej Vet inte Läkaren är fortfarande tveksam till detta och föreslår igen att man kan lindra lidandet genom att låta patienten sova in i döden. Vätska och näringstillförsel kan då avbrytas och patienten förväntas avlida inom någon vecka. Patienten kan inte längre själv ta ställning till erbjudandet, utan diskussionen förs med de närstående som tackar ja på patientens vägnar. 5) Bör läkaren söva patienten till dess att hon avlider? Ja Nej Vet inte 2
39 Allmänna frågor Här följer ett antal frågor om Din inställning till läkares möjlighet att hjälpa en obotligt sjuk och svårt lidande patient att avsluta sitt liv när inga andra behandlingar har kunnat ge tillräcklig effekt. Utgå ifrån att detta skulle ske under betryggande former så att exempelvis två läkare, varav åtminstone den ena känner patienten väl, deltar i bedömningen. Utgå också ifrån att alla fall rapporteras till Socialstyrelsen, som för tillsyn över verksamheten. Läkare bör till en svårt lidande och obotligt sjuk myndig patient kunna: 6) Skriva ut läkemedel som patienten själv kan ta för att avsluta sitt liv. Det förutsätts att patienten begär det själv och har förmåga att förstå konsekvenserna av sitt beslut. Ja Nej Vet inte 7) Ge injektioner med läkemedel som avslutar patientens liv i fall där patienten inte själv klarar det. Det förutsätts att patienten begär det själv och har förmåga förstå konsekvenserna av sitt beslut. Ja Nej Vet inte 8) Ge injektioner med läkemedel som avslutar livet även om patienten är oförmögen att ta ställning, men tidigare har uttryckt önskemål om att få hjälp med att avsluta livet. Ja Nej Vet inte 9) Ge injektioner med läkemedel som avslutar livet även om patienten är oförmögen att ta ställning och inte tidigare har uttryckt önskemål om att få hjälp med att avsluta livet, men de närstående begär det. Ja Nej Vet inte 10) Ge injektioner med läkemedel som avslutar livet även om patienten är oförmögen att ta ställning och inte tidigare har uttryckt önskemål om att få hjälp med att avsluta livet, men de närstående samtycker till detta. Ja Nej Vet inte 3
40 Sist några frågor om Dig själv och Ditt förtroende för sjukvården 11) Kön: Man Kvinna 12) Ålder: 13) Specialitet: 14) Antal år sedan legitimation: 15) Mitt förtroende för sjukvården är: Mycket stort Ganska stort Ganska litet Mycket litet 16) Skulle Ditt förtroende för sjukvården påverkas om man skulle göra det möjligt att läkare på en svårt lidande, obotligt sjuk och myndig patients begäran skrev ut läkemedel som patienten själv kunde ta i syftet att avsluta sitt liv? Skulle minska mycket Skulle minska ganska mycket Skulle minska lite grann Skulle öka lite grann Skulle öka ganska mycket Skulle öka mycket Påverkas inte alls 17) Skulle Ditt förtroende för sjukvården påverkas om man skulle göra det möjligt att läkare på en svårt lidande, obotligt sjuk och myndig patients begäran gav injektioner med läkemedel för att hjälpa patienten att avsluta sitt liv? Skulle minska mycket Skulle minska ganska mycket Skulle minska lite grann Skulle öka lite grann Skulle öka ganska mycket Skulle öka mycket Påverkas inte alls Tack för Din medverkan! 4
Patientens möjlighet att bestämma över sin död
1 Promemoria utarbetad av en intern arbetsgrupp i SMER bestående av Niels Lynoe, Barbro Westerholm och Daniel Brattgård och slutligen överlämnad till rådet inför sammanträdet den 28 augusti 2008. Patientens
Dödshjälp. En kunskapssammanställning. (Smer 2017:2)
Dödshjälp. En kunskapssammanställning. (Smer 2017:2) Rapport från Statens medicinsk-etiska råd (Smer) Sammanfattning i fråga-svar-form Vad är skillnaden mellan dödshjälp, eutanasi och assisterat döende?
