Jag vill dö. tankar kring dödshjälp. Utmaningarna i livets slutskede
|
|
- Andreas Dahlberg
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Jag vill dö tankar kring dödshjälp En ny hel dag med palliativ vård, 3 maj 2019 Matthias Brian Spec läk palliativ medicin Mellannorrlands Hospice (Utbildning) AB matthias.brian@telia.com Utmaningarna i livets slutskede Liv och död Väcker alla sorters känslor Existentiella frågor Frågor om meningen med allt Många åsikter 1
2 Dödsfrågorna engagerar Förundersökning om dödshjälp läggs ner Upprop för aktiv dödshjälp i Frankrike Dödshjälp är inte svaret på samhällsproblemen SMER vill ha dialog om dödshjälp Bild ur NZ Herald april 2019 Livshjälp i stället för dödshjälp Dödshjälp bakom okunskapens slöja VAD ÄR RÄTT? VAD ÄR FEL? LAGLIG? OLAGLIG? VILKA RÄTTIGHETER? Sedering förtäckt dödshjälp i livets slutskede Medicinsk etik och religion. Tillåtet att ge dödshjälp och hjälp till självmord? Sluttande planet och konsekvenserna av införande av dödshjälp Opinionsmätning 1 q Jag är för dödshjälp q Jag är emot dödshjälp q Jag vet inte 2
3 Diskussion 1 Vad är dödshjälp för Dig? Försök att definiera begreppet dödshjälp! Finns det olika sätt att ge eller få dödshjälp? I dödens gränsland Dra sig undan eller göra allt Eutanasi = ge en dödlig injektion på patientens (frivilliga) önskemål En patient med en obotlig sjukdom säger: Jag står inte ut! Jag vill dö! Hjälp mig! VSED = voluntary stopping of eating and drinking Palliativ vård med symtomlindring, empatiskt bemötande och samtal Palliativ sedering Hjälp till självmord (PAS = physician assisted suicide) Att avstå från eller avsluta livsuppehållande ar (Behandlingsbegränsningar) 3
4 Begrepp i dödens gränsland Att avstå från livsuppehållande Att avsluta livsuppehållande Att ge palliativ vård Att ge palliativ sederande Att självmant sluta att äta och dricka (VSED = voluntary stopping of eating and drinking) Att genomföra eutanasi = läkaren avslutar patientens liv på hans/hennes begäran genom att ge en dödlig injektion Att läkaren hjälper till att patienten begår självmord = läkarassisterad självmord (PAS - physician assisted suicide) Att hjälpa till att begå självmord genom lekman (AS - assisted suicide) Att avsluta patientens liv utan hans/hennes begäran (LAWER = Life ending act without explicit request - eller medicalized killing without request) Avgörande skillnader Avstå från livsuppehållande Avsluta livsuppehållande Palliativ vård Palliativ sederande VSED Intentionen är att låta sjukdomen ha sitt naturalförlopp och att lindra Eutanasi PAS (physician assisted suicide) AS (assisted suicide) genom lekman LAWER (life ending act without explicit patient request) eller medicalized killing without request Intentionen är att på snabbaste möjliga sättet framkalla en onaturlig död genom injektion eller oralt intag av dödliga doser läkemedel 4
5 Dödshjälp = medical assistance in dying eller medical aid in dying (MAID) = medical killing Intentionen är att framkalla patientens död (ofta i förtid) Förutsättningar: på patientens begäran (men inte alltid! Se LAWER) genom en aktiv åtgärd från en utomstående/annan än patienten själv (= hjälp) Dödshjälp eller inte? DETTA ÄR INTE DÖDSHJÄLP Avstå från livsuppehållande Avsluta livsuppehållande Palliativ vård Palliativ sederande VSED DETTA ÄR DÖDSHJÄLP Eutanasi PAS (physician assisted suicide) AS (assisted suicide) genom lekman LAWER (life ending act without explicit patient request) eller medicalized killing without request 5
6 Vad får och vad får inte göras i Sverige? Får göras Avstå från livsuppehållande Avsluta livsuppehållande Palliativ vård Palliativ sederande VSED Får inte göras Eutanasi PAS (physician assisted suicide) AS (assisted suicide) genom lekman LAWER (life ending act without explicit patient request) eller medicalized killing without request Handling: I vilka länder får man/får man inte göra vad? Avstå från att inleda livsuppehållande Avsluta livsuppehållande VSED (att sluta att äta och dricka) Palliativ vård Palliativ sederande PAS (physician assisted suicide) Eutanasi AS (assisted suicide) LAWER eller medicalized killing without request Tillåtet i: (Nästan) alla länder De De flesta flesta länder länder I alla länder alla länder I alla länder I alla länder Allt fler länder Allt fler länder BeNeLux, flera US-stater (Oregon, Washington, BeNeLux, Montana, Vermont, US-staterna California, Oregon, Colorado, Washington, Columbia, Montana, Hawaii, New Vermont, Jersey), Canada California, Colorado, Washington BeNeLux, Canada, DC (allt Columbia fler på gång), Canada BeNeLux, Schweiz, och Canada, sedan (Columbia?) kort tid också Canada Egentligen inget land, men i Ne och Be görs det 6
7 Diskussion 2 Om jag ändå finge dö! Varför kan en människa önska att få hjälp med att dö? Varför önskar man hjälp med att dö? Okontrollerbar smärta eller andra symtom Försämring i livskvalitén Att vara en börda för andra Förlust av kontroll, värdighet, jaget, autonomi Hopplöshet, depression, ångest, meningslöshet Erfarenheter från andras död Dålig hjälp utifrån, dålig vård Att slippa dödsprocessen Existentiellt lidande PL Hudson et al: Desire for hastened death in patients with advanced disease and the evidence base of clinical guidelines: a systematic review. Palliative Medicine 2006; 2:
8 Varför önskar man hjälp med att dö? Smärta (allt mindre vanlig orsak) Sociala, kulturella och existentiella anledningar Förlust av autonomi (*93%) Avtagande förmåga att delta i aktiviteter som gör livet angenämt (*88.7%) Förlust av värdighet (*73.2%) Depression Att vara trött på livet (inte enbart pga en livshotande eller hopplös sjukdom) LJ Materstvedt and G Bosshard: Euthanasia and palliative care, in Oxford Textbook of Palliative Medicine, 5th ed, 2015 * Siffrorna är från en undersökning i Oregon 2013 Hur vanligt är dödsönskningar? Hos patienter i palliativ vård är det vanligt att de av och till uttrycker önskemål om att kunna dö Ett ihärdigt önskemål är dock relativt ovanligt Dödsönskan kan fluktuera PL Hudson et al: Desire for hastened death in patients with advanced disease and the evidence base of clinical guidelines: a systematic review. Palliative Medicine 2006; 2:
9 Diskussion 3 Vilka problem kan det finnas med dödshjälp? Fundera på vad som talar för resp emot att införa dödshjälp i Sverige Problem med dödshjälp Vad betyder en begäran om dödshjälp verkligen? Vad är outhärdligt lidande för något? Är patienten alltid den som vet bäst? Krav på futilt eller hopplöst tillstånd eller inte? Krav på begränsad livslängd eller inte? Krav på terminal sjukdom eller inte? Diskrepans mellan allmänna opinionen och yrkeskåren LAWER (life ending act without explicit patient request) eller medicalized killing without request * Palliativ vård och eutanasi är varken olika alternativ eller motsatser -> integrerad palliativ vård * t.ex. vid demens, barn, eller gamla och handikappade som kan känna press på sig 9
10 Vad legaliseringen har inneburit hittills I Holland är var 5:e människa för att Enligt mig borde eutanasi vara tillåtet för människor som är trötta på att leva, även om de inte är allvarligt sjuka. Hälften är emot detta. LAWER: Life ending act without explicit patient request eller medicalized killing. Eutanasi blivit tillåtet för dementa och psykiskt sjuka i BeNeLux. Press på patienter som egentligen inte vill (gamla, handikappade, känner sig ensam eller sörjer etc). Även alkoholberoende, kriminella och andra med ej obotbara sjukdomar har begärt eutanasi. Press på läkare som inte vill göra det, måste hänvisa till villiga kollegor. Sänkta åldersgränser (i Be t.ex. ingen nedre åldersgräns -> eutanasi för barn). I Canada diskuteras det att sänka åldersgränsen. Mobila eutanasi-team har startat. Organdonation. Allt fler får djup sederande (>10% av alla dödsfall i Holland, Belgien). Argument mot PAS och eutanasi Motsätter sig palliativa vårdens filosofi Sänder blandad budskap till allmänheten som redan är dåligt informerad om palliativ vård Källa till påtryckning för vissa patienter och familjer Godtycklighet Minskat förtroende för vården allmänt Slippery slope ( det sluttande planet ) med allt mer utökade indikationer Mobila eutanasi-team har startat i Holland Inblandning av medical killing detta är ingen medicinsk (be)handling 10
11 Eutanasi som en överlagd och medveten akt av att avsluta en patients liv, är oetisk, även på hans/hennes egen eller dennes närståendes begäran. Detta hindrar inte läkaren från att respektera patientens önskan att låta den naturliga dödsprocessen ha sin gång i den slutliga sjukdomsfasen. Antagen 1987, på nytt bekräftat 2005 och 2015 Går vi från att vårda till att döda? Faktum kvarstår att röra sig från att vårda till att döda är ett stort fundamentalt steg för personal som jobbar med palliativ vård och för deras patienter är det bokstavligen en fråga om liv och död. LJ Materstvedt and G Bosshard: Euthanasia and palliative care, in Oxford Textbook of Palliative Medicine, 5th ed,
12 Eutanasi/PAS <-> palliativ vård Det är, både i Holland och i Sverige, en himmelsvid klinisk och juridisk skillnad på att ge mediciner för att lindra plågsamma symtom, och att ge mediciner för att ta en patients liv. Lars Johan Materstvedt Ny opinionsmätning q Jag är för dödshjälp q Jag är emot dödshjälp q Jag vet inte Det är fel fråga!!! 12
13 Opinionsmätning 2 q Jag är för att assisterad död ( medical assisted dying ) skall införas i Sverige q enbart PAS q både PAS och eutanasi q Jag är emot att assisterad död skall införas i Sverige q Jag är osäker 13
Hudiksvall 20131003 EUTHANASI LÄKARASSISTERAT SJÄLVMORD PALLIATIV SEDERING
Hudiksvall 20131003 EUTHANASI LÄKARASSISTERAT SJÄLVMORD PALLIATIV SEDERING EUTHANASI Ò Eu väl, gott Ò Thanatos döden Således ordagrant En god död VAD ÄR EN GOD DÖD? Ò Snabb död Ò Omedveten död Ò Vid mycket
Dödshjälp. En kunskapssammanställning. (Smer 2017:2)
Dödshjälp. En kunskapssammanställning. (Smer 2017:2) Rapport från Statens medicinsk-etiska råd (Smer) Sammanfattning i fråga-svar-form Vad är skillnaden mellan dödshjälp, eutanasi och assisterat döende?