Hudiksvall 20131003 EUTHANASI LÄKARASSISTERAT SJÄLVMORD PALLIATIV SEDERING
Hudiksvall 20131003 EUTHANASI LÄKARASSISTERAT SJÄLVMORD PALLIATIV SEDERING EUTHANASI Ò Eu väl, gott Ò Thanatos döden Således ordagrant En god död VAD ÄR EN GOD DÖD? Ò Snabb död Ò Omedveten död Ò Vid mycket
Recension. Den sista friheten. Om rätten till vår död Inga-Lisa Sangregorio Fri tanke 2916, 214 s., ISBN
Recension Den sista friheten. Om rätten till vår död Inga-Lisa Sangregorio Fri tanke 2916, 214 s., ISBN 978 91 87935 32 9 En del är rädda för döden. Andra är rädda för döendet, dvs. för de plågor och andra
ETIK VID LIVETS SLUT. SJÄLVBESTÄMMANDE, AUTONOMI OCH ETISKA DILEMMAN
Ersta 120419 ETIK VID LIVETS SLUT. SJÄLVBESTÄMMANDE, AUTONOMI OCH ETISKA DILEMMAN Ersta 120419 Mötet Det mest centrala i vården är mötet mellan en vårdare och en människa med ett lidande Människors möte.
Frågor och svar om eutanasi/dödshjälp
Frågor och svar om eutanasi/dödshjälp Hur definieras eutanasi? Vad är skillnaden mellan eutanasi och assisterat självmord? Vad skulle konsekvenserna kunna bli om man legaliserade eutanasi i Sverige? Och
Dagens föreläsningsbilder finns på tonhuset.blogg.se klicka på Vardagsetik 100412
Dagens föreläsningsbilder finns på tonhuset.blogg.se klicka på Vardagsetik 100412 Etiska dilemman i vardagen kunskap, teamarbete, etisk analys fordras i god palliativ vård Gunnar Eckerdal överläkare Palliativa
Jag vill dö. tankar kring dödshjälp. Utmaningarna i livets slutskede
Jag vill dö tankar kring dödshjälp En ny hel dag med palliativ vård, 3 maj 2019 Matthias Brian Spec läk palliativ medicin Mellannorrlands Hospice (Utbildning) AB matthias.brian@telia.com www.hospice.se
ARBETSKOPIA
Vad tycker du om neonatalen? Detta formulär innehåller frågor om dina erfarenheter från neonatalen på det sjukhus som anges i följebrevet. Vi har slumpvis valt ut personer som varit inskrivna på avdelningen
2. Hur många glas alkohol (se bild nedan) dricker du en typisk dag då du dricker alkohol?
23 Bilaga 1a: Enkät version 1 Patientenkät Vi är tacksamma om du besvarar frågorna så noggrant och ärligt som möjligt genom att kryssa för det alternativ som gäller för dig. När du är klar lägger du enkäten
RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING
Version 14.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2015-01-01 och därefter. RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer
Ska vi ha rätt att få hjälp att dö?
Ska vi ha rätt att få hjälp att dö? Publicerat 2009-03-03 04:00 Infgoff.com I den spanska filmen "Gråta med ett leende" vill den förlamande mannen, spelad av Javier Bardem, att hans advokat, spelad av
ORGANDONATION EFTER CIRKULATIONSSTILLESTÅND
ORGANDONATION EFTER CIRKULATIONSSTILLESTÅND EN NY MÖJLIGHET TILL DONATION EN FOLDER FRAMTAGEN AV PROJEKTGRUPPEN FÖR DONATION EFTER CIRKULATIONSSTILLESTÅND VÄVNADSRÅDET, SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING
Kursen innehåller nedanstående moment, som krävs för godkänd kurs.