ETIK VID LIVETS SLUT. SJÄLVBESTÄMMANDE, AUTONOMI OCH ETISKA DILEMMAN
Ersta 120419 ETIK VID LIVETS SLUT. SJÄLVBESTÄMMANDE, AUTONOMI OCH ETISKA DILEMMAN Ersta 120419 Mötet Det mest centrala i vården är mötet mellan en vårdare och en människa med ett lidande Människors möte.
Frågor och svar om eutanasi/dödshjälp
Frågor och svar om eutanasi/dödshjälp Hur definieras eutanasi? Vad är skillnaden mellan eutanasi och assisterat självmord? Vad skulle konsekvenserna kunna bli om man legaliserade eutanasi i Sverige? Och
För och emot dödshjälp
För och emot dödshjälp Läkartidningens seminarium om dödshjälp mars 2017 Kjell Asplund Statens Medicinsk-Etiska Råd (Smer) Oberoende kommitté med särskild status, placerad vid Socialdepartementet, start
Recension. Den sista friheten. Om rätten till vår död Inga-Lisa Sangregorio Fri tanke 2916, 214 s., ISBN
Recension Den sista friheten. Om rätten till vår död Inga-Lisa Sangregorio Fri tanke 2916, 214 s., ISBN 978 91 87935 32 9 En del är rädda för döden. Andra är rädda för döendet, dvs. för de plågor och andra
LIVSSLUTSBESLUT ELLER SNARARE ÖVERSIKT PAS OCH EUTANASI GLOBALT
LIVSSLUTSBESLUT ELLER SNARARE ÖVERSIKT PAS OCH EUTANASI GLOBALT Marit Karlsson med.dr, öl, adj. lektor LAH Linköping IKE, LiU INTRO Fortsatt debatt om dödshjälp Lagförslag i flera länder Kort översikt
En sista titt på ett argument kring aborter
Praktisk etik 5! En sista titt på ett argument kring aborter Ett försvar för abort (1971) Judith Jarvis Thomson Försvarar kvinnors rätt till abort utifrån deras rätt till självbestämmande rätten att bestämma
10 APPENDIX. STUDY I Covering letters and questionnaires. STUDY II Covering letter and questionnaires. STUDY III Covering letter and questionnaires
10 APPENDIX STUDY I Covering letters and questionnaires STUDY II Covering letter and questionnaires STUDY III Covering letter and questionnaires 65 STUDY I 1. Covering letter and questionnaire with pro
Palliativ sedering i livets slutskede. Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem
Palliativ sedering i livets slutskede Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Vad är nytt i vårdprogrammet? Eget kapitel (nr 19) När döden är nära Underkapitel
2008-11-13 Dnr 14/08. Till Regeringen Social- och Justitiedepartementen
www.smer.se 2008-11-13 Dnr 14/08 Till Regeringen Social- och Justitiedepartementen Statens medicinsk-etiska råd (SMER) överlämnar härmed en promemoria om överväganden i livets slutskede som tagits fram
Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.
1 Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes och Tillstyrkes (inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter. Terminologiska
Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.
1 Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Svenska Diabetesförbundet Lillemor Fernström Utredare Hälso- och sjukvårdsfrågor Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes och Tillstyrkes
DÖDSPLATS. Sjukhus Sjukhem eller särskilt boende Privat bostad Annan/okänd KARLSSON
DÖDSPLATS Sjukhus Sjukhem eller särskilt boende Privat bostad Annan/okänd VÅRDBEGRÄNSNINGAR ETIK, REGLER OCH DOKUMENTATION Marit Karlsson Med dr, överläkare, adj. lektor LAH Linköping IKE, LiU VÅR TIDS
Palliativ sedering Eutanasi Läkarassisterat suicid. Palliativ sedering
Palliativ sedering Eutanasi Läkarassisterat suicid Palliativ sedering Definition och avgränsning Det finns inte någon allmänt accepterad definition av palliativ sedering I litteraturen ersätts begreppet
VÅRDBEGRÄNSNINGAR REGLER, ETIK OCH DOKUMENTATION
VÅRDBEGRÄNSNINGAR REGLER, ETIK OCH DOKUMENTATION Marit Karlsson Med dr, överläkare, adj. lektor LAH Linköping IKE, LiU UPPLÄGG IDAG Allmän orientering Etik Lagar, föreskrifter, riktlinjer Praktiska synpunkter
Ska vi ha rätt att få hjälp att dö?