Etik Välkommen till kurs i medicinsk etik Datum: 2018-01-17 Tid: Kl. 08.00 17.00 Plats: Karstorps Säteri, Skövde Kursen innehåller nedanstående moment, som krävs för godkänd kurs. 1. Skicka in ett eget
RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING
Version 13.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2013-01-01 och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer
När mamma eller pappa dör
När mamma eller pappa dör Anette Alvariza fd Henriksson Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta Sköndal
En skrift för närstående. Om organ- och vävnadsdonation
En skrift för närstående Om organ- och vävnadsdonation Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens
En sista titt på ett argument kring aborter
Praktisk etik 5! En sista titt på ett argument kring aborter Ett försvar för abort (1971) Judith Jarvis Thomson Försvarar kvinnors rätt till abort utifrån deras rätt till självbestämmande rätten att bestämma
ARBETSKOPIA
Vad tycker du om barnsjukvården? Denna enkät innehåller frågor om dina och ditt barns erfarenheter från den mottagning eller motsvarande som anges i följebrevet. Vi har slumpvis valt ut personer som besökt
Vad är det korrekta namnet på enheten? 4. Vilken/vilka grundsjukdom/-ar ledde till att din närstående dog?
1. Personnummer: 2. För- och efternamn: Enhet där personen avled: 3. Stämmer enheten? Vid svar nej kommer en ruta upp med texten: Vad är det korrekta namnet på enheten? 4. Vilken/vilka grundsjukdom/-ar
Etik i vården Läkarprogrammet, T2, HT 2010, III
Etik i vården Läkarprogrammet, T2, HT 2010, III MATS JOHANSSON AVD. FÖR MEDICINSK ETIK MATS.JOHANSSON@FIL.LU.SE Förra föreläsningen i korthet Etik - inte enbart konflikter och dilemman Vissa frågor återkommer
ARBETSKOPIA
Vad tycker du om barnsjukvården? Denna enkät innehåller frågor om dina och ditt barns erfarenheter från den avdelning eller motsvarande som anges i följebrevet. Vi har slumpvis valt ut personer som varit
Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting
Värdegrund för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Visionen om en god hälso- och sjukvård Landstinget i Stockholms län ska genom att erbjuda kompetent och effektiv hälso- och sjukvård bidra
Undersökning Sjukgymnastik PUK. Tidpunkt 2014-04
Sammanfattande rapport VO Aktiv Fysioterapi Södra Undersökning Sjukgymnastik PUK Tidpunkt Ansvarig projektledare Anne Jansson Introduktion Om Institutet för kvalitetsindikatorer (Indikator) Indikator har
I samband med barnets utskrivning från neonatalavdelningen/hemsjukvård
II Till Pappor/Partner I samband med barnets utskrivning från neonatalavdelningen/hemsjukvård Här kommer det andra frågeformuläret i studien om kängurumetoden. Det innehåller bland annat frågor om hur
RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING
Version 9.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2009-01-01och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen innan patienten går hem Personnummer
Vad tycker du om öppenvården?
0 Vad tycker du om öppenvården? Detta formulär innehåller frågor om dina erfarenheter från den mottagning som anges i följebrevet. Vi har slumpvis valt ut personer som besökt mottagningen och vi hoppas
Vad tycker du om akutsjukvården?
8 Vad tycker du om akutsjukvården? Denna enkät innehåller frågor om dina erfarenheter från den akutmottagning som anges i följebrevet. Vi har slumpvis valt ut personer som besökt mottagningen. Dina synpunkter
Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR)
Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) 2015-03-20 M. Karlsson Marit Karlsson Med dr överläkare LAH Linköping SLS Delegation för medicinsk etik Vår tids utmaning 1. Vi kan idag (alltmer) förlänga
se hela människan Nina vill att vården ska SJÄLEN
SJÄLEN Nina vill att vården ska se hela människan Psoriasis och psoriasisartrit påverkar livet på många olika sätt. Idag är vården ganska bra på att behandla de symtom som rör kroppen, medan den ofta står
ARBETSKOPIA
Vad tycker du om barnsjukvården? Denna enkät innehåller frågor om dina och ditt barns erfarenheter från den akutmottagning som anges i följebrevet. Vi har slumpvis valt ut personer som besökt akutmottagningen.