Ska vi ha rätt att få hjälp att dö? Publicerat 2009-03-03 04:00 Infgoff.com I den spanska filmen "Gråta med ett leende" vill den förlamande mannen, spelad av Javier Bardem, att hans advokat, spelad av
Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? pkc.sll.se
Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? Välkomna till seminarium! Program 12.45 13.00 Registrering 13.00 14.00 Ett palliativt förhållningssätt 14.00 14.30 FIKA 14.30 15.30 Symtom och vård i
Palliativ vård. De fyra hörnstenarna
Palliativ vård De fyra hörnstenarna Symtomkontroll Teamarbete Kommunikation Stöd till närstående SYMTOMKONTROLL Fysiska Psykiska Sociala Existentiella FYSISKA SYMTOM ESAS Vanligast : trötthet, smärta,
Dödshjälp - åtgärder som syftar till att avsluta en svårt sjuk patients liv på dennes begäran. Eutanasi och assisterat döende.
Dödshjälp - åtgärder som syftar till att avsluta en svårt sjuk patients liv på dennes begäran Eutanasi och assisterat döende. Kunskapsöversikt från Statens medicinsk-etiska råd (Smer) pågående arbete Statens
Hemtentamen: Politisk Teori 2
733G36: Politisk Teori 2 2014-03-10 Hemtentamen: Politisk Teori 2 Caroline Liljegren (920513-4266) Del 1 Legalisering av aktiv dödshjälp Dödshjälp än mera känt som barmhärtighetsdöden eller eutanasi vilket
Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård
Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt
1 DISKUSSION. 1.1 Inledning
1 DISKUSSION 1.1 Inledning Detta kapitel syftar till att diskutera några av de vanligt förekommande faktaargumenten i debatten om dödshjälp i ljuset av de data gällande tillämpningen av dödshjälp i olika
Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård
Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt
INTERPELLATION TILL STATSRÅD
Till statsrådet Gabriel Wikström (S) Från Riksdagsförvaltningen 2016-02-04 Besvaras senast 2016-02-25 2015/16:372 Utredning om dödshjälp Frågan om individens frihet att vid svåra lidanden i livets slutskede
Dagens föreläsningsbilder finns på tonhuset.blogg.se klicka på Vardagsetik 100412
Dagens föreläsningsbilder finns på tonhuset.blogg.se klicka på Vardagsetik 100412 Etiska dilemman i vardagen kunskap, teamarbete, etisk analys fordras i god palliativ vård Gunnar Eckerdal överläkare Palliativa
Omvårdnad vid förestående och inträffad död. Annette Holst-Hansson 2017
Omvårdnad vid förestående och inträffad död Annette Holst-Hansson 2017 DÖENDET OCH DÖDEN EN NATURLIG DEL AV LIVET Livshotande tillstånd - sjukdom - trauma - suicid OMVÅRDNAD I SAMBAND MED Döende och död
Att vara tonåring när mamma eller pappa dör
Att vara tonåring när mamma eller pappa dör Anette Alvariza Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta
Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll?
AL81 Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? Lärandemål för dagen Att kunna reflektera över den palliativa vårdens mål och förhållningssätt Att lära sig om hur smärta och andra symtom och obehag
Den palliativa vårdens utveckling och utmaningar
Den palliativa vårdens utveckling och utmaningar Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet Hur såg rötterna ut? medeltiden: kloster tog hand om sjuka - tid,
Brytpunktsamtal - var, (vad?),när och varför? Bertil Axelsson Carl Johan Fürst
Brytpunktsamtal - var, (vad?),när och varför? Bertil Axelsson Carl Johan Fürst Presentation av oss Upplägg och syfte Gemensam reflektion kring brytpunktssamtal Palliativregistret och studier??? Diskutera
Att arbeta med suicidnära patienter
Att arbeta med suicidnära patienter Grete Holm Czarnecki, Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut i KBT Unga Vuxna mottagningen, Psykiatrin, USÖ 701 85 Örebro Telefon: 019-602 56 56 Email: grete.holm-czarnecki@regionorebrolan.se
Brytpunktssamtal. Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Karolinska Institutet, Stockholm
Brytpunktssamtal Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Karolinska Institutet, Stockholm Ämnen: Brytpunktsbedömning Brytpunktssamtal Definition Utmaningar
Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.