Vad tycker du om tandvården?
Vad tycker du om tandvården? Detta formulär innehåller frågor om dina erfarenheter från den mottagning som anges i följebrevet. Vi har slumpvis valt ut personer som besökt mottagningen och vi hoppas att
Sara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus
Sara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus Neuro-Strokeenheten Stroke / Hjärntumörer / Neurologiska sjukdomar 20 vårdplatser 45 Dödsfall på Neuro-Strokeenheten år 2012 Du
Vad tycker du om vården?
080008 Vad tycker du om vården? Detta formulär innehåller frågor om dina erfarenheter från den mottagning som anges i följebrevet. Vi har slumpvis valt ut personer som besökt mottagningen och vi hoppas
Vad tycker du om ambulanssjukvården?
000977 Vad tycker du om ambulanssjukvården? Detta formulär innehåller frågor om dina erfarenheter av ambulanssjukvården och din kontakt med. Vi har slumpvis valt ut personer som varit i kontakt med ambulanssjukvården
Riksstroke 1-årsuppföljning
3930262870 Riksstroke 1-årsuppföljning Kvalitetsregistret Riksstroke kartlägger hur omhändertagandet efter strokeinsjuknandet fungerar. Frågorna i enkäten inriktas på hälsa och stöd efter sjukhusvistelsen
RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING
Version 12.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2012-01-01 och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer
Vad tycker du om vården?
8668 Vad tycker du om vården? Detta formulär innehåller frågor om dina erfarenheter från den mottagning som anges i följebrevet. Vi har slumpvis valt ut personer som besökt mottagningen och vi hoppas att
Riksstroke 3-årsuppföljning
5907637995 Riksstroke 3-årsuppföljning Kvalitetsregistret Riksstroke kartlägger hur omhändertagandet efter strokeinsjuknandet fungerar. Frågorna i enkäten inriktas på hälsa och stöd samt på kommunala insatser
God palliativ vård state of the art
God palliativ vård state of the art Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem 2015-03-11 Professor P Strang Vård av döende Vård av döende har alltid
Etiska brytpunkter under donationsprocessen ur sjuksköterskeoch närståendeperspektiv. God omvårdnad för alla sjuksköterskans etiska utmaningar
Etiska brytpunkter under donationsprocessen ur sjuksköterskeoch närståendeperspektiv Etiska brytpunkter under donationsprocessen ur sjuksköterske- och närståendeperspektiv Anne Flodén Filosofie Doktor,
VÅRDBEGRÄNSNINGAR REGLER, ETIK OCH DOKUMENTATION
VÅRDBEGRÄNSNINGAR REGLER, ETIK OCH DOKUMENTATION Marit Karlsson Med dr, överläkare, adj. lektor LAH Linköping IKE, LiU UPPLÄGG IDAG Allmän orientering Etik Lagar, föreskrifter, riktlinjer Praktiska synpunkter
För och emot dödshjälp
För och emot dödshjälp Läkartidningens seminarium om dödshjälp mars 2017 Kjell Asplund Statens Medicinsk-Etiska Råd (Smer) Oberoende kommitté med särskild status, placerad vid Socialdepartementet, start
Befolkningens attityder till organdonationer 2014
Befolkningens attityder till organdonationer 2014 Transplantation av organ, såsom hjärta, lungor, lever och njure är numera etablerade och säkra behandlingsmetoder i sjukvården. En transplantation gör
Riksstroke enkät för Närstående
7734623125 iksstroke enkät för Närstående Kvalitetsregistret iksstroke kartlägger hur omhändertagandet efter strokeinsjuknandet fungerar. Frågorna i enkäten inriktas på hälsa och stöd samt på kommunala
I samband med barnets utskrivning från neonatalavdelningen/hemsjukvård
II Till Mammor I samband med barnets utskrivning från neonatalavdelningen/hemsjukvård Här kommer det andra frågeformuläret i studien om kängurumetoden. Det innehåller flera olika delar, med bland annat
Hur ska bra vård vara?