1 Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Svensk sjuksköterskeförening Handläggare Inger Torpenberg Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes och Tillstyrkes (inition) och eventuella
Etik i klinisk vardag - kurs för ST-läkare, del 2
Etik i klinisk vardag - kurs för ST-läkare, del 2 Marit Karlsson Anna Milberg 2 2016-11-18 Upplägg idag Diskussioner kring fall ca 15-20 min/fall Ca 14.30 Fika Ca 15.30 teoretisk återkoppling och diskussion
n aktuellt U S A dödshjälp
Myter får vika för fakta när Antalet länder som tillåter i någon form växer långsamt. Senast i raden är Luxemburg och delstaten Washington i USA. Samtidigt riktar forskarna sitt intresse mot de länder
I Sverige har vi många fri- och rättigheter och stor valfrihet inom de flesta områden. Det är först när vi är svårt sjuka och döden oundvikligen
INNEHÅLL Förord... 7 Inte till vilket pris som helst... 9 Ingen av oss vet på förhand... 13 Så skulle ingen behandla en älskad hund... 19 Abort och dödshjälp... 25 Dödshjälp i andra länder.... 30 Oregons
Sjuksköterskors inställning till eutanasi och bidragande faktorer till dessa inställningar.
AKADEMIN FÖR HÄLSA OCH ARBETSLIV Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap Sjuksköterskors inställning till eutanasi och bidragande faktorer till dessa inställningar. - En deskriptiv litteraturstudie Anette
Sara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus
Sara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus Neuro-Strokeenheten Stroke / Hjärntumörer / Neurologiska sjukdomar 20 vårdplatser 45 Dödsfall på Neuro-Strokeenheten år 2012 Du
Palliativ vård ett förhållningssätt
Palliativ vård ett förhållningssätt Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet Hur såg rötterna ut? medeltiden: kloster tog hand om sjuka - tid, värme, mat, medkänsla
Förhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg.
Förhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg. Elisabeth Bergdahl Leg. Sjuksköterska, med dr. PKC, Palliativt kunskapscentrum Förhållningssätt, möten och relationer Bakgrund 1)
Palliativ vård. Vård vid. slutskede
Palliativ vård Vård vid slutskede Grafisk produktion: Mediahavet Foto: Cia Lindkvist/Mediahavet att leva tills man dör Palliativ vård handlar om sjukdomar som vi inte kan läka och hela. Inför svår sjukdom
Vårdbegränsningar regler, etik och dokumentation
Vårdbegränsningar regler, etik och dokumentation Marit Med dr, överläkare, adj. lektor LAH Linköping IKE, LiU Upplägg idag Allmän orientering Etik Lagar, föreskrifter, riktlinjer Praktiska synpunkter Dokumentation
Förhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg.
Förhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg. Elisabeth Bergdahl Leg. Sjuksköterska, med dr. PKC, Palliativt kunskapscentrum Förhållningssätt, möten och relationer Bakgrund 1)
Prognostisering Hur länge kommer patienten leva?
Prognostisering Hur länge kommer patienten leva? Bertil Axelsson och Matthias Brian Hur lång tid har jag kvar att leva? En fråga vi alla får vad svarar du? hur gör du? Det handlar om prognostisering Svårt
När patienten känner meningslöshet om hoppets
När patienten känner meningslöshet om hoppets och meningens betydelse. USK, SOCIONOM, MED.DR. ASIH STOCKHOLM SÖDRA/LÅNGBRO PARK. Vad är hopp och vad är mening? Hopp Riktat framåt, tidsperspektivet kan
Patientens möjlighet att bestämma över sin död
1 Promemoria utarbetad av en intern arbetsgrupp i SMER bestående av Niels Lynoe, Barbro Westerholm och Daniel Brattgård och slutligen överlämnad till rådet inför sammanträdet den 28 augusti 2008. Patientens
Dödshjälp. En kunskapssammanställning. Statens medicinsk-etiska råd. November Smer rapport 2017:2
Dödshjälp En kunskapssammanställning Statens medicinsk-etiska råd November 2017 Smer rapport 2017:2 Smer rapport 2017:2. Dödshjälp En kunskapssammanställning Rapporten finns att ladda ned gratis på www.smer.se
Palliativt förhållningssätt Maria Carlsson lektor Folkhälso och vårdvetenskap. Hur såg döendet ut. (före den palliativa vårdfilosofin)
Palliativt förhållningssätt Maria Carlsson lektor Folkhälso och vårdvetenskap Hur såg döendet ut. (före den palliativa vårdfilosofin) Ensamhet Smärta Symptom Ronden gick förbi Ingen sa något Ingen förberedelse
Samtal om samtal. De samtal som ibland kallas för de svåra samtalen
Samtal om samtal De samtal som ibland kallas för de svåra samtalen Svåra samtal Att lämna svåra besked Att bemöta starka känslor Att bemöta en obotligt sjuk människa som talar om att bli frisk eller en
Till: Läkarförbundet Stockholm Susann Asplund Johansson. Sjukhusläkarna har fått möjlighet att yttra oss gällande ovanstående remiss.
Till: Läkarförbundet Stockholm 2011-04-18 Susann Asplund Johansson REMISS Begrepp för god palliativ vård Sjukhusläkarna har fått möjlighet att yttra oss gällande ovanstående remiss. Den övergripande frågan
En dag om palliativ vård. Fredrik Wallin, palliativ processledare, RCC Norr Bertil Axelsson, öl, docent, Östersund
En dag om palliativ vård Fredrik Wallin, palliativ processledare, RCC Norr Bertil Axelsson, öl, docent, Östersund RÖJ-regionala öppna jämförelser 9802 personer avled i norra regionen 2014 2269 av dessa
Psykisk Livräddning. Se mig, hör mig, berör mig om suicidprevention bland unga. Else-Marie Törnberg, Lovisa Bengtsson info@suicidprev.
Psykisk Livräddning Se mig, hör mig, berör mig om suicidprevention bland unga Else-Marie Törnberg, Lovisa Bengtsson info@suicidprev.com Tage Danielssons droppe En droppe, droppad i livets älv, har ingen
Palliativ vård. Värdegrund, innehåll, förhållningssätt Olle Karlsson
Palliativ vård Värdegrund, innehåll, förhållningssätt Olle Karlsson Vad innebär det att drabbas av svår sjukdom? Förlust av ADL-funktioner/ oberoende/ självuppfattning/ socialt sammanhang Tillkomst av
En litteraturöversikt om patienter med en terminal sjukdom som uttryckt en önskan om dödshjälp i livets slutskede
Alexandra Björklund och Sara Hammarström Sjuksköterskeprogrammet, 180 hp, Institutionen för vårdvetenskap Självständigt arbete i vårdvetenskap, 15 hp, VKGV51, VT 2018 Grundnivå Handledare: Carina Lundh
Palliativ vård en introduktion. pkc.sll.se
Palliativ vård en introduktion pkc.sll.se Palliativt kunskapscentrum UPPDRAGET? pkc.sll.se På programmet 9:00-10:10 Palliativ vård och förhållningssätt 10:10-10:40 FIKA 10:40-12:30 Grupparbete Etiska överväganden
UNDERSKÖTERSKANS ROLL
Symtomkontroll Närståendestöd UNDERSKÖTERSKANS ROLL Marie-Louise Ekeström Leg sjuksköterska FoUU Kommunikation/ Relation? Teamarbete 1 Några frågor Vad är god omvårdnad vid livets slut? Hur ser det ut
Etik i vården Läkarprogrammet, T2, HT 2010, III
Etik i vården Läkarprogrammet, T2, HT 2010, III MATS JOHANSSON AVD. FÖR MEDICINSK ETIK MATS.JOHANSSON@FIL.LU.SE Förra föreläsningen i korthet Etik - inte enbart konflikter och dilemman Vissa frågor återkommer
Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje
Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje Bakgrund Vården ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Patienten ska ges sakkunnig och omsorgsfull
Samtal med den döende människan
Samtal med den döende människan Carl Johan Fürst Örenäs 2016-06-08 Samtal med den döende människan Vad kan det handla om Läkare Medmänniska När Hur Svårigheter - utmaningar http://www.ipcrc.net/video_popup.php?vimeo_code=20151627
Vad patienten vill och vad patienten får
Namn: Anna Stenberg och Elisabeth Sundström Sjuksköterskeprogrammet, 180 hp, Institutionen för vårdvetenskap Självständigt arbete i vårdvetenskap, 15 hp, VKGV51, HT2017 Nivå: Grundnivå Handledare: Henrik
Personsentrerad palliativ vård och hospicefilosofi
Personsentrerad palliativ vård och hospicefilosofi Jane Österlind Leg.ssk, med.dr Ersta Sköndal Bräcke Högskola, Institutionen för vårdvetenskap/ Palliativt forskningscentrum, Stockholm Jane.osterlind@esh.se
SJUKVÅRD. Ämnets syfte
SJUKVÅRD Ämnet sjukvård är tvärvetenskapligt och har sin grund i vårdvetenskap, pedagogik, medicin och etik. Det behandlar vård- och omsorgsarbete främst inom hälso- och sjukvård. I begreppet vård och
EN FRÅGA OM LIV OCH DÖD
En fråga om liv och död EN FRÅGA OM LIV OCH DÖD Inställningen till aktiv dödshjälp i Sverige Ingela Wadbring Att människor har rätt att bestämma över sitt eget liv, med rimlig hänsyn tagen till sina medmänniskor,
Symtomlindring i livets slutskede. Marit Karlsson Med dr, överläkare, LAH Linköping
Symtomlindring i livets slutskede Marit Med dr, överläkare, LAH Linköping Symtom i livets absoluta slutskede Sista två veckorna i livet Översiktsstudie baserad på 12 studier innehållande totalt 2412 patienter
SK-kurs: Etik i klinisk vardag. Etisk analys. Anna Milberg & Marit Karlsson
SK-kurs: Etik i klinisk vardag Etisk analys Anna Milberg & Marit Karlsson Varför behöver läkare kunskap om etik & etisk analys? Det är nästan alltid lättare att skriva en röntgenremiss till eller ta ett
Vinster med ett palliativt förhållningssätt tidigt
Vinster med ett palliativt förhållningssätt tidigt Bertil Axelsson Lungcancervård Shin J, Temel J. Integrating palliative care: When and how? Curr Opin Pulm Med 2013, 19:344 349 Upprepad genomgång av Smärtor
ÄLDRE OCH MISSBRUK. Föreläsning För personal inom Äldreomsorgen
ÄLDRE OCH MISSBRUK Föreläsning För personal inom Äldreomsorgen 20.9.2016 Innehåll: Äldre med missbruk Faktorer som möjliggör ett missbruk Bemötande och förhållningssätt MI-motiverande samtal en väg till
Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR)
Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) 2015-03-20 M. Karlsson Marit Karlsson Med dr överläkare LAH Linköping SLS Delegation för medicinsk etik Vår tids utmaning 1. Vi kan idag (alltmer) förlänga
Rutin för palliativ vård i livets slutskede
Rutin för palliativ vård i livets slutskede Sotenäs kommuns riktlinje utgår från Socialstyrelsens, Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede, som ger ett stöd för styrning och ledning.