Hur ska bra vård vara? God och säker vård ur ett MAS perspektiv Se det etiska perspektivet som överordnat Utgå från en humanistisk värdegrund med vårdtagaren i centrum Hålla sig uppdaterad vad som händer
RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING
Version 11.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2011-01-01 och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen innan patienten går hem
Men många tvekar att använda dessa produkter på grund av eventuella biverkningar.
Appendix 1 INFORMATION TILL FÖRÄLDRAR Atopiskt eksem behandlas med kräm, salva eller lotion som innehåller kortison (kortisonprodukter, KP). Men många tvekar att använda dessa produkter på grund av eventuella
Vad tycker du om vården?
7989 Vad tycker du om vården? Denna enkät innehåller frågor om dina erfarenheter från den avdelning eller motsvarande som anges i följebrevet. Vi har slumpvis valt ut personer som varit inskrivna på avdelningen.
VERSION Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord
SOCIALSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOSFS 2011:XX (M) Utkom från trycket den månad Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om livsuppehållande
Hur vet man att en behandlingsmetod fungerar?
Hur vet man att en behandlingsmetod fungerar? Niels Lynöe Stockholms centrum för hälso- och sjukvårdsetik Karolinska institutet Vad jag kommer att diskutera: Vad är evidensbaserad behandling Vad är värdebaserad
FRÅGEFORMULÄR OM FÖRVÄNTNINGAR INFÖR KRANSKÄRLSRÖNTGEN
Information om formuläret: Med dessa frågor vill vi ta reda på vilka förväntningar Du har på Din kommande undersökning, vård och behandling. Instruktion om hur Du ska fylla i formuläret: Besvara frågorna
Döendet. Palliativa rådet
Döendet Palliativa rådet Övergå till palliativ vård i livets slut Sjukdomsförloppet kan se olika ut och pågå under olika lång tid bl.a. beroende av diagnos patienten har Palliativ vård i livets slutskede
Etik i vården Läkarprogrammet, T2, HT 2010, II
Etik i vården Läkarprogrammet, T2, HT 2010, II MATS JOHANSSON AVD. FÖR MEDICINSK ETIK MATS.JOHANSSON@FIL.LU.SE Förra veckan i korthet Tillbakablick med fokus på distinktionen mellan aktiv och passiv Problematisering
Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.
1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3
En undersökning av samiska ungdomars hälsa och levnadsvillkor.
UMEÅ UNIVERSITET Inst för Klinisk Vetenskap 901 85 Umeå En undersökning av samiska ungdomars hälsa och levnadsvillkor. Detta är undersökning som vänder sig till samiska ungdomar från åk 6 till gymnasiet.
Begränsad behandling, vårdrutinavsteg Ställningstagande till
Godkänt den: 2016-03-21 Ansvarig: Gäller för: Barbro Nordström Landstinget i Uppsala län Begränsad behandling, vårdrutinavsteg Ställningstagande till Rutinen gäller för patienter över 18 års ålder. Innehåll
Vad tycker du om förlossningsvården?
Vad tycker du om förlossningsvården? Detta formulär innehåller frågor om dina erfarenheter från Förlossningen/BB på det sjukhus som anges i följebrevet. Vi har slumpvis valt ut personer som varit inskrivna
Psykiatrisk vård oberoende av patientens vilja och information om patientens rättigheter
Psykiatrisk vård oberoende av patientens vilja och information om patientens rättigheter Denna broschyr riktar sig till dig som vårdas eller har fått psykiatrisk vård oberoende av din vilja. Broschyren
Välkommen till denna undersökning som avser dialysbehandlade och njurtransplanterade patienter!
Välkommen till denna undersökning som avser dialysbehandlade och njurtransplanterade patienter! Den europeiska patientföreningen skulle vilja att du delar med dig av dina synpunkter på behandlingsval som
ARBETSKOPIA
Vad tycker du om vården? Detta formulär innehåller frågor om dina erfarenheter från den avdelning som anges i följebrevet. Vi har slumpvis valt ut personer som besökt avdelningen och vi hoppas att du vill
Psykiatrisk vård oberoende av patientens vilja och information om patientens rättigheter
Psykiatrisk vård oberoende av patientens vilja och information om patientens rättigheter Vad är psykiatrisk vård oberoende av patientens vilja? Vård oberoende av vilja innebär att du vårdas på ett psykiatriskt
PERSON- CENTRERAD VÅRD PERSON- CENTRERAD VÅRD PERSON- CENTRERAD VÅRD PERSON- CENTRERAD VÅRD REGION KRONOBERG REGION KRONOBERG REGION KRONOBERG
Vad är skillnaden mellan att ha patienten i centrum och att ha ett personcentrerat förhållningssätt? Vad gör vi om en patient inte vill vara delaktig och aktiv i planeringen av sin egen vård? Tar det längre
Barnetikrådet. Skånes Universitetssjukhus
Barnetikrådet Skånes Universitetssjukhus Anders Castor Överläkare Barnonkolog, SUS, Lund Ordförande, barnetikrådet, SUS Ledamot SLS Delegation för Medicinsk Etik Barnetikrådet Sedan 2008 ü 7 Läkare ü 3
Denna broschyr är utarbetad av Njurmedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Lund och Kliniken för njurmedicin och Transplantation på
Att ge en njure... Denna broschyr är utarbetad av Njurmedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Lund och Kliniken för njurmedicin och Transplantation på Universitetssjukhuset MAS i Malmö, Februari
Vårdbegränsningar regler, etik och dokumentation
Vårdbegränsningar regler, etik och dokumentation Marit Med dr, överläkare, adj. lektor LAH Linköping IKE, LiU Upplägg idag Allmän orientering Etik Lagar, föreskrifter, riktlinjer Praktiska synpunkter Dokumentation
HÄLSA OCH LIVSKVALITET VID FORSKNINGSPROJEKTET SAMS. Frågorna i detta formulär handlar om hur Du upplever Din sjukdom och kontrollerna av den.
ENKÄT A (UPPFÖLJNING) EN UNDERSÖKNING OM HÄLSA OCH LIVSKVALITET VID SJUKDOM I PROSTATA FÖR MÄN SOM DELTAR I FORSKNINGSPROJEKTET SAMS Frågorna i detta formulär handlar om hur Du upplever Din sjukdom och
Den europeiska socialundersökningen
Supplementary questionnaire A Ubnr ESS 2006 SC A Den europeiska socialundersökningen Du har blivit intervjuad av en av SCB:s intervjuare. Vi är mycket tacksamma om du även vill besvara frågorna i detta
Enkät om antibiotika. Volym 1 (2500 st): 0001 2500
Enkät om antibiotika Volym 1 (2500 st): 0001 2500 Enkät om antibiotika Enkät om antibiotika Enkät om antibiotika Du har blivit utvald att delta i en enkätstudie gällande uppfattningar och förväntningar
Patientens rättigheter
Patientens rättigheter Valvira.fi @ValviraViestii Patientens rättigheter VARJE PATIENT HAR RÄTT TILL hälso- och sjukvård av god kvalitet. Patientens människovärde, övertygelse och integritet ska respekteras.