I Nederländerna kan vi se hur hemsk dödshjälpen är i verkligheten.
I Nederländerna kan vi se hur hemsk dödshjälpen är i verkligheten. Kardinal Eijk: Problemet är vår hyperindividualistiska kultur (Getty) En missriktad barmhärtighetsgärning för fåtalet har blivit de mångas
Döendet. Palliativa rådet
Döendet Palliativa rådet Övergå till palliativ vård i livets slut Sjukdomsförloppet kan se olika ut och pågå under olika lång tid bl.a. beroende av diagnos patienten har Palliativ vård i livets slutskede
Vårdviljeyttring. ML Heidi Bengts, onkolog, behörighet i palliativ medicin Vasa centralsjukhus, onkologiska enheten
Vårdviljeyttring ML Heidi Bengts, onkolog, behörighet i palliativ medicin Vasa centralsjukhus, onkologiska enheten Bakgrund Mängden över 80-åringar femdubblats i Finland under senaste 40 åren År 1989 var
Närståendes sorg före och efter ett förväntat dödsfall Maja Holm, Leg SSK, Med dr. Post doc, Sophiahemmet högskola
Närståendes sorg före och efter ett förväntat dödsfall Maja Holm, Leg SSK, Med dr. Post doc, Sophiahemmet högskola maja.holm@shh.se Närståendes sorg före och efter ett förväntat dödsfall Vad betyder egentligen
Checklista för bedömning av teoretisk validering Kurs: Palliativ vård 100 poäng Kurskod: SJULIN0
Checklista för bedömning av teoretisk validering Kurs: Palliativ vård 100 poäng Kurskod: SJULIN0 Validandens namn: Födelsedatum: Lärare: Lärare: Inskriven termin: Datum för genomförande: Kursen omfattar
Nutrition i palliativ vårdv. Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm
Nutrition i palliativ vårdv Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm Bakgrund Flertal studier visar att viktnedgång och undernäring i samband
Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården
Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården Att möta och uppmärksamma patienters behov av existentiellt stöd vid livets slut Annica Charoub Specialistsjuksköterska palliativ vård
Livshjälp eller dödshjälp?
Livshjälp eller dödshjälp? En sekundäranalys om det svenska samhällets syn på aktiv dödshjälp. Av: Sanna Månsson och Sara Tell Socialhögskolan SOPA63 Ht-11 Handledare: Anders Östnäs Abstract Authors: Sanna
Kvalitet i specialiserad palliativ vård
Kvalitet i Bakgrund: Tillgång till är ojämnlik i Sverige. Det saknas enhetliga nationellt accepterade definitioner inom vilket försvårar jämförelse av olika enheter och deras resultat. Palliativ medicin
Vad är viktigast för just Dig? PER-ANDERS HEEDMAN, PROJEKTSAMORDNARE, RCC SYDÖST
Vad är viktigast för just Dig? PER-ANDERS HEEDMAN, PROJEKTSAMORDNARE, RCC SYDÖST Nicolas Rolin grundar Hôtel-Dieu Hospices de Beaune i Frankrike (1443) Medicinska kliniken Lunds lasarett, 3 4 september
Pallia%v Vård FÖR ALLA OAVSETT VÅRDFORM
Pallia%v Vård FÖR ALLA OAVSETT VÅRDFORM Myter om Pallia%v vård Om man remi*eras,ll pallia,va dör man inom 2 veckor pallia,va avdelningen = dödsavdelning Pa,enten har en cancersjukdom som är spridd jag
OBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via www.palliativ.se
Fylls i av ansvarig läkare eller sjuksköterska gärna efter samråd i arbetslaget. Förtydligande till frågorna hittar du genom att klicka på dödsfallsenkäten efter inloggning. - symbolen i den digitala 1.
Det var bättre att viga sig åt Oden, att dö för egen hand, än att dö i sotsäng
Äldre tiders synsätt påverkar oss Det var bättre att viga sig åt Oden, att dö för egen hand, än att dö i sotsäng Sverige kristnas - Livet var okränkbart och att döda sig själv var lika illa som att döda
Kronisk suicidalitet. Suicidalitet 2009-12-08. Självmordstankar och självmordsförsök
Kronisk suicidalitet Suicidalitet Maria Wiwe& Peder Björling MBT-teamet Huddinge Att definiera sig själv på något sätt utanför den levande världen = stark identitetskänsla. Stark inre smärta. Inget kortvarigt
Palliativ vård 2013. Datum: 2 3 december 2013, Stockholm
Palliativ vård 2013 Symtomkontroll och symtomlindring smärta och andnöd Brytpunkt, etik och etiska dilemman Det svåra samtalet att våga prata om döendet och döden med patienter och anhöriga Så får du teamarbetet
MBT och SUICIDALITET. Agenda. Kronisk suicidalitet Kronisk suicidalitet Riskfaktorer BPD och suicidalitet Vad vi kan göra
MBT och SUICIDALITET Niki Sundström och Peder Björling Kronisk suicidalitet Riskfaktorer BPD och suicidalitet Vad vi kan göra Agenda Dödsönskan Suicidtankar Suicidplaner Rysk roulette Suicidförsök Kronisk
Psykisk ohälsa och samtal om känsliga ämnen
Psykisk ohälsa och samtal om känsliga ämnen (Jennifer.Strand@psy.gu.se) Agenda Problem och igenkänning Depression Suicid Kommunikation Stress & prestationsångest MI vid svåra samtal Konkreta åtgärder Att
RUTIN FÖR BRYTPUNKTSBEDÖMNING OCH ORDINATION AV LÄKEMEDEL
1 PRIMÄRVÅRD VLL HÄLSOCENTRAL BJURHOLM 18.2. KOMMUN BJURHOLM ÄLDRE OCH HANDIKAPPOMSORG Bjurholm, mars 2015 Palliativ vård vid livets slut utgår från Nationell vårdprogram för palliativ vård och Socialstyrelsens
Livshjälp och dödshjälp ett diskussionsunderlag
Livshjälp och dödshjälp ett diskussionsunderlag Produktionsfakta Utgivare Svensk sjuksköterskeförening Text Joakim Öhlén & Birgit Rasmussen har skrivit texten Livshjälp och dödshjälp och i livets slut
Nationella kunskapsstödet i palliativ vård 17 oktober 2013
Nationella kunskapsstödet i palliativ vård 17 oktober 2013 Katarina Sedig 1 Palliativ vård enligt Socialstyrelsen Hälso- och sjukvård i syfte att lindra lidande och främja livskvaliteten för patienter
Domus Medica strax. Barmhärtigheten kommer först. n aktuellt. Läkare i Holland:
. Läkarassisterat självmord delar den svenska läkarkåren på mitten, visar en nyligen gjord studie. I Holland står däremot en kompakt majoritet av kåren bakom läkarassisterad död, 25 år efter att det holländska
Susanne Lind. Palliativt Forskningscentrum Ersta Sköndal högskola och Ersta sjukhus. susanne.lind@esh.se
Susanne Lind Palliativt Forskningscentrum Ersta Sköndal högskola och Ersta sjukhus susanne.lind@esh.se Vi bygger vidare på det som finns! Riktlinjer, guidelines, vårdplaner mm And THE TEXTBOOKS OF PALLIATIVE
REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS:
Region Stockholms innerstad Sida 1 (7) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Sida 2 (7) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD
Rutin. Beslut om vak/ extravak. Diarienummer: Gäller från:
Diarienummer: Rutin Beslut om vak/ extravak Gäller från: 2019-01-01 Gäller för: Socialförvaltningen Fastställd av: Verksamhetschef ÄO Utarbetad av: Medicinskt ansvariga sjuksköterska Revideras senast:
När döden utmanar livet: frågor om människans fria val, om ansvaret och skulden som bördor i livets slutskede.
När döden utmanar livet: frågor om människans fria val, om ansvaret och skulden som bördor i livets slutskede. Peter Strang, överläkare, professor i palliativ medicin Karolinska Institutet, Stockholm Stockholms
Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten
Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten Gabriella Frisk, Onkolog, Sektionschef Sektionen för cancerrehabilitering, Onkologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Agenda Bakgrund
All vård och omsorg innebär ständiga etiska ställningstaganden.
Etik All vård och omsorg innebär ständiga etiska ställningstaganden. Etiska principer Göra gott Att göra gott ska styra arbete och bemötande i hälso och sjukvården. Vi ska förebygga skada och minska de
Vad är det korrekta namnet på enheten? 4. Vilken/vilka grundsjukdom/-ar ledde till att din närstående dog?
1. Personnummer: 2. För- och efternamn: Enhet där personen avled: 3. Stämmer enheten? Vid svar nej kommer en ruta upp med texten: Vad är det korrekta namnet på enheten? 4. Vilken/vilka grundsjukdom/-ar
Palliativa patienters skäl till önskan om dödshjälp En litteraturöversikt
Palliativa patienters skäl till önskan om dödshjälp En litteraturöversikt Agneta Söderlund Vetenskapligt arbete Huvudområde: Omvårdnad GR (C) Högskolepoäng:15 Hp Termin/år: Fristående kurs, VT-18 Handledare:
Palliativ vård vid hjärtsvikt. Camilla Öberg, distriktsläkare och kardiolog
Palliativ vård vid hjärtsvikt Camilla Öberg, distriktsläkare och kardiolog Din hjärtsviktspatient du? (2 min) Tänk på en av dina patienter med svår hjärtsvikt Berätta avidentifierat max 30 sekunder för