Palliativ vård. De fyra hörnstenarna
Palliativ vård De fyra hörnstenarna Symtomkontroll Teamarbete Kommunikation Stöd till närstående SYMTOMKONTROLL Fysiska Psykiska Sociala Existentiella FYSISKA SYMTOM ESAS Vanligast : trötthet, smärta,
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Patientlag; utfärdad den 19 juni 2014. SFS 2014:821 Utkom från trycket den 1 juli 2014 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Inledande bestämmelser 1 Denna lag
Dödshjälp - åtgärder som syftar till att avsluta en svårt sjuk patients liv på dennes begäran. Eutanasi och assisterat döende.
Dödshjälp - åtgärder som syftar till att avsluta en svårt sjuk patients liv på dennes begäran Eutanasi och assisterat döende. Kunskapsöversikt från Statens medicinsk-etiska råd (Smer) pågående arbete Statens
The Survey of Health, Ageing and Retirement in Europe 2017
Serienummer Respondent ID Förnamn/ Initialer - - Datum: Intervjuarens ID: - - SHARE 50+ i Europa The Survey of Health, Ageing and Retirement in Europe 2017 Självadministrerat frågeformulär Bästa mottagare,
Nyheter inom regelverket som berör de medicinska insatserna inom elevhälsan Skolsköterskekongressen 2014
Nyheter inom regelverket som berör de medicinska insatserna inom elevhälsan Skolsköterskekongressen 2014 Carita Fallström (carita.fallstrom@vardforbundet.se) Vilka regelverk gäller? Vad är nytt? Vad är
Till dig som är anhörig till strokedrabbad
RIKS-STROKE The Swedish Stroke Register Till dig som är anhörig till strokedrabbad Följande frågor är riktade till dig som är anhörig till den strokedrabbade. Formuläret består av ett antal frågor som
MAS Riktlinje Åtgärder vid dödsfall
MAS Riktlinje Åtgärder vid dödsfall 1 Inledning I hälso- och sjukvårdslagens (HSL)1 första paragraf regleras att omhändertagande av avlidna tillhör hälso- och sjukvården och i 2d HSL regleras att När någon
Vad tycker du om vården?
9068 Vad tycker du om vården? Denna enkät innehåller frågor om dina erfarenheter från den mottagning eller motsvarande som anges i följebrevet. Vi har slumpvis valt ut personer som besökt mottagningen.
VAD TYCKER DU OM SOCIALTJÄNSTENS INSATSER?
VAD TYCKER DU OM SOCIALTJÄNSTENS INSATSER? Frågorna besvaras genom att du sätter ett kryss i rutan för det svarsalternativ som passar bäst. Vi ber dig skicka in det ifyllda formuläret så snart som möjligt.
HUR SER DU PÅ DET STÖD SOCIALTJÄNSTEN KAN GE?
HUR SER DU PÅ DET STÖD SOCIALTJÄNSTEN KAN GE? Frågorna besvaras genom att du sätter ett kryss i rutan för det svarsalternativ som passar bäst. Vi ber dig skicka in det ifyllda formuläret så snart som möjligt.
OBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via Dödsfallsenkät fr o m
Fylls i av ansvarig läkare eller sjuksköterska gärna efter samråd i arbetslaget. Förtydligande till frågorna hittar du genom att klicka på - symbolen i den digitala dödsfallsenkäten efter inloggning. 1.
Karolinska Universitetssjukhusets Läkarförening. Arbetsmiljöenkät Delar av huvudresultatet
Karolinska Universitetssjukhusets Läkarförening Arbetsmiljöenkät 2017 Delar av huvudresultatet Vilka har svarat på enkäten? 1529 läkare inklusive de som har chefstjänster svarade på enkäten under perioden
Brytpunktssamtal. Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Karolinska Institutet, Stockholm
Brytpunktssamtal Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Karolinska Institutet, Stockholm Ämnen: Brytpunktsbedömning Brytpunktssamtal Definition Utmaningar
När döden utmanar livet: frågor om människans fria val, om ansvaret och skulden som bördor i livets slutskede.
När döden utmanar livet: frågor om människans fria val, om ansvaret och skulden som bördor i livets slutskede. Peter Strang, överläkare, professor i palliativ medicin Karolinska Institutet, Stockholm Stockholms
Vad tycker du om ditt äldreboende?
4352470612 Vad tycker du om ditt äldreboende? Alla äldre har rätt till ett äldreboende med god kvalitet. För att kunna förbättra och utveckla äldreboenden genomför Institutet för kvalitetsindikatorer denna
Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.
1 Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes och Tillstyrkes (inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter. Terminologiska
Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne
Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Hemsida: www.skane.se/vardochriktlinjer Fastställt 2013-05-30 E-post: vardochriktlinjer@skane.se Giltigt till
Riks-Stroke 1 års-uppföljning
RIKS-STROKE The Swedish Stroke Register Riks-Stroke 1 års-uppföljning Årligen insjuknar cirka 30 000 personer i stroke i Sverige. Det är mycket betydelsefullt att de som drabbas av stroke får en så bra
Riks-Stroke 1-årsuppföljning
7707 iks-stroke -årsuppföljning Kvalitetsregistret iks-stroke kartlägger hur omhändertagandet efter strokeinsjuknandet fungerar. Frågorna i enkäten inriktas på hälsa och stöd efter sjukhusvistelsen samt
En skrift för närstående. Om organ- och vävnadsdonation
En skrift för närstående Om organ- och vävnadsdonation Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda
Riks-Stroke 1 års-uppföljning
RIKS-STROKE The Swedish Stroke Register Riks-Stroke 1 års-uppföljning Årligen insjuknar cirka 30 000 personer i stroke i Sverige. Det är mycket betydelsefullt att de som drabbas av stroke får en så bra
Patientinformation för Hälso- och livsstilsverktyg
Patientinformation för Hälso- och livsstilsverktyg Vi skriver till Dig som vill förbättra Din hälsa, Dina levnadsvanor och Ditt mående. Du inbjuds härmed att delta i en forskningsstudie om ett Hälso- och
OBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via www.palliativ.se
Fylls i av ansvarig läkare eller sjuksköterska gärna efter samråd i arbetslaget. Förtydligande till frågorna hittar du genom att klicka på dödsfallsenkäten efter inloggning. - symbolen i den digitala 1.
Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.
1 Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Svenska Diabetesförbundet Lillemor Fernström Utredare Hälso- och sjukvårdsfrågor Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes och Tillstyrkes
Patientenkät Endokardit (hjärtklaffsinfektion) Infektion Sundsvall
Namn.Personnummer.. Patientenkät Endokardit (hjärtklaffsinfektion) Infektion Sundsvall Till dig som behandlats för hjärtklaffsinfektion Infektionskliniken deltar i ett kvalitetsarbete där data från vården
Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje
Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje Bakgrund Vården ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Patienten ska ges sakkunnig och omsorgsfull
Njurtransplantation. Njurmedicinska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset
Njurtransplantation Njurmedicinska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset 1 Introduktion I Sverige transplanteras ca 350 njurar varje år, fördelade på fyra centra, Malmö, Göteborg, Stockholm och Uppsala.
DÖDSPLATS. Sjukhus Sjukhem eller särskilt boende Privat bostad Annan/okänd KARLSSON
DÖDSPLATS Sjukhus Sjukhem eller särskilt boende Privat bostad Annan/okänd VÅRDBEGRÄNSNINGAR ETIK, REGLER OCH DOKUMENTATION Marit Karlsson Med dr, överläkare, adj. lektor LAH Linköping IKE, LiU VÅR TIDS
SOSFS 2011:7 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Livsuppehållande behandling. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2011:7 (M) Föreskrifter och allmänna råd Livsuppehållande behandling Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